Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

03.09.2013 Views
Fortsättning från föregående uppslag Finansiell rådgivning och fondavsättning I föregående nummer av Koncist behandlades vad som ska förstås med ”samma eller likartad verksamhet”. I ett av rättsfallen behandlades frågan om finansiell rådgivning och fondförvaltning kunde anses som samma eller likartad verksamhet (s. 23). Fallet avsåg dock även om utomståenderegelns tillämplighet. fallet gällde två fåmansföretag som bedrev finansiell rådgivning (AB X) respektive fondförvaltning (AB Y). Delägarna var i samma proportioner ägare till de båda bolagen, en med 21 procent, de övriga med vardera 15,8 procent. En av dem var verksam i betydande omfattning i båda bolagen (ordförande i styrelserna), medan övriga delägare var verksamma i sådan omfattning endast i ettdera av bolagen och överhuvudtaget inte verksamma i det andra bolaget. De passiva delägarnas andel i X AB uppgick till 47,4 procent och i Y AB till 31,6 procent. Verksamheten i X AB var uteslutande rådgivning åt företag i frågor om finansiering, dock inte placeringsrådgivning. Y AB placerade för fondens räkning i nordiska värdepapper, såsom aktier, obligationer, terminer, optio- ner och liknande instrument. Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att X AB och Y AB inte bedrev likartad verksamhet enligt 3:12-reglerna. i frågan om utomståenderegelns tillämpning noterade Högsta förvaltningsdomstolen att utomstående ägde 47,3 respektive 31,6 procent av aktierna i X AB respektive Y AB. Utomstående ägde alltså en betydande del av företagen. Det innebär att fåmansföretagsreglerna inte skulle tillämpas om det inte fanns särskilda skäl för detta. Domstolen noterade att undantaget på grund av delä- Verksam kan inte vara utomstående tidigare år Ett bolag, X AB, som var ett fåmansföretag bildades 2004 som ett lagerbolag. Det förvärvades samma år av A, B, C och D (grundarna). Sedan den 9 januari 2006 ägde, utöver de fyra grundarna, även andra personer, ”övriga aktieägare”, aktier i bolaget. Både grundarnas och övriga aktieägares innehav hade varierat under åren. Från och med den 3 juli 2008 översteg övriga aktieägares samlade innehav 30 procent av aktierna. Bland grundarna var A verksam i bolaget i betydande omfattning sedan den 1 oktober 2005, B sedan den 2 maj 2007 och C sedan den 1 januari 2009. D skulle eventuellt bli verksam i betydande omfattning någon gång under år 2009. i en begäran om förhandsbesked ville A veta om utomståenderegeln medförde att hans aktier i bolaget inte var kvalificerade. Vidare ville han veta om det hade någon betydelse om D blev verksam i betydande omfattning under 2009. skatterättsnämnden noterade inledningsvis att om utomstående i betydande omfattning äger del i ett fåmansföretag och har rätt till utdelning ska en andel anses vara kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. I inkomstskattelagen sägs vidare att ett företag anses ägt av utomstående utom till den del det ägs av fysiska personer som äger kvalificerade andelar i företaget. I förarbetena till de aktuella reglerna står ”om den skattskyldige visar att utomstående i betydande omfattning äger del i företaget och har rätt till utdelning [---]”. Redan denna formulering gav, enligt Skatterättsnämnden, uttryck för att lagstiftaren avsett att den utomstående ska vara någon annan än den i sammanhanget skattskyldige. Utomståenderegeln hade därefter ändrats, dock utan att någon ändring i detta sammanhang varit avsedd. formuleringen i den nu gällande utomståenderegeln är skriven i presens (57 kap. 5 § 3 st. IL). Motsatsvis medförde detta, enligt Skatterättsnämnden, att en person som när bestämmelsen ska tillämpas äger kvalificerade aktier generellt faller utanför utomståendebegreppet. En delägare som under det beskattningsår då bedömningen görs är verksam i bolaget i betydande omfattning, kan således inte anses som utomstående för [Rättsfall] Utom- stående- regeln inte tillämplig garskap för utomstående är att dessa i sådant fall får så stor del av avkastningen att uttag i form av utdelning eller kapitalvinst inte är någon fördel för ägarna av de kvalificerade aktierna. I detta fall var dock ägarförhållandena sådana att uttag i form av utdelning inte motverkades av det förhållandet att utomstående i betydande omfattning ägde del i företagen. Det fanns därför särskilda skäl att tillämpa fåmansföretagsreglerna. Utomståenderegeln var alltså inte tillämplig. [HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN, RÅ 1999 REF. 28] beskattningsår som föregått det beskattningsår under vilket han blev verksam i betydande omfattning. Enligt nämnden förelåg utomstående ägande i betydande omfattning först från och med den 9 januari 2006 (fråga 1) respektive 3 juli 2008 (fråga 2). Med hänsyn till detta och till att omständigheterna inte var sådana att utomståenderegeln kunde bli tillämplig trots att det utomstående ägandet inte bestått under den lagstadgade tiden, var regeln inte tillämplig. as andelar var alltså kvalificerade under förhandsbeskedets giltighetstid (2009–2012 års taxeringar). Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden och fastställde förhandsbeskedet. [HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN, RÅ 2010 REF. 4] 20 [koncist] • 4/2012

