Naturinventering 1998 - Tyresö kommun

Ekologiskt särskilt känsliga
områden i Tyresö
Naturresurslagen slår fast att ett naturområde ska användas på det långsiktigt
bästa sättet så att god hushållning med marken kan ske samt att olika
områden används till det de är mest lämpade för.
En allmän linje är att skydd av större, sammanhängande områden ges och
att skydd ges för de ekologiskt mest känsliga områdena.
I slutet på 1970-talet utarbetades den
fysiska riksplaneringen som ett
instrument att kanalisera t ex miljöfarlig
verksamhet till vissa regioner
och spara värdefulla områden från
påverkan. I och med att naturresurslagen
tillkom 1987 har hänsynstagandet
också skrivits in i lagstiftningen.
Kommunernas roll i miljöplaneringen
har ökats och planeringen ska ske
mer långsiktigt.
Naturresurslagen slår fast att ett
naturområde ska användas på det långsiktigt bästa
sättet så att god hushållning med marken kan ske
samt att olika områden används till det de är mest
lämpade för.
En allmän linje är att skydd av större, sammanhängande
områden ges och att skydd ges för de
ekologiskt mest känsliga områdena. För näringarna
jord- och skogsbruk, renskötsel, fiske, vattenbruk,
industri, avfallshantering, kommunikationer samt
vatten ges direktiv. Även för sektorerna natur- och
kulturvård samt friluftsliv ges direktiv.
För att närmare få en beskrivning av vad som
avses med ekologiskt särskilt känsliga områden är, så
har det utarbetats direktiv av Naturvårdsverket.
På insidan av omslaget redovisas inventeringen de
områden i Tyresö som är ekologiskt särskilt känsliga
och vilka aspekter de är känsliga för. Områdena
redovisas i textdel i detta kapitel. Allmänt sett har vi
tagit fasta på aspekter som inte är så snabbt föränderliga.
För att välja ut de områden som är extra känsliga
finns naturelement och specifika arter som kan ge
vägledning för bedömning av ett område som är
ekologiskt särskilt känsliga. Vissa arter är extra
viktiga då de är viktiga för många andra arter, dvs en
20
hög biologisk mångfald. Dessa arter
kallas nyckelarter. Eken, blåbäret
och spillkråkan är några arter som är
nyckelarter. Ofta är kantzoner
mellan olika naturbiotoper extra
viktiga t ex mellan strand och äng
repektive mellan äng och skog. Ofta
är dessa randzoner av oss människor
betraktade som vackra. I extra
känsliga områden finns oftast
hotade arter som finns med på de
nationella så kallade rödlistorna
som ArtData-banken i Uppsala ger ut. Det är arter
som är sällsynta, sårbara, hänsynskrävande eller akut
utrotningshotade.
Sammantaget kan sägas att marker med höga
naturvärden och marker med hög ekologisk känslighet
ofta överlappar varandra.
Kriterier för känslighet:
Ekologiskt instabila stadier av områden, dvs de
befinner sig i instabila utvecklingsfaser.
Sällsynta ekosystem med rödlistade arter.
Förekomst av nyckelarter, dvs arter som många
andra arter är beroende av för sin fortlevnad.
Områden med nyckelfunktioner, exempelvis häckningsområde,
rastplats eller övervintringsområde för
fågellivet.
Ekologiskt särskilt känsliga
marktyper
Bäckraviner Marker med en stabil luftfuktighet och
ofta rik tillgång till död ved. Dessa faktorer gynnar
Naturinventering Tyresö kommun 1998