Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
En paus<br />
för kaffe<br />
Förslag inför<br />
höstens budget<br />
Svensk skatt<br />
på Peru-upplägg<br />
AKTUELLT FÖR FÖRETAG OCH FÖRETAGARE<br />
4/2012
aktuellt<br />
Bolagsskatten<br />
sänks<br />
Det är ett av skatteförslagen<br />
<strong>som</strong> kan bli verklighet i höstens<br />
budget. s. 4<br />
Utomståenderegeln<br />
I tredje delen av vår artikel<strong>se</strong>rie<br />
om svårtolkade uttryck om fåmansföretag<br />
har turen kommit<br />
till utomståenderegeln. s. 18<br />
Svårtolkade uttryck om fåmansföretag<br />
En artikel<strong>se</strong>rie i tre delar<br />
I Koncists <strong>se</strong>rie om hur<br />
olika uttryck i de så kallade<br />
3:12-reglerna ska tolkas har<br />
A och B ägde fram till 2003 hälften besked ville A och<br />
vi kommit till den avslu-<br />
det utomstående ägandet, får<br />
var av aktierna i Y AB, <strong>som</strong> var B veta om aktierna i<br />
tande delen. Vad menas med<br />
en större del av företagets<br />
moderbolag i en rörel<strong>se</strong>drivande X AB upphörde att<br />
en utomstående delägare?<br />
nettobehållning <strong>som</strong> kapital-<br />
koncern. Vid ingången av år 2004 vara kvalificerade vid<br />
Och hur ska man förstå att<br />
inkomst än vad <strong>som</strong> motsvarar<br />
hade deras respektive ägarandel utgången av 2008.<br />
särskilda skäl kan hindra ut-<br />
vad andelsinnehavet i bolaget<br />
minskat till 25,5 procent. Öv- Skatterättsnämnden<br />
omståenderegelnstillämp- medger. I lagens förarbeten<br />
riga aktier ägdes av utomstående. noterade att om utomning?<br />
Varför har utomståen-<br />
nämns några sådana omstän-<br />
Under år 2007 sålde samtliga stående, direkt eller<br />
deregeln en femårsgräns?<br />
digheter. En successiv utför-<br />
aktieägare i Y AB sina aktier till en indirekt, i betydande<br />
säljning av aktier eller att det<br />
extern köpare. As och Bs aktier i Y omfattning äger del i<br />
Som nämnts tidigare i artikel<strong>se</strong>-<br />
finns aktier <strong>som</strong> ger olika rätt<br />
AB var till följd av deras arbets- företaget och, direkt<br />
rien om svårtolkade uttryck om<br />
till utdelning, vinstandelsbevis,<br />
insat<strong>se</strong>r i koncernen kvalificerade eller indirekt, har rätt till<br />
fåmansföretag är syftet med de<br />
konvertibla skuldebrev samt<br />
andelar. Vid fortsatt ägande skulle utdelning, ska en andel an<strong>se</strong>s<br />
särskilda reglerna för beskatt- rad om delägaren eller närstå- fåmansföretag är risken för options- och terminsavtal<br />
kvalificeringen med tillämpning av kvalificerad bara om det finns<br />
ning av fåmansföretagares utdelende till denne varit verksam omvandling av arbetsin- av<strong>se</strong>ende bolagets aktier anges<br />
utomståenderegeln ha upphört vid särskilda skäl. Vid en sådan<br />
ning och vinst vid försäljning av i betydande omfattning under komster mindre efter<strong>som</strong> <strong>som</strong> exempel på sådant <strong>som</strong><br />
utgången av 2008.<br />
bedömning ska förhållandena<br />
aktier i företaget att förhindra någon del av femårsperioden utdelning och kapitalvinst kan medföra att utomstående-<br />
Vid försäljningen av Y AB till under beskattningsåret och de<br />
att inkomster <strong>som</strong> är arbetsin- i ett annat ägt fåmansföretag tillfaller också sådana ägare. regeln inte ska tillämpas trots<br />
den externe förvärvaren år 2007 fem föregående beskattningskomster<br />
behandlas <strong>som</strong> kapital- <strong>som</strong> bedriver ”samma eller Majoritetsägarnas andel av att de utomståendes aktiein-<br />
sålde A och B sina aktier dels åren beaktas.<br />
inkomster vid beskattningen. likartad verksamhet” (<strong>se</strong> del utdelning och kapitalvinst nehav uppgår till 30 procent<br />
direkt, dels via sitt gemensamt I detta fall sålde X AB sina<br />
Utan hindrande regler 2 i artikel<strong>se</strong>rien, Koncist nr från företaget blir då vanligt- eller mera. Även inbördes<br />
ägda bolag X AB. Genom inför- aktier i AB Y år 2007. Skatte-<br />
skulle en fåmansföretagare, 3/2012 s. 18).<br />
vis mindre än deras net- avtal <strong>som</strong> reglerar den faktiska<br />
säljningen av aktierna i Y AB till rättsnämnden besvarade därför<br />
genom sitt inflytande i företatobehållning<br />
av ett motsva- fördelningen av resultatet,<br />
X AB blev även aktierna i X AB frågan nekande. Utomståenget,<br />
ofta kunna välja mellan att Utomståenderegeln. En rande löneuttag. Det är den korsvisa äganden eller avtal<br />
kvalificerade andelar. Verksamderegeln ansågs inte tillämplig<br />
ta ut inkomster från företaget andel <strong>som</strong> är kvalificerad skattskyldige <strong>som</strong> ska visa att om framtida förvärv exempliheten<br />
i X AB bestod enbart när det utomstående ägandet<br />
i form av lön, utdelning eller kan dock ”avkvalificeras” utomstående äger minst 30 fieras i lagens förarbeten <strong>som</strong><br />
i att förvalta det kapital <strong>som</strong> inte längre bestod.<br />
kapitalvinst. Om särskilda reg- om utomstående, direkt eller procent av aktierna.<br />
särskilda skäl.<br />
försäljningen av aktierna i Y AB Högsta förvaltningsdomsler<br />
inte fanns skulle således en indirekt, i betydande om-<br />
inbringade. Varken A eller B var tolen fastställde förhandsbe-<br />
fåmansföretagare kunna undgå fattning äger del i företaget särskilda skäl. Trots att Femårsperioden. När det<br />
verksamma i betydande omfattskedet. den progressiva skatten på ar- och i motsvarande mån har, förutsättningar föreligger för utomstående ägandet ska<br />
ning i X AB.<br />
betsinkomster genom att ta ut direkt eller indirekt, rätt till att tillämpa utomståenderegeln bedömas, lik<strong>som</strong> om det finns<br />
I en begäran om förhands-<br />
sådana inkomster <strong>som</strong> utdel- utdelning. Med utomstående kan aktierna ändå komma att särskilda skäl, är det förhålning<br />
eller kapitalvinst i stället ägande av<strong>se</strong>s 30 procent av betraktas <strong>som</strong> kvalificerade. Så landena under beskattnings-<br />
för <strong>som</strong> lön. Skillnaden är på- kapitalet. I förarbetena till är fallet om det finns särskilda året och de fem föregående<br />
taglig. Skattesat<strong>se</strong>n i inkomst- utomståenderegeln sägs att skäl. Det kan nämligen finnas beskattningsåren <strong>som</strong> ska<br />
Ett aktiebolag <strong>som</strong> etablera- skulle utomståenderegeln vara nämndens förhandsbesked, Högsta förvaltningsdomsslaget<br />
kapital är 30 procent. om utomstående äger minst omständigheter <strong>som</strong> leder till beaktas. Avsikten med att<br />
des hösten 1997 ägdes av fem tillämplig på avyttringen? konstaterade att syftet med att tolen noterade vidare att det<br />
Utdelning och kapitalvinst 30 procent av aktierna i ett att den skattskyldige, trots även tidigare års förhållanden<br />
fysiska personer. A och B ägde<br />
beakta även tidigare års förhål- inte kan utläsas av lagen att<br />
på onoterade andelar ska tas<br />
ska beaktas är att hindra att<br />
12,5 procent vardera medan Frågan gällde om den i landen är att hindra successiva det finns något oeftergivligt<br />
upp till fem sjättedelar, vilket<br />
successiva utförsäljningar<br />
C, D och E ägde 25 procent utomståenderegeln angivna utförsäljningar <strong>som</strong> syftar till krav på att det betydande<br />
innebär en faktisk beskattning<br />
<strong>som</strong> syftar att ackumulerad<br />
vardera. Efter en nyemission i femårsperioden var ett hinder att ta ut ackumulerad utdel- utomstående ägandet ska<br />
om 25 procent. I inkomstslaget<br />
utdelning eller kapitalvinster<br />
februari 1998 kom utomståen- för A att tillämpa regeln eller ning eller kapitalvinster efter ha förelegat under hela den<br />
tjänst kan skatteuttaget ligga<br />
efter försäljning av en minoride<br />
att äga hälften av aktierna. var bestämmel<strong>se</strong>n om femårs- en försäljning av en minori- angivna perioden. Undan-<br />
på ca 57 procent.<br />
tetspost av aktier leder till icke<br />
De utomståendes aktieinnehav regeln begränsad till lagtextens tetspost av aktier.<br />
tagsvis kan alltså omständig-<br />
För att de särskilda reglerna<br />
av<strong>se</strong>dda skatteförmåner.<br />
ökade därefter till sammanlagt uppgift om särskilda skäl? Med hänsyn till utomståenheterna i det enskilda fallet<br />
ska kunna tillämpas krävs att<br />
Högsta förvaltningsdomsto-<br />
77,9 procent från februari Skatterättsnämnden noderegelns syfte framstod det vara sådana att utomstående-<br />
aktien är kvalificerad. Det är<br />
len har i ett vägledande avgö-<br />
1999. Utomstående hade alltså terade att lagtextens krav på enligt domstolen <strong>som</strong> klart regeln kan tillämpas trots att<br />
den om delägaren eller närstårande<br />
utvecklat vilket synsätt<br />
ägt mer än 30 procent av ak- att förhållandena under en att vid bedömningen av om det utomstående ägandet inte<br />
ende till denne varit ”verksam<br />
<strong>som</strong> bör anläggas på femårspetierna<br />
från februari 1998. femårsperiod ska beaktas inte särskilda skäl föreligger måste har bestått under hela den<br />
i företaget i betydande omfattrioden,<br />
<strong>se</strong> s. 19, RÅ 2001 ref.<br />
I en begäran om för- är begränsad till de särskilda hänsyn tas till bland annat om föregående femårsperioden.<br />
ning” under inkomståret eller<br />
37 I, ”Tidigare förhållanden”.<br />
handsbesked ville A veta om skälen. Femårsregeln ska alltså det betydande utomstående Några sådana omständigheter<br />
något av de fem föregående<br />
Genom följande urval av<br />
hela hans kapitalvinst skulle beaktas för utomståenderegeln ägandet har bestått under den hade dock inte visats i detta<br />
åren (<strong>se</strong> del 1 i artikel<strong>se</strong>rien,<br />
rättsfall åskådiggörs domstolar-<br />
beskattas i inkomstslaget ka- i övrigt.<br />
föregående femårsperioden el- fall.<br />
Koncist nr 2/2012 s. 18). En<br />
nas bedömning av när utomståpital<br />
för det fall han sålde sina Högsta förvaltningsdomstoler den kortare tid under vilket<br />
aktie kan också vara kvalifice-<br />
enderegeln är tillämplig.<br />
aktier i bolaget. Det vill säga len, <strong>som</strong> fastställde Skatterätts- företaget varit verksamt.<br />
[57 kap. 5 § inkomstskattelagen]<br />
illustratiOn: jakOb sjöbOM<br />
Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning<br />
äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning,<br />
ska en andel an<strong>se</strong>s kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid<br />
bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem<br />
föregående beskattningsåren beaktas.<br />
Med företag av<strong>se</strong>s här det företag i vilket delägaren eller någon<br />
närstående varit verksam i betydande omfattning under den tid <strong>som</strong><br />
anges i första stycket.<br />
Ett företag ska an<strong>se</strong>s ägt av utomstående utom till den del det ägs<br />
av fysiska personer <strong>som</strong><br />
1. äger kvalificerade andelar i företaget,<br />
2. indirekt äger andelar i företaget <strong>som</strong> hade varit kvalificerade om de<br />
ägts direkt, eller<br />
3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag <strong>som</strong> av<strong>se</strong>s i 4 §<br />
eller andelar i ett fåmanshandelsbolag <strong>som</strong> av<strong>se</strong>s i den paragrafen.<br />
18 [koncist] • 4/2012<br />
Peru-upplägg<br />
var inte ok<br />
Inget utomstående ägande vid beskattningstidpunkten<br />
[Högsta förvaltningsdomstolen,<br />
rÅ 2009 not. 154]<br />
Tidigare förhållanden<br />
[Högsta förvaltningsdomstolen,<br />
rÅ 2001 ref. 37 i]<br />
Fortsättning på nästa uppslag<br />
[koncist] • 4/2012 19<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
har underkänt så kallade Peruupplägg.<br />
s. 6<br />
I DETTA NUMMER …<br />
Fyra miljoner i omsättning utan<br />
bokföring gav fängel<strong>se</strong> s.4<br />
Nu avi<strong>se</strong>ras höstens skatteförslag s. 4<br />
Peru-upplägg undgår inte svensk skatt s. 6<br />
Beskattning av delägare i riskkapitalfonder<br />
s. 8<br />
Begränsat avdrag för vinstandelsränta s. 10<br />
KORSORDET s.30<br />
[rättsfall]<br />
Utom-<br />
stående-<br />
regeln inte<br />
tillämplig<br />
Vid beskattningstidpunkten fanns inte det utomstående ägandet kvar.<br />
<br />
SPECIALEN En paus för kaffe<br />
Hur <strong>se</strong>r kafferutinerna ut på ditt företag? I Sverige dricker vi nästan mest kaffe i<br />
världen, men fikapau<strong>se</strong>rna är olika från företag till företag. En del har gemensam<br />
kafferast medan andra föredrar en stilla kopp medan man jobbar. s. 14<br />
Kassaregister för fler s. 11<br />
Är beskattningen av bostäder orättvis? s. 12<br />
Nu utreds dubbelbestraffningen … s. 12<br />
… lik<strong>som</strong> tredjemansrevisionen s. 13<br />
En paus för kaffe s. 14<br />
Svårtolkade uttryck om<br />
fåmansföretag – utomståenderegeln s. 18<br />
Enklare att hyra ut bostadsrätt s. 24<br />
Makens tjänstepensionsförsäkring<br />
ingick i bodelningen s. 25<br />
Uppsägningstid och <strong>se</strong>mester s. 26<br />
Pension och arbete s. 27<br />
Förmåner i enskild näringsverksamhet s. 28<br />
Ögonoperation <strong>som</strong> förmån s. 29<br />
FRÅGOR & SVAR s. 26 FAKTASIDAN s. 32<br />
2 [koncist] • 4/2012
minneslistan<br />
Inflation och konsumentprisindex<br />
Inflationen: +1,5 %<br />
–5 –4 –3 –2 –1 0 +1 +2 +3 +4 +5<br />
Förändrade pri<strong>se</strong>r från februari till mars<br />
Procentenheter<br />
Kläder och skor + 0,3<br />
Drivmedel + 0,2<br />
Hyror + 0,1<br />
Räntekostnader – 0,1<br />
El – 0,2<br />
Konsumentprisindex (mars)<br />
Basår 1980 314,80<br />
Basår 1949 1 798<br />
OBS! Det <strong>som</strong> ska inbetalas eller<br />
skickas in ska vara myndigheten till<br />
handa <strong>se</strong>nast nedanstående datum.<br />
Maj<br />
2 Inkomstdeklaration till Skatteverket (allmän och särskild självdeklaration).<br />
3 Egen skatteinbetalning för att undvika räntedebitering på ”kvarskatt” upp till 20 000<br />
kronor (2012 års taxering).<br />
14 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för april, betalning.<br />
– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för april, betalning.<br />
Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för april, betalning.<br />
– Avdragen skatt och avgifter för april, deklaration och betalning.<br />
– Moms för mars (vid månadsredovisning), deklaration och betalning.<br />
– Moms för januari–mars (vid kvartalsredovisning), deklaration och betalning.<br />
21 EU-försäljning för april (vid månadssammanställning på papper).<br />
25 EU-försäljning för april (vid månadssammanställning elektroniskt).<br />
28 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för april, deklaration.<br />
– Moms för april, deklaration och betalning.<br />
31 Inkomstdeklaration för utomlands bosatta, till Skatteverket.<br />
Juni<br />
12 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj, betalning.<br />
– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj, betalning.<br />
Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild A-skatt för maj, betalning.<br />
– Avdragen skatt och avgifter för maj, deklaration och betalning.<br />
– Moms för april, deklaration och betalning.<br />
20 EU-försäljning för maj (vid månadssammanställning på papper).<br />
25 EU-försäljning för maj (vid månadssammanställning elektroniskt).<br />
26 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juni, deklaration.<br />
– Moms för maj, deklaration och betalning.<br />
Den årliga inflationstakten var 1,5 procent i mars, vilket är en nedgång från februari då den var 1,9<br />
procent. Från februari till mars steg konsumentpri<strong>se</strong>rna med i genomsnitt 0,3 procent.<br />
EU-index (mars)<br />
Harmoni<strong>se</strong>rat index för konsumentpri<strong>se</strong>r (HIKP)<br />
Basår 2005 113,44<br />
Europainflationen<br />
Mätt med HIKP<br />
(i HIKP ingår inte egnahemsägares räntekostnader)<br />