Inget utomstående ägande under hela femårsperioden Fåmansföretaget X AB bildades i juni 1999 och ägdes inledningsvis av de fysiska personerna A, B och C med 16,7 procent vardera, totalt 50,1 procent. Resterande del, 49,9 procent, ägdes av utomstående investerare. I januari 2001 förändrades ägarbilden och A, B och C kom att äga 24,2 procent vardera av aktierna i X AB. Den utomstående ägarens andel minskade därmed till 27,3 procent. under sePtember 2002 förvärvades den tidigare utomståendes aktier i X AB av Y AB. Samtidigt förvärvade Y AB 12,7 procent av aktierna i företaget från A, B och C och kom därmed att äga 40 procent av aktierna i X AB. Samtliga vinstmedel som genererats i X AB uppkom efter det att Y AB blivit delägare. X AB redovisade vinst första Tiden innan egentlig verksamhet påbörjats Ett bolags, X AB, verksamhet bestod i att tillhandahålla finansiella tjänster över internet. Bolaget bildades den 5 februari 1998. Två personer A och B förvärvade aktierna i bolaget den 26 mars 1998. Deras tanke var att genomföra en affärsidé i Sverige som utvecklats av ett amerikanskt bolag. A blev verkställande direktör och styrelseledamot i det nyförvärvade bolaget och B blev styrelseledamot i bolaget. Under senare delen av våren och sommaren 1998 förhandlade och träffade bolaget ett licensavtal med det amerikanska bolaget om att använda varumärken och datasystem för mäklarverksamhet via internet på den nordiska marknaden. På bolagsstämman i juni 1998 beslutades att bolagets aktiekapital skulle ökas genom nyemissioner. Vidare registrerades den 15 juni 1998 en ansökan från bolaget till Finansinspektionen om att få bedriva värdepappers- gången för verksamhetsåret 2003. A, B och C, som samtliga var verksamma i X AB, frågade i en begäran om förhandsbesked om fåmansföretagsreglerna var tillämpliga på utdelning på andelarna i X AB. Skatterättsnämnden konstaterade att Y AB var ett fåmansföretag som indirekt ägdes av ett mindre antal fysiska personer. Ingen av dessa personer var eller hade varit verksamma i X AB i betydande omfattning. Y AB och X AB bedrev inte heller samma eller likartad verksamhet. det innebar att aktierna i X AB som indirekt innehades av delägarna i Y AB inte var kvalificerade andelar. Det medförde i sin tur att utomstående i betydande omfattning ägde del i företaget. Frågan var om rörelse. Genom nyemissionerna, som genomfördes i juli 1998, trädde juridiska personer in som delägare i bolaget. Under våren 1999 fick bolaget nödvändigt tillstånd från Finansinspektionen och bolagets tjänster lanserades i juni 1999. i sePtember 1999 bytte A sina aktier i X AB mot aktier i det amerikanska bolaget. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det det fanns särskilda skäl för att anse att As, Bs och Cs aktier i X AB ändå var kvalificerade andelar. När detta ska bedömas ska förhållandena under beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren beaktas. Denna bestämmelse prövade Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2001 ref. 37 I (se ovan ”Tidigare förhållanden”, s. 19). I det fallet sades att när särskilda skäl ska prövas måste hänsyn tas till bland annat om det utomstående ägandet har bestått under den föregående femårsperioden eller under den kortare tid som företaget varit verksamt. Något absolut krav på att det utomstående ägandet