Naturinventering 1998 - Tyresö kommun

12. Rävnäset med Fatburen
Areal: 27 ha
(Rävnäset 16 ha)
(Fatburen 6.4 ha)
(Södra Fatbursdalen 5 ha)
Skyddsmotiv: B Z K F L
Klass: II
Beskrivning
Rävnäset skjuter som en udde ut i Albysjöns östra del
och når nästan ända fram till fastlandet på andra
sidan. Vid östra sidan ligger den lilla sjön Fatburen.
Området är kraftigt kuperat, med karga hällpartier
högst upp, rikare rasbranter och lummiga lövskogar i
svackorna. I figurerna nedan redovisas markutnyttjandet
som det beskrevs i början av 1800-talet
respektive början av 1900-talet. Rävnäset utnyttjades
i slutet av 1700-talet för löv och höslåtter i de s k
hårdvallsängar (ängsmarker på fastmark) som återfinns
runt hällområdena. I början av 1900-talet hade
lövängarna, utom på den södra och sydvästra sidan,
överförts till betesmarker, troligen i form av halvöppna
lövhagar. Växtligheten är fortfarande starkt
präglad av detta markutnyttjande, med ett stort inslag
av ädla lövträd.
Rävnäsets norra delar är bevuxet med blandskog
där ek och hassel tidigare dominerat, men under
senare årtionden alltmer trängts undan av uppväxande
gran.
I torrare partier dominerar blåbärsriset fältskiktet
medan gräs och örter konkurrerar om utrymmet i de
friskare delarna. På och runt den tidigare lövängen i
sydväst dominerar fortfarande lövskogen, med främst
björk, ek och hassel. Spår efter den tidigare
brukningsverksamheten syns fortfarande i form av
diken.
Ädellövskogen dominerar också i branterna med
ek, lind och lönn. Lundpartierna ligger dock på
Rävnäsets sydspets. Rester från lövängshävden finns
representerade i form av diken och välutbildade
hasselbestånd. Dikena användes troligen som tillfälliga
åkrar. På våren innan träd och buskskikt slutits
breder en praktfull matta av vitsippor ut sig på marken.
Något senare intar liljekonvaljen en framträdande
position tillsammans med bl a orkidén tvåblad,
tandrot, grönvit nattviol (Plantanthera chloranta),
vanlig nattviol (Platanthera bifolia), trolldruva, ormbär
och skogsvicker.
Även sårläka, nässelklocka och spenört samt
långsvingel återfinns i lundens dunkel.
36
Strax NV om lunden höjer sig berggrunden till en
kalkförande kalspolad hällbacke som vetter mot
Albysjön. Brudbröd, vit fetknopp, gullklöver (Trifolium
aureum), gulmåra, tulkört och blodnäva avtecknar sig
vackert mot den kala hällen. I omgivningen finns
fältmalört och svart oxbär. Andra torktåliga arter som
uthärdar här är harklöver, monke (Jasiona montana) ,
de små ormbunkarna gaffelbräken (Asplenium
septentrionale) och hällebräken (Woodsia ilvensis).
Karaktärsarter för Rävnäsets fågelfauna är svarthätta,
lövsångare och grönsångare. Även stjärtmes,
skogsduva och kattuggla häckar i området. I området
har även hittats lägre fauna och flora som är
rödlistad; gulnande blodkremla (Russula luteotacta, 4),
kremlevaxing (Hygrophrus russula, 4), rödbrun
knappnålslav (Sclerophora coniophaea, 4),
Rhizophagus cribratus (4), Hapalarea linearis (4),
brun trädmyra (Lasius brunneus, 2), Achenium humile
(4), rötträklokrypare (Allochernes wideri, 3).
Flera av ovanstående arter kräver ett större
ljusinsläpp för att trivas, än vad området för närvarande
medger.
Under 1993 genomförde dåvarande markägaren
(Folkhem byggnads AB) en kraftig avverkning av
framför allt granbeståndet i området norra och
centrala delar. Sedan årsskiftet 1996 ägs marken av
Tyresö kommun.
Tillsammans med intilliggande områdena
Follbrinksströmmen och Tyresö slott med omgivningar,
så utgör dessa sammantaget en av Södertörns
finaste fladdermuslokaler både vad gäller artantal och
antal individer.
Förekomsten av vatten som ger förutsättning för
föda och boplatser i form av äldre träd och byggnader
samt en rik och varierad natur har skapat denna
förekomst.
Fladdermössen som oftast jagar insekter över
vatten, öppna ängsmarker samt i trädgårdar har här
en mycket bra livsmiljö.
Bedömning
Rävnäset är en mycket lättillgänglig och välutbildad
lundlokal. Floran och fågelfaunan är typisk och träd
och buskskikt välutvecklat. Fynden av rödlistade arter
visar att objektet hyser höga naturvetenskapliga
värden. Artsammansättningen i torrbacken är också
rik samt intressant, eftersom kommunen inte har
några nämnvärda kalkstensförekomster. Läget, med
Fatburen och närheten till Tyresö slottsområde ger ett
attraktivt värde som närströvområde och en viktig
refugie för hotade och sårbara växt- och djurarter.
Naturinventering Tyresö kommun 1998