brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning brctp 00920 - Sveriges geologiska undersökning
Trosatrakten och Södertörn I trakten av Trosa och på södra delen av Södertörn förekomma ett mycket stort antal urkalkstensförekomster, vilka givit upphov till en betydande kalkstensindustri. Tillgångarna av brytvärd kalksten bero av brytningsförhållandena på platsen (mäktighet, stupning, jordbetäckning och topografi) och av stenens renhetsgrad. Kommunikationerna äro goda över hela området. I det följande behandlas endast de större förekomsterna inom området. l) Oaxen är en l Y2 km lång ö, som så gott som helt uppbygges av ett J-formigt böjt kalkstenslager. Kalkstenens renhetsgrad är växlande, likaså mängden inblandad pegmatit och gnejs, men så gott som hela ön anses brytvärd. Ovan Saltsjöns yta har den anstående kalkstensmassan inklusive, proportionsvis obetydliga, gråbergspartier uppskattas till 16.000.000 ton. Därtill kommer, att åtminstone den mera högvärdiga kalkstenen är brytvärd i dagbrott även under Saltsjöns yta, varför de totala tillgångarna efter avdrag för gråberg och sylta överstiga 10.000.000 ton. Av publicerade analyser på generalprov framgår, att kalkstenens genomsnittssammansättning är ungefär: Kalcit 90 % Dolomitspat 0 Silikat 10 Svavel 0.01 " Fosfor 0.0l " Silikaterna äro huvudsakligen diopsid och något glimmer och förekomma dels i korn, dels i körtlar. Emellertid växlar halten något så att betydande partier mera högprocentig kalksten kunna avskiljas vari den brutna stenens genomsnitt för en lång tid framåt kan hållas vid närmare 95 % CaC03. 2) Karta, en ö l mil S om Oaxen. Rätt mycket kalksten har här brutits, men f.n. ligger brytningen nere. De kvarvarande tillgångarna kunna skattas till Y2 million ton under förutsättning att dagbrottet fortsätter även under Saltsjöns nivå. Ett generalprov visar: Kalcit 86.5 % Silikat 13.5 % Svavel 15 % Fosforsyra 16 % Kalkstenen är alltså av tämligen låg kvalitet. 3) På Mörköns östra sida, mitt emot Oaxen framstryker ett kalklager som i ej obetydlig skala tillgodogjorts för kalkbränning dels vid Egelsvik 1,4 mil NV om Oaxen, dels vid stranden SV om samma ö. På den senare platsen är kalkstenen starkt silikatblandad och från Egelsviksbrotten visa två analyser 79 % kalcit. I jämförelse med Oaxen äro dessa förekomster både obetydliga och i regel lågvärdiga. Endast vid Egelsvik torde mindre kvantiteter fortfarande brytvärd stenförefinnas, dock högst några 100.000 ton. 4) Andersvik strax N om Trosa. Ett kalkstenslager kan med växlande mäktighet följas från Saltsjön 2 1/2 km västerut till Åda. Ett kalkbruk är anlagt vid Andervik. Kalkstenen är delvis Inger/ny mapp/ kalkförekomster 12
mycket ren, delvis dolomitisk. Tillgångarna av brytvärd kalksten kunna ej säkert uppgivas men äro antagligen av storleksordningen l million ton. 5) Vagnhärad. Från trakten av Vagnhärads kyrka sträcker sig ett av landets största urkalklager 4 km västerut. Bredden kan stiga till 300 m men häri ingår då även ofyndiga band. God kalcitsten förekommer efter hela stråklängden omväxlande med partier förorenade av silikat och gråbergsinlagringar. För fastställandet av proportionerna emellan dessa två varieteter över hela stråket krävas ingående detaljkarteringar. Vid Fänsåker i stråkets östra del arbetar för närvarande ett kalkbruk. De totala tillgångarna av minst 90 %-ig kalcitsten uppgå sannolikt till flera millioner ton. 6) Vid Lövsta 6 km VNV om Vagnhärad i västra fortsättningen av föregående är en förekomst av renare kalcitsten med tillgångar sannolikt överstigande 100.000 ton. 7) Vid Svärdsbro, Sättersta socken är ett mindre kalkbruk anlagt på en förekomst med ett innehåll av c:a 50.000 ton ej fullt 90 %-ig kalcitsten. 