Naturinventering 1998 - Tyresö kommun

18. Uddby kvarnområde
Areal: 2 ha
Skyddsmotiv: B
Klass: III
Beskrivning
Vid Uddby kvarn har Albysjön ett direkt utlopp till
Kalvfjärden. Som namnet antyder har en kvarn
tidigare legat här, för att 1897 ersättas av det kraftverk
som utnyttjats fram till 1975. Kraftverket togs i
bruk igen 1983 med en reglerande vattendom för
minimiflödet vid Follbrinksströmmen på 150 liter
vatten per sekund.(Dock 200 liter per sekund under
hösten). Miljön är kulturhistoriskt intressant men
också intressant ur natursynpunkt genom förekomsten
av en mycket speciell flora, starkt knuten till
mänskliga aktiviteter. Lokalen finns beskriven av ett
flertal författare under 1900-talet, senast Rasch
(Svensk botanisk tidskrift 1965). Enligt litteraturuppgifterna
har bl a knölvial (Lathyrys tuberosus),
odört (Conium maculatum) och rosenkronill (Coronilla
varia) förekommit i området. Allium rotundum är en
sydeuropeisk lökväxt som tidigare ej beskrivits i
svensk litteratur. Knölvialen, vars rötter användes
som mat under nödår, finns i äldre litteratur noterad
från ett fåtal lokaler i Stockholmsregionen.
Floran har troligen införts till lokalen under den
period Uddby kvarn var i bruk. Spannmål importerades
då från utlandet, bl a Estland och Ryssland.
Rasch dokumenterade fyndet 1965 ”Bättre torde man
knappast med historiska och topografiska fakta kunna
underbygga en hypotes om en grupp växt-arters
invandring i landet. Tidpunkten för invandringen kan
ha skett från slutet av 1500-talet till 1895, men inte
efter detta år”. (Uddby kvarn brann ner 1895).
Idag omges den gamla kvarnens boningshus av en
vildvuxen trädgård med högt gräs och snåriga buskage.
De kulturspridda växtarterna är som regel
svaga i konkurrensen med inhemska arter och flera
av tidigare noterade arter har inte påträffats under
senare år. Iögonfallande kvarlevor av den tidigare
rika adventivfloran är bl a cikorian som växer längs
de ännu ej igenvuxna trädgårdsgångarna. Andra
kulturspridda arter som påträffats runt huset och
Albysjöns utlopp är blåeld, hundtunga (Cynoglossum
oficinale), bolmört, sandvita (Berteroa incana),
smällglim (Silene vulgaris), vitblära (Silene alba),
borstnejlika (Dianthus barbatus) och gul och vitblommig
sötväppling. Allium rotundum, knölvial, rosenkronill
och odört har inte återfunnits under de senaste
44
20 åren. Vit kattost (hotklass 2, sårbar) sågs 1986,
men ej därefter.
Öster om kraftstationen finns ett lönn-, ask- och
hasseldominerat lövskogsområde där sårläka, vätteros
och nässelklocka påträffats. Omedelbart väster om
vägen växer pimpinellros som sannolikt fanns här
redan på 1890-talet (Rasch). Invid husruinen har
även rodnande jordstjärna (Geastrum rufescens)
påträffats (1987). Fynd av jordstjärnor indikerar
speciella miljöer.
Bedömning
Adventivfloran vid Uddby är ur botanisk synpunkt en
intressant kuriositet, särskilt med tanke på den väldokumenterade
invandringshistoriken.
Skyddsbehov och skötsel
Alla lokaler för s k kulturflyktingar är kortfristiga
såvida inte kontinuerliga underhållsåtgärder vidtagits.
Floran vid Uddby har redan utarmats och med tanke
på områdets utseende idag kommer nedgången
antagligen att gå relativt snabbt. Nya etableringsytor
(d v s kala markfläckar) fordras för att restaurera
floran. Frön från kulturväxter har ofta en lång överlevnad
vilket bör göra förutsättningarna för en restaurering
goda. Bolmörten och den hotade vita kattlosten
är särskilt intressanta i sammanhanget. Förslagsvis
bör ett sådant arbete utföras av markutnyttjaren och
området bör i så fall skyddas vid eventuella ändringar
av vägnätet på Brakmarsvägen. Markutnyttjarna bör
åläggas att hålla gårdsplan, tillfartsvägar och gångar
öppna.
Markägare
Tyresö kommun.
Referenser
Tyresö miljövårdsförening.
Qvarfort (1929): Svensk botanisk tidskrift.
Rasch (1935): Svensk botanisk tidskrift.
Rasch (1965): Svensk botanisk tidskrift.
Naturinventering Tyresö kommun 1998