Naturinventering 1998 - Tyresö kommun

Klassificeringsprinciper
Naturvårdshänsyn skall ingå som ett naturligt led i alla
former av markanvändning. Trots detta är vissa
områden i behov av särskild uppmärksamhet, skötsel
eller skydd. Ett skogsområde som fungerar som
häckningsbiotop för en störningskänslig fågelart och
kanske sällsynta insekter och lavar fordrar t ex skydd
mot både ett rationellt skogsbruk och ett intensivt
friluftsliv. Ett välutbildat lundområde brukar fordra
skötselinsatser för att kunna bibehålla sin artrikedom.
Andra områden kan vara av särskilt stor betydelse
för friluftsliv och av denna anledning förtjäna särskild
uppmärksamhet, och skydd mot exploatering.
Naturvårdsverket har i skriften ”Översiktlig naturinventering
och naturvårdsplanering” ställt upp
kriterier för urval av områden som förtjänar särskilda
skydds- eller vårdåtgärder. Man skiljer urvalskriterierna
på sociala friluftsvärden och vetenskapliga värden.
Områden av betydelse för den naturvetenskapliga
naturvården kan ofta ha ett stort värde för friluftslivet
som särskilt intresseväckande miljöer och omvänt kan
områden av betydelse för friluftslivet i stort vara
betydelsefulla för den naturvetenskapliga naturvården
t ex som refugie för växter och djur i tätortsnära
områden. I denna naturinventering har de naturvetenskapliga
värdena redovisats.
Kriterier för bedömning av naturvetenskapliga
värden hos ett naturobjekt:
A. Raritet – hur ovanligt är objektet?
B. Representativitet – är objektet typiskt?
T ex ett lundområde med för Sörmland typisk och
välutbildad högörtsflora.
C. Betydelse som genbank – betydelsefullt inslag av
arter, raser etc, dvs arvsanlag.
D. Orördhet – frånvaro av ingrepp.
E. Förändring – kan fortlöpande förändringar studeras
hos objektet ?
Naturvärden
Naturvårdens syfte är att värna om en variationsrik miljö där förutsättningarna
för växt- och djurarternas långsiktiga överlevnad är goda. En variations- och
artrik miljö är betydelsefull ur många aspekter; för att tillgodose människors
behov av friluftsliv och naturupplevelser, för forskningsverksamhet och som
kulturhistoriskt dokument. Många arter och naturtyper har ju sitt ursprung i
äldre kulturmönster. För framtiden är ett brett spektrum av arter och miljöer
värdefullt även för de nya kulturmönster som växer fram.
26
F. Diversitet/mångsidighet – förekomst å ena sidan
av sådant som naturgeografisk komplexitet, stor
artrikedom och å andra sidan av ett flertal natur
kvaliteter inom olika intresseområden som till
exempel botanik, geologi och rekreation.
G. Funktion – har området/objektet en viktig funktion,
t ex är Dyviks lövängar en rik svamplokal
H. Storlek.
I. Nyckelobjekt – ofta är detta geologiska objekt
som ger möjlighet att studera olika skeenden i
jordens historia.
J. Förutsättningar för bibehållande av värde.
K. Nyttjande som studieobjekt – för undervisning
och forskningsverksamhet.
L. Forskningsinsats – gjord insats av vetenskaplig
forskning.
Med utgångspunkt från urvalskriterierna brukar
utvalda naturområden tilldelas ett ”naturvärde” i en
tregradig skala där klass I representerar det högsta
naturvärdet och kan sägas vara ett naturvårdsobjekt
av betydelse för hela landet, klass II ett objekt av
betydelse för regionen och klass III ett objekt av
betydelse på lokal nivå.
Områdesbeskrivningar
På följande sidor kommer en beskrivning och klassificering
av de naturvårdsobjekt som redovisas på
kartan för naturskyddsobjekt.
Varje objekt finns avgränsat på kartan. De olika
områdena är redovisade med aktuella värderingsgrunder
enligt följande:
B botaniska skyddsvärden
Z zoologiska skyddsvärden
G geologiska skyddsvärden
K kulturlandskap med naturvetenskapliga värden
F stort friluftsintresse
L område med mycket vacker landskapsbild
Li område med limnologiska (+ akvatiska) skyddsvärden
Naturinventering Tyresö kommun 1998