Naturinventering 1998 - Tyresö kommun

10. Gammelströmmen
Areal: 12 ha
Skyddsmotiv: Z, K, F
Klass: II
Förordnande:
Södra delen naturreservat (Tyresta).
Beskrivning
Gammelströmmen rinner mellan Långsjön och Tyresö–Flaten
omgiven av gammal och grovväxt skog
på båda sidor. Vattenföring uppvisar stora variationer
under året med turbulenta vattenströmmar och
småforsar. Produktionen och artrikedomen av bottenlevande
organismer är godtagbar i det strömmande
vattnet. Då vattnet sällan fryser under vintern utgör
strömsträckan en uppehålkort för strömstare.
Häckfågelfaunan är allmänt rik.
Nordsluttningen (sydexponerad) är bevuxen med
gran av god bonitet och med inslag av ek, björk, asp
och hassel. Marken täcks p g a näringstillgången som
uppkommer genom översilning av gräs och örter. På
våren blommar vätteros, liljekonvalj, vit- och blåsippor
i sluttningen. Framåt sommaren svarar bl a midsommarblomster,
kirskål och blodnäva för örtrikedomen. I
torrare partier kan man hitta darrgräs (Briza media),
getrams och kärleksört. Ca 400 meter väster om
spången över Gammelströmmen ligger en naturlig
källa kallad “Tores källa”. Sydslutt-ningen är bevuxen
med grovstammig granskog med ett fältskikt av
risgrästyp.
Vid södra stranden tar Tyresta naturreservat vid.
Bedömning
Vintertid hör området till ett av de mer självklara
utflyktsmålen för många naturintresserade i hela
Storstockholmsregionen. Gammelströmmen är också
ett populärt utflyktsmål för Tyresöborna och naturtypen
som sådan är då intressant.
Skyddsbehov och skötsel
Det strömmande vattnet är en av förutsättningarna
för strömstarens förekomst vid Gammelström. Strömstaren
är beroende av öppet vatten vintertid samt en
god produktion av bottenlevande organismer (en följd
av vattnets turbulenta rörelser). En långsiktig sänkning
av näringsämneshalterna i vattnet gynnar också
produktionen av nattsländelarver som är strömstarens
stapelföda.
Den omgivande skogen har en stor betydelse för
landskapsbilden och upplevelsekvaliteterna vid
34
Gammelströmmen.
Under tidigt 70-tal inträffade episoder med högt
vattenstånd i Drevviken–Långsjön med problem för
lågt belägna fastigheter. Krav på ytterligare regleringar
i Tyresåns sjösystem ställdes från boende i
Tyresö och grannkommunerna. En utredning som
presenterades 1974 föreslog en breddning alternativt
att en tunnel vid Gammelströmmen skulle ordnas för
att kunna bemästra tidvis återkommande högvattenföring.
I den 1996 presenterade rapporten “Tyresån – mål
och åtgärder” slås fast att större för naturen störande
ingrepp i forssträckorna i Tyresö inte ska vara aktuella.
Problem med högt vattenstånd ska regleras
genom andra skyddsåtgärder.
Markägare
Tyresö kommun, Stockholms Stad, Staten.
Referenser
Tyresö miljövårdsförening.
Lingdell och Engblom (1987): Vad händer med
strömstare och öring om turbulensen vid Gammelströmmen,
Wättingeströmmen (Nyfors) och Follbrinksströmmen
i Tyresö kommun minskas ?
Limnodata HB.
Naturvårdskonsulterna i Sigtuna: Konsekvenser för
naturmiljön vid reglering av Tyresåns vattensystem.
Södertörns amatörgeologiska sällskap.
Tyresågruppen (1996): Förslag till åtgärder för Tyresån.
Tyresågruppen (1994): Från Paradiset till Slottet.
Beskrivning och åtgärdsförslag för Tyresån.
Naturinventering Tyresö kommun 1998