Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Naturinventering 1998 - Tyresö kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
vid Stockholms universitet med stöd från Naturvårdsverket<br />
och Stockholms <strong>kommun</strong> sedan 70-talet.<br />
Problemen i dessa sjöar består av försurning och<br />
därpå följande förhöjda kvicksilverhalter. Sedan 1978<br />
kalkas sjösystemet vart fjärde år vilket givit en<br />
temporär förbättring av pH-värdena, men en fortsatt<br />
kalkning måste ske under lång tid framöver.<br />
Riktvärden för pH är över 6.5, för alkalinitet över<br />
0.1 mekv/l i utloppet av Nedre dammen.<br />
Minimivattenföring av 10 liter/sek vilket upprätthålls i<br />
Åva ån. I sjöarna gäller att fiske får ske under tiden<br />
16 juni–30 april efter förvärv av fiskekort.<br />
Övriga sjöar<br />
Även Barnsjön och Ällmora träsk löper risk för<br />
försurning. Den buffrande förmågan är låg och pHvärdena<br />
visar en sjunkande trend. Barnsjön är en s k<br />
humös (rik på humusämnen som bildas vid nedbrytning<br />
av organiskt material) ganska grund sjö. Det<br />
ringa sjödjupet och de höga humushalterna medför att<br />
syrebrist med påföljande svavelvätebildning uppträder<br />
vid botten under vintern då sjön är islagd. Nedbrytningen<br />
av humusämnena tär på sjöns syreförråd då<br />
nytt syre genom vågverkan inte kan blandas ner<br />
under vintern.<br />
Ällmora träsk har kalkats två gånger, 1984 och<br />
1993, med gott resultat. Före kalkningarna har pH<br />
legat nära 6.0 och alkaliniteten runt 0.1 mekv/liter.<br />
och efter kalkning pH 7.3 och alkalinitet 0.3 mek/<br />
liter.<br />
Lillströms träsk och Åva träsk är båda små humösa<br />
skogstjärnar som är försurade. pH-värdena ligger<br />
runt 4,5 och alkaliniteten är 0.<br />
15<br />
Mätdata från de senaste tolv åren visar att Grändalssjön<br />
är en måttligt näringsrik sjö med mycket god<br />
buffringsförmåga. Till sjön finns inga direkta avloppskällor.<br />
Möjligen kan delar av fritidshusområdet Raksta<br />
påverka närsaltsbelastningen via de enskilda avloppsanläggningarna.<br />
Sjön ingår i Tyresåns sjösystem.<br />
Även uppgifterna om tillståndet i Dyviksmaren är<br />
ofullständiga. Maren är en grund avsnörd havsvik<br />
med lerbotten och riklig vassvegetation. En grävd<br />
kanal sammanbinder maren med Saltsjön. Näringstillgången<br />
är troligen god, men i vad mån sjön är<br />
överbelastad med periodvis uppträdande syrebrist är<br />
inte klarlagt. Inte heller är den bakteriella statusen<br />
klargjord. Undersökningar har visat att maren fungerar<br />
som en yngelkammare för fisk och hyser ett<br />
klart vatten med arter som havsnajas och kransalger.<br />
Detaljerade undersökningar av sjöarnas organismliv<br />
saknas med undantag från Åvaåns vattenområde.<br />
Samtliga sjöar utom Åva träsk, Lillströms träsk och<br />
eventuellt Barnsjön innehåller de vanligaste fiskarterna<br />
abborre och gädda. Tyresån med Gudö å,<br />
Gammelström, Nyfors samt Follbrinksströmmen har<br />
undersökts med avseende på bottenlevande organismer<br />
(1987).<br />
Åvaån intar med hänsyn till fiskförekomsterna en<br />
särställning. Ån är ett av de få lekområdena för<br />
havsvandrande öring i regionen. Samtliga sjöar med<br />
periodvisa undantag för Drevviken och Långsjön<br />
(norra stranden) lämpar sig för bad.<br />
Brakmarsbäcken som rinner ut i Brakmaren hyser<br />
en sällsynt bäcksländelarv.<br />
<strong>Naturinventering</strong> <strong>Tyresö</strong> <strong>kommun</strong> <strong>1998</strong>