EU totalt (februari) 3,0 %<br />
EMU-länderna (februari) 2,7 %<br />
Sverige (februari) 1,0 %<br />
Sverige (mars) 1,1 %<br />
[STATISTISKA CENTRALBYRÅN]<br />
Statslåneräntan<br />
under april<br />
Statslåneräntan under mars och<br />
större delen av april framgår av<br />
sammanställningen nedan.<br />
Datum Räntesats %<br />
2/3–8/3 1,78<br />
9/3–15/3 1,71<br />
16/3–22/3 1,77<br />
23/3–29/3 1,95<br />
30/3–5/4 1,91<br />
6/4–12/4 1,87<br />
13/4–19/4 1,66<br />
20/4–26/4 1,69<br />
[RIKSGÄLDEN]<br />
5 478<br />
Under mars månad nyregistrerades 5 478<br />
företag på Bolagsverket. De nya företagen<br />
fördelar sig på 3 288 aktiebolag, 1 687<br />
enskilda firmor, 424 handelsbolag och<br />
79 kommanditbolag. Det är en markant<br />
minskning jämfört med förra året, i mars<br />
2011 registrerades det sammanlagt 7 063<br />
företag. Det är med andra ord 22,4 procent<br />
färre nya företag i år.<br />
Enligt Bolagsverket är det en rimlig<br />
utveckling – förra årets uppgifter var<br />
nämligen rekordsiffror. Då bildades till<br />
exempel extra många nya aktiebolag med<br />
det lägre aktiekapitalet 50 000 kronor.<br />
Att nyregistreringarna nu går ner beror<br />
sannolikt på att effekterna av tidigare års<br />
regeländringar avtagit. Men den nedåtgående<br />
trenden märks även för de tre andra<br />
företagsformerna.<br />
[BOLAGSVERKET, 2 APRIL 2012]<br />
[koncist] • 4/2012 3<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1
Fyra miljoner i omsättning<br />
utan bokföring gav fängel<strong>se</strong><br />
Vid bokföringsbrott spelar<br />
beloppen roll för att avgöra<br />
om brottet är av normalgraden<br />
eller grovt. Mycket<br />
betydande belopp talar för<br />
att det rör sig om grovt brott<br />
– men var går grän<strong>se</strong>n? En<br />
hovrätt har nyligen resonerat<br />
kring frågan.<br />
rättsfall Det finns ingen entydig<br />
praxis om vad <strong>som</strong> menas<br />
med sådant mycket betydande<br />
belopp att det per automatik<br />
an<strong>se</strong>s handla om grovt bokföringsbrott.<br />
Det nu aktuella<br />
fallet gällde en företagare <strong>som</strong><br />
bland annat hade åsidosatt<br />
bokföringsskyldigheten i ett<br />
företag. Det saknades bokföring<br />
för nästan ett och ett<br />
halvt år. Det gjordes dessutom<br />
ett stort antal betalningar ur<br />
bolaget av privat karaktär, man<br />
kunde spåra flera betalningar<br />
till exempelvis leksaksaffärer<br />
och re<strong>se</strong>byråer. Därtill hade<br />
en för företaget helt rörel<strong>se</strong>främmande<br />
hästverksamhet<br />
bekostats.<br />
företaget gick till slut i konkurs<br />
och när det <strong>se</strong>nare blev en<br />
straffrättslig fråga av avsaknaden<br />
av bokföring dömdes<br />
företagaren för bokföringsbrott.<br />
Tingsrätten ansåg att<br />
det var ett bokföringsbrott av<br />
normalgraden. Åklagaren överklagade<br />
och frågan hamnade<br />
hos hovrätten.<br />
Hovrätten konstaterade<br />
att lite mer än fyra miljoner<br />
kronor i omsättning motsvarar<br />
närmare 100 prisbasbelopp.<br />
Ett så stort belopp torde i<br />
vart fall tangera grän<strong>se</strong>n där<br />
bokföringsbrottet per automatik<br />
måste an<strong>se</strong>s <strong>som</strong> grovt. Om<br />
det är nära att bedöma brottet<br />
<strong>som</strong> grovt enbart med hänsyn<br />
till beloppets storlek krävs<br />
det inte lika mycket av övriga<br />
försvårande omständigheter.<br />
Vid en samlad bedömning<br />
ansåg hovrätten att bokföringsbrottet<br />
skulle an<strong>se</strong>s vara<br />
grovt. Följaktligen ändrades<br />
tingsrättens villkorliga dom<br />
till fängel<strong>se</strong> i åtta månader,<br />
därtill meddelades företagaren<br />
näringsförbud i tre år.<br />
[HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE OCH<br />
BLEKINGE, MÅL NR B 1513-11]<br />
Åtta månader i fängel<strong>se</strong> och<br />
näringsförbud blev domen.<br />
[bokföringsbrott]<br />
11 kap. 5 § brottsbalken (utdrag)<br />
Den <strong>som</strong> uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet<br />
enligt bokföringslagen (1999:1078) genom att underlåta<br />
att bokföra affärshändel<strong>se</strong>r eller bevara räkenskapsinformation eller<br />
genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt,<br />
döms, om rörel<strong>se</strong>ns förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till<br />
följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen,<br />
för bokföringsbrott till fängel<strong>se</strong> i högst två år eller, om brottet är ringa,<br />
till böter eller fängel<strong>se</strong> i högst <strong>se</strong>x månader.<br />
Om brottet är grovt, döms för grovt bokföringsbrott till fängel<strong>se</strong><br />
i lägst <strong>se</strong>x månader och högst <strong>se</strong>x år. Vid bedömande av om brottet<br />
är grovt skall särskilt beaktas om åsidosättandet av<strong>se</strong>tt mycket<br />
betydande belopp eller om gärningsmannen använt falsk handling<br />
eller om gärningen ingått <strong>som</strong> ett led i en brottslighet <strong>som</strong> utövats<br />
systematiskt eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.<br />
Nu avi<strong>se</strong>ras<br />
Bolagsskatten kanske sänks<br />
en procentenhet och ett antal<br />
åtgärder sätts in för att få<br />
till stånd fler bostäder. Det<br />
är ett par av förslagen <strong>som</strong><br />
lämnats i samband med den<br />
ekonomiska vårpropositionen.<br />
förslag Regeringen har nyligen<br />
avlämnat sin vårproposition.<br />
I likhet med förfarandet vid<br />
föregående års vårproposition<br />
väljer regeringen att i samband<br />
med vårpropositionen remittera<br />
en särskild promemoria<br />
med ett antal skatteförslag.<br />
Tanken är att förslagen i<br />
promemorian <strong>som</strong> gäller fler<br />
bostäder ska pre<strong>se</strong>nteras i<br />
budgetproposition för 2013<br />
<strong>som</strong> lämnas i höst. Huruvida<br />
de övriga förslagen kommer<br />
med i höstens budget styrs<br />
emellertid av det ekonomiska<br />
läget. Där re<strong>se</strong>rverar sig regeringen<br />
för de slutliga bedömningar<br />
<strong>som</strong> kommer att göras<br />
efter <strong>som</strong>maren.<br />
när det gäller fler bostäder<br />
vill regeringen genomföra<br />
tre åtgärder. Den första är att<br />
sänka fastighetsavgiften för<br />
hyreshus. Fastighetsavgiften<br />
för hyreshus utgör det lägsta<br />
av två variabler. Den ena<br />
variabeln utgörs av ett belopp<br />
per bostadslägenhet. Detta<br />
belopp bestämdes för år 2008<br />
till 1 200 kronor. Efter indexering<br />
uppgår beloppet för år<br />
2012 till 1 365 kronor. Den<br />
andra variabeln är 0,4 procent<br />
av taxeringsvärdet.<br />
I promemorian föreslås att<br />
beloppet per bostadslägenhet<br />
sänks till 1 198 kronor för<br />
2013. Detta åstadkoms genom<br />
att 2008 års belopp sänks till<br />
1 024 kronor. Med utgångspunkt<br />
i en prognos om att<br />
2013 års inkomstbasbelopp<br />
kommer att uppgå till 56 200<br />
kronor skulle, efter indexerad<br />
uppräkning, beloppet per<br />
bostadslägenhet för 2013 då<br />
uppgå till 1 198 kronor. Den<br />
procentsats av taxeringsvärdet<br />
<strong>som</strong> jämförs med beloppet<br />
per bostadslägenhet föreslås<br />
sänkas från 0,4 till 0,3 procent<br />
av taxeringsvärdet.<br />
Den andra åtgärden är att<br />
ta bort fastighetsavgiften för<br />
nybyggda hus. Sedan 1991 har<br />
det funnits bestämmel<strong>se</strong>r för<br />
att mildra bostadsutgifter för<br />
nyproduktion. Det innebär<br />
i dag att man för nybyggda<br />
bostadshus inte behöver betala<br />
fastighetsavgift de första fem<br />
åren och därefter har halv<br />
fastighetsavgift i ytterligare<br />
fem år. Nu föreslås i stället att<br />
nybyggena ska slippa avgiften<br />
helt de första 15 åren. De nya<br />
reglerna föreslås gälla byggnader<br />
med beräknat värdeår 2012<br />
eller <strong>se</strong>nare.<br />
Som tredje åtgärd för fler<br />
bostäder föreslås att schablonavdraget<br />
vid upplåtel<strong>se</strong> av<br />
privatbostadsfastighet, privatbostad<br />
eller hyreslägenhet höjs<br />
från 21 000 till 40 000 kronor.<br />
Det höjda schablonavdraget<br />
gäller även när produkter<br />
(exempelvis ved eller bär från<br />
den egna fastigheten) avyttras<br />
från privatbostadsfastigheter<br />
eller privatbostäder. Det höjda<br />
4 [koncist] • 4/2012<br />
vad?<br />
Regeringen har lämnat förslag<br />
på skatteområdet inför höstens<br />
budgetpropostion. De flesta<br />
ändringarna föreslås börja gälla<br />
från och med nästa år, i punktform<br />
<strong>se</strong>r förslagen ut enligt<br />
följande:<br />
● Sänkt fastighetsavgift för<br />
hyreshus.<br />
● Sänkt fastighetsavgift för<br />
nybyggda hus.<br />
● Höjt schablonavdrag vid<br />
bostadsuthyrning.<br />
● Sänkt bolagsskatt till 25,3<br />
procent.<br />
● Sänkt expansionsfondsskatt<br />
till 25,3 procent.<br />
● Enklare regler vid nedsättning<br />
av egenavgifter.<br />
● Vissa energiskattefrågor.
höstens skatteförslag<br />
I samband med vårpropositionen skickar regeringen ut ett antal skatteförslag på remiss inför höstens budget.<br />
avdragsbeloppet ska tillämpas<br />
första gången på beskattningsår<br />
<strong>som</strong> börjar den 1 januari 2013.<br />
därefter redogör regeringen<br />
för de skatteförslag man vill<br />
genomföra om det ekonomiska<br />
läget så tillåter. Bolagsskatten<br />
bör sänkas, regeringen<br />
konstaterar att det finns en<br />
internationell utveckling mot<br />
en mer omfattande skattekonkurrens<br />
mellan EU-länderna.<br />
De nya medlemsstaterna i EU<br />
har en av<strong>se</strong>värt lägre beskattningsnivå<br />
än Sverige, men även<br />
i de äldre medlemsstaterna har<br />
bolagsskattesat<strong>se</strong>rna sänkts<br />
under <strong>se</strong>nare år. Av de 27 medlemsländerna<br />
i EU har endast<br />
<strong>se</strong>x nationer högre skattesats<br />
än Sverige.<br />
Det konstateras att den<br />
nominella bolagsskatten<br />
är av central betydel<strong>se</strong> för<br />
företagens investerings- och<br />
lokali<strong>se</strong>ringsbeslut. Genom<br />
internprissättning och<br />
vinstöverföringar påverkar<br />
skattereglerna vidare i vilket<br />
land företagen väljer att redovisa<br />
sina skatter. En sänkt<br />
bolagsskatt skulle därmed<br />
värna den svenska skatteba<strong>se</strong>n.<br />
I promemorian föreslås<br />
därför att inkomstskatten för<br />
juridiska personer sänks från<br />
26,3 procent till 25,3 procent.<br />
Den nya skattesat<strong>se</strong>n ska<br />
tillämpas för beskattningsår<br />
<strong>som</strong> börjar den 1 januari 2013<br />
eller därefter. Ändringen<br />
föreslås träda i kraft den 1<br />
januari 2013.<br />
om bolagsskatten sänks behöver<br />
även expansionsfondsskatten<br />
sänkas i motsvarande<br />
mån. Syftet med systemet med<br />
expansionsfond är nämligen<br />
att skapa neutralitet mellan<br />
företag <strong>som</strong> bedrivs <strong>som</strong><br />
enskild firma eller handelsbolag<br />
respektive aktiebolag.<br />
Genom fonden ska en enskild<br />
firma/handelsbolag ha samma<br />
möjlighet att expandera sin<br />
verksamhet med kvarhållen<br />
vinst <strong>som</strong> aktiebolag. Detta<br />
kan ske genom att närings-<br />
idkaren får sätta av hela årets<br />
vinst till en expansionsfond<br />
<strong>som</strong>, på samma sätt <strong>som</strong> i<br />
aktiebolag, beskattas med 26,3<br />
procent. Återföringar från<br />
fonden tas upp <strong>som</strong> inkomst i<br />
inkomstslaget näringsverksamhet<br />
och blir därmed progressivt<br />
beskattade.<br />
även befintliga avsättningar<br />
till expansionsfonden föreslås<br />
behandlas enligt de nya reglerna.<br />
Övergången ska ske genom<br />
att tidigare gjorda avsättningar<br />
an<strong>se</strong>s återförda enligt nuvarande<br />
regler och genast åter<br />
avsatta enligt de nya reglerna.<br />
Ändringarna förelås träda i<br />
kraft den 1 januari 2013.<br />
Regeringen vill även<br />
förenkla reglerna <strong>som</strong> ger en<br />
viss rabatt för egenavgifter.<br />
Enskilda näringsidkare och<br />
fysiska personer <strong>som</strong> bedriver<br />
handelsbolag får göra ett<br />
avdrag med 5 procent av avgiftsunderlaget<br />
för inkomst av<br />
aktiv näringsverksamhet, dock<br />
med högst 10 000 kronor per<br />
år. För att få rabatten har man<br />
i inkomstdeklarationen behövt<br />
visa att villkoren för statsstöd<br />
uppfylls. EU-kommissionen<br />
har emellertid i slutet av 2011<br />
beslutat att avdraget inte<br />
är ett sådant statligt stöd.<br />
Följaktligen vill regeringen<br />
slopa motsvarande krav på<br />
näringsidkarna att i deklarationen<br />
visa att statsstödsvilkoren<br />
är uppfyllda. Ändringarna<br />
föreslås träda i kraft den 1<br />
januari 2013.<br />
slutligen lämnas i promemorian<br />
ett par skatteförslag<br />
på klimat- och energiområdet.<br />
Det handlar till exempel om<br />
den framtida hanteringen<br />
av ekonomiska styrmedel<br />
för biodrivmedel. Vidare<br />
behandlas frågan om slopad<br />
koldioxidskatt vid viss värmeproduktion<br />
inom EUs system<br />
för handel med utsläppsrätter<br />
samt vissa ändringar i fordonsbeskattningen.<br />
[FINANSDEPARTEMENTET,<br />
PROMEMORIA]<br />
[koncist] • 4/2012 5<br />
PAWEL FLATO
Peru-upplägg undgår<br />
Kapitalvinster vid så kallade<br />
Peru-upplägg ska beskattas<br />
i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen<br />
tolkar<br />
skatteavtalet med Peru så<br />
att inkomstskattelagen ska<br />
tillämpas på vinsterna. Därmed<br />
saknas anledning att<br />
pröva om det var skatteflykt.<br />
rättsfall De så kallade Peruuppläggen<br />
har <strong>se</strong>dan de började<br />
dyka upp under år 2005<br />
varit omtvistade. Det handlade<br />
om skatteplaneringsåtgärder<br />
för fåmansföretags vinster <strong>som</strong><br />
Skatteverket ansåg oönskade.<br />
Det ledde till att att Sverige<br />
sade upp skatteavtalet med<br />
Peru under 2006 och avtalet<br />
slutade gälla vid utgången av år<br />
2006. Från och med 2007 var<br />
det alltså definitivt stopp för<br />
nya Peru-upplägg, men frågan<br />
var om de <strong>som</strong> gjordes fram<br />
till dess var ok.<br />
Frågan aktuali<strong>se</strong>rades i ett<br />
antal fall <strong>som</strong> har vandrat genom<br />
domstolsinstan<strong>se</strong>rna. Nu<br />
har Högsta förvaltningsdomstolen<br />
(HFD) avgjort två fall<br />
<strong>som</strong> gällde ett svenskt företag<br />
<strong>som</strong> bedrev fastighetsförvaltning.<br />
Företaget hade två ägare<br />
<strong>som</strong> genomfört samma sorts<br />
upplägg, så det var samma<br />
förutsättningar i båda fallen.<br />
bakgrunden var att företaget<br />
genom ett antal transaktioner<br />
fördes över till ett peruanskt<br />
bolag <strong>som</strong> <strong>se</strong>nare likviderades<br />
(<strong>se</strong> faktarutan). Ägarna<br />
ansåg att utskifteslikviden<br />
skulle undantas från beskattning<br />
i Sverige med stöd av<br />
dubbel beskattningsavtalet. De<br />
menade med andra ord att den<br />
i stället skulle beskattas i Peru.<br />
Skillnaden i skatt var betydlig,<br />
i Peru skulle det utgå ca 4 procent<br />
i skatt medan det i Sverige<br />
skulle kunna handla om <strong>som</strong><br />
mest ca 55 procent i skatt.<br />
Skatteverket höll med om<br />
att skatteavtalet undantog<br />
utskifteslikviden från be-<br />
Bolag X Bolag Z<br />
[1]<br />
Genom ett antal transaktioner fördes det ursprungliga bolaget över till ett bolag i Peru. Högsta förvaltningsdomstolen<br />
underkänner nu upplägget, kapitalvinsterna ska beskattas i Sverige.<br />
skattning i Sverige. Men man<br />
menade att den i stället skulle<br />
beskattas i Sverige med stöd<br />
av skatteflyktslagen. I förvaltningsrätten<br />
fick Skatteverket<br />
rätt, det ansågs vara skatteflykt<br />
och likviden skulle beskattas i<br />
Sverige.<br />
bolagsägarna överklagade<br />
