brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning

kunnat påvisa samma regelbundenhet i dess uppträdande som i den närbelägna Gruvåsförekomsten.
Utsikterna att genom en detalj undersökning påträffa brytvärd sten i större mängd synas här
vara stora. Förslagsvis skattas dagbrottstillgångarna till l mill. ton.
Långban. I det stora dolomitområdet vid Långban äro hittills inga brytvärda tillgångar av kalcitsten
påvisade. Dolomiten är delvis förorenad av silikat och gråbergsränder, men tillsammans
med malmerna förekommer en utomordentligt ren dolomit som i viss omfattning varit
föremål för brytning i Långbans gruvor. De tillredda tillgångarna i gruvan äro över 100.000
ton. Ett medeltal av sex analyser på bruten dolomit visar normaldolomitsammansättning och
endast l Y2 % silikat. Halten av järn- och mangankarbonat är även låg, varför denna dolomit är
den renaste, i större mängd förekommande, som hittills är känd i västlandet. I dagen förekommer
större mängder dolomit med över 90 % karbonat, men dessa torde i denna trakt sakna
avsättning, så länge renare dolomiter finnas i gruvan och lätt tillgängliga högvärdiga ka1citstenar
finnas i omgivningen.
Stråket Biörkskogs-näs-Skatviken-Hasselhöjden.
Med avbrott kan detta stråk följas en mil. Sin största utbredning har kalkstenen på Björkskogsnäset
vid Skatviken, Loka station och Hasselhöjden.
Den övervägande delen av kalkstenen är dolomitisk och förorenad av silikat och hälleflintränder.
Kalkstenar med låg magnesia- och silikathalt äro påvisade vid Skatviken, Loka och Hasselhöjden.
Ett generalprov från Skatviken visar 86 % ka1cit och 14 % silikat, ett prov från
Loka 70 % ka1cit, 24 % dolomit och 6 % silikat, och tre prov från Hasselhöjden i genomsnitt
92 % kalcit (varav något MgC03) och 8 % silikat. Hasselhöjdsstenen är alltså den mest högvärdiga
och även den som erhållit den största avsättningen.
Tillgångarna av användbar kalcitsten kunna av blottningarna att döma uppskattas till att vara
av storleksordningen l mill. ton. Av den renaste stenen torde tillgångarna däremot ej vara
större än att de medgiva den nuvarande årsbrytningens bibehållande. Läget intill järnväg är
synnerligen gynnsamt.
Övriga renare kalkstenar inom trakten äro av små dimensioner.
Järnboås, Hjulsjö och Hällefors socknar.
Inom dessa socknar äro inga stora kalklager anträffade men mindre förekomster äro rätt vanliga
och i dessa hava ett stort antal brott anlagts för utvinnande av hyttkalksten. På grund av
de relativt små tillgångarna på var plats äro brottens tillgångar i regel hårt medtagna.
De viktigaste förekomsterna äro belägna vid Skåln iHällefors, Bredsjö i Hjulsjö och Lindesby
i Järnboås.
Skåln. Den blottade kalkstensarealen är några hektar. Kalkstenen är fattig på silikater (enl.
fem analyser c:a 94 % karbonat). Fyra analyser visa en svagt dolomitisk ka1citsten och en
dolomit. Tillgångarna äro ej detaljundersökta men upptagas förslagsvis till 100.000 ton.
Inger/ny mapp/ kalkförekomster
19