Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
8. Karptjärn<br />
Areal: ca 3 ha (varav 0.6 ha vatten)<br />
Skyddsmotiv: B<br />
Klass: III<br />
Beskrivning<br />
Karptjärn ligger i en öppning av bebyggelsen i <strong>Tyresö</strong><br />
Strand. En mycket liten del av tjärnens vattenyta är<br />
öppen, resten täcks av gungflyn som sakta växer in<br />
från tjärnens kanter. Gungflyna övergår i fastmarkskärr<br />
som omges av en ridå av tall och björkskog på<br />
torv.<br />
I gungflyna växer bl a tranbär, rosling, småsilehår,<br />
storsileshår och vitag (Rhynchospora alba). Fastmarkskärren<br />
är bevuxna med olika starrarter, pors<br />
och blåtåtel (Molinia caerulea), Fläckvis förekommer<br />
små rikkärrspartier med bla kärrklomossa<br />
(Scorpidium scorpidoides) och purpurvitmossa<br />
(Sphagnum Warnstorfianum). Bland starrarterna<br />
dominerar flaskstarr (Carex rostrata), men även<br />
stjärnstarr (Carex echinata), svartstarr (Carex nigra)<br />
och hirsstarr (Carex panicea) förekommer. Bland<br />
ovanligheterna kan nämnas slokstarr (Carex<br />
pseudocyperus). Den omgivande sumpskogen hyser<br />
en rik ormbunksflora med bl a ovanligheter som<br />
granbräken (Dryopteris cristata) och mer triviala<br />
arter som hultbräken, ekbräken och majbräken<br />
(Athyrium filix-femina). Myggblomster, ullsäv samt<br />
Carex limosa är andra intressanta arter.<br />
Bedömning<br />
Kärrmarkerna runt Karptjärn har en intressant och<br />
relativt rik sammansättning av våtmarksarter. Det<br />
tätortsnära läget gör det lämpligt som studieobjekt.<br />
Skyddsbehov och skötsel<br />
Om området ska kunna bibehålla sin karaktär och<br />
artuppsättning måste våtmarkens hydrologiska betingelser<br />
bevaras intakta.<br />
Markägare<br />
<strong>Tyresö</strong> Strands villaägarförening.<br />
Referenser<br />
<strong>Tyresö</strong> miljövårdsförening.<br />
Fröman (1930): Svensk botanisk tidskrift.<br />
Rasch (1965): Svensk botanisk tidskrift.<br />
33<br />
9. Kyrkvägstriangeln<br />
Areal: ca 12 ha.<br />
Skyddsmotiv: B, L<br />
Klass: III<br />
Beskrivning<br />
Mellan <strong>Tyresö</strong>vägen och<br />
Kyrkvägen ligger ett triangelformat<br />
landskapsavsnitt med den ålderdomliga<br />
kulturmarkens prägel. Smala åkertegar gränsar till<br />
ädellövskogsklädda moränholmar och kala hällbackar.<br />
Ädellövskogen består framför allt av grovvuxna ekar,<br />
där “Snusbullraeken” hör till de äldsta och kraftigaste.<br />
Snusbullraeken är ett naturminne. Här satt<br />
“Snusbullran” vid seklets början och sålde snus till<br />
förbipasserande. I områdets utkant har fynd av den<br />
rödlistade jättekamskivlingen (Amanita ceciliae)<br />
respektive kärntickan (Inonotus dryophilus). Den<br />
senare växer i området på ek.<br />
I områdets södra del ligger <strong>Tyresö</strong>s enda runsten.<br />
Genom området har under 1994 byggts en väg som<br />
ersätter kyrkvägen mellan f d affären och vägskälet<br />
till Brakmarsvägen.<br />
Området utnyttjas för botanisering och strövtåg av<br />
<strong>Tyresö</strong> skola.<br />
Bedömning<br />
Områdets innehåll av hotade och utrotningshotade<br />
arter är en indikering att området hyser lång kontinuitet<br />
i markanvändningen. Landskapsbilden är mycket<br />
tilltalande både från Kyrkvägen och <strong>Tyresö</strong>-vägen.<br />
Betydelsen som studieområde för <strong>Tyresö</strong> skola är<br />
viktig.<br />
Skyddsbehov och skötsel<br />
Området bör redovisas som friområde i <strong>kommun</strong>ens<br />
markanvändningsplanering.<br />
Markägare<br />
Privat.<br />
Referenser<br />
<strong>Tyresö</strong> miljövårdsförening.<br />
<strong>Naturinventering</strong> <strong>Tyresö</strong> <strong>kommun</strong> <strong>1998</strong>
Change language