och i kammarrätten fick de<br />
rätt. Man kunde inte tolka<br />
in en gemensam partsavsikt<br />
i skatteavtalet att förhindra<br />
skatteflykt. Skatteflyktslagen<br />
kunde därför inte tillämpas,<br />
likviden skulle därmed beskattas<br />
i Peru.<br />
HFD konstaterade inledningsvis<br />
att utskifteslikviden<br />
ska beskattas enligt svenska<br />
regler. Frågan var då om de<br />
svenska reglerna begränsades<br />
av skatteavtalet. Där konstaterade<br />
domstolen att kapitalvinsten<br />
skulle beskattas i<br />
det land där det likviderade<br />
bolagets andelar var belägna.<br />
För att komma fram till var<br />
ett bolag är beläget måste en<br />
sammanvägning göras av omständigheterna<br />
i varje enskilt<br />
fall. HFD konstaterade att ett<br />
enskilt anknytningsmoment,<br />
<strong>som</strong> till exempel plat<strong>se</strong>n för<br />
bolagets registering eller var<br />
aktieägaren är bosatt, inte<br />
kan vara ensamt utslagsgivande.<br />
i detta fall kom man fram<br />
till att ingen verksamhet<br />
bedrivits i Peru, samtliga<br />
anknytningsmoment utom<br />
bolagets registering pekade i<br />
stället mot Sverige. Sammantaget<br />
fann HFD att andelarna<br />
var belägna i Sverige då<br />
bolaget likviderades. Därmed<br />
begränsades inte beskattningen<br />
av skatteavtalet och svensk<br />
skatt skulle utgå på utskifteslikviden.<br />
I och med att HFD kom<br />
6 [koncist] • 4/2012<br />
[5]<br />
[3]
inte svensk skatt<br />
[6]<br />
Bolag W<br />
Bolag Y<br />
[3]<br />
fram till detta genom att tolka<br />
skatteavtalet föll frågan om<br />
det varit skatteflykt. Men även<br />
om det saknades anledning att<br />
pröva om det var skatteflykt<br />
passade domstolen ändå på att<br />
notera att man resonerade annorlunda<br />
än kammarrätten vad<br />
gäller ländernas gemensamma<br />
partsavsikt i avtalet. Med<br />
andra ord såg inte HFD några<br />
principiella hinder mot att<br />
pröva förfarandet <strong>som</strong> sådant<br />
mot skatteflyktslagen, men<br />
frågan blev <strong>som</strong> sagt aldrig<br />
aktuell.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
MÅL NR 1335–1336-11]<br />
[4]<br />
[8]<br />
[bakgrund]<br />
I det aktuella fallet var upplägget<br />
i korta drag följande.<br />
1. De fysiska personerna A och<br />
B ägde aktierna i det svenska<br />
bolaget X, där den ursprungliga<br />
fastighetsverksamheten<br />
bedrevs.<br />
2. Den 4 april 2006 köpte A och B<br />
det peruanska bolaget P.<br />
3. Den 14 juni 2006 köpte A och<br />
B de svenska lagerbolagen Y<br />
och Z.<br />
4. Den 15 juni 2006 såldes bolag Y<br />
till bolag P utan att kapitalvinst<br />
uppstod.<br />
5. Samma dag, 15 juni 2006,<br />
såldes bolag X till bolag Z för<br />
Bolag P<br />
[2]<br />
omkostnadsbeloppet, dvs. utan<br />
att kapitalvinst uppstod i enlighet<br />
med underprisreglerna i<br />
53 kap. IL.<br />
6. Senare samma månad sålde<br />
bolag Z vidare bolag X till bolag<br />
Y för samma belopp.<br />
7. A och B köpte samtidigt ett nytt<br />
svenskt bolag W.<br />
8. Därefter sålde bolag P aktierna<br />
i bolag Y. Köpare var det nya<br />
bolaget W. Köpesumman var<br />
nu inte omkostnadsbeloppet<br />
utan substansvärdet, lite mer<br />
än 40 miljoner kronor.<br />
9. I <strong>se</strong>ptember likviderades bolag P.<br />
Ps fordran på den ovan<br />
Person A<br />
Person B<br />
nämnda köpesumman (ca 40<br />
miljoner kronor) skiftades ut<br />
till Ps ägare (A och B).<br />
Frågan <strong>som</strong> bedömdes i domstolarna<br />
var alltså om den sista<br />
likviden i kedjan ovan, ungefär 20<br />
miljoner kronor per ägare, skulle<br />
beskattas i Sverige eller Peru.<br />
[koncist] • 4/2012 7<br />
[9]
Beskattning av delägare<br />
Investerare i riskkapitalfonder<br />
ska beskattas på ett sätt<br />
<strong>som</strong> påminner om reglerna<br />
för fåmansföretagare.<br />
Utdelningar och kapitalvinster<br />
ska med andra ord<br />
delas upp mellan tjänst och<br />
kapital.<br />
förslag Det är kontentan av ett<br />
nytt skatteförslag från Finansdepartementet.<br />
Bakgrunden är<br />
att frågan om hur vissa delägare<br />
och investerare i riskkapitalfonder<br />
ska beskattas har diskuterats<br />
livligt under <strong>se</strong>nare tid.<br />
Diskussionen har handlat om<br />
i vilken omfattning inkomster<br />
från riskkapitalfonder ska tas<br />
upp <strong>som</strong> inkomst av tjänst eller<br />
<strong>som</strong> inkomst av kapital.<br />
skatteverket har i några<br />
uppmärksammade fall beslutat<br />
att den del av inkomsterna<br />
<strong>som</strong> kan hänföras till en<br />
särskild vinstdelning ska <strong>se</strong>s<br />
<strong>som</strong> ersättning för utfört<br />
arbete och därför ska tas upp<br />
<strong>som</strong> inkomst av tjänst. Flera<br />
av fallen har överklagats och<br />
har ännu inte vunnit laga<br />
kraft. Enligt promemorian är<br />
det inte möjligt att avvakta<br />
de rättsproces<strong>se</strong>r <strong>som</strong> pågår<br />
efter<strong>som</strong> det kommer att<br />
dröja flera år innan det finns<br />
lagakraftvunna avgöranden.<br />
Regeringen an<strong>se</strong>r att det därför<br />
[riskkapitalfond]<br />
Vad är en riskkapitalfond? Hur<br />
<strong>se</strong>r en riskkapitalstruktur ut? Kort<br />
kan sägas att en riskkapitalfond<br />
företrädesvis investerar i onoterade<br />
företag. Fondens egna kapital<br />
skjuts till av en grupp externa<br />
finansiärer. Det kan vara pensionsfonder,<br />
försäkringsbolag, banker,<br />
utländska universitet samt andra<br />
svenska och utländska företag. En<br />
liten andel tillskjuts av ett bolag,<br />
ett så kallat riskkapitalbolag, <strong>som</strong><br />
indirekt ägs av personer <strong>som</strong> skapat<br />
riskkapitalstrukturen. Över tiden<br />
är angeläget att lagreglera hur<br />
delägare i riskapitalfonder <strong>som</strong><br />
har rätt till särskild vinstandel<br />
ska beskattas för ersättning<br />
från fonden.<br />
i korthet föreslås att en<br />
särskild beskattningsordning<br />
införs för delägare i riskkapitalfonder<br />
<strong>som</strong> har rätt till<br />
en särskild vinstandel. Med<br />
vissa justeringar ligger de så<br />
kallade 3:12-reglerna för fåmansföretag<br />
till grund för den<br />
nya beskattningsordningen.<br />
Beskattningen bör således ske<br />
dels i inkomstslaget tjänst, dels<br />
i inkomstslaget kapital. Till<br />
skillnad mot 3:12-reglerna ska<br />
de föreslagna reglerna tillämpas<br />
oav<strong>se</strong>tt om investeraren<br />
varit verksam i betydande<br />
omfattning i fondstrukturen<br />
eller inte. Vidare ska inte löneunderlagsregeln<br />
få tillämpas.<br />
Något gränsbelopp ska inte<br />
heller beräknas.<br />
med ”delägare i riskkapitalfonder”<br />
av<strong>se</strong>s de delägare <strong>som</strong><br />
genom sina företag, direkt eller<br />
indirekt, har rätt till särskild<br />
vinstandel vid en riskkapitalfonds<br />
försäljning av portföljföretag.<br />
Även de <strong>som</strong> kontrollerar<br />
sitt innehav i fonden<br />
genom en kapitalförsäkring,<br />
trust eller liknande betraktas<br />
<strong>som</strong> sådan delägare.<br />
startar dessa personer nya riskkapitalbolag<br />
med nya riskkapitalfonder.<br />
Riskkapitalfondens medel placeras<br />
i normalfallet först i ett holdingbolag.<br />
Holdingbolagets enda uppgift<br />
är att äga aktier i det portföljföretag<br />
där den slutliga investeringen<br />
sker. Riskkapitalfonden är alltså ett<br />
sätt att finansiera investeringen i<br />
portföljföretaget.<br />
Gemensamt för alla riskkapitalbolag<br />
är att de investerar under en<br />
begränsad period. Placeringshorisonten<br />
beror på i vilken investeringsfas<br />
portföljföretaget befinner<br />
Enligt promemorian ska<br />
utdelning och kapitalvinst på<br />
andelar i ett kapitalföretag beskattas<br />
i inkomstslaget tjänst.<br />
Den tjänstebeskattade delen<br />
av utdelningen kan dock inte<br />
överstiga 90 inkomstbasbelopp<br />
(för 2012 motsvarar<br />
detta 4 914 000 kronor).<br />
Utdelning utöver detta tak<br />
beskattas med 30 procent i<br />
inkomstslaget kapital. För<br />
kapitalvinst föreslås också en<br />
takregel <strong>som</strong> innebär att den<br />
tjänstebeskattade delen av<br />
kapitalvinsten under avyttringsåret<br />
och de fem föregående<br />
beskattningsåren sammanlagt<br />
inte får överstiga 100<br />
inkomstbasbelopp (för 2012<br />
motsvarar detta 5 460 000<br />
kronor). Kapitalvinst därutöver<br />
beskattas med 30 procent i<br />
inkomstslaget kapital.<br />
en vinst vid minskning av<br />
aktiekapital genom indragning<br />
av aktier och vinst vid<br />
överlåtel<strong>se</strong> till ett aktiebolag av<br />
dess egna akter behandlas <strong>som</strong><br />
utdelning.<br />
Förslaget, <strong>som</strong> nu är ute på<br />
remiss, har kriti<strong>se</strong>rats på flera<br />
håll redan innan remisstiden<br />
gått ut. Om förslaget blir verklighet<br />
börjar de nya reglerna<br />
gälla den 1 januari 2013.<br />
[FINANSDEPARTEMENTET,<br />
PROMEMORIA]<br />
sig. Oav<strong>se</strong>tt vilken investeringsfas<br />
portföljföretaget befinner sig i är<br />
riskkapitalbolaget i de flesta fall en<br />
aktiv, styrande ägare <strong>som</strong> arbetar<br />
nära företagsledningen för att<br />
förbättra rörel<strong>se</strong>resultat och kassaflöde<br />
och därmed öka portföljföretagets<br />
värde.<br />
De personer <strong>som</strong> aktivt bidrar<br />
till värdetillväxten, det vill säga<br />
att portföljföretaget kan säljas<br />
med vinst, får en särskild del av<br />
vinsten. Alla riskkapitalfonder<br />
har ett vinstdelningssystem med<br />
särskild vinstandel (kallas även<br />
Är kapitalvinsten inkomst av tjänst eller kapital?<br />
carried interest) <strong>som</strong> ska stimulera<br />
riskkapitalbolaget, dess ägare<br />
och anställda i rådgivningsföretaget<br />
att tillgodo<strong>se</strong> de externa<br />
investerarnas intres<strong>se</strong>n och nå<br />
högsta möjliga avkastning för<br />
riskkapitalfonden.<br />
Den särskilda vinstandelen<br />
uppgår normalt till cirka 20<br />
procent av nettovinsten efter det<br />
att de externa investerarna har<br />
fått sitt insatta kapital plus viss<br />
garanterad avkastning (oftast<br />
6–8 procent) och efter att förvaltningsarvode<br />
betalats.<br />
8 [koncist] • 4/2012
i riskkapitalfonder<br />
Enligt regeringens förslag kan delägare i riskkapitalfonder få regler <strong>som</strong> påminner om 3:12-reglerna.<br />
ANNONS<br />
[riskkapitalmarknaden]<br />
● Den svenska riskkapitalmarknaden<br />
är den näst största i<br />
Europa mätt <strong>som</strong> andel av BNP.<br />
● 180 000 personer i Sverige<br />
arbetade 2010 i riskkapitalägda<br />
bolag.<br />
● Totalt omsatte svenska<br />
riskkapitalägda bolag 250<br />
miljarder kronor 2010.<br />
● I promemorian noteras det<br />
att de föreslagna reglerna<br />
träffar mycket få skattskyldiga.<br />
Det rör sig om 100–200 fysiska<br />
personer.<br />
[koncist] • 4/2012 9
Vinstandelsränta gav inte<br />
Till skillnad mot Skatterättsnämnden<br />
kom Högsta<br />
förvaltningsdomstolen fram<br />
till att ett bolag inte kunde<br />
få fullt avdrag för betald<br />
vinstandelsränta. Med<br />
hänsyn till rättshandlingens<br />
verkliga innebörd kunde<br />
nämligen endast en del <strong>se</strong>s<br />
<strong>som</strong> ersättning för kredit.<br />
rättsfall I en begäran om förhandsbesked<br />
ville ett aktiebolag<br />
X veta om utbetald vinstandelsränta<br />
var avdragsgill. Vidare<br />
ville mottagarna av vinstandelsräntan,<br />
de anställda A och<br />
B, veta om de skulle beskattas<br />
i inkomstslaget kapital eller,<br />
till viss del eller i sin helhet, i<br />
inkomstslaget tjänst för den<br />
vinstandelsränta <strong>som</strong> tillfaller<br />
deras bolag AB A och AB B.<br />
Bolagets organisation.<br />
Aktiebolag X (AB X) är ett<br />
moderbolag i en koncern <strong>som</strong><br />
bedriver konsultverksamhet i<br />
dotterbolaget Y (AB Y). AB X<br />
är ett fåmansföretag vars aktier<br />
ägs av ett antal konsulter,<br />
antingen direkt eller indirekt<br />
genom egna bolag. Därutöver<br />
finns ett antal konsulter <strong>som</strong><br />
inte är aktieägare och <strong>som</strong> är<br />
verksamma i AB Y. De kallas<br />
inkommande delägare och<br />
lokala delägare. A är inkommande<br />
delägare och B lokal<br />
delägare. Det är aktieägarna<br />
<strong>som</strong> bestämmer vem <strong>som</strong> ska<br />
bli inkommande respektive<br />
lokala delägare. En inkom-<br />
mande delägare förväntas bli<br />
aktieägare inom två år. För en<br />
lokal delägare krävs ytterligare<br />
en prövning av aktieägarna.<br />
Varken inkommande eller<br />
lokala delägare har rätt till del<br />
i vinsten.<br />
Modell för vinstandelslån.<br />
För att inkommande och lokala<br />
delägare ska kunna få del av<br />
den ekonomiska utvecklingen i<br />
AB Y på ett sätt <strong>som</strong> motsvarar<br />
aktieägarnas situation vill<br />
AB X införa en modell med<br />
vinstandelslån. Enligt modellen<br />
skulle inkommande och<br />
lokala delägare årligen teckna<br />
av AB X emitterade vinstandelslån<br />
på i huvudsak följande<br />
villkor.<br />
● Lånebeloppet är 50 000 kronor<br />
per person.<br />
● Lånet löptid är cirka ett år.<br />
Eventuell nyemission beslutas<br />
av varje ordinarie bolagsstämma.<br />
● AB X har rätt till ”tvångsinlö<strong>se</strong>n”<br />
om anställningen<br />
upphör i förtid.<br />
● Långivaren har rätt till<br />
förtida inlö<strong>se</strong>n utan vinstandelsränta.<br />
● Vinstandelsräntan är ett<br />
belopp <strong>som</strong> motsvarar en på<br />
förhand bestämd procentsats<br />
av AB Xs vinst beräknad på<br />
visst sätt.<br />
En förutsättning i modellen<br />
för vinstandelslån var vidare<br />
att A och B bildar varsitt<br />
aktiebolag, AB A och AB<br />
B, <strong>som</strong> kommer att teckna<br />
vinstandelslånen av<strong>se</strong>ende sina<br />
respektive ägare. Aktierna i<br />
dessa bolag är kvalificerade<br />
(fåmansföretagsaktier) efter<strong>som</strong><br />
A och B är verksamma i<br />
AB Y i betydande omfattning<br />
och vinstandelsbevis jämställs<br />
med aktier enligt fåmansföretagsreglerna.<br />
det noteras också att aktieägarna<br />
i AB X och A och B<br />
inte är släkt med varandra.<br />
När det gäller villkoren när<br />
vinstandelslånen ska tecknas<br />
kommer dessa att vara desamma<br />
för samtliga inkommande<br />
och lokala delägare. Räntan<br />
ska beräknas efter enhetliga<br />
grunder utan individuella justeringar<br />
ba<strong>se</strong>rade på delägarnas<br />
erfarenhet eller kompetens.<br />
Förhandsbeskedet. Skatterättsnämndensförhandsbesked<br />
blev att AB X kunde dra<br />
av de vinstandelsräntor <strong>som</strong><br />
betalas till de bolag <strong>som</strong> A och<br />
B bildat för ändamålet (AB A<br />
och AB B). A och B skulle inte<br />
ta upp räntorna. Skatteverket<br />
överklagade dock detta beslut<br />
till Högsta förvaltningsdomstolen<br />
och där blev utgången en<br />
annan.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
konstaterade att allmänt<br />
gäller att beskattning ska ske<br />
på grundval av rättshandlingars<br />
verkliga innebörd oav<strong>se</strong>tt<br />
avtalens beteckning.<br />
Ett villkor för att avdrag<br />
ska medges för en ränta är att<br />
ANNONS<br />
Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till<br />
det är fråga om ersättning för<br />
kredit. Det finns ingen anledning<br />
att i detta sammanhang<br />
ha ett annorlunda synsätt på<br />
vinstandelslån än på andra lån.<br />
Har räntevillkoren utformats<br />
på ett för långivaren förmånligt<br />
sätt, och detta beror på<br />
förhållanden <strong>som</strong> inte har med<br />
lånet att göra, kan avdrag inte<br />
medges för hela beloppet <strong>som</strong><br />
en kostnad för krediten.<br />
i detta ärende noterade<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
