Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
vattendrag inom <strong>Tyresö</strong> <strong>kommun</strong>. Limnodata HB.<br />
Gertz, J (1994): Fladdermusinventering i Salem,<br />
Botkyrka, Huddinge, <strong>Tyresö</strong>, Haninge, Nynäshamn<br />
samt Södertälje <strong>kommun</strong>er i juli 1994. Södertörnsekologerna.<br />
de Jong, Johnny (1995): Inventering av nyckelbiotoper<br />
för fladdermöss på Södertörn. Södertörnsekologerna.<br />
Ekologigruppen (1994): Naturen i Stockholms län –<br />
en utflyktsguide.<br />
39<br />
14. <strong>Tyresö</strong> slottsmiljö<br />
Areal: 30 ha<br />
Skyddsmotiv: B Z F K L<br />
Klass: III<br />
Beskrivning<br />
<strong>Tyresö</strong> slott och kyrka samt den omgivande miljön har<br />
klassats som ett kulturhistoriskt riksobjekt av riksantikvarieämbetet.<br />
Slottsmiljön erbjuder även fina<br />
naturkvaliteter med den lummiga parken, den vackra<br />
utsikten över Kalvfjärden och de öppna ängsmarkerna<br />
som sträcker sig ner mot Notholmen. Området är<br />
ett attraktivt och välbesökt strövområde.<br />
Inget område i <strong>kommun</strong>en har så stor förekomst av<br />
grova träd som omgivningarna kring slottet. Här<br />
finner man de överlägset största alarna och askarna.<br />
Almen på kyrkogården är med sina stam om 560 cm i<br />
omkrets en riktig klenod. Det finns också många<br />
grova i parkens periferi. Talltickan en indikatorart för<br />
lång kontinuitet är vanlig på de äldre tallarna runt<br />
Stallviken. Laven Cetonia lugubris har påträffats i<br />
området.<br />
Den engelska parken anlades på 1700-talet och<br />
var först i sitt slag i Sverige. Trädslagen är många, t<br />
ex alm, lind, ek, bok, lärk, thuja och knäckepil. I<br />
parken kan man hitta hässleklocka, Adam och Eva,<br />
buskviol, trådveronika, rödkämpar, parkgröe, kungsängslilja,<br />
krollilja och akleja, de sistnämnda förvildade<br />
kulturbundna arter. Vidare finns orkiden tvåblad,<br />
lundviol, buskviol, underviol, luktviol, skogsviol, ängsviol<br />
samt styvmorsviol.<br />
Gräsytorna hyser även ett antal sällsynta och<br />
hänsynskrävande vaxskivlingar; scharlakansröd<br />
vaxskivling (Hygrocybe punicea, 4), musseronvaxing,<br />
(Hygrocybe fornicata, 3), lilavaxing (Hygrocybe<br />
flavipes, 3) samt gulprickig vaxskivling (Hygrophorus<br />
chrysodon, 4). Dessa tyder på ogödslade gräsytor av<br />
ett mer ålderdomligt slag.<br />
I alkärret mellan slottet och Kalvfjärden växer den<br />
mindre vanliga arten slokstarr (Carex pseudocyperus)<br />
men även smörbollar. I sundet mot Notholmen förekommer<br />
den mindre vanliga havsväxten havsnajas<br />
(Najas marina). I Slottsviken finns även kransalgerna<br />
Chara aspera samt Chara globularis.<br />
Notholmen har en rik torrbacksflora på de basiska<br />
hällarna. Bland annat Adam och Eva, brudbröd,<br />
kungsmynta, blodnäva och äppelros. På en strandäng<br />
som fortfarande är öppen växer låsbräken och<br />
myskgräs.<br />
<strong>Naturinventering</strong> <strong>Tyresö</strong> <strong>kommun</strong> <strong>1998</strong>
Change language