Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ansamlade. Dessa lösgjordes från Klövbergets<br />
branter vid de spänningar som uppstod i bergskroppen<br />
då den senaste inlandsisen lämnade området och den<br />
då snabba landhöjningen påbörjades.<br />
Norra Klövberget<br />
Bergets största grotta som börjar sydost om småbåtshamnen.<br />
Under blockanhopningen döljer sig länets<br />
största grottkomplex. Uppmätt längd är närmare 300<br />
meter och den är därmed också en av Sveriges<br />
längsta kända urbergsgrottor. Inne i grottan finns ett<br />
förhållandevis rikligt djurliv. Fladdermöss, flera<br />
fjärilsarter samt insekter övervintrar. Den stora<br />
grottspindeln Meta menardi är allmän.<br />
Södra Klövberget<br />
Grottan nås lättast med båt. I övre delen av en stor<br />
blockansamling har bildats en stor grotta bestående<br />
av fem salar med trånga förbindelser.<br />
På Klövbergets östsida ligger en jättegryta som<br />
mejslats ur av inlandsisens smältvatten.<br />
Bedömning<br />
Den rika floran är ur botanisk synpunkt mycket<br />
intressant. Flera av förekommande arter är mycket<br />
ovanliga i regionen. Lokalen är den enda i <strong>kommun</strong>en<br />
med hampflockel. Blockgrottesystem med rik fauna<br />
och med stort pedagogiskt värde samt jättegrytan är<br />
geologiska formationer av stort intresse. Motsvarigheten<br />
till blockgrottesystemet återfinns inte någonstans<br />
i regionen. Sveriges längsta urbergsgrottesystem.<br />
Utsikten mot fastlandet är vacker.<br />
Skyddsbehov och skötsel<br />
Området hyser tidvis störningskänsliga djurarter, detta<br />
tillsammans med den högväxta lundfloran som är<br />
mycket känslig för trampslitage ger behov av en<br />
kanalisering av besökande till de delar som inte är så<br />
känsliga för besök.<br />
Kombinationen med en båtuppdragningsplats är<br />
mycket olycklig eftersom den tangerar bestånden<br />
med bl a ramslök. En överenskommelse med båtägare<br />
borde träffas om uppdragning på annan plats.<br />
Parkeringen som ligger i söder borde flyttas utanför<br />
området. Längs stranden norrut finns ”piratupplag”<br />
av båtar som omgående borde avlägsnas. Ingen<br />
ytterligare exploatering med brygg, båt eller badplatser<br />
bör företas i området. Området har ett högt<br />
skyddsvärde och förtjänar status av naturreservat.<br />
Området är sedan vintern 1996 i <strong>Tyresö</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
ägo.<br />
62<br />
Den södra delen av området är bevuxen med<br />
ädellövträd.Under 1996 röjdes uppslag av gran bort<br />
från området. För framtiden bör unggran tas bort när<br />
dessa hotar kväva ädellövskogen.<br />
Markägare<br />
<strong>Tyresö</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Referenser<br />
Söderstam, G.,Westman, P. (1984): Grottor i Stockholms<br />
län, Länsstyrelsen i Sth län, rapport nr 7.<br />
<strong>Tyresö</strong> miljövårdsförening: Gunnar Norén, Thomas<br />
Andreasson och Ulf Johansson.<br />
Ellen Ågren.<br />
Kers, L-E: Botaniskt värdefulla områden i Stockholms<br />
län.<br />
Gustavsson, L-Å (1974): Landstingets naturinventering.<br />
Rasch (1965): Svensk botanisk tidskrift.<br />
Sveriges speleologförbund: L. Almquist<br />
Gudmunsson, H. (1986): muntl.<br />
Hedenäs, L. (1991, 1992): Mossinventering i <strong>Tyresö</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Södertörnsekologerna<br />
Joelsson, S., Magnusson, L. (1986): Södertörns natur.<br />
<strong>Naturinventering</strong> <strong>Tyresö</strong> <strong>kommun</strong> <strong>1998</strong>
Change language