brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kalkstenarna omkring Tunabergs kyrka och gruva äro allt för silikatrika för att kunna användas.<br />
Endast l km norr om kyrkan vid Herrhagen är ett område med renare kalcitsten, dock<br />
starkt genomsatt at granit, där en närmare <strong>undersökning</strong> möjligen skulle kunna avgränsa ett<br />
brytvärt parti dock sannolikt ej av större dimensioner.<br />
Doverstorp. Urkalkstensförekomsterna väster om Glan äro de största i Östergötland. Kalkstenen<br />
är delvis dolomitisk eller serpentinblandad, men även renare kalcitstenar förekomma i <br />
betydande kvantiteter, de största vid Lenbergsviks lastageplats på Finspongbanan, där ett kalkbruk<br />
anlagts.<br />
Inom den närmare undersökta delen äro två magnesia- och silikatfattiga kalkstenskroppar avgränsade<br />
med en area av resp. 12.000 och 7.000 m 2 och med en kalcithalt av resp. 90 och 93<br />
0/0. Tillgångarna i dagbrott av sådan kalksten, varav en del är belägen utanför det detalj undersökta<br />
området, kunna skattas till 3 millioner ton. Därtill komma ytterligare flera millioner ton<br />
av mera lågvärdig, (delvis dolomitisk) men för många ändamål fullt användbar kalksten omedelbart<br />
intill eller i fortsättningen av föregående.<br />
Gistad. Kalkstensfyndigheten vid Gistad är belägen omedelbart intill Gistads station på södra<br />
stambanan.<br />
Förekomsten bildar ett antal låga kullar på en sträcka av 2 km. Större delen är övertäckt med<br />
lera och något morän. Då bergytan uppenbarligen är ojämn kan jordbetäckningens genomsnittsmäktighet<br />
ej bestämmas utan jordborrningar.<br />
Kalkstensblottningarna äro belägna i tre grupper: sydväst, norr och öster om stationen.<br />
Förekomsten utgöres av ett i stort sett i SV-NÖ strykande lager som veckats efter en i genomsnitt<br />
25° mot ÖNÖ stupande veckaxel. I båda ändarna är denna stupning brantare (40-50°),<br />
men mitt för stationen är den horisontell. Kalkstensytan är därför här som störst, men den är<br />
uppdelad av gråbergsryggar i liggväggen och föga djupgående. Förekomsten är starkt splittrad<br />
av veckande leptit- och amfibolitband samt granit, pegmatit och grönstensgångar. På grund<br />
härav kan man i fortsättningen ej påräkna att mer än hälften av det i dagbrott brutna skall vara<br />
användbar sten. Djupbrytning kan ifrågasättas.<br />
Kalkstenen är en ovanligt ren kalcitsten. En del är vackert rödfärgad och har funnit användning<br />
som marmor. Den höga renhetsgraden och det goda läget kompensera i någon mån den<br />
låga kalkstensprocenten.<br />
Tillgångarnas storlek kan säkert avgöras först efter mycket ingående detalj <strong>undersökning</strong>ar av<br />
tektonik, jordbetäckning och brytningskostnader.<br />
De största utsikterna till ytterligare stora tonnage finnas inom området norr och nordost om<br />
stationen fram till järnvägen, där troligen över l million ton kalksten åtkomlig i dagbrott förefinnas<br />
under jordbetäckningen.<br />
Vid det nuvarande dagbrottet väster om stationen kan möjligen ytterligare 100.000 ton råsten<br />
uttagas.<br />
Inger/ny mapp/ kalkförekomster<br />
16