att det av ett räkneexempel<br />
<strong>som</strong> bifogats ansökningen om<br />
10 [koncist] • 4/2012
fullt avdrag<br />
vinstandelsräntans verkliga innebörd och nekar fullt avdrag.<br />
förhandsbesked framgick att<br />
rätten till ränta motsvarar ett<br />
belopp <strong>som</strong> svarar mot en viss<br />
andel av det samlade resultatet<br />
i AB Y före direkta kostnader<br />
hänföriga till aktieägarna med<br />
avdrag för egna direkta kostnader.<br />
Beloppet ska motsvara<br />
det tantiembelopp <strong>som</strong> annars<br />
skulle ha utgått.<br />
Den ekonomiska utvecklingen<br />
i AB Y är i sig svår att<br />
bedöma på förhand. Enligt<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
visar ändå exemplet och<br />
vad <strong>som</strong> framkommit i målet<br />
att endast en del av beloppet<br />
kan an<strong>se</strong>s vara ersättning för<br />
kredit. Avdrag kan därför inte<br />
medges för hela beloppet <strong>som</strong><br />
vinstandelsränta.<br />
efter<strong>som</strong> övriga frågor i<br />
begäran om förhandsbesked<br />
hade ställts med utgångspunkt<br />
i att moderbolaget hade rätt till<br />
fullt avdrag för vinstandelsränta<br />
och det inte kunde komma<br />
i fråga, undanröjde Högsta<br />
förvaltningsdomstolen Skatterättsnämndens<br />
förhandsbesked<br />
i övrigt.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
MÅL NR 4510-11]<br />
Kassaregister för fler<br />
Även torghandlare ska<br />
omfattas av skyldigheten att<br />
använda kassaregister. Och<br />
den nedre omsättningskravet,<br />
<strong>som</strong> gäller alla företag,<br />
bör sänkas så att fler företag<br />
måste använda kassaregister.<br />
Det föreslår Skatteverket<br />
i en promemoria.<br />
förslag Ett av Skatteverkets<br />
förslag är att det nuvarande<br />
undantaget för torg- och<br />
marknadshandeln tas bort. Enligt<br />
Skatteverket finns kraftiga<br />
signaler från olika branschorganisationer<br />
att undantaget<br />
snedvrider konkurren<strong>se</strong>n.<br />
Dessutom saknas verktyg för<br />
att kunna genomföra en reell<br />
skattekontroll i företag <strong>som</strong><br />
inte använder kassaregister.<br />
Skatteverket menar vidare att<br />
undantaget har fått en olycklig<br />
utformning. Det omfattar inte<br />
bara den genuina torg- och<br />
marknadshandeln <strong>som</strong> sker<br />
utomhus utan även försäljning<br />
<strong>som</strong> sker i tillfälligt hyrda<br />
lokaler. En tillfälligt hyrd<br />
butikslokal i en galleria an<strong>se</strong>s<br />
bedriva torg- och marknadshandel<br />
och omfattas därmed<br />
Skatteverket föreslår att även torghandlare<br />
måste ha kassaregister.<br />
ANNONS<br />
inte av kravet på kassaregister,<br />
trots att försäljningen kan pågå<br />
i månader. Skatteverket an<strong>se</strong>r<br />
därför att det är angeläget<br />
att undantaget för torg- och<br />
marknadshandel tas bort.<br />
ett annat undantag <strong>som</strong><br />
Skatteverket vill ändra är det<br />
<strong>som</strong> säger att företag <strong>som</strong><br />
endast i obetydlig omfattning<br />
säljer varor eller tjänster mot<br />
kontant betalning eller mot<br />
betalning med kontokort inte<br />
behöver ha kassaregister. Med<br />
obetydlig omfattning av<strong>se</strong>s i<br />
normalfallet fyra prisbasbelopp<br />
(176 000 kronor för 2012). Med<br />
hänsyn till de kontrollproblem<br />
<strong>som</strong> finns i kontantbranschen<br />
an<strong>se</strong>r Skatteverket att ett<br />
riktvärde på fyra prisbasbelopp<br />
är för högt <strong>som</strong> gräns för att<br />
använda kassaregister. Skatteverket<br />
vill egentligen inte ha<br />
något gränsbelopp överhuvudtaget.<br />
Men med hänsyn till de<br />
allra minsta företagen föreslår<br />
Skatteverket att grän<strong>se</strong>n sätts<br />
vid två prisbasbelopp (88 000<br />
kronor för 2012). För att markera<br />
ändringen bör uttrycket<br />
”obetydlig omfattning” ersättas<br />
med uttrycket ”synnerligen<br />
begränsad omfattning”.<br />
Avslutningsvis föreslår<br />
Skatteverket att utländska<br />
företag <strong>som</strong> saknar fast driftställe<br />
i Sverige ska använda<br />
kassaregister i samma utsträckning<br />
<strong>som</strong> gäller för svenska<br />
företag.<br />
[SKATTEVERKET, DNR 131 418217-11/111]<br />
[koncist] • 4/2012 11
Är beskattningen<br />
av bostäder orättvis?<br />
förslag Beskattningen av bostäder<br />
ska <strong>se</strong>s över. En utredning<br />
har tillsatts för att titta närmare<br />
på vissa boendeformer.<br />
I korthet innebär utredningsuppdraget<br />
följande.<br />
● Hyresbostäder. Har hyresrätten<br />
sämre skattemässig ställning<br />
än andra boendeformer?<br />
Kommittén ska undersöka<br />
frågan och föreslå förändringar<br />
främst när det gäller den kommunala<br />
fastighetsavgiften.<br />
● Oäkta bostadsföretag.<br />
Andelar i oäkta bostadsföretag<br />
har genom tillfälliga regler<br />
en viss skattenedsättning, det<br />
nuvarande undantaget gäller<br />
till och med 2015. Kommittén<br />
ska föreslå en mer permanent<br />
lättnad för medlemmar i oäkta<br />
bostadsföretag. Vidare ska<br />
kommittén analy<strong>se</strong>ra om uppskovsreglerna<br />
för kapitalvinst<br />
även kan tillämpas på andelar i<br />
oäkta bostadsföretag.<br />
● Kooperativa hyresrättsföreningar.<br />
Kooperativa<br />
hyresrättsföreningar behandlas<br />
skattemässigt på två olika sätt.<br />
Kommittén ska analy<strong>se</strong>ra om<br />
det finns sakliga skäl för att sådana<br />
föreningar skattemässigt<br />
behandlas på olika sätt och om<br />
så inte är fallet föreslå lämpliga<br />
ändringar.<br />
● Skattereduktion för<br />
ROT-arbete. En analys ska<br />
göras om även hyresrätter ska<br />
omfattas av reglerna för ROTavdrag.<br />
● Uthyrning av egen bostad.<br />
Sedan 2009 har schablonavdraget<br />
vid sådan uthyrning höjts<br />
i tre steg från 4 000 till 21 000<br />
kronor (jämför avi<strong>se</strong>rat förslag<br />
om höjning till 40 000 kronor i<br />
vårpropositionen, s. 4). Har det<br />
påverkat tillgången av bostäder<br />
och kan ytterligare skattelättnader<br />
ge ännu mer?<br />
ANNONS<br />
[KOMMITTÉDIREKTIV 2012:32]<br />
Nu utreds<br />
I Koncist har vi genom åren<br />
flera gånger belyst rättsutvecklingen<br />
när det gäller<br />
dubbelbestraffningen. Frågan<br />
gäller om det svenska<br />
systemet med två sanktionsformer<br />
vid beskattningen<br />
– skattetillägg och skattebrott<br />
– strider mot Europakonventionens<br />
rätt att inte<br />
bli lagförd eller straffad två<br />
gånger. Nu ska en särskild<br />
utredare göra en översyn av<br />
reglerna.<br />
förslag Kort kan sägas att<br />
Europadomstolen redan för<br />
tio år <strong>se</strong>dan konstaterade att de<br />
svenska skattetilläggen, även<br />
om de fastställs i en administrativ<br />
process, är straff i Europakonventionens<br />
mening. I en<br />
dom från Europadomstolen<br />
2004 prövades om skattetillägg<br />
och skattebrott kränkte<br />
förbudet mot dubbelbestraffning.<br />
Så konstaterades inte vara<br />
fallet. De båda förfarandena<br />
avsåg inte samma sak efter<strong>som</strong><br />
skattebrott förutsatte att det<br />
fanns ett uppsåt, vilket inte vara<br />
fallet när det gällde skattetillägg.<br />
Ansvaret för skattetillägg<br />
och skattebrott tjänade också<br />
olika syften.<br />
På <strong>se</strong>nare tid har emellertid<br />
Europadomstolen utvecklat<br />
och skärpt sin praxis när det<br />
gäller rätten att inte bli lagförd<br />
eller straffad två gånger. Numera<br />
har domstolen slagit fast<br />
att bedömningen av om två<br />
förfaranden av<strong>se</strong>r samma brott<br />
ska göras med utgångspunkt i<br />
om de grundat sig på identiska<br />
fakta eller fakta <strong>som</strong> i allt<br />
vä<strong>se</strong>ntligt är desamma.<br />
Efter Europadomstolens<br />
skärpta praxis har både Högsta<br />
förvaltningsdomstolen och<br />
Högsta domstolen avgjort mål<br />
<strong>som</strong> av<strong>se</strong>r det svenska systemet<br />
med skattetillägg och skattebrott.<br />
Ingen av domstolarna<br />
fann att det svenska systemet<br />
kränker rätten att inte bli lag-<br />
förd eller straffad två gånger.<br />
I Europadomstolen finns just<br />
nu mål <strong>som</strong> gäller det svenska<br />
systemet med skattetillägg och<br />
skattebrott. Målen är dock<br />
ännu inte avgjorda.<br />
Trots att förfarandet med<br />
skattillägg och skattebrott således<br />
inte bedömts strida mot<br />
dubbelbestraffningen an<strong>se</strong>r<br />
regeringen att det finns skäl<br />
att <strong>se</strong> över reglerna. Reglerna<br />
har nämligen utsatts för kritik<br />
från olika håll. Är det lämpligt<br />
att ha ett system <strong>som</strong> möjliggör<br />
två förfaranden i två olika<br />
domstolordningar och två<br />
olika påföljder gällande samma<br />
oriktiga uppgift, särskilt om<br />
det ena förfarandet har lett till<br />
ett slutligt avgörande?<br />
mot denna bakgrund bör<br />
enligt regeringen en översyn<br />
göras för att ytterligare stärka<br />
rättssäkerheten och åstadkomma<br />
en bättre samordning<br />
av sanktionsformerna inom<br />
skatteområdet. Översynen<br />
omfattar även tullområdets<br />
tulltillägg och ansvar för<br />
tullbrott.<br />
I direktiven till utredningen<br />
nämner regeringen att ett<br />
alternativ <strong>som</strong> bör undersökas<br />
är den norska modellen <strong>som</strong><br />
innebär att det allmänna vid en<br />
viss tidpunkt måste välja mellan<br />
att påföra skattetillägg eller<br />
anmäla misstänkt skattebrott.<br />
Behovet av bestämmel<strong>se</strong>r <strong>som</strong><br />
gör det möjligt att ta ut skattetillägg<br />
om ett anmält ärende<br />
inte leder till någon skattebrottsprocess<br />
ska övervägas.<br />
Ett annat alternativ <strong>som</strong> bör<br />
undersökas enligt direktiven är<br />
förutsättningarna för att sammanföra<br />
de båda förfarandena<br />
till ett förfarande, det vill säga<br />
att skattetillägg och skattebrott<br />
hanteras i en och samma<br />
domstol.<br />
Den särskilda utredaren ska<br />
redovisa uppdraget <strong>se</strong>nast den<br />
9 <strong>se</strong>ptember 2013.<br />
[KOMMITTÉDIREKTIV 2012:14]<br />
12 [koncist] • 4/2012
dubbelbestraffningen<br />
läs mer<br />
Vad händer med dubbelbestraffningen?<br />
Koncist nr 11/2012 s. 7<br />
Högsta domstolen utmanas<br />
– igen<br />
Nytt från Revisorn nr 12/2010 s. 5<br />
Inget skattebrott vid skattetillägg<br />
Nytt från Revisorn nr 8–9/2010 s. 10<br />
Skattetillägg inget hinder för<br />
skattebrottsåtal<br />
Nytt från Revisorn nr 4/2010 s. 10<br />
Dubbelbestraffning – vad<br />
gäller?<br />
Nytt från Revisorn<br />
nr 12/2009 s. 12<br />
Straffet var<br />
inte kännbart<br />
nog<br />
Nytt från Revisorn<br />
nr 10/2009 s. 18<br />
Rättssäkerheten ska stärkas i skatteförfarandet. I <strong>se</strong>ptember 2013 ska utredningen vara klar.<br />
… lik<strong>som</strong> tredjemansrevisionen<br />
Det är inte bara dubbelbestraffningen<br />
<strong>som</strong> den<br />
särskilda utredaren ska <strong>se</strong><br />
över. Även tredjemansrevision,<br />
nivåerna på skattetillägg<br />
och frågor om normalt<br />
tillgängligt kontrollmaterial<br />
ska analy<strong>se</strong>ras lik<strong>som</strong><br />
ersättningsreglerna för<br />
ombud.<br />
förslag Skatteverket har inte<br />
bara möjlighet att besluta om<br />
revision hos näringsidkare för<br />
att kontrollera om näringsidkaren<br />
fullgjort sina skyldigheter<br />
(vanlig revision). Skatteverket<br />
kan också hämta in<br />
uppgifter <strong>som</strong> är av betydel<strong>se</strong><br />
för kontroll av någon annan<br />
än den <strong>som</strong> revideras (tredjemansrevision).<br />
I Skatteverkets kontrollverksamhet<br />
är tredjemansrevision<br />
ett mycket viktigt<br />
instrument. Den har stor<br />
betydel<strong>se</strong> i arbetet mot<br />
organi<strong>se</strong>rad brottslighet och<br />
vid utredningar av så kalllade<br />
aggressiva skatteupplägg.<br />
Tredjemansrevisionen är<br />
också viktig för att Sverige ska<br />
kunna fullgöra sina internationella<br />
åtaganden <strong>som</strong> följer<br />
av exempelvis handräckningsavtal.<br />
Regeringen an<strong>se</strong>r därför<br />
att tredjemansrevisionen ska<br />
finnas kvar. Däremot bör<br />
utformningen av bestämmel<strong>se</strong>rna<br />
<strong>se</strong>s över. Den särskilda<br />
utredaren ska därför kartlägga<br />
hur Skatteverket arbetar med<br />
tredjemansrevision. Vilka<br />
slags revisioner utförs, antalet<br />
revisioner per år och utfallet<br />
av dem? Även frågor om integritetsskydd<br />
och rättssäkerhet<br />
ska analy<strong>se</strong>ras.<br />
Därutöver ska nivåerna på<br />
skattetillägg analy<strong>se</strong>ras. För<br />
närvarande finns fem olika<br />
procentsat<strong>se</strong>r när det gäller<br />
skattetillägg, nämligen 40,<br />
20, 10, 5 och 2 procent. I den<br />
särskilda utredarens uppdrag<br />
ingår att undersöka om man<br />
kan förenkla reglerna om nivåerna<br />
på skattetillägg och öka<br />
överblickbarheten.<br />
en annan fråga <strong>som</strong> rör<br />
skattetillägg och <strong>som</strong> ska<br />
analy<strong>se</strong>ras gäller normalt<br />
tillgängligt kontrollmaterial.<br />
Skattetillägg tas nämligen<br />
inte ut, även om oriktig<br />
uppgift har lämnats, om den<br />
oriktiga uppgiften kan rättas<br />
med ledning av kontrollmaterial<br />
<strong>som</strong> normalt är tillgängligt<br />
för Skatteverket och <strong>som</strong><br />
varit tillgängligt för verket<br />
inom ett år från utgången<br />
av beskattningsåret. För att<br />
uppnå bättre och enklare<br />
regler samt öka förut<strong>se</strong>barheten<br />
ska utredaren skapa<br />
förtydliganden kring uttrycket<br />
”normalt tillgängligt<br />
kontrollmaterial”.<br />
slutligen ska utredaren <strong>se</strong><br />
över reglerna om ersättning för<br />
kostnader för ombud, biträde<br />
eller utredning. Frågor <strong>som</strong><br />
ska analy<strong>se</strong>ras är om ersättning<br />
ges till rätt personkrets<br />
och för rätt slags kostnader.<br />
Detta är viktigt från såväl<br />
rättssäkerhetssynpunkt <strong>som</strong> av<br />
effektivitetsskäl. Uppfyller de<br />
nuvarande reglerna dessa krav?<br />
Fångar de upp de verkliga<br />
behov <strong>som</strong> finns? Vilka bör få<br />
ersättning och för vilka slags<br />
ärenden och mål ska ersättning<br />
ges?<br />
Utredningen ska vara klar<br />
den 9 <strong>se</strong>ptember 2013.<br />
[KOMMITTÉDIREKTIV 2012:14]<br />
[koncist] • 4/2012 13
En paus<br />
för<br />
kaffe<br />
Jag fikar efter kaffe sjöng Thore Skogman på 1960-talet. 50 år <strong>se</strong>nare<br />
dricker svenskarna i genomsnitt 3,2 koppar kaffe om dagen,<br />
och på många arbetsplat<strong>se</strong>r är kafferasten näst intill helig.<br />
Att någon gång under dagen träffa sina kollegor över en kopp<br />
kaffe kan till och med gynna produktiviteten på företaget.<br />
När man är ny på en arbetsplats är företagets<br />
fikarutiner något <strong>som</strong> kollegor<br />
snabbt brukar upplysa om. På vissa<br />
arbetsplat<strong>se</strong>r har man fikarutiner <strong>som</strong><br />
följs slaviskt, medan andra saknar en<br />
kultur där man sitter tillsammans. Det vanliga är i<br />
stället att man hämtar sin kopp kaffe och dricker<br />
den på sitt rum. Oav<strong>se</strong>tt vilket väcker kaffet och<br />
fikarasten på jobbet känslor hos många. I vissa fall<br />
kan det gå så långt att det till och med skapar rubriker<br />
i kvällstidningarna. Nyligen uppmärksammades<br />
Perstorps kommun då det rapporterades att<br />
personalen fått fikabrödet indraget. Det resulterade<br />
i att personalen kände sig förlöjligad i media, då<br />
något utspritt gratisfikande inte förekommit utan<br />
det snarare handlat om en liten grupp om fem personer<br />