8) Öbolandet strax utanför Trosa. Ett högst några ID-tal meter brett kalkstenslager kan följas tvärs över ön på en sträcka av l km. Kalkstenen är delvis ren och brytvärd (c:a 90 % kalcit), delvis förorenad av gråbergsband, silikat och sulfider (blyglans, zinkblände). Tillgångarna äro ej närmare kända men troligen av storleksordningen 100.000 ton. 9) Vid Nynäs 1 1 / 2 mil SV om Trosa förekommer större kalkstensmassor dels invid Truddbofjärden, dels på östra sidan av Rundbosjön. Den förra förekomsten synes på grund av silikat- och pegmatitinblandning endast innehålla mindre kvantiteter användbar sten. Förekomsten vid Rundbosjön är i sin södra del dolomitisk och oren. I den norra delen är ett större parti med kalcitsten av bättre beskaffenhet, som förmodligen kan lämna minst Y2 million ton användbar sten. 10) Vika, 7 km S om Sorunda kyrka. Här förekommer kalksten inom ett betydande, l km långt och upp till Y2 km brett område. Kalkstenen är en diopsid-kalcitsten av växlande beskaffenhet, än med god kalcithalt, vanligen grovkornig och tämligen lös, än uppblandad med silikater, pegmatit och gnejsband. De brytvärda partierna förekomma särskilt uppe på det stora kalkstensberget som höjer sig 20-30 m över lermarkerna i V. Tillgångarna, som ej äro närmare undersökta, uppgå sannolikt till flera million ton. Il) Lisön. På Lisöns södra del kan ett kalkstenslager följas c:a 2 km. Endast en del utgöres av brukbar kalksten med en genomsnittshalt av omkring 90 % kalcit. Tillgångarna av dylik kalksten i dagbrott äro Y2 - l million ton. 12) I Ösmo socken, dels strax söder om Ösmo station, dels 3 km SÖ om Sorunda station vid Jursta förekomma kalkstenslager vilka möjligen innehålla tillgångar på användbar sten. Kalkstenen vid Ösmo station är troligen användbar endast i sin södra del, där en medelmåttigt ren kalcitsten anstår. Tillgångarna anslås till 50 - 100.000 ton. Vid Jursta är kalkstenen delvis en ren, grov dolomit, dels renare kalcitsten men till stor del silikatrik sten. Användbar kalksten Inger/ny mapp/ kalkförekomster 13
- Page 1 and 2: 89 A4/A3 brctp 00920 Inger/ny mapp/
- Page 4 and 5: siafattiga även i sulfatfabriker.
- Page 6 and 7: Kinkhyttan Förekomsten är beläge
- Page 8 and 9: Åsbro. Förekomsterna vid Åsbro
- Page 10 and 11: skala som marmor. Inga större till
- Page 14 and 15: synes förekomma på en längd av 5
- Page 16 and 17: Kalkstenarna omkring Tunabergs kyrk
- Page 19 and 20: kunnat påvisa samma regelbundenhet
- Page 21 and 22: I den sydligaste delen strax öster
- Page 23 and 24: Billsjön. Förekomsten kan följas
- Page 25 and 26: Mellersta och östra Dalarna Inom d
- Page 27 and 28: Inom den västra zonen äro endast
- Page 29: sökning och provtagning skulle kun
- Page 32 and 33: uppenbarligen stora arealer äro ka
- Page 34 and 35: Trots de högst betydande och lätt
- Page 36 and 37: En ej närmare undersökt kalkstens
- Page 38 and 39: Det yngre urbergets kalkstensförek
- Page 40 and 41: Fjällformationerna kalkstenar I fj
- Page 42 and 43: Orstenens karbonat är alltid kalci
- Page 44 and 45: Skånes kambro-siluriska kalkstensf
- Page 46 and 47: Gotland Gotland uppbygges helt av s
- Page 48 and 49: Kalkstensförekomsterna på Öland
- Page 50 and 51: umfabrikens på 15.000 ton) visade
- Page 52 and 53: Östergötland. Till skillnad från