ska ha förelegat under hela den angivna perioden finns dock inte. Undantagsvis kan förhållandena vara sådana att utomståenderegeln kan till- Finansiella tjänster tillhandahölls över internet, men frågan var när verksamheten påbörjades. var ostridigt att As aktier var kvalificerade enligt 3:12-reglerna. Dessa regler var alltså tillämpliga på As kapitalvinst vid avyttringen av sina aktier, såvida inte annat följer av utomståenderegeln. Enligt praxis kan utomståenderegeln bli tillämplig även om det utomstående ägandet inte har bestått under hela den föregående femårsperioden eller den kortare tid under vilken företaget varit verksamt lämpas trots att det utomstående ägandet inte har bestått under hela den föregående femårsperioden. a, b och c menade att sådan undantagssituation rådde i detta fall. Samtliga vinstmedel som genererats i X AB hade ju uppkommit efter det att Y AB blivit delägare. A, B och C hade dessutom lyft marknadsmässig lön för sitt arbete. Skatterättsnämnden delade emellertid inte denna ståndpunkt. Omständigheterna ansågs inte vara av sådant slag att undantag skulle göras från utomstående ägande under hela femårsperioden. Utomståenderegeln var alltså inte tillämplig. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden. [HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN, RÅ 2007 NOT. 2] (se RÅ 2001 ref 37 I ovan ”Tidigare förhållanden”). A hävdade att bolagets egentliga verksamhet inte inleddes förrän hösten 1998, således efter nyemissionerna. Högsta förvaltningsdomstolen noterade emellertid att A och B vidtagit ett antal åtgärder för att genomföra den aktuella affärsidén innan emissionerna gjordes. Dessa åtgärder antogs ha haft en väsentlig betydelse för den värdestegring som uppkom på aktierna. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen var bolaget därför verksamt innan det utomstående ägandet uppkom. Frågan var då om det förelåg en sådan undantagssituation som gör att utomståenderegeln kan tillämpas trots att det utomstående ägandet inte har bestått under hela den tid under vilken X AB varit verksamt. Det ansåg inte Högsta förvaltningsdomstolen. [HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN, RÅ 2008 REF. 58] [koncist] • 4/2012 Fortsättning på nästa uppslag 21

Page 1 and 2: En paus för kaffe Förslag inför

Page 3 and 4: minneslistan Inflation och konsumen

Page 5 and 6: höstens skatteförslag I samband m

Page 7 and 8: inte svensk skatt [6] Bolag W Bolag

Page 9 and 10: i riskkapitalfonder Enligt regering

Page 11 and 12: fullt avdrag vinstandelsräntans ve

Page 13 and 14: dubbelbestraffningen läs mer Vad

Page 15 and 16: ”Får jag inte min kafferast dör

Page 17 and 18: [kaffekuriosa] ● Norden har värl

Page 19: om fåmansföretag Inget utomståen

Page 23 and 24: ANNONS

Page 25 and 26: tjänstepension skulle delas I samb

Page 27 and 28: Pension och arbete Jag har en anst

Page 29 and 30: Förmån av ögonoperation Kan en a

Page 31 and 32: MAJBLOMMANS RIKSFÖRBUND Spara peng

aktier

procent

betydande

bolaget

bolag

omfattning

utdelning

aktierna

beskattas

kaffe

tidningen

ekonomisverige.se

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se ... View more Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se

Delete template?

Save as template ?

Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se