Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
l a havsnajas, hornsärv och kransalger. Kransalgerna<br />
indikerar en förhållandevis intakt miljö som inte är för<br />
övergödd. Kransalgerna grönsträfse (Chara baltica,<br />
2) samt rödsträfse (Chara tomentosa, 4) är med bland<br />
de nationellt rödlistade arterna. Maren är fiskrik och<br />
utgör en viktig lekplats för bl a gädda, braxen, ruda<br />
samt abborre. På östra sidan om maren reser sig<br />
Korpbergets lodräta ca 40 meter höga klippstup.<br />
Söder om Dyviksmaren reser sig en annan nästan<br />
lodrät bergsbrant. Nedanför och ovanför branten har<br />
en rik mossflora påträffats, med bl a Tortula subulata,<br />
Fissidens cristatus, Rhadobweissia fugax och<br />
Plagiothecium piliferum. Hylocomium brewiostre<br />
förekommer i stor mängd nedanför branten. Två<br />
sällsynta lavar har hittats, nämligen Caloplaca<br />
obliterans och den rödlistade skuggorangelaven (2)<br />
funnen på ek.<br />
Området har en intressant svampflora. På ängsbackarna<br />
finns ett ganska stort antal vaxskivlingar,<br />
varav några ovanliga. Mest iögonfallande är den<br />
scharlakansröda vaxskivlingen (4). Arten är hotklassad<br />
i likhet med jättekamskivling (4), fläckticka<br />
(död ved) och bleksopp (2), vilka också har hittats i<br />
området. En annan svamp av det mer spektakulära<br />
slaget är liksvampen, Phallus impudicus.<br />
Fågellivet är allmänt rikt men hyser inga sällsynta<br />
arter. Mindre hackspett har häckat och vissa år finns<br />
gulsångare i området. Fiskätande arter som fiskgjuse,<br />
fisktärna, häger och ibland skräntärna brukar göra<br />
Dyvik 1802 Dyvik 1904<br />
Äng (grå) Bergbunden mark (streck) Åker (Å) Betesmark (tuvor)<br />
65<br />
besök i Dyviksmaren. Vintertid har skäggmes, gärdsmyg<br />
och strömstare noterats. Insektsfaunan har<br />
aldrig undersökts. Dock finns här den stora skalbaggen<br />
läderlöpare (hotklassad) vilket kan tyda på att<br />
även insektsfaunan kan vara rik.<br />
Övrigt<br />
I området finns en gammal potatisstuka och på en<br />
berghäll inhuggna tecken från början av 1800-talet.<br />
Båthuset uppfört på 1870-talet är kulturminnesmärkt.<br />
Området är ett populärt strövområde. Under sommaren<br />
utnyttjas det flitigt av badgäster.<br />
Klippbranterna hör till de av bergsklättrare mest<br />
frekventerade i Stockholmstrakten. I Dyviksmaren<br />
råder fiskeförbud men stränderna mot Älmorafjärden<br />
omfattas av det fria fisket. Arbetsgruppen Dyviks<br />
lövängar har mottagit landstingets miljövårdspris för<br />
sina insatser.<br />
Bedömning<br />
Dyviksområdet har genomgående höga natur-, kultur<br />
och friluftsvärden och erbjuder en synnerligen vacker<br />
landskapsbild. Lundflorans och ängsvegetationens<br />
utformning hör till de rikaste i <strong>kommun</strong>en. Kombinationen<br />
av välhävdade slåtterängar på allt ifrån torra till<br />
våta marker är mycket sällsynt i regionen. Hävden i<br />
sig jämsides med den omfattande dokumentationen av<br />
området och dess förändringar erbjuder även pedagogiska<br />
kvaliteter.<br />
<strong>Naturinventering</strong> <strong>Tyresö</strong> <strong>kommun</strong> <strong>1998</strong>