<strong>som</strong> missbrukat sitt ICA-kort och handlat<br />
fikabröd på kommunens bekostnad.<br />
Olika rutiner gäller på olika arbetsplat<strong>se</strong>r. Vanligast<br />
är nog ändå att arbetsgivaren bjuder på kaffet<br />
och <strong>se</strong>dan är det upp till de anställda själva om de<br />
vill ha med sig kaffebröd eller inte.<br />
På Nerikes Allehandas lokalredaktion i Hallsberg<br />
har man <strong>se</strong>dan lång tid tillbaka <strong>som</strong> tradition<br />
att äta frukost tillsammans på jobbet. Sedan rullar<br />
arbetsdagen i gång och det finns inte mycket tid<br />
över till att gemensamt slå sig ner över en kopp<br />
kaffe.<br />
14 [koncist] • 4/2012
”Får jag inte min kafferast dör jag en smula<br />
[FRANK LOESSER, HOW TO SUCCEED IN BUSINESS]<br />
[koncist] • 4/2012 15
Fortsättning från föregående uppslag<br />
Torbjörn Åkerstedt, professor<br />
i beteendefysiologi.<br />
”Kaffe ska vara<br />
svart <strong>som</strong> helvetet,<br />
starkt<br />
<strong>som</strong> döden<br />
och sött <strong>som</strong><br />
kärleken.<br />
[TURKISKT ORDSPRÅK]<br />
MIA ÅKERMARK, ORASIS FOTO<br />
– Vi an<strong>se</strong>r att den här fikastunden nästan är<br />
viktigare än lunchen. Den ger tillfälle till både lite<br />
välgörande småprat och reflektioner runt jobb vi har<br />
på gång. Jag vill påstå att utan det här gemensamma<br />
kaffet skulle mycket av det vi gör bli betydligt sämre,<br />
säger Barbro Isaksson, lokalredaktör i Hallsberg.<br />
Enligt forskarna finns det klara fördelar med att<br />
då och då fika tillsammans på arbetsplat<strong>se</strong>n. På så<br />
sätt kan man kväva misstänksamheter och konstigheter<br />
redan i sin linda. Torbjörn Åkerstedt är<br />
professor i beteendefysiologi på Stressforskningsinstitutet<br />
vid Stockholms universitet och Karolinska<br />
institutet. Han menar att gruppen bör träffas<br />
åtminstone en gång per dag. Regelbundna pau<strong>se</strong>r<br />
behövs också för att vara effektiva på arbetsplat<strong>se</strong>n.<br />
– Det vi vet om raster oav<strong>se</strong>tt om man dricker<br />
kaffe eller inte är att man är vä<strong>se</strong>ntligt piggare en<br />
halvtimme efter rasten. Det finns också studier<br />
<strong>som</strong> visar att olycksbenägenheten ökar före en rast,<br />
säger han.<br />
Ytterligare en anledning till att själva fikarasterna<br />
är viktiga är att hjärnan får en chans att koppla<br />
av genom att foku<strong>se</strong>ra på något annat än arbetet.<br />
Det räcker med fem till tio minuters avkoppling<br />
för hjärnan för att det ska vara effektivt.<br />
Många väljer dock att inte ta en gemensam kafferast<br />
på företaget utan i stället är det vanligt att man tar<br />
med sig sin kaffemugg och sätter sig framför datorn<br />
för att slösurfa, läsa nyheterna eller göra något annat<br />
<strong>som</strong> inte är jobbrelaterat. Det finns inga studier <strong>som</strong><br />
visar hur det påverkar produktiviteten men Torbjörn<br />
Åkerstedt konstaterar att vi då och då behöver stänga<br />
av det vi gör för att hjärnan ska få vila.<br />
Han betonar också att det är skillnad på begreppen<br />
paus och rast. Vid en paus ska man vara vid<br />
arbetsplat<strong>se</strong>n, och det kan handla om att man<br />
kopplar av några minuter, men om det är en rast så<br />
har man rätt att lämna arbetsplat<strong>se</strong>n.<br />
Huruvida kaffet gör till eller från för produktiviteten<br />
är en ständigt diskuterad fråga. Kaffe är ett<br />
populärt forskning<strong>som</strong>råde värden över och den<br />
vetenskapliga forskningen har flera gånger visat<br />
att kaffe är ofarligt. De riktigt inbitna kaffeföre-<br />
[kafferast]<br />
Det finns ingen lag <strong>som</strong> ger den<br />
anställde rätten att kräva kafferast.<br />
Däremot har arbetstagaren<br />
rätt till en rast <strong>se</strong>nast efter fem<br />
timmars arbete enligt arbetstidslagen.<br />
Lagen anger inte hur lång<br />
rasten ska vara, men allmänt kan<br />
sägas att om det bara finns en<br />
rast under dagen bör den inte<br />
vara kortare än 30 minuter. Med<br />
rast menas ett längre avbrott i<br />
arbetstiden och till skillnad från<br />
en paus räknas inte rasten <strong>som</strong><br />
arbetstid.<br />
språkarna hänvisar gärna till forskning <strong>som</strong> visar<br />
på kopplingen mellan kaffe och mental prestation,<br />
och i början av april publicerades ny information<br />
vid The Institute for Scientific Information on<br />
Coffee (ISIC). Informationen grundar sig på den<br />
<strong>se</strong>naste forskningen inom området och visar att ett<br />
måttligt intag av kaffe verkar hjälpa till att förbättra<br />
koncentrationen och förmågan att vara alert.<br />
det finns övertYgande bevis för att ett måttligt<br />
intag av koffein hjälper till att förbättra vakenhet<br />
och koncentration. 75 milligram koffein, samma<br />
mängd <strong>som</strong> finns i en normal kopp kaffe, leder till<br />
ökad uppmärksamhet enligt ett yttrande från The<br />
European Food Safety Authority (EFSA).<br />
Om det är kaffet eller inte <strong>som</strong> bidrar till<br />
framgång låter vi vara osagt. Klart är däremot att<br />
satsningar på personalen kan bidra till ökad triv<strong>se</strong>l<br />
och därmed också bättre prestationer från personalen.<br />
På Erik Dahlbergsgymnasiet i Jönköping<br />
har det till och med gått så långt att personalen fått<br />
en av sina kafferaster schemalagd för att alla ska<br />
kunna delta. På skolan arbetar runt 140 personer,<br />
och på onsdag<strong>se</strong>ftermiddagarna är det gemensam<br />
fika för hela personalen. Varannan vecka bjuder<br />
arbetsgivaren på kaffe och fikabröd, och varannan<br />
på kaffe och smörgås.<br />
– Det är bra med en fikarast <strong>som</strong> är gemensam<br />
för hela personalen, då kan jag till exempel sätta<br />
mig och prata med andra lärare <strong>som</strong> undervisar på<br />
samma program <strong>som</strong> jag, säger Theré<strong>se</strong> Haglind,<br />
gymnasielärare.<br />
den schemalagda fikarasten är på fredagar, och<br />
då samlas omkring 30 personer för att fika tillsammans.<br />
– Skolan är indelad i olika hus, och på fredagar<br />
är det fika i respektive hus. Vi brukade försöka fika<br />
tillsammans efter första lektionen tidigare, men det<br />
var svårt för alla att ha möjlighet att vara med. Så<br />
från och med hösten är fredagsfikat schemalagt.<br />
Det gör jättestor skillnad för triv<strong>se</strong>ln och stämningen<br />
på arbetsplat<strong>se</strong>n när alla fikar tillsammans<br />
minst en gång i veckan, säger Theré<strong>se</strong> Haglind.<br />
Eleonor Eriksson och Barbro Isaksson på Nerikes Allehandas lokalredaktion i<br />
Hallsberg.<br />
16 [koncist] • 4/2012<br />
BARBRO ISAKSSON
[kaffekuriosa]<br />
● Norden har världens absolut högsta kaffekonsumtion.<br />
● Finland har de största kaffetunnorna och förbrukar i<br />
snitt 3,5 koppar kaffe per person och dag.<br />
● Tätt efter kommer Sverige med 3,2 koppar om dagen.<br />
● Norrmän och danskar är nästan lika stora kaffedrickare<br />
med mer än 3 koppar per person och dag.<br />
● Kaffet har en väldigt stor ekonomisk betydel<strong>se</strong> på<br />
världsmarknaden och inom värld<strong>se</strong>konomin. Olja är<br />
den enda handelsvaran med större betydel<strong>se</strong>. Över<br />
hela världen dricks dagligen närmare 2 miljarder<br />
koppar kaffe och kaffe industrin sys<strong>se</strong>lsätter mer än<br />
20 miljoner människor. Totalt omsätts mer än 125<br />
miljarder kronor i kaffe varje år.<br />
● De tre största producenterna av kaffe 2011 var Brasilien,<br />
Vietnam och Etiopien.<br />
● Kaffeträdet härstammar, kanske tvärtemot vad<br />
många tror, inte från Sydamerika utan från Etiopien.<br />
Därifrån spred det sig vidare över den arabiska<br />
halvön, cirka 500 år e.Kr. Från början sågs kaffet <strong>som</strong><br />
en religiös dryck med medicinska egenskaper. Kaffet<br />
spreds <strong>se</strong>dan vidare från den arabiska halvön, via<br />
handelsvägarna både öster och norrut och kom till<br />
Europa i mitten på 1600-talet.<br />
[KAFFEINFORMATION.SE]<br />
[koncist] • 4/2012 17
Svårtolkade uttryck<br />
I Koncists <strong>se</strong>rie om hur<br />
olika uttryck i de så kallade<br />
3:12-reglerna ska tolkas har<br />
vi kommit till den avslutande<br />
delen. Vad menas med<br />
en utomstående delägare?<br />
Och hur ska man förstå att<br />
särskilda skäl kan hindra utomståenderegelnstillämpning?<br />
Varför har utomståenderegeln<br />
en femårsgräns?<br />
Som nämnts tidigare i artikel<strong>se</strong>rien<br />
om svårtolkade uttryck om<br />
fåmansföretag är syftet med de<br />
särskilda reglerna för beskattning<br />
av fåmansföretagares utdelning<br />
och vinst vid försäljning av<br />
aktier i företaget att förhindra<br />
att inkomster <strong>som</strong> är arbetsinkomster<br />
behandlas <strong>som</strong> kapitalinkomster<br />
vid beskattningen.<br />
En fåmansföretagare kan<br />
ofta, genom sitt inflytande i<br />
företaget, välja mellan att ta<br />
ut inkomster från företaget i<br />
form av lön, utdelning eller<br />
kapitalvinst. Om särskilda regler<br />
inte fanns skulle således en<br />
fåmansföretagare kunna undgå<br />
den progressiva skatten på arbetsinkomster<br />
genom att ta ut<br />
sådana inkomster <strong>som</strong> utdelning<br />
eller kapitalvinst i stället<br />
för <strong>som</strong> lön. Skillnaden är påtaglig.<br />
Skattesat<strong>se</strong>n i inkomstslaget<br />
kapital är 30 procent.<br />
Utdelning och kapitalvinst<br />
på onoterade andelar ska tas<br />
upp till fem sjättedelar, vilket<br />
innebär en faktisk beskattning<br />
om 25 procent. I inkomstslaget<br />
tjänst kan skatteuttaget ligga<br />
på ca 57 procent.<br />
för att de särskilda reglerna<br />
ska kunna tillämpas krävs att<br />
aktien är kvalificerad. Det är<br />
den om delägaren eller närstående<br />
till denna varit ”verksam<br />
i företaget i betydande omfattning”<br />
under inkomståret eller<br />
något av de fem föregående<br />
åren (<strong>se</strong> del 1 i artikel<strong>se</strong>rien,<br />
Koncist nr 2/2012 s. 18). En<br />
aktie kan också vara kvalifice-<br />
En artikel<strong>se</strong>rie i tre delar<br />
rad om delägaren eller närstående<br />
till denna varit verksam<br />
i betydande omfattning under<br />
någon del av femårsperioden<br />
i ett annat ägt fåmansföretag<br />
<strong>som</strong> bedriver ”samma eller<br />
likartad verksamhet” (<strong>se</strong> del<br />
2 i artikel<strong>se</strong>rien, Koncist nr<br />
3/2012 s. 18).<br />
utomståenderegeln. En<br />
andel <strong>som</strong> är kvalificerad<br />
kan dock ”avkvalificeras”<br />
om utomstående, direkt eller<br />
indirekt, i betydande omfattning<br />
äger del i företaget<br />
och i motsvarande mån har,<br />
direkt eller indirekt, rätt till<br />
utdelning. Med betydande<br />
omfattning av<strong>se</strong>s 30 procent<br />
av kapitalet. I förarbetena<br />
till utomståenderegeln sägs<br />
att om utomstående äger<br />
minst 30 procent av aktierna<br />
i ett fåmansföretag är risken<br />
för omvandling av arbetsinkomster<br />
mindre efter<strong>som</strong><br />
utdelning och kapitalvinst<br />
tillfaller också sådana ägare.<br />
Majoritetsägarnas andel av<br />
utdelning och kapitalvinst<br />
från företaget blir då vanligtvis<br />
mindre än deras nettobehållning<br />
av ett motsvarande<br />
löneuttag. Det är den<br />
skattskyldiga <strong>som</strong> ska visa att<br />
utomstående äger minst 30<br />
procent av aktierna.<br />
särskilda skäl. Trots att<br />
förutsättningar föreligger för<br />
att tillämpa utomståenderegeln<br />
kan aktierna ändå komma att<br />
betraktas <strong>som</strong> kvalificerade. Så<br />
är fallet om det finns särskilda<br />
skäl. Det kan nämligen finnas<br />
omständigheter <strong>som</strong> leder till<br />
att den skattskyldiga, trots<br />
[57 kap. 5 § inkomstskattelagen]<br />
Om utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning<br />
äger del i företaget och, direkt eller indirekt, har rätt till utdelning,<br />
ska en andel an<strong>se</strong>s kvalificerad bara om det finns särskilda skäl. Vid<br />
bedömningen ska förhållandena under beskattningsåret och de fem<br />
föregående beskattningsåren beaktas.<br />
Med företag av<strong>se</strong>s här det företag i vilket delägaren eller någon<br />
närstående varit verksam i betydande omfattning under den tid <strong>som</strong><br />
anges i första stycket.<br />
Ett företag ska an<strong>se</strong>s ägt av utomstående utom till den del det ägs<br />
av fysiska personer <strong>som</strong><br />
1. äger kvalificerade andelar i företaget,<br />
2. indirekt äger andelar i företaget <strong>som</strong> hade varit kvalificerade om de<br />
ägts direkt, eller<br />
3. äger kvalificerade andelar i ett annat fåmansföretag <strong>som</strong> av<strong>se</strong>s i 4 §<br />
eller andelar i ett fåmanshandelsbolag <strong>som</strong> av<strong>se</strong>s i den paragrafen.<br />
det utomstående ägandet, får<br />
en större del av företagets<br />
nettobehållning <strong>som</strong> kapitalinkomst<br />
än vad <strong>som</strong> motsvarar<br />
vad andelsinnehavet i bolaget<br />
medger. I lagens förarbeten<br />
nämns några sådana omständigheter.<br />
En successiv utförsäljning<br />
av aktier eller att det<br />
finns aktier <strong>som</strong> ger olika rätt<br />
till utdelning, vinstandelsbevis,<br />
konvertibla skuldebrev samt<br />
options- och terminsavtal<br />
av<strong>se</strong>ende bolagets aktier anges<br />
<strong>som</strong> exempel på sådant <strong>som</strong><br />
kan medföra att utomståenderegeln<br />
inte ska tillämpas trots<br />
att de utomståendes aktieinnehav<br />
uppgår till 30 procent<br />
eller mera. Även inbördes<br />
avtal <strong>som</strong> reglerar den faktiska<br />
fördelningen av resultatet,<br />
korsvisa äganden eller avtal<br />
om framtida förvärv exemplifieras<br />
i lagens förarbeten <strong>som</strong><br />
särskilda skäl.<br />
femårsPerioden. När det<br />
utomstående ägandet ska<br />
bedömas, lik<strong>som</strong> om det finns<br />
särskilda skäl, är det förhållandena<br />
under beskattningsåret<br />
och de fem föregående<br />
beskattningsåren <strong>som</strong> ska<br />
beaktas. Avsikten med att<br />
även tidigare års förhållanden<br />
ska beaktas är att hindra att<br />
successiva utförsäljningar <strong>som</strong><br />
syftar till att ta ut ackumulerad<br />
utdelning eller kapitalvinster<br />
efter försäljning av en minoritetspost<br />
av aktier leder till icke<br />
av<strong>se</strong>dda skatteförmåner.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
har i ett vägledande avgörande<br />
utvecklat vilket synsätt<br />
<strong>som</strong> bör anläggas på femårsperioden,<br />
<strong>se</strong> s. 19, RÅ 2001 ref.<br />
37 I, ”Tidigare förhållanden”.<br />
Genom följande urval av<br />
rättsfall åskådiggörs domstolarnas<br />
bedömning av när utomståenderegeln<br />
är tillämplig.<br />
18 [koncist] • 4/2012<br />
ILLUSTRATION: JAKOB SJÖBOM
om fåmansföretag<br />
Inget utomstående ägande vid beskattningstidpunkten<br />
A och B ägde fram till 2003 hälften<br />
var av aktierna i Y AB, <strong>som</strong> var<br />
moderbolag i en rörel<strong>se</strong>drivande<br />
koncern. Vid ingången av år 2004<br />
hade deras ägarandel minskat till<br />
25,5 procent. Övriga aktier ägdes<br />
av utomstående. Under år 2007<br />
sålde samtliga aktieägare i Y AB<br />
sina aktier till en extern köpare. As<br />
och Bs aktier i Y AB var till följd<br />
av deras arbetsinsat<strong>se</strong>r i koncernen<br />
kvalificerade andelar. Vid fortsatt<br />
ägande skulle kvalificeringen med<br />
tillämpning av utomståenderegeln<br />
ha upphört vid utgången av 2008.<br />
vid försäljningen av Y AB<br />
till den externa förvärvaren år<br />
2007 sålde A och B sina aktier<br />
dels direkt, dels via sitt gemensamt<br />
ägda bolag X AB. Genom<br />
