brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

Hillingsberget är beläget 1 Y2 km NV om Jugansbo station och bildar en parallell till Armanboförekomsten.
Såväl kalcitsten som dolomit förekomma. Ka1citstenen kan följas Y2 km som
ett 10 - 15 m brett band. Stenen är delvis starkt randad med gråberg, varför endast 50 % användbar
sten kan utvinnas. Tillgångarna till 30 m:s djup anslås till 300.000 ton med 88 % karbonat
(övervägande kalcit). På grund av den relativt ringa bredden och låga kvaliteten samt
den stora uppblandningen med gråberg är brytvärdheten tvivelaktig.
Dolomiten är blottad över en area av 20.000 m 2 och en maximibredd av 50 m. Den är mera fri
från gråberg än kalcitstenen och delvis mycket ren. Tillgångarna i dagbrott ha beräknats till
något över l million ton.
Runhällen. Från trakten av Runhällens station kan en rad kalkstensförekomster följas l mil
österut. Kalkstenen håller i allmänhet ka1cit, som enda karbonat. De viktigaste förekomsterna
äro:
l) l km SÖ om Runhällens station är kalkstenen blottad över en yta 300 x 60 a90 m.
Kvalitet obekant.
2) Vid Söråmyra och Runviken. Kalkstenslagret, som uppgives vara betydande, kan
följas l Y2 km i spridda hällar. Medeltal av sex analyser visar omkring 90 % ka1cit.
3) l km SV om Pers bo är en blottning av kalksten 100 x 40 m.
4) l km Ö om Persbo ligger an annan blottning, 150 x 50 m. I kalkstenen löper en 3 - 5
m mäktig hälleflintbank. Två analyser visa 95 % kalcit. - En blottning 700 m längre i Ö visade
endast 82 % ka1cit.
Uppskattningsvis anslås dagbrottskvantiteten inom Runhällen-området att vara av storleksordningen
l million ton 90 %-ig kalcitsten, varav huvuddelen faller på förekomsterna Söråmyra-Runviken.
Harbonäs. Kalkstensförekomsten på Harbonäs i Tämnaren är blottad över en areal av Y2 km x
100 m. En del av kalkstenen är uppblandad med silikat och har använts som marmor, men
stora, ej närmare avgränsade delar äro uppenbarligen mycket rena. En analys visar 96 % kalcit.
Den rena stenen utgör visserligen den underordnade delen, men torde ändock förekomma i
stor mängd, vartill kommer att en del av den något silikatblandade stenen torde vara användbar
även för andra ändamål som marmor. Tillgångarna av ka1citsten i dagbrott vid Harbonäs
torde därför överstiga l million ton.
Mellersta Uppland
Inom Uppsala länsdelen av Uppland förekomma ett flertal kalkstensförekomster de mest betydande
i trakten av Dannemora och Vattholma.
Kalkstensförekomsten vid Dannemora gruvor är mycket betydande, men stenen är på grund
av uppblandning med järn, skam och hälletlintränder i regel oanvändbar. Endast i Södra fältet,
efter malmens västra sida, förekommer en ren ka1citsten. Största mäktigheten är endast 10
m, men på grund av det stora djup till vilket kalkstenen följts vid malmbrytningen torde det
vara möjligt att uttaga minst 100.000 ton genom billig djupbrytning.
Vid Kungstomt l mil rätt S om Dannemora är en stor kalkstensförekomst i hälleflinta. l km
lång och 150 m bred. En stor del av den blottade kalkstenen är emellertid uppblandad med
silikater och hälletlitband och torde ej vara brytvärd. En analys på en till synes tämligen oren,
tät kalksten visade emellertid nära 80 % ka1cit, valför det ej är uteslutet att en ingående under-
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
28