Naturinventering 1998 - Tyresö kommun

vaxskivling (Hygrophorus russula, 4), tickan
biatorella monasteriensis (2), skumticka (Spongipellis
spumeus, 3) igelkottröksvamp (4), tallticka (4),
skuggorangelav (Caloplaca lucifaga, 2), rödbrun
knappnålslav Sclerophora coniophea, 4), aspgelélav
(Collema subnigrescens, 4), västlig njurlav,
(Nephroma laevigatum, 4), almlav (Gyalecta ulmi, 4),
rikfruktig blemlav (Phlyctis agelaea, 4), kortskaftad
ärgspik (Microcalicium ahlneri, 2) samt lavarna
Ochrolechia subviridis och Peltigera degenii.
Bedömning
Brakmaren–Stormyraområdet hyser stora vetenskapligt
kulturella skyddsvärden. Området utgör ett av de
större ädellövskogsområdena på fastlandet i regionen.
Landskapet har under tidigare epoker genom kulturpåverkan
varit mer öppet, men ädellövträdsvegetationen
har troligen en kontinuitet från den postglaciala
värmetiden. Förekomsten av många sydliga, värmekrävande
arter som idag återfinns i Skåne och
mellaneuropa, t ex de fem sällsynta lundgräsen, har
betraktats som relikter från värmetidens skogar.
Förekomsten av värmetidsrelikter är intressant ur
vetenskaplig synpunkt, bl a med hänsyn till studier av
vegetationsinvandring och successionsförlopp. Ädellövskogsområden
av denna typ tjänar dessutom som
kulturhistoriska dokument vilka illustrerar tidigare
markanvändningsformer. Som biotop har ädellövskogsområdena
också en stor betydelse för hålhäckande
fågelarter och ett flertal olika vedlevande insekter.
Lokaler med samma rika utformning som återfinns
i Brakmaren–Stormyraområdet är sparsamt förekommande
inom regionen. Jämförliga objekt är t ex
Häringe–Hammersta i Haninge kommun och Ledarön
i Södertälje. Hammarberget klassas därför som
riksobjekt tillsammans med Brakmaren–Stor-myraområdet
med tanke på att området är relativt välhävdat
samt ligger skyddat i en större oexploaterad
zon. Från och med 1994 är Hammarberget avsatt
som naturreservat. Brakmaren–Stormyra ingår i
Tyresta naturreservat sedan 1993.
Skyddsbehov och skötsel
Ädellövskogen i området är instabil och fordrar
kontinuerliga skötselinsatser för att nuvarande artuppsättning
och kvaliteter skall kunna bibehållas.
Eftersom floran i många partier än känslig för
trampslitage fordras att besökare i området kanaliseras
längs särskilda utmarkerade stigar.
Målsättningen för skötselinsatserna i området som
helhet är att bibehålla den slutna ädellövträdsvegeta-
50
tionen. Kontinuerlig röjning av granuppslag är då
nödvändig och i vissa fall röjning av aspsly. För att
skogsbrynens gynnsamma mikroklimat skall kunna
bibehållas fordras även att omgivande ängs- och
åkermarker hålls öppna. Detta är också betydelsefullt
ur landskapsbildssynpunkt.
I de partier där barrträden sedan länge intagit en
framträdande position har en restaurering av ädellövskogen
bedömts som alltför kostsam. I stället föreslås
att enstaka större ekar friröjs och att lövinslaget
bibehålls vid eventuell framtida avverkning.
I och med inrättandet av området som naturreservat
har också en skötselplan för området upprättats.
För mer information, se skötselplanen.
Markägare
Stockholms kommun, privat markägare.
Referenser
Tyresö miljövårdsförening: Ulf Johansson, Gunnar
Norén.
Gustafsson, L-Å (1974): Landstingets naturinventering.
Almqvist & Asplund (1937): Stockholmstraktens
växter.
Fröman (1930): Svensk botanisk tidskrift.
Ryberg, M (1963): Svensk botanisk tidskrift.
Rasch (1965): Svensk botanisk tidskrift.
Kers, L-E: Botaniskt värdefulla områden i Stockholms
län.
Länsstyrelsen i Stockholms län (1984): Naturvårdsprogram
för Stockholms län.
Ekologigruppen (1994): Naturen i Stockholms län.
Johansson, U. (1995): Detaljplan för delar av
Hammarbergets och Tyresta naturreservat.
Joelsson, S., Magnusson, L. (1986): Södertörns natur.
L-Å Gustafsson, 1974.
Naturinventering Tyresö kommun 1998