införsäljningen av aktierna<br />
i Y AB till X AB blev även<br />
aktierna i X AB kvalificerade<br />
andelar. Verksamheten i<br />
X AB bestod enbart i att förvalta<br />
det kapital <strong>som</strong> försäljningen<br />
av aktierna i<br />
Y AB inbringade. Varken A eller<br />
B var verksam i betydande<br />
omfattning i X AB.<br />
Ett aktiebolag <strong>som</strong> etablerades<br />
hösten 1997 ägdes av fem<br />
fysiska personer. A och B ägde<br />
12,5 procent vardera medan<br />
C, D och E ägde 25 procent<br />
vardera. Efter en nyemission i<br />
februari 1998 kom utomstående<br />
att äga hälften av aktierna.<br />
De utomståendes aktieinnehav<br />
ökade därefter till sammanlagt<br />
77,9 procent från februari<br />
1999. Utomstående hade alltså<br />
ägt mer än 30 procent av aktierna<br />
från februari 1998.<br />
I en begäran om förhandsbesked<br />
ville A veta om<br />
hela hans kapitalvinst skulle<br />
beskattas i inkomstslaget kapital<br />
för det fall han sålde sina<br />
aktier i bolaget. Det vill säga<br />
I en begäran om<br />
förhandsbesked ville A<br />
och B veta om aktierna<br />
i X AB upphörde att<br />
vara kvalificerade vid<br />
utgången av 2008.<br />
Skatterättsnämnden<br />
noterade att om utomstående,<br />
direkt eller<br />
indirekt, i betydande<br />
omfattning äger del<br />
i företaget och, direkt eller indirekt,<br />
har rätt till utdelning, ska<br />
en andel an<strong>se</strong>s kvalificerad bara<br />
om det finns särskilda skäl. Vid<br />
en sådan bedömning ska förhållandena<br />
under beskattningsåret<br />
och de fem föregående<br />
beskattningsåren beaktas.<br />
I detta fall sålde X AB sina<br />
aktier i AB Y år 2007. Skatterättsnämnden<br />
besvarade därför<br />
frågan nekande. Utomståenderegeln<br />
ansågs inte tillämplig<br />
när det utomstående ägandet<br />
inte längre bestod.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
fastställde förhandsbeskedet.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
Tidigare förhållanden<br />
RÅ 2009 NOT. 154]<br />
skulle utomståenderegeln vara<br />
tillämplig på avyttringen?<br />
frågan gällde om den i<br />
utomståenderegeln angivna<br />
femårsperioden var ett hinder<br />
för A att tillämpa regeln eller<br />
var bestämmel<strong>se</strong>n om femårsregeln<br />
begränsad till lagtextens<br />
uppgift om särskilda skäl?<br />
Skatterättsnämnden noterade<br />
att lagtextens krav på<br />
att förhållandena under en<br />
femårsperiod ska beaktas inte<br />
är begränsad till de särskilda<br />
skälen. Femårsregeln ska alltså<br />
beaktas för utomståenderegeln<br />
i övrigt.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen,<br />
<strong>som</strong> fastställde Skatterätts-<br />
[Rättsfall]<br />
Utom-<br />
stående-<br />
regeln inte<br />
tillämplig<br />
Vid beskattningstidpunkten fanns inte det utomstående ägandet kvar.<br />
nämndens förhandsbesked,<br />
konstaterade att syftet med att<br />
beakta även tidigare års förhållanden<br />
är att hindra successiva<br />
utförsäljningar <strong>som</strong> syftar till<br />
att ta ut ackumulerad utdelning<br />
eller kapitalvinster efter<br />
en försäljning av en minoritetspost<br />
av aktier.<br />
Med hänsyn till utomståenderegelns<br />
syfte framstod det<br />
enligt domstolen <strong>som</strong> klart<br />
att vid bedömningen av om<br />
särskilda skäl föreligger måste<br />
hänsyn tas till bland annat om<br />
det betydande utomstående<br />
ägandet har bestått under den<br />
föregående femårsperioden eller<br />
den kortare tid under vilket<br />
företaget varit verksamt.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
noterade vidare att det<br />
inte kan utläsas av lagen att<br />
det finns något oeftergivligt<br />
krav på att det betydande<br />
utomstående ägandet ska<br />
ha förelegat under hela den<br />
angivna perioden. Undantagsvis<br />
kan alltså omständigheterna<br />
i det enskilda fallet<br />
vara sådana att utomståenderegeln<br />
kan tillämpas trots att<br />
det utomstående ägandet inte<br />
har bestått under hela den<br />
föregående femårsperioden.<br />
Några sådana omständigheter<br />
hade dock inte visats i detta<br />
fall.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
Fortsättning på nästa uppslag<br />
RÅ 2001 REF. 37 I]<br />
[koncist] • 4/2012 19
Fortsättning från föregående uppslag<br />
<br />
Finansiell rådgivning och fondavsättning<br />
I föregående nummer av<br />
Koncist behandlades vad <strong>som</strong><br />
ska förstås med ”samma eller<br />
likartad verksamhet”. I ett av<br />
rättsfallen behandlades frågan<br />
om finansiell rådgivning och<br />
fondförvaltning kunde an<strong>se</strong>s<br />
<strong>som</strong> samma eller likartad<br />
verksamhet (s. 23). Fallet avsåg<br />
dock även om utomståenderegelns<br />
tillämplighet.<br />
fallet gällde två fåmansföretag<br />
<strong>som</strong> bedrev finansiell<br />
rådgivning (AB X) respektive<br />
fondförvaltning (AB Y). Delägarna<br />
var i samma proportioner<br />
ägare till de båda bolagen,<br />
en med 21 procent, de övriga<br />
med vardera 15,8 procent.<br />
En av dem var verksam i<br />
betydande omfattning i båda<br />
bolagen (ordförande i styrel<strong>se</strong>rna),<br />
medan övriga delägare<br />
var verksamma i sådan<br />
omfattning endast i ettdera av<br />
bolagen och överhuvudtaget<br />
inte verksamma i det andra<br />
bolaget. De passiva delägarnas<br />
andel i X AB uppgick till 47,4<br />
procent och i Y AB till 31,6<br />
procent.<br />
Verksamheten i X AB var<br />
uteslutande rådgivning åt<br />
företag i frågor om finansiering,<br />
dock inte placeringsrådgivning.<br />
Y AB placerade för<br />
fondens räkning i nordiska<br />
värdepapper, så<strong>som</strong> aktier,<br />
obligationer, terminer, optio-<br />
ner och liknande instrument.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
kom fram till att X AB och<br />
Y AB inte bedrev likartad verksamhet<br />
enligt 3:12-reglerna.<br />
i frågan om utomståenderegelns<br />
tillämpning noterade<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
att utomstående ägde<br />
47,3 respektive 31,6 procent<br />
av aktierna i X AB respektive<br />
Y AB. Utomstående<br />
ägde alltså en betydande del<br />
av företagen. Det innebär att<br />
fåmansföretagsreglerna inte<br />
skulle tillämpas om det inte<br />
fanns särskilda skäl för detta.<br />
Domstolen noterade att<br />
undantaget på grund av delä-<br />
Verksam kan inte vara utomstående tidigare år<br />
Ett bolag, X AB, <strong>som</strong> var ett<br />
fåmansföretag bildades 2004<br />
<strong>som</strong> ett lagerbolag. Det förvärvades<br />
samma år av A, B, C<br />
och D (grundarna). Sedan den<br />
9 januari 2006 ägde, utöver de<br />
fyra grundarna, även andra<br />
personer, ”övriga aktieägare”,<br />
aktier i bolaget.<br />
Både grundarnas och övriga<br />
aktieägares innehav hade varierat<br />
under åren. Från och med<br />
den 3 juli 2008 översteg övriga<br />
aktieägares samlade innehav 30<br />
procent av aktierna. Bland grundarna<br />
var A verksam i bolaget<br />
i betydande omfattning <strong>se</strong>dan<br />
den 1 oktober 2005, B <strong>se</strong>dan den<br />
2 maj 2007 och C <strong>se</strong>dan den 1<br />
januari 2009. D skulle eventuellt<br />
bli verksam i betydande omfattning<br />
någon gång under år 2009.<br />
i en begäran om förhandsbesked<br />
ville A veta om utomståenderegeln<br />
medförde att hans<br />
aktier i bolaget inte var kvalifi-<br />
cerade. Vidare ville han veta om<br />
det hade någon betydel<strong>se</strong> om<br />
D blev verksam i betydande<br />
omfattning under 2009.<br />
skatterättsnämnden noterade<br />
inledningsvis att om utomstående<br />
i betydande omfattning<br />
äger del i ett fåmansföretag och<br />
har rätt till utdelning ska en<br />
andel an<strong>se</strong>s vara kvalificerad<br />
bara om det finns särskilda<br />
skäl. Vid bedömningen ska<br />
förhållandena under beskattningsåret<br />
och de fem föregående<br />
beskattningsåren beaktas.<br />
I inkomstskattelagen sägs<br />
vidare att ett företag an<strong>se</strong>s ägt<br />
av utomstående utom till den<br />
del det ägs av fysiska personer<br />
<strong>som</strong> äger kvalificerade andelar i<br />
företaget.<br />
I förarbetena till de aktuella<br />
reglerna står ”om den skattskyldige<br />
visar att utomstående<br />
i betydande omfattning äger<br />
del i företaget och har rätt till<br />
utdelning [---]”. Redan denna<br />
formulering gav, enligt Skatterättsnämnden,<br />
uttryck för<br />
att lagstiftaren av<strong>se</strong>tt att den<br />
utomstående ska vara någon<br />
annan än den i sammanhanget<br />
skattskyldige. Utomståenderegeln<br />
hade därefter ändrats,<br />
dock utan att någon ändring<br />
i detta sammanhang varit<br />
av<strong>se</strong>dd.<br />
formuleringen i den nu<br />
gällande utomståenderegeln är<br />
skriven i pre<strong>se</strong>ns (57 kap. 5 §<br />
3 st. IL). Motsatsvis medförde<br />
detta, enligt Skatterättsnämnden,<br />
att en person <strong>som</strong> när<br />
bestämmel<strong>se</strong>n ska tillämpas<br />
äger kvalificerade aktier generellt<br />
faller utanför utomståendebegreppet.<br />
En delägare<br />
<strong>som</strong> under det beskattningsår<br />
då bedömningen görs är<br />
verksam i bolaget i betydande<br />
omfattning, kan således inte<br />
an<strong>se</strong>s <strong>som</strong> utomstående för<br />
[Rättsfall]<br />
Utom-<br />
stående-<br />
regeln inte<br />
tillämplig<br />
garskap för utomstående är att<br />
dessa i sådant fall får så stor<br />
del av avkastningen att uttag<br />
i form av utdelning eller kapitalvinst<br />
inte är någon fördel<br />
för ägarna av de kvalificerade<br />
aktierna.<br />
I detta fall var dock<br />
ägarförhållandena sådana att<br />
uttag i form av utdelning inte<br />
motverkades av det förhållandet<br />
att utomstående i betydande<br />
omfattning ägde del i<br />
företagen. Det fanns därför<br />
särskilda skäl att tillämpa<br />
fåmansföretagsreglerna.<br />
Utomståenderegeln var alltså<br />
inte tillämplig.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
RÅ 1999 REF. 28]<br />
beskattningsår <strong>som</strong> föregått<br />
det beskattningsår under vilket<br />
han blev verksam i betydande<br />
omfattning.<br />
Enligt nämnden förelåg utomstående<br />
ägande i betydande<br />
omfattning först från och med<br />
den 9 januari 2006 (fråga 1)<br />
respektive 3 juli 2008 (fråga 2).<br />
Med hänsyn till detta och till<br />
att omständigheterna inte var<br />
sådana att utomståenderegeln<br />
kunde bli tillämplig trots att<br />
det utomstående ägandet inte<br />
bestått under den lagstadgade<br />
tiden, var regeln inte tillämplig.<br />
as andelar var alltså kvalificerade<br />
under förhandsbeskedets<br />
giltighetstid (2009–2012<br />
års taxeringar). Högsta förvaltningsdomstolen<br />
gjorde samma<br />
bedömning <strong>som</strong> Skatterättsnämnden<br />
och fastställde<br />
förhandsbeskedet.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
RÅ 2010 REF. 4]<br />
20 [koncist] • 4/2012
Inget utomstående ägande under hela femårsperioden<br />
Fåmansföretaget X AB bildades<br />
i juni 1999 och ägdes<br />
inledningsvis av de fysiska<br />
personerna A, B och C med<br />
16,7 procent vardera, totalt 50,1<br />
procent. Resterande del, 49,9<br />
procent, ägdes av utomstående<br />
investerare. I januari 2001<br />
förändrades ägarbilden och<br />
A, B och C kom att äga 24,2<br />
procent vardera av aktierna i X<br />
AB. Den utomstående ägarens<br />
andel minskade därmed till 27,3<br />
procent.<br />
under <strong>se</strong>Ptember 2002 förvärvades<br />
den tidigare utomståendes<br />
aktier i X AB av Y<br />
AB. Samtidigt förvärvade Y<br />
AB 12,7 procent av aktierna i<br />
företaget från A, B och C och<br />
kom därmed att äga 40 procent<br />
av aktierna i X AB.<br />
Samtliga vinstmedel <strong>som</strong> genererats<br />
i X AB uppkom efter<br />
det att Y AB blivit delägare.<br />
X AB redovisade vinst första<br />
Tiden innan egentlig verksamhet påbörjats<br />
Ett bolags, X AB, verksamhet<br />
bestod i att tillhandahålla<br />
finansiella tjänster över internet.<br />
Bolaget bildades den 5 februari<br />
1998. Två personer A och B<br />
förvärvade aktierna i bolaget<br />
den 26 mars 1998. Deras tanke<br />
var att genomföra en affärsidé<br />
i Sverige <strong>som</strong> utvecklats av ett<br />
amerikanskt bolag. A blev verkställande<br />
direktör och styrel<strong>se</strong>ledamot<br />
i det nyförvärvade bolaget<br />
och B blev styrel<strong>se</strong>ledamot<br />
i bolaget. Under <strong>se</strong>nare delen<br />
av våren och <strong>som</strong>maren 1998<br />
förhandlade och träffade bolaget<br />
ett licensavtal med det amerikanska<br />
bolaget om att använda<br />
varumärken och datasystem för<br />
mäklarverksamhet via internet<br />
på den nordiska marknaden.<br />
På bolagsstämman i juni 1998<br />
beslutades att bolagets aktiekapital<br />
skulle ökas genom nyemissioner.<br />
Vidare registrerades den<br />
15 juni 1998 en ansökan från<br />
bolaget till Finansinspektionen<br />
om att få bedriva värdepappers-<br />
gången för verksamhetsåret<br />
2003.<br />
A, B och C, <strong>som</strong> samtliga<br />
var verksamma i X AB,<br />
frågade i en begäran om<br />
förhandsbesked om fåmansföretagsreglerna<br />
var tillämpliga<br />
på utdelning på andelarna i X<br />
AB.<br />
Skatterättsnämnden konstaterade<br />
att Y AB var ett fåmansföretag<br />
<strong>som</strong> indirekt ägdes av<br />
ett mindre antal fysiska personer.<br />
Ingen av dessa personer<br />
var eller hade varit verksamma<br />
i X AB i betydande omfattning.<br />
Y AB och X AB bedrev<br />
inte heller samma eller likartad<br />
verksamhet.<br />
det innebar att aktierna i X<br />
AB <strong>som</strong> indirekt innehades av<br />
delägarna i Y AB inte var kvalificerade<br />
andelar. Det medförde<br />
i sin tur att utomstående<br />
i betydande omfattning ägde<br />
del i företaget. Frågan var om<br />
rörel<strong>se</strong>. Genom nyemissionerna,<br />
<strong>som</strong> genomfördes i juli 1998,<br />
trädde juridiska personer in <strong>som</strong><br />
delägare i bolaget. Under våren<br />
1999 fick bolaget nödvändigt<br />
tillstånd från Finansinspektionen<br />
och bolagets tjänster<br />
lan<strong>se</strong>rades i juni 1999.<br />
i <strong>se</strong>Ptember 1999 bytte A sina<br />
aktier i X AB mot aktier i det<br />
amerikanska bolaget.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
konstaterade att det<br />
det fanns särskilda skäl för att<br />
an<strong>se</strong> att As, Bs och Cs aktier<br />
i X AB ändå var kvalificerade<br />
andelar.<br />
När detta ska bedömas<br />
ska förhållandena under<br />
beskattningsåret och de fem<br />
föregående beskattningsåren<br />
beaktas. Denna bestämmel<strong>se</strong><br />
prövade Högsta förvaltningsdomstolen<br />
i RÅ 2001 ref. 37 I<br />
(<strong>se</strong> ovan ”Tidigare förhållanden”,<br />
s. 19). I det fallet sades<br />
att när särskilda skäl ska prövas<br />
måste hänsyn tas till bland<br />
annat om det utomstående<br />
ägandet har bestått under den<br />
föregående femårsperioden<br />
eller under den kortare tid<br />
<strong>som</strong> företaget varit verksamt.<br />
Något absolut krav på att<br />
det utomstående ägandet<br />
ska ha förelegat under hela<br />
den angivna perioden finns<br />
dock inte. Undantagsvis kan<br />
förhållandena vara sådana att<br />
utomståenderegeln kan till-<br />
Finansiella tjänster tillhandahölls över internet, men frågan var när verksamheten<br />
påbörjades.<br />
var ostridigt att As aktier var<br />
kvalificerade enligt 3:12-reglerna.<br />
Dessa regler var alltså<br />
tillämpliga på As kapitalvinst<br />
vid avyttringen av sina aktier,<br />
såvida inte annat följer av<br />
utomståenderegeln.<br />
Enligt praxis kan utomståenderegeln<br />
bli tillämplig även<br />
om det utomstående ägandet<br />
inte har bestått under hela den<br />
föregående femårsperioden<br />
