Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

More documents

Recommendations

Info

Peru-upplägg undgår Kapitalvinster vid så kallade Peru-upplägg ska beskattas i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen tolkar skatteavtalet med Peru så att inkomstskattelagen ska tillämpas på vinsterna. Därmed saknas anledning att pröva om det var skatteflykt. rättsfall De så kallade Peruuppläggen har sedan de började dyka upp under år 2005 varit omtvistade. Det handlade om skatteplaneringsåtgärder för fåmansföretags vinster som Skatteverket ansåg oönskade. Det ledde till att att Sverige sade upp skatteavtalet med Peru under 2006 och avtalet slutade gälla vid utgången av år 2006. Från och med 2007 var det alltså definitivt stopp för nya Peru-upplägg, men frågan var om de som gjordes fram till dess var ok. Frågan aktualiserades i ett antal fall som har vandrat genom domstolsinstanserna. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) avgjort två fall som gällde ett svenskt företag som bedrev fastighetsförvaltning. Företaget hade två ägare som genomfört samma sorts upplägg, så det var samma förutsättningar i båda fallen. bakgrunden var att företaget genom ett antal transaktioner fördes över till ett peruanskt bolag som senare likviderades (se faktarutan). Ägarna ansåg att utskifteslikviden skulle undantas från beskattning i Sverige med stöd av dubbel beskattningsavtalet. De menade med andra ord att den i stället skulle beskattas i Peru. Skillnaden i skatt var betydlig, i Peru skulle det utgå ca 4 procent i skatt medan det i Sverige skulle kunna handla om som mest ca 55 procent i skatt. Skatteverket höll med om att skatteavtalet undantog utskifteslikviden från be- Bolag X Bolag Z [1] Genom ett antal transaktioner fördes det ursprungliga bolaget över till ett bolag i Peru. Högsta förvaltningsdomstolen underkänner nu upplägget, kapitalvinsterna ska beskattas i Sverige. skattning i Sverige. Men man menade att den i stället skulle beskattas i Sverige med stöd av skatteflyktslagen. I förvaltningsrätten fick Skatteverket rätt, det ansågs vara skatteflykt och likviden skulle beskattas i Sverige. bolagsägarna överklagade och i kammarrätten fick de rätt. Man kunde inte tolka in en gemensam partsavsikt i skatteavtalet att förhindra skatteflykt. Skatteflyktslagen kunde därför inte tillämpas, likviden skulle därmed beskattas i Peru. HFD konstaterade inledningsvis att utskifteslikviden ska beskattas enligt svenska regler. Frågan var då om de svenska reglerna begränsades av skatteavtalet. Där konstaterade domstolen att kapitalvinsten skulle beskattas i det land där det likviderade bolagets andelar var belägna. För att komma fram till var ett bolag är beläget måste en sammanvägning göras av omständigheterna i varje enskilt fall. HFD konstaterade att ett enskilt anknytningsmoment, som till exempel platsen för bolagets registering eller var aktieägaren är bosatt, inte kan vara ensamt utslagsgivande. i detta fall kom man fram till att ingen verksamhet bedrivits i Peru, samtliga anknytningsmoment utom bolagets registering pekade i stället mot Sverige. Sammantaget fann HFD att andelarna var belägna i Sverige då bolaget likviderades. Därmed begränsades inte beskattningen av skatteavtalet och svensk skatt skulle utgå på utskifteslikviden. I och med att HFD kom 6 [koncist] • 4/2012 [5] [3]
inte svensk skatt [6] Bolag W Bolag Y [3] fram till detta genom att tolka skatteavtalet föll frågan om det varit skatteflykt. Men även om det saknades anledning att pröva om det var skatteflykt passade domstolen ändå på att notera att man resonerade annorlunda än kammarrätten vad gäller ländernas gemensamma partsavsikt i avtalet. Med andra ord såg inte HFD några principiella hinder mot att pröva förfarandet som sådant mot skatteflyktslagen, men frågan blev som sagt aldrig aktuell. [HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN, MÅL NR 1335–1336-11] [4] [8] [bakgrund] I det aktuella fallet var upplägget i korta drag följande. 1. De fysiska personerna A och B ägde aktierna i det svenska bolaget X, där den ursprungliga fastighetsverksamheten bedrevs. 2. Den 4 april 2006 köpte A och B det peruanska bolaget P. 3. Den 14 juni 2006 köpte A och B de svenska lagerbolagen Y och Z. 4. Den 15 juni 2006 såldes bolag Y till bolag P utan att kapitalvinst uppstod. 5. Samma dag, 15 juni 2006, såldes bolag X till bolag Z för Bolag P [2] omkostnadsbeloppet, dvs. utan att kapitalvinst uppstod i enlighet med underprisreglerna i 53 kap. IL. 6. Senare samma månad sålde bolag Z vidare bolag X till bolag Y för samma belopp. 7. A och B köpte samtidigt ett nytt svenskt bolag W. 8. Därefter sålde bolag P aktierna i bolag Y. Köpare var det nya bolaget W. Köpesumman var nu inte omkostnadsbeloppet utan substansvärdet, lite mer än 40 miljoner kronor. 9. I september likviderades bolag P. Ps fordran på den ovan Person A Person B nämnda köpesumman (ca 40 miljoner kronor) skiftades ut till Ps ägare (A och B). Frågan som bedömdes i domstolarna var alltså om den sista likviden i kedjan ovan, ungefär 20 miljoner kronor per ägare, skulle beskattas i Sverige eller Peru. [koncist] • 4/2012 7 [9]
Page 1 and 2: En paus för kaffe Förslag inför
Page 3 and 4: minneslistan Inflation och konsumen
Page 5: höstens skatteförslag I samband m
Page 9 and 10: i riskkapitalfonder Enligt regering
Page 11 and 12: fullt avdrag vinstandelsräntans ve
Page 13 and 14: dubbelbestraffningen läs mer Vad
Page 15 and 16: ”Får jag inte min kafferast dör
Page 17 and 18: [kaffekuriosa] ● Norden har värl
Page 19 and 20: om fåmansföretag Inget utomståen
Page 21 and 22: Inget utomstående ägande under he
Page 23 and 24: ANNONS
Page 25 and 26: tjänstepension skulle delas I samb
Page 27 and 28: Pension och arbete Jag har en anst
Page 29 and 30: Förmån av ögonoperation Kan en a
Page 31 and 32: MAJBLOMMANS RIKSFÖRBUND Spara peng

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?