Naturinventering 1998 - Tyresö kommun

landskapet är annars törnsångaren, stare, ärtsångare,
gulsparv, grönfink och törnskata. Ovanligare arter här
är rosenfink och ortolansparv och stjärtmes.
De frodiga lundarnas karaktärsarter är grönsångare,
svarthätta, trädgårdssångare och olika mesarter.
De ur fågelsynpunkt förnämsta lundlokalerna finner
man vid Tyresö slott och vid Åva samt Brakmaren–
Stormyra.
Bland däggdjuren finner man en god stam av de
för mellansverige typiska arterna såsom räv, grävling,
skogshare, fälthare, hermelin och småvessla. Stammarna
av älg och rådjur är stora och nere vid Åva
kan man stöta på dovhjort som vandrar in från Sandemars
marker då och då.
Andra djurgrupper, tex skalbaggar, fjärilar mfl
insektsgrupper, groddjur och kräldjur samt fladdermöss
är ofullständigt kända. Södertörnskommunen
har under 1991–95 genomfört en inventering av
insekter, groddjur, kräldjur och fladdermöss. Särskilt
viktiga och intressanta biotoper för olika insekter är
vissa ädellövskogar och urskogspartierna vid Tyresta–Åva,
Brakmaren–Stormyraområdet samt Fatburen–Rävnäsområdet.
Åvaåns sjösystem och
Tyresåns strömsträckor hyser en intressant bottenfauna
med bla sländelarver.
Klimat
Klimatet i Tyresö brukar karakteriseras som lokalmaritimt.
Det innebär att somrarna är svala och
vintrarna milda, ett förhållande som betingas av den
klimatutjämnande effekt som havet med sin värmelagrande
förmåga ger.
Utpostlokaler för sydligare växtarter betingas ofta
av bla havets mildrande effekt på det svenska klimatet.
Vegetationsperiodens längd, dvs den tid som
temperaturen överstiger +3°C är i Tyresö ca 210
dagar (från ungefär 14/4 till 10/11). Snötäckets
varaktighet är i genomsnitt 80 dagar.
Hydrologiska förhållanden
Nederbörden överstiger avdunstningen i Tyresö
liksom i större delen av Sverige. Överskottsvattnet
rinner genom marken och samlas till större ytvattenflöden
eller i grundvattnet. Är dräneringen dålig
uppstår våtmarker. Avrinningen är störst i samband
med snösmältningen och under de nederbördsrika
höstmånaderna då avdunstningen till följd av de lägre
temperaturerna avtagit.
13
Tyresån
Drevviken, Långsjön, Tyresö–Flaten, Barnsjön, Albysjön,
Fatburen och Grändalssjön ligger inom samma
avrinningsområde, Tyresån och avvattnas via Uddby
kraftstation och Follbrinksströmmen till Kalvfjärden.
Genom Tyresåns sjösystem tillförs avrinningsvatten
från stora arealer ända från Gömmaren i Huddinge,
Orlången och Ågestasjön. En stor del av avvattningsområdet
består av tätbebyggelse vilket medför att den
största avbördningen äger rum något tidigare än i
skogsmark.
Markanvändning inom Tyresåns avrinningsområde:
Skog 46%
Tätbebyggelse 30%
Öppen mark 11%
Sjöyta 7%
Centrum, industri 4%
Myrmark etc. 2%
Barnsjöns avvattningsområde består av skogsmark
och gles bebyggelse. För att sjöns kvalitéer ska
bibehållas krävs att ingen ytterligare bebyggelse
etableras inom tillrinningsområdet. Grändalsjöns
tillrinningsområde består i huvudsak av skogsmark.
Ett 15-tal fritidsfastigheter ligger inom avrinningsområdet.
Under tiden fram till och med början av 1970-talet
tillfördes stora mängder orenat respektive lågrenat
avloppsvatten från de växande tätorterna runt sjöarna:
Huddinge. Bollmora, Farsta och Handen.
Följden blev kraftigt förhöjda halter av bland annat
fosfor och kväve i vattnen. Efter avledning av avloppsvattnet
till Henriksdals reningsverk sjönk halterna
av fosfor resp. kväve dramatiskt till en lägre
nivå som ännu gäller. Denna lägre nivå, dvs ca 100 µg
fosfor/liter respektive ca 1 000 µg kväve/liter, är dock
ca 3 ggr högre än vad vattendraget tål för självrening.
Det som skapar de högre halterna är stora tillskott
av dagvatten, en hel del diffusa utsläpp från kvarvarande
enskilda avlopp, läckage från sedimenten samt
spill från djurhållare. Åtgärder i sjöarna och deras
närhet måste till för att nå rimliga halter av de
näringsämnen som belastar sjösystemet.
En speciell Tyresågrupp har tagit fram åtgärdspaket
för sjöarna (1995). Gruppen består av representanter
från berörda kommuner samt länsstyrelsen.
Samordnade insatser planeras med stöd av åtgärdsplanen
för Tyresån.
I Tyresö har under 1996–98 anlagts två dammar
för rening av dagvatten. Den första, mindre dammen
Naturinventering Tyresö kommun 1998