eller den kortare tid under<br />
vilken företaget varit verksamt<br />
lämpas trots att det utomstående<br />
ägandet inte har bestått<br />
under hela den föregående<br />
femårsperioden.<br />
a, b och c menade att sådan<br />
undantagssituation rådde i<br />
detta fall. Samtliga vinstmedel<br />
<strong>som</strong> genererats i X AB hade<br />
ju uppkommit efter det att Y<br />
AB blivit delägare. A, B och C<br />
hade dessutom lyft marknadsmässig<br />
lön för sitt arbete.<br />
Skatterättsnämnden delade<br />
emellertid inte denna ståndpunkt.<br />
Omständigheterna<br />
ansågs inte vara av sådant slag<br />
att undantag skulle göras från<br />
utomstående ägande under<br />
hela femårsperioden. Utomståenderegeln<br />
var alltså inte<br />
tillämplig.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
gjorde samma bedömning<br />
<strong>som</strong> Skatterättsnämnden.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
RÅ 2007 NOT. 2]<br />
(<strong>se</strong> RÅ 2001 ref 37 I ovan<br />
”Tidigare förhållanden”).<br />
A hävdade att bolagets<br />
egentliga verksamhet inte<br />
inleddes förrän hösten 1998,<br />
således efter nyemissionerna.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
noterade emellertid att A och<br />
B vidtagit ett antal åtgärder<br />
för att genomföra den aktuella<br />
affärsidén innan emissionerna<br />
gjordes. Dessa åtgärder antogs<br />
ha haft en vä<strong>se</strong>ntlig betydel<strong>se</strong><br />
för den värdestegring <strong>som</strong><br />
uppkom på aktierna. Enligt<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
var bolaget därför verksamt<br />
innan det utomstående ägandet<br />
uppkom. Frågan var då om det<br />
förelåg en sådan undantagssituation<br />
<strong>som</strong> gör att utomståenderegeln<br />
kan tillämpas trots<br />
att det utomstående ägandet<br />
inte har bestått under hela den<br />
tid under vilken X AB varit<br />
verksamt. Det ansåg inte Högsta<br />
förvaltningsdomstolen.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
RÅ 2008 REF. 58]<br />
[koncist] • 4/2012 Fortsättning på nästa uppslag<br />
21
Fortsättning från föregående uppslag<br />
<br />
Förhållanden vid tidigare ägande<br />
En person A hade varit verksam<br />
i ett bolag, X AB, under<br />
en följd av år. Han hade på<br />
1980-talet ett stort aktieinnehav<br />
i bolaget men sålde samtliga<br />
sina aktier i juni 1986.<br />
Under åren 1987 och 1988 var<br />
bolaget helägt dotterbolag till<br />
Y AB. Under denna period<br />
hade A inga ägarintres<strong>se</strong>n i<br />
X AB. A blev emellertid på<br />
nytt delägare i bolaget år 1989<br />
då han förvärvade en mindre<br />
aktiepost. Han innehade<br />
också en post konvertibla<br />
skuldebrev <strong>som</strong> X AB gett ut<br />
samt en option att sälja aktier<br />
i bolaget.<br />
Knäckfrågan i målet var<br />
om det vid hans försäljning av<br />
aktier 1991 och 1992 skulle tas<br />
hänsyn till ägarförhållandena<br />
i bolaget inte bara från den<br />
tidpunkt då dessa aktier förvärvades<br />
utan även under den<br />
tid då han tidigare ägde aktier<br />
i bolaget.<br />
högsta förvaltningsdomstolen<br />
noterade att A sålde samtliga<br />
sina aktier i X AB i juni 1986.<br />
Därmed hade den vinstgene-<br />
Innehavare av lageraktier<br />
Aktierna i ett fastighetsförvaltande<br />
bolag ägdes till nästan<br />
lika delar av tre personer, A, B<br />
och C. Delägarna var verksamma<br />
i bolaget i betydande<br />
omfattning. För B, vars aktieinnehav<br />
uppgick till 33,4 procent<br />
av det samlade aktieinnehavet,<br />
var aktierna en lagertillgång i<br />
hans byggnadsrörel<strong>se</strong>. Övriga<br />
delägares aktier var inte<br />
lagertillgångar. I en begäran om<br />
förhandsbesked ville A veta om<br />
Bs aktieinnehav gjorde att hans<br />
aktier inte skulle an<strong>se</strong>s vara<br />
kvalificerade.<br />
då lageraktier inte omfattas<br />
av de speciella fåmansföretagsreglerna<br />
om utdelning<br />
och kapitalvinst var Cs aktier<br />
inte kvalificerade. Trots att<br />
C var verksam i bolaget i<br />
betydande omfattning ansågs<br />
han <strong>som</strong> utomstående ägare.<br />
Hans aktieinnehav var av<br />
betydande omfattning då det<br />
översteg 30 procent. Frågan<br />
var då om det fanns särskilda<br />
skäl <strong>som</strong> gjorde att aktierna<br />
ändå skulle betraktas <strong>som</strong><br />
kvalificerade.<br />
högsta förvaltningsdomstolen<br />
konstaterade att vid<br />
utformningen av bestämmel<strong>se</strong>rna<br />
om vilka delägare <strong>som</strong><br />
är utomstående har lagstiftaren<br />
valt att bedömningen<br />
ska grundas på om delägarens<br />
andelar är kvalificerade och<br />
inte på om verksamhetskravet<br />
är uppfyllt. Mot denna<br />
bakgrund ansåg Högsta förvaltningsdomstolen<br />
att det<br />
saknades anledning att vidga<br />
tillämpning<strong>som</strong>rådet för vad<br />
<strong>som</strong> ska an<strong>se</strong>s utgöra särskilda<br />
skäl i förhållande till vad <strong>som</strong><br />
sägs i lagens förarbeten.<br />
As aktieinnehav var således<br />
inte kvalificerat.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
RÅ 2009 REF. 53]<br />
rering <strong>som</strong> hans arbetsinsats i<br />
bolaget kunde ha medfört fram<br />
till denna tidpunkt reali<strong>se</strong>rats.<br />
Med hänsyn till syftet med de<br />
så kallade 3:12-reglerna fanns<br />
det ingen anledning att vid tilllämpningen<br />
räkna in tiden innan<br />
den skattskyldiges ägarintres<strong>se</strong>n<br />
i bolaget definitivt har avbrutits<br />
genom försäljning till utomstående.<br />
Ägarförhållandena i bolaget<br />
under tiden fram till juni<br />
1986 hindrade därför inte en<br />
tillämpning av utomståenderegeln.<br />
[Rättsfall]<br />
Utom-<br />
stående-<br />
regeln<br />
tillämplig<br />
Sedan A åter anskaffade<br />
aktier i bolaget hade det utomstående<br />
ägandet varit betydande.<br />
Några särskilda skäl <strong>som</strong><br />
skulle hindra tillämpningen av<br />
utomståenderegeln hade inte<br />
visats föreligga.<br />
utomståenderegeln tillämpades<br />
således även efter detta<br />
förvärv av aktierna. Kapitalvinsten<br />
beskattades alltså<br />
i sin helhet i inkomstslaget<br />
kapital.<br />
[HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN,<br />
RÅ 2001 REF. 37 II]<br />
Ägandet i fastighetsförvaltningsbolaget var lageraktier för en av delägarna,<br />
<strong>som</strong> därmed räknades <strong>som</strong> utomstående.<br />
22 [koncist] • 4/2012
ANNONS
Enklare att hyra ut bostadsrätt<br />
Varje bostadsrättshavare ska<br />
själv få besluta om bostadsrätten<br />
ska hyras ut. En friare<br />
hyressättning och kortare<br />
uppsägningstid bör införas.<br />
Det är några förslag <strong>som</strong><br />
Hyresbostadsutredningen<br />
lämnar.<br />
förslag Utredningen konstaterar<br />
att dagens bostadsmarknad<br />
inte fungerar väl. Det gäller<br />
även den mindre del <strong>som</strong><br />
uthyrning av bostäder med bostadsrätt<br />
och äganderätt utgör.<br />
För att uppnå en god resursanvändning<br />
bör privatuthyrning<br />
underlättas av tydliga spelregler.<br />
Utredningen föreslår därför<br />
att en privatpersons uthyrning<br />
av sin bostad med bostadsrätt<br />
eller äganderätt ska stimuleras<br />
genom att ändrade hyresregler.<br />
Ändringarna rör områden<br />
<strong>som</strong> kravet på samtycke till<br />
uthyrning, hyressättning och<br />
hyresgästens uppsägningsrätt<br />
samt ägarens dispositionsrätt.<br />
Enligt utredningen ska<br />
varje bostadsrättshavare (eller<br />
motsvarande) själv ha rätt att<br />
besluta om uthyrning. Bostadsrättshavaren<br />
ska dock informera<br />
föreningen om uthyrningen.<br />
Görs inte detta kan föreningens<br />
styrel<strong>se</strong> besluta om att nyttjanderätten<br />
är förverkad. Genom<br />
stämmobeslut ska en enskild<br />
förening kunna begränsa<br />
den andel lägenheter <strong>som</strong> får<br />
vara uthyrda samtidigt till 25<br />
procent. En bostadsrättsförening<br />
ska också ha rätt att göra<br />
ett avgiftspålägg på upp till<br />
25 procent under den period<br />
bostadsrättshavarens lägenhet<br />
är uthyrd. Bostadsrättshavarens<br />
ansvar och skyldigheter gentemot<br />
föreningen och föreningens<br />
egendom kvartstår dock vid<br />
uthyrningen.<br />
utredningen föreslår vidare<br />
en friare hyressättning vid privat<br />
uthyrning av bostad med<br />
bostadsrätt och äganderätt.<br />
Hyran ska regleras i avtal mellan<br />
parterna. Någon prövning<br />
av hyrans skälighet i relation<br />
till bruksvärdet ska inte ske.<br />
En hyras skälighet ska kunna<br />
prövas av hyresnämnderna med<br />
utgångspunkt från kostnaderna<br />
för den <strong>som</strong> hyr ut. En hyresgäst<br />
i en ägarbebodd bostad ska<br />
ha rätt att gå ur ett hyresavtal<br />
vid utgången av påföljande kalendermånad<br />
oberoende av den<br />
avtalade hyresperiodens längd.<br />
Utredningen föreslår avslutningsvis<br />
att en privatpersons<br />
rätt att disponera över sin bostad<br />
inte kan upphöra eller begränsas<br />
på grund av en privat<br />
uthyrning. Dispositionsrätten<br />
kan alltså inte ifrågasättas till<br />
följd av en privat uthyrning<br />
av en bostad med bostadsrätt<br />
eller äganderätt.<br />
[SOU 2012:25]<br />
ANNONS<br />
Företagarens<br />
Även om bolaget ägde makens tjänstepensionsförsäkring<br />
skulle den ingå i bodelningen vid skilsmässan.<br />
24 [koncist] • 4/2012
tjänstepension skulle delas<br />
I samband med en skilsmässa<br />
skulle en tjänstepensionsförsäkring<br />
ingå i<br />
bodelningen, trots att den<br />
ägdes av ett bolag. Mannen<br />
ansågs nämligen ha bestämmande<br />
inflytande<br />
i bolaget.<br />
rättsfall Ingår en fåmansföretagarestjänstepensionsförsäkring<br />
i en<br />
bodelning?<br />
Den<br />
frågan<br />
hade<br />
Svea<br />
hovrätt<br />
på<br />
sitt bord<br />
i ett fall. Det gällde två<br />
makar <strong>som</strong> varit gifta<br />
<strong>se</strong>dan 1989. De var<br />
sammanboende en<br />
längre tid före äktenskapet<br />
och hade<br />
två gemensamma<br />
barn födda 1979<br />
och 1981. År<br />
2008 meddelade<br />
tingsrätten<br />
dom om äktenskapsskill-<br />
nad. I samband med beslutet<br />
om bodelning uppkom tvist<br />
om huruvida mannens tjänstepensionsförsäkring<br />
skulle ingå<br />
i bodelningen.<br />
försäkringen hade tecknats<br />
innan äktenskapet ingicks.<br />
Vid två tillfällen hade försäkringen<br />
förts över från tidigare<br />
arbetsgivare. Den <strong>se</strong>naste<br />
överföringen ägde rum 1997.<br />
Då uppgick det överförda<br />
beloppet till drygt 2,9 miljoner<br />
kronor. Sedan dess hade premiebetalningen<br />
ombesörjts av<br />
makarnas bolag. Bolaget ägdes<br />
till 40 procent av mannen och<br />
till 40 procent av kvinnan. Deras<br />
båda söner ägde 10 procent<br />
vardera.<br />
Knäckfrågan i målet gällde<br />
alltså om mannens tjänstepensionsförsäkring<br />
skulle<br />
ingå i bodelningen eller inte.<br />
Domstolen konstaterade att<br />
det ofta är svårt att avgöra om<br />
rätt till pension på grund av<br />
försäkringar <strong>som</strong> tagits i anslutning<br />
till förvärvsverksamhet<br />
ska ingå i bodelningen eller<br />
inte. Denna fråga får också<br />
en stor praktisk betydel<strong>se</strong> då<br />
privata pensionsförsäkringar<br />
<strong>som</strong> regel ska ingå i bodelning<br />
med anledning av äktenskapsskillnad.<br />
Om en försäkring ägs av<br />
den försäkrades arbetsgivare<br />
och alltså inte tillhör någon av<br />
makarna kan försäkringen <strong>som</strong><br />
sådan inte ingå i bodelningen.<br />
Och när försäkringen ägs av<br />
arbetsgivaren skapar det en<br />
presumtion för att den försäkrades<br />
rätt enligt försäkringen<br />
inte ska ingå i bodelningen. Men<br />
detta synsätt gäller inte om den<br />
försäkrade exempelvis i egenskap<br />
av ensam aktieägare har det<br />
bestämmande inflytandet över<br />
arbetsgivaren, så att han i praktiken<br />
bara behöver samtycke av<br />
sig själv för att förfoga över<br />
försäkringen. Detsamma gäller<br />
om arbetsgivaren har medgett<br />
den anställde så stor frihet att<br />
bestämma över försäkringen att<br />
någon begränsning i förfoganderätten<br />
till förmån för arbetsgivaren<br />
inte finns.<br />
i detta fall bedömdes ägaren<br />
av tjänstepensionsförsäkringen<br />
vara makarnas bolag. Efter<strong>som</strong><br />
mannen från 1996 till slutet av<br />
2006 var ensam styrel<strong>se</strong>ledamot<br />
och verkställande direktör<br />
för bolaget samt den <strong>som</strong><br />
ensam varit aktiv i bolaget an-<br />
ANNONS<br />
sågs hans inflytande i bolaget<br />
ha varit av sådan omfattning<br />
att försäkringen skulle ingå i<br />
bodelningen.<br />
det finns undantagsregler<br />
<strong>som</strong> innebär att pensionsrättigheter<br />
helt eller devis<br />
kan undantas från bodelningen<br />
om det med hänsyn<br />
till makarnas ekonomiska<br />
förhållanden och omständigheterna<br />
i övrigt skulle vara<br />
oskäligt att hela pensionsrätten<br />
ingick. Så ansågs emellertid<br />
inte vara fallet här.<br />
Enbart den omständigheten<br />
att värdet av tjänstepensionsförsäkringen<br />
är relativt<br />
stort i förhållande till övriga<br />
tillgångar i boet kan inte<br />
motivera att den ska undantas<br />
från bodelningen. Detta<br />
särskilt mot bakgrund att<br />
hustrun saknade motsvarande<br />
skydd. Uppbyggnaden<br />
av försäkringen hade vidare<br />
motiverats av skattemässiga<br />
fördelar och föreföll därmed<br />
ha karaktär av kapitalplacering.<br />
Det bedömdes med<br />
andra ord inte vara oskäligt<br />
att hela pensionsrätten skulle<br />
ingå i bodelningen.<br />
[SVEA HOVRÄTT, MÅL NR T 4300-10]<br />
[koncist] • 4/2012 25
frågor & svar<br />
… om Personal<br />
Påverkar <strong>se</strong>mester<br />
uppsägningstid?<br />
Jag har tvingats säga<br />
upp en av mina anställda<br />
på grund av<br />
arbetsbrist. Uppsägningstiden<br />
är på fyra månader, med<br />
andra ord löper den över den<br />
<strong>som</strong>mar<strong>se</strong>mester på fyra<br />
veckor <strong>som</strong> hon redan beviljats.<br />
Är uppsägningstiden<br />
beroende av <strong>se</strong>mestern på<br />
något sätt, förlängs den med<br />
tiden den anställde ska vara<br />
ledig så att uppsägningstiden<br />
snarare blir fem månader i<br />
praktiken?<br />
Nej, <strong>se</strong>mestern påverkar inte<br />
uppsägningstiden. Det finns<br />
inget sådant samband mellan<br />
frånvaro under uppsägningstiden<br />
och när uppsägningstiden tar slut.<br />
Med andra ord förlänger inte heller<br />
exempelvis en sjukskrivning eller vabbande<br />
längden på uppsägningstiden.<br />
26 [koncist] • 4/2012
Pension och arbete<br />
Jag har en anställd<br />
<strong>som</strong> vill fortsätta att<br />
arbeta efter 65 och<br />
han funderar på att samtidigt<br />
ta ut sin allmänna pension.<br />
Han är nu orolig för att hans<br />
pension reduceras i sådana<br />
fall – vad gäller?<br />
ANNONS<br />
Nej, du kan lugna honom.<br />
Man kan ta ut sin allmänna<br />
pension och fortsätta att<br />
arbeta. Någon reducering av<br />
pensionen kommer inte att ske. Tvärtom<br />
ökar pensionen då han tjänar in nya<br />
pensionsrätter.<br />
[koncist] • 4/2012 27
frågor & svar<br />
… om skatter<br />
Förmåner i enskild näringsverksamhet<br />
För några nummer<br />
<strong>se</strong>dan följde med<br />
Koncist en användbar<br />
bilaga om beskattning av<br />
anställningsförmåner. Min<br />
undran är om den också kan<br />
tillämpas på en enskild näringsidkare?<br />
Det finns en principiell<br />
skillnad i synsätt på en<br />
företagare <strong>som</strong> driver sin<br />
verksamhet <strong>som</strong> enskild firma<br />
och en <strong>som</strong> driver verksamheten i aktiebolagsform.<br />
Egenföretagaren beskattas för<br />
verksamhetens överskott <strong>som</strong> inkomst av<br />
näringsverksamhet. Lön och förmåner till<br />
en ägare av ett aktiebolag beskattas <strong>som</strong><br />
inkomst av tjänst. I aktiebolagsfallet finns<br />
ett tvåpartsförhållande, arbetsgivare – arbetstagare,<br />
<strong>som</strong> inte finns för egenföretagaren.<br />
Det principiella svaret på frågan blir<br />
då nej. Reglerna om skattefria och skattepliktiga<br />
förmåner gäller för anställda<br />
<strong>som</strong> beskattas i inkomstslaget tjänst. En<br />
enskild näringsidkare beskattas <strong>som</strong> sagt i<br />
inkomstslaget näringsverksamhet.<br />
För en enskild näringsidkare måste<br />
bedömas om en kostnad hör till verksamheten<br />
eller om den är privat. Bedöms den<br />
vara en privat kostnad ska uttagsbeskattning<br />
ske. En enskild näringsidkare <strong>som</strong><br />
låter firman bekosta privata förmåner<br />
beskattas alltså för detta <strong>som</strong> ett uttag ur<br />
näringsverksamheten.<br />
Vissa förmåner kan dock vara skattefria,<br />
det vill säga någon uttagsbeskattning ska<br />
inte ske. Premie för grupplivförsäkring<br />
<strong>som</strong> en näringsidkare tecknar för egen<br />
del får dras av. På samma sätt <strong>som</strong> gäller<br />
vid bedömning om motsvarande anställningsförmån<br />
är skattefri ska vid avdragets<br />
storlek jämförel<strong>se</strong> göras med de förmåner<br />
<strong>som</strong> gäller för statligt anställda.<br />
Även premie för re<strong>se</strong>skyddsförsäkring<br />
för resor <strong>som</strong> en näringsidkare gör i näringsverksamheten<br />
får dras av.<br />
En enskild näringsidkare <strong>som</strong> inte omfattas<br />
av den offentligt finansierade vården<br />
får även dra av utgifter för hälso- och<br />
sjukvård. Utgifter för hälso- och sjukvård<br />
och läkemedel utomlands får dras av om<br />
de uppkommer vid insjuknande i samband<br />
med tjänstgöring utomlands.<br />
Den enskilde näringsidkarens utgifter<br />
för företagshälsovård och vaccinationer<br />
<strong>som</strong> betingas av näringsverksamheten får<br />
dras av. Det gäller också utgifter för rehabilitering<br />
<strong>som</strong> syftar till att han/hon ska<br />
kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även<br />
förebyggande behandling godtas.<br />
För anställda gäller att privat användning<br />
av arbetsredskap är skattefri om vissa<br />
förutsättningar är uppfyllda, bland annat<br />
ska förmånen vara av begränsat värde. För<br />
att uttagsbeskattning ska ske av en tjänst<br />
i inkomstslaget näringsverksamhet måste<br />
värdet av tjänsten vara mer än ringa. Det<br />
kan innebära att privat användning av<br />
arbetsredskap i normalfallet inte uttagsbeskattas.<br />
Om det finns en bil i näringsverksamheten<br />
ska en bilförmån tas upp till<br />
beskattning (om den använts mer än 10<br />
gånger privat eller körts mer än 100 mil).<br />
Det saknar då betydel<strong>se</strong> om bilen är ett<br />
inventarium eller om den är hyrd.<br />
Bilförmånen ska värderas schablonmässigt<br />
på samma sätt <strong>som</strong> gäller för<br />
anställda.<br />
28 [koncist] • 4/2012
Förmån av<br />
ögonoperation<br />
Kan en arbetsgivare<br />
betala en ögonoperation<br />
för en anställd<br />
utan att den anställda beskattas<br />
för denna förmån?<br />
Enligt Skatteverket räknas<br />
synkorrigerande operationer<br />
<strong>som</strong> utförs av ögonläkare med<br />
specialistkompetens <strong>som</strong><br />
hälso- och sjukvård. Som synkorrigerande<br />
operationer nämner Skatteverket ögonla<strong>se</strong>roperationer<br />
och operationer där ögats<br />
naturliga lins byts ut mot konstgjorda<br />
synkorrigerande lin<strong>se</strong>r.<br />
Efter<strong>som</strong> sådana operationer <strong>se</strong>s <strong>som</strong><br />
hälso- och sjukvård är förmånen skattefri<br />
om den av<strong>se</strong>r vård i Sverige <strong>som</strong> inte är<br />
offentligt finansierad och om den av<strong>se</strong>r<br />
vård utomlands. Arbetsgivaren får då inte<br />
göra något avdrag.<br />
[SKV M 2011:25]<br />
[koncist] • 4/2012 29
after work<br />
för<br />
positiva<br />
poster<br />
kräver<br />
förstärkning<br />
infalla<br />
alltså<br />
i golfboll<br />
är<br />
omnivor<br />
där <strong>se</strong>s<br />
man<br />
inte<br />
streck<br />
störst i<br />
nicaragua<br />
tomtens<br />
lilla<br />
hus<br />
sport<br />
tre plus<br />
två<br />
11<br />
käka<br />
fart<br />
6<br />
3<br />
furufnatt<br />
norrort<br />
antimon<br />
förslag<br />
naiv<br />
jaktutrymme<br />
pys i<br />
skola<br />
doktorstitel<br />
modell<br />
av ford<br />
vet mer<br />
om alice<br />
8<br />
den<br />
styr<br />
re<strong>se</strong>när<br />
förfalla<br />
län i<br />
norr<br />
valpar<br />
driv-<br />
medel<br />
kråklåt<br />
två för<br />
nior<br />
sjumilaskogsdjur<br />
diafragma<br />
truppslut<br />
terror<br />
fantomenland<br />
stos<br />
misstänker<br />
blåsa<br />
i stort<br />
horn<br />
värmeslag<br />
kub<br />
moral<br />
krälar i<br />
stoftet<br />
d<br />
barnboksmamma<br />
den<br />
sticks<br />
30 [koncist] • 4/2012<br />
gul, vit<br />
eller<br />
röd<br />
numera<br />
på var<br />
vara<br />
finns vit<br />
och blå<br />
ogräs<br />
utslag<br />
orossignal<br />
mjukboll<br />
skräp<br />
rör<br />
äldre<br />
nematod<br />
spansk<br />
artikel<br />
ostvaluta<br />
håller<br />
ljus<br />
kortnummer<br />
juldam<br />
känd<br />
från<br />
peking<br />
anropar<br />
hög<br />
flyger i<br />
väster<br />
skämd<br />
13<br />
gör eka<br />
soldatämne<br />
röböjare<br />
solens<br />
gud<br />
på g<br />
trilla<br />
av pinn<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13<br />
9<br />
12<br />
4<br />
5<br />
höjd<br />
trivsam<br />
ämne i<br />
havsvatten<br />
ges mat<br />
underhållen<br />
?<br />
10<br />
låg<br />
klöver<br />
sköna<br />
har<br />
våm<br />
yr i<br />
fåk<br />
2<br />
7<br />
1<br />
©<br />
SAMSON<br />
021-13 74 10
MAJBLOMMANS RIKSFÖRBUND<br />
Spara pengarna. Det kan hända att de blir värda något. [BOB HOPE]<br />
Blommor i maj<br />
Sedan 1907 har majblomman sålts på våren varje<br />
år i syfte att hjälpa barn <strong>som</strong> behövt extra stöd.<br />
Det började i Göteborg och de allra<br />
första majblommorna kostade 10 öre<br />
styck av vilka det såldes cirka 139 000<br />
stycken. Den insamlingen syftade till<br />
att hjälpa tuberkulossjuka.<br />
Blommorna spred sig och har <strong>se</strong>dan<br />
starten lan<strong>se</strong>rats även i Finland (1908),<br />
Norge och Danmark (1909), i Holland och<br />
Belgien (1910), i Ryssland, Tyskland, Österrike,<br />
Schweiz, Italien och Frankrike (1911), i<br />
England och Estland (1912), i Algeriet (1913),<br />
på Cuba (1916), i USA (1922),i Indien (1932).<br />
koncist ges ut av FAR Akademi AB,<br />
ett dotter bolag till FAR.<br />
FAR är organisationen för revisions-<br />
och rådgivningsbranschen.<br />
coPYright: FAR Akademi AB 2012<br />
redaktionens adress:<br />
Box 6417, 113 82 Stockholm<br />
Tel: 08-402 75 00<br />
Fax: 08-402 75 25<br />
e-Post: jesper.karlsson@far.<strong>se</strong><br />
ansvarig utgivare: Jesper Karlsson<br />
trYck: Sörmlands Grafiska 2012,<br />
ISSN 2001-0133<br />
[MAJBLOMMAN.SE]<br />
redaktion: Jesper Karlsson (chef redaktör),<br />
Charlotta Danielsson, Lars Waldengren,<br />
Lena Sjöblom<br />
laYout: Mats Rimér<br />
Prenumerationer: Kund<strong>se</strong>rvice<br />
Tel: 08-402 75 14, E-post: koncist@far.<strong>se</strong><br />
PrenumerationsPris: 475 kr exkl. moms<br />
för tio utgåvor per år<br />
annon<strong>se</strong>r: Bo Lindberg, Selective Business<br />
Telefon: 08-651 50 04<br />
Mobil: 070-895 99 66<br />
E-post: bos<strong>se</strong>@<strong>se</strong>lectivebusiness.<strong>se</strong><br />
Bilderna i Koncist är, om inget annat anges,<br />
hämtade från Dreamstime.<br />
I TAKT MED att Sparbanken numera uttager avgifter för det<br />
mesta <strong>som</strong> har med banktjänster att göra, har ledningen<br />
för banken <strong>se</strong>tt sig tvingad att börja med en särskild avgiftsavgift,<br />
vilken skall täcka de kostnader man har för administrationen<br />
av avgifterna.<br />
Förra månadens kryss<br />
F D I<br />
FI<br />
STICK-<br />
RÅVARA<br />
FÅR EN<br />
FÅR<br />
AV TVÅ<br />
KALLA<br />
TÄNDER<br />
KAFFE I<br />
KOPP<br />
9<br />
ÄR<br />
F I N N S REST S T<br />
N Y A S Å<br />
STRÖ<br />
DE ÄR<br />
OVANA<br />
KLYKOR<br />
KADAVER<br />
SKIFTE<br />
OHÄGN A S N Y Å R<br />
I N T R Å N G<br />
KAN<br />
HÄRMA<br />
ANDRA<br />
NÄMNDE<br />
LÄT SOM<br />
VÅG<br />
BAK RUIN<br />
S A G S<br />
ÄR INTE<br />
11<br />
ÖNSK-<br />
VÄRD I N K R Ä K T<br />
TVÅA<br />
UNGA<br />
RÖDA N DELAR<br />
INTE LYA L A N K A<br />
FANTOM-<br />
KULTUR-<br />
3<br />
FÖRFAT-<br />
SMÅVARM ARBE-<br />
MÅL- FLOPPY<br />
VEM SOM<br />
SAND I<br />
UPPGE<br />
TARE<br />
TARNA<br />
GRUPP DISC?<br />
HELST<br />
SJÖ-<br />
SIN<br />
S F KORTET S S U D INKOMST R<br />
8<br />
KAN STE-<br />
KAR VARA P L O M M O N S P Ä C K A D E<br />
N Ö J D A R Å D E R L E<br />
HÄR-<br />
HETTE<br />
BE-<br />
SKAR<br />
MIO<br />
SKATBO<br />
TALADE<br />
RÄKNING<br />
MÄTTA 1<br />
TRÄ<br />
SOSON K U L T I N G K B J Ö R K E<br />
PAROLL<br />
TVEKAN<br />
TUNN<br />
BAKOM<br />
S M A L ACKORD M O T T O HÅRD-<br />
VALUTA V E L BUTIK<br />
VAR<br />
SÄNKA<br />
TRAMPA<br />
5<br />
ALFRED I<br />
GÖRA<br />
KATTHULT K ESKAPAD R A V I N INGREPP I LITE ÖVER<br />
TRE P E D A L<br />
12<br />
KAN SÄKERT<br />
STÅ PÅ BIBEL-<br />
D R Ä N G E N SYLTEN KUNNIG O P E R E R A<br />
SJUKAV-<br />
6<br />
DELNING<br />
ET<br />
CETERA<br />
SLITAGE<br />
FÖRE<br />
EU<br />
SOM TVÅ I V A N Ö T N I N E G<br />
DEN<br />
GIPDRAG<br />
HÖGRE<br />
T V E L E E N D E BELÄGNA G Ö V R E<br />
2<br />
ATMOS-<br />
KRING<br />
NICKEL<br />
FÄR<br />
BIS-<br />
HYLL-<br />
FLOD I<br />
LOTT-<br />
A N D A MARCK<br />
NING O ÖSTER<br />
MÅTT<br />
ÄR KVAR N I V A R<br />
4 BYXA<br />
TY<br />
MÅNE<br />
SIST I<br />
FASAD<br />
O R T ACKORD T R O S A N BREV E N Y<br />
BOR I<br />
10 BÄR<br />
7<br />
SMÅ-<br />
HOPP-<br />
LAND E Y V I N D RYTTARE R I D D R Ä K T<br />
JOHNSON<br />
©<br />
SOM FICK KÄRT<br />
SAMSON<br />
PRIS MÖTE R E N D E Z V O U S R 021-13 74 10 A<br />
?<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12<br />
K O U T A N K O S I N G<br />
Redigeringen av detta nummer avslutades<br />
25 april 2012. Nummer 5/2012 utkommer<br />
i vecka 23/2012.<br />
Koncist lagras och publiceras digitalt. Externa<br />
skribenter an<strong>se</strong>s samtycka till sådan digital<br />
publicering och arkivering.<br />
far akademi ab har inget ansvar för direkt<br />
eller indirekt förlust eller skada av vad slag det<br />
vara må <strong>som</strong> grundar sig på använ dandet av<br />
informationen i Koncist.<br />
ts-uPPlaga: 84 400 (2011)<br />
Medlem av<br />
[koncist] • 4/2012 31<br />
341 078<br />
TRYCKSAK
Posttidning B<br />
Koncist, Box 6417<br />
113 82 Stockholm<br />
Konsumentprisindex: Basår Basår<br />
1980 (= 100) 1949 (= 100)<br />
2011 Januari 306,15 1 748<br />
Februari 308,02 1 759<br />
Mars 310,11 1 771<br />
April 311,44 1 778<br />
Maj 312,02 1 782<br />
Juni 311,28 1 777<br />
Juli 311,13 1 777<br />
Augusti 311,23 1 777<br />
September 313,41 1 790<br />
Oktober 313,42 1 790<br />
November 314,16 1 794<br />
December 314,78 1 797<br />
2012 Januari 311,85 1 781<br />
Februari 312,92 1 792<br />
Mars 314,80 1 798<br />
Skatteskala 2012<br />
Beskattningsbar Skatt inom skiktet<br />
inkomst (skiktgräns) vid kommunal skatt 32 kr<br />
– 401 100 kr 32 %<br />
401 200 kr – 574 300 kr 52 %<br />
574 400 kr – 57 %<br />
Den nedre skiktgrän<strong>se</strong>n (401 100 kr) motsvarar en taxerad inkomst<br />
före grundavdrag om 414 000 kr (brytpunkt) och den övre skiktgrän<strong>se</strong>n<br />
(574 300 kr) en taxerad inkomst före grundavdrag om<br />
587 200 kr (brytpunkt).<br />
Statslåneränta %<br />
2003-11-30 4,71<br />
2004-11-30 3,95<br />
2005-11-30 3,26<br />
2006-11-30 3,54<br />
2007-11-30 4,16<br />
2008-11-30 2,89<br />
2009-11-30 3,20<br />
2010-11-30 2,84<br />
2011-05-31 2,87<br />
2011-11-30 1,65<br />
Utdelning fåmansföretag<br />
– schablonbelopp<br />
Inkomstår Belopp<br />
2011 127 750<br />
2012 143 275<br />
2013 150 150<br />
Basränta<br />
1/6 2009–31/10 2010 0 %<br />
1/11 2010–31/1 2011 1 %<br />
Genomsnittlig<br />
statslåneränta %<br />
2007 4,13<br />
2008 3,88<br />
2009 3,10<br />
2010 2,76<br />
2011 2,57<br />
Referensränta %<br />
2010-01-01 0,5<br />
2010-07-01 0,5<br />
2011-01-01 1,5<br />
2011-07-01 2,0<br />
2012-01-01 2,0<br />
1/2 2011–30/9 2011 2 %<br />
1/10 2011– 1 %<br />
Basbelopp<br />
Pris- Förhöjt Inkomstbasbelopp<br />
prisbasbelopp basbelopp<br />
2009 42 800 43 600 50 900<br />
2010 42 400 43 300 51 100<br />
2011 42 800 43 700 52 100<br />
2012 44 000 44 900 54 600<br />
Traktamenten – inrikes resa 2012 Övernattning krävs<br />
Heldagstraktamente 220 kr Schablon för natt 110 kr<br />
Halvdagstraktamente 110 kr Traktamente efter 3 mån 154 kr<br />
(halvdag = avresa kl. 12.00 eller <strong>se</strong>nare,<br />
hemkomst kl. 19.00 eller tidigare)<br />
Schablonavdrag för ökade levnadskostnader<br />
220 kr 154 kr 110 kr 66 kr<br />
Minskning för:<br />
Frukost, lunch och middag 198 kr 139 kr 99 kr 59 kr<br />
Lunch och middag 154 kr 108 kr 77 kr 46 kr<br />
Lunch eller middag 77 kr 54 kr 39 kr 23 kr<br />
Frukost 44 kr 31 kr 22 kr 13 kr<br />
Traktamenten – utrikes resa 2012 Övernattning krävs<br />
Logikostnad + fastställt dagtraktamente för aktuellt land<br />
(Koncist nr 1/2012, s. 10)<br />
Minskning av dagtraktamente vid:<br />
Helt fri kost 85 % Lunch eller middag 35 %<br />
Lunch och middag 70 % Frukost 15 %<br />
Kostförmån 2012<br />
Helt fri kost<br />
frukost, lunch och middag 200 kr<br />
Fri lunch eller middag 80 kr<br />
Fri frukost 40 kr<br />
Skattefria gåvor från<br />
arbetsgivare (inkl. moms)<br />
Julgåva 450 kr<br />
Jubileumsgåva 1 350 kr<br />
företagets jubileum<br />
Minnesgåva 10 000 kr<br />
Överskrids beloppen blir allt<br />
skatte pliktigt.<br />
Repre<strong>se</strong>ntation 2012 exkl. moms<br />
Extern och intern<br />
lunch, middag, supé 90 kr<br />
Andra måltider än ovan 60 kr<br />
Revision, bolagsstämma,<br />
föreningsstämma 60 kr<br />
Arbetsgivaravgifter/Egenavgifter 2012 %<br />
Födda 1937 och tidigare Födda 1938–1946 Födda 1947–1985 Födda 1986–<br />
Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg. Arb.giv.avg. Egenavg.<br />
Ålderspensionsavgift – – 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21 10,21<br />
Efterlevandepensionsavgift – – – – 1,17 1,17 0,29 0,29<br />
Sjukförsäkringsavgift – – – – 5,02 5,11 1,25 1,27<br />
Arbetsskadeavgift – – – – 0,30 0,30 0,07 0,07<br />
Föräldraförsäkringsavgift – – – – 2,60 2,60 0,65 0,65<br />
Arbetsmarknadsavgift – – – – 2,91 0,37 0,72 0,09<br />
Allmän löneavgift – – – – 9,21 9,21 2,30 2,30<br />
Summa – – 10,21 10,21 31,42 28,97 15,49 14,88<br />
[koncist] • 4/2012<br />
Bilresor 2012<br />
avdrag i tjänsten och till och från arbetet<br />
Egen bil 18,50 kr/mil<br />
Förmånsbil 9,50 kr/mil (bensin)<br />
6,50 kr/mil (die<strong>se</strong>l)<br />
Bilförmån 2012<br />
13 948 kr<br />
+<br />
1,24 % av nybilspri<strong>se</strong>t<br />
+<br />
9 % av nybilspri<strong>se</strong>t t.o.m. 330 000 kr<br />
+<br />
20 % av nybilspri<strong>se</strong>t överstigande<br />
330 000 kr<br />
Teater och golf vid<br />
extern repre<strong>se</strong>ntation 180 kr<br />
Personalfest 180 kr<br />
kringkostnader t.ex. lokalhyra<br />
Räntefördelning<br />
Taxering Positiv Negativ<br />
2011 8,20 % 4,20 %<br />
2012 7,84 % 3,84 %<br />
2013 7,15 % 2,65 %<br />
Periodi<strong>se</strong>ringsfond<br />
Räntebeläggning för juridiska personer<br />
Taxering Räntesats %<br />
2010 2,08<br />
2011 2,30<br />
2012 2,04<br />
2013 1,19<br />
Särskild löneskatt<br />
2012<br />
24,26 %<br />
Betalas på<br />
pensionskostn.,<br />
vissa försäkring<strong>se</strong>rsättn.,<br />
överf.<br />
till vinstandelsstiftel<strong>se</strong><br />
och passiv<br />
näringsverksamhet.