- Page 54 and 55: ningen av byggnadssten framskrider,
- Page 56 and 57: I Närke äro alunskiffern och orto
- Page 58 and 59: Yxhultområdet Alunskifferkalkstens
- Page 60 and 61: och den brutna arealen 1.5 km 2 om
mycket ren, delvis dolomitisk. Tillgångarna av brytvärd kalksten kunna ej säkert uppgivas<br />
men äro antagligen av storleksordningen l million ton.<br />
5) Vagnhärad. Från trakten av Vagnhärads kyrka sträcker sig ett av landets största urkalklager<br />
4 km västerut. Bredden kan stiga till 300 m men häri ingår då även ofyndiga band. God kalcitsten<br />
förekommer efter hela stråklängden omväxlande med partier förorenade av silikat och<br />
gråbergsinlagringar. För fastställandet av proportionerna emellan dessa två varieteter över<br />
hela stråket krävas ingående detaljkarteringar. Vid Fänsåker i stråkets östra del arbetar för<br />
närvarande ett kalkbruk. De totala tillgångarna av minst 90 %-ig kalcitsten uppgå sannolikt<br />
till flera millioner ton.<br />
6) Vid Lövsta 6 km VNV om Vagnhärad i västra fortsättningen av föregående är en förekomst<br />
av renare kalcitsten med tillgångar sannolikt överstigande 100.000 ton.<br />
7) Vid Svärdsbro, Sättersta socken är ett mindre kalkbruk anlagt på en förekomst med ett innehåll<br />
av c:a 50.000 ton ej fullt 90 %-ig kalcitsten.<br />
8) Öbolandet strax utanför Trosa. Ett högst några ID-tal meter brett kalkstenslager kan följas<br />
tvärs över ön på en sträcka av l km. Kalkstenen är delvis ren och brytvärd (c:a 90 % kalcit),<br />
delvis förorenad av gråbergsband, silikat och sulfider (blyglans, zinkblände). Tillgångarna äro<br />
ej närmare kända men troligen av storleksordningen 100.000 ton.<br />
9) Vid Nynäs 1 1 / 2 mil SV om Trosa förekommer större kalkstensmassor dels invid Truddbofjärden,<br />
dels på östra sidan av Rundbosjön.<br />
Den förra förekomsten synes på grund av silikat- och pegmatitinblandning endast innehålla<br />
mindre kvantiteter användbar sten.<br />
Förekomsten vid Rundbosjön är i sin södra del dolomitisk och oren. I den norra delen är ett<br />
större parti med kalcitsten av bättre beskaffenhet, som förmodligen kan lämna minst Y2 million<br />
ton användbar sten.<br />
10) Vika, 7 km S om Sorunda kyrka. Här förekommer kalksten inom ett betydande, l km<br />
långt och upp till Y2 km brett område. Kalkstenen är en diopsid-kalcitsten av växlande beskaffenhet,<br />
än med god kalcithalt, vanligen grovkornig och tämligen lös, än uppblandad med silikater,<br />
pegmatit och gnejsband. De brytvärda partierna förekomma särskilt uppe på det stora<br />
kalkstensberget som höjer sig 20-30 m över lermarkerna i V.<br />
Tillgångarna, som ej äro närmare undersökta, uppgå sannolikt till flera million ton.<br />
Il) Lisön. På Lisöns södra del kan ett kalkstenslager följas c:a 2 km. Endast en del utgöres av<br />
brukbar kalksten med en genomsnittshalt av omkring 90 % kalcit. Tillgångarna av dylik kalksten<br />
i dagbrott äro Y2 - l million ton.<br />
12) I Ösmo socken, dels strax söder om Ösmo station, dels 3 km SÖ om Sorunda station vid<br />
Jursta förekomma kalkstenslager vilka möjligen innehålla tillgångar på användbar sten. Kalkstenen<br />
vid Ösmo station är troligen användbar endast i sin södra del, där en medelmåttigt ren<br />
kalcitsten anstår. Tillgångarna anslås till 50 - 100.000 ton. Vid Jursta är kalkstenen delvis en<br />
ren, grov dolomit, dels renare kalcitsten men till stor del silikatrik sten. Användbar kalksten<br />
Inger/ny mapp/ kalkförekomster<br />
13
Change language