brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

Bredsjö. Kalkstensförekomsten vid Bredsjö är belägen omedelbart intill hyttan och stationen,
där ett djupt brott är upptaget. De lättare tillgängliga tillgångarna äro obetydliga, men på
grund av det goda läget och den relativt goda kvaliteten (90 % karbonat, huvudsakligen kalcit,
med låga fosfor- och svavelhalter) kan kalkstenen troligen bära djupbrytningskostnader så
länge masugnsdriften pågår. Huru förhållandena äro vid en kalkstensblottning 2 km i NV är ej
känt.
Bredsjöförekomsten kan troligen ej få mer än lokal betydelse.
Lindesby. Genom Järnboås och södra delen av Hjulsjö socknar finnas ett stort antal kalkstensförekomster,
vilka troligen alla tillhöra ett och samma hopveckade lager. Sin största utbredning
har kalkstenen i trakten av Järnboås station vid Lindesby och vid kyrkan.
Kalkstenen är vanligen en dolomit med låg silikathalt, men norr om kyrkan förekommer även
kalcitsten. Invid järnvägen har ett brott anlagts för järnverkens behov. Tillgångarna av renare
kalksten i dagbrott kunna f.n. ej närmare angivas. Av den geologiska kartan att döma uppgå
de möjligen till 100.000 ton eller mer varav större delen dolomit.
Nya Kopparbergs bergslag
Inom nordligaste delen av Örebro län äro ett flertal smärre men inga större kalkstenar anträffade.
På grund av den ofta stora jordbetäckningen äro kalkstensstråken endast ställvis åtkomliga
för brytning, vilket ännu mer begränsar tillgångarna. Bergarten är i regel en kalcitsten. De
största kända tillgångarna förefinnas vid Östra Bom och inom Yxsjö gruvfält, men smärre
kalkstensbrott för utvinning av såväl masugns- som sulfitkalksten hava upptagits på ett flertal
platser inomsocknen.
Östra-Bom-förekomsten tillhör ett kalklager, som med växlande bredd kan följas över Kristjärn
norrut. Vid Östra Bom äro brytningsförhållandena som gynnsammast och stenen brytes
fortfarande för Ställdalens sulfitfabriks behov. Kalkstenen är fri från gråbergsinlagringar och
håller enl. en analys 94 % kalcit. Tillgångarna äro på grund av jordbetäckningen ej närmare
kända, men medgiva av allt att döma ej någon väsentligt utökad brytning.
Yxsjö. Inom Yxsjö gruvfält äro scheelit- och kopparmalmerna bundna till ett förskamat
kalklager. Genom undersökningsarbeten efter dessa malmer har påvisats en ej obetydlig förekomst
av kalksten som i generalprov visade 96 % kalcit. Kalkstenen bildar en oregelbunden,
inklusive skarnlager och grönstensgångar (1/3) upp till 110 m bred kropp. Tillgångarna i dagbrott
uppgå till 50.000 ton men den kalkstensmassa som kan uttagas i samband med malmbrytningen
är betydligt större.
Kalkstensstråket Älvlången-Nora-Stråssa
Landets största urkalkstensstråk är det som med avbrott kan följas från Svartälven förbi sjöarna
Älvlången, Vikern, Fåsjön, Usken och Rossvalen till trakten av Stråssa. Trots den stora
arealen äro de närmare kända tillgångarna av användbar kalcitsten relativt begränsade, delvis
på grund av bristande detaljundersökningar men också därför att stora områden intagas av
dolomit och starkt silikatblandad eller gråbergsrandad kalksten.
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
20