Validering av Wechsler Memory Scale-III - Pearson Assessment

har Baddeley lagt till ytterligare en komponent till arbetsminnet: den episodiska bufferten. Det
är ett begränsat system som kan binda information från de underlydande systemen och från
långtidsminnet till en gemensam episodisk representation. Med andra ord så integrerar denna
komponent information från olika delar av arbetsminnet så att de går att förstå för oss
(Sternberg, 2003).
Olika former av minne
Att bara prata om minne som något statiskt och ett enhetligt fenomen vