Validering av Wechsler Memory Scale-III - Pearson Assessment

More documents

Recommendations

Info

har Baddeley lagt till ytterligare en komponent till arbetsminnet: den episodiska bufferten. Det är ett begränsat system som kan binda information från de underlydande systemen och från långtidsminnet till en gemensam episodisk representation. Med andra ord så integrerar denna komponent information från olika delar av arbetsminnet så att de går att förstå för oss (Sternberg, 2003). Olika former av minne Att bara prata om minne som något statiskt och ett enhetligt fenomen vore att ta ifrån processen dess dynamik och djup. Det finns många olika former av minne som utgör delarna av en mycket större helhet. Man kan göra en uppdelning av minnet i medvetet och omedvetet minne. De två skiljer sig åt dels för att de olika typerna av minnen återfinns i olika neurala strukturer, och dels för att informationen processas olika i de två. Det omedvetna minnet kallas i litteraturen för implicit och här kodas informationen in så som den percipieras. Denna typ av inkodning kallas datastyrd eller ”bottom-up” processande. Eftersom individen har en passiv roll i denna sortens inkodning kan han/hon ha svårigheter att återhämta informationen spontant. Det krävs ofta att individen får hjälp, t.ex. genom att ta del av en del av det ursprungliga stimulus (Kolb & Whishaw, 2001). Implicit minne inträffar när minnet påverkar vårt beteende utan att vi är medvetna om det (Passer & Smith, 2001). Det medvetna minnet, som kallas explicit, använder inkodning som är konceptuellstyrd eller ”top-down” processande. Det innebär att individen omorganiserar data som skall kodas in (Kolb & Whishaw, 2001). Explicit minne handlar om medveten eller avsiktlig minneshämtning, som när man medvetet känner igen och påminner sig om någonting (Passer & Smith, 2001). En del forskare föredrar att göra uppdelningen av minnen utifrån innehåll, nämligen deklarativa och procedurella minnen. Deklarativa minnen refererar till de faktakunskaper vi har av olika slag och innehållet i dessa typer av minnen är verbaliserat. De kallas deklarativa då, för att kunna demonstrera vår kunskap till andra människor, måste vi ”deklarera”, tala om vad vi vet och kan. Procedurminnen är minnen av färdigheter och handlingar som vi utför. En komponent i procedurminne är färdigheter som uttrycks genom att göra specifika saker i särskilda situationer (Passer & Smith, 2001). Procedurminnet handlar om förvärvandet, lagringen och utförandet av både motoriska och kognitiva färdigheter. Kunskapen är automatisk vilket innebär att individen inte behöver vara medveten om hur det går till när han/hon utför en viss färdighet (Almkvist i Nyman & Bartfai, 2000). Tulving föreslog 1983 en åtskillnad inom deklarativt minne mellan vad han kallar episodiska och semantiska minnen (Nyman & Bartfai, 2000). Episodiskt minne är de 7
faktakunskaper som rör personliga upplevelser: när, var och vad hände i olika episoder av våra liv (Passer & Smith, 2001). Informationen i episodiskt minne är bundet till tid och rum, det har en datumstämpel. Denna typ av information är också knuten till en bestämd person (Nyman & Bartfai, 2000) Semantiskt minne är den generella faktakunskap som vi förvärvar genom livet, om världen och språk, vilket även inkluderar minne för ord och begrepp (Passer & Smith, 2001). En form av minne som är mycket viktig för människor är minnet av andra människor och deras ansikten. Att minnas ansikten är något som vi använder oss av dagligen men en färdighet som vi inte vanligen behöver demonstrera genom att känna igen människor enbart på deras ansikten. Det vi känner igen är hela människor, inte isolerade ansikten (Cohen, 1996). Ansiktsuppfattning och minne anses vara speciella typer av visuospatialt processande och minne. Ansikten kodas in annorlunda i hjärnan än andra visuella stimuli då ansikten representerar en annan typ av visuellt stimulus än övrigt material. Ansikten innehåller ofta större detaljrikedom och potentiellt även större emotionell inkodning (även vid ickefamiljära ansikten). Särskiljande perception och inkodning av ansikten verkar vara unikt från ett utvecklingsperspektiv, vi processar helt enkelt ansikten på ett annat sätt än andra visuella stimuli. Ansiktsigenkänning verkar bidra med unik varians till den visuella minnesfaktorn (Tulsky et al., 2003). Hjärnan och minne Forskare förlitar sig på tre tillvägagångssätt för att kartlägga minnets ”geografi” i hjärnan. I mänskliga lesionsstudier undersöker de minnesförlust som följer på naturligt förekommande skador (t.ex. från sjukdomar, olyckor). I icke-mänskliga djurlesionsexperiment skadar forskare en specifik del av hjärnan hos ett djur och observerar hur minnet hos djuret påverkas. Hjärnavbildningsstudier undersöker den friska hjärnan samtidigt som deltagare utför olika minnesuppgifter (Passer & Smith, 2001). Olika aspekter av minnet tros ha olika säten i hjärnan. Frontalloben spelar en viktig roll för temporärt minne, medan temporalloben spelar en viktig roll för långtidslagring av verbal information (Kolb & Whishaw, 2001). 8
Page 1 and 2: Institutionen för psykologi Psykol
Page 3 and 4: Sammanfattning Uppsatsen syftade ti
Page 5 and 6: Procedur...........................
Page 7: fundamental för förståelsen av m
Page 11 and 12: in de aspekter av händelser som v
Page 13 and 14: • Agnosi: Känner inte igen eller
Page 15 and 16: Demens och psykisk ohälsa Minnespr
Page 17 and 18: tema/kärnor som berättelserna inn
Page 19 and 20: •Ordlista II - deltest med fördr
Page 21 and 22: Syfte Huvudsyftet med denna examens
Page 23 and 24: Tabell 1 Deltagare Grupp MCI n=27 K
Page 25 and 26: Med tanke på mängden signifikansp
Page 27 and 28: Igenkänning och Fördröjt Visuell
Page 29 and 30: Övriga resultat MCI-gruppens resul
Page 31 and 32: grepp om i första försöket. Där
Page 33 and 34: En begränsning i denna studie var
Page 35 and 36: http://en.wikipedia.org/wiki/Brain
Page 37: Uppsala datum Bästa/e namn Tack f

Validering av Wechsler Memory Scale-III - Pearson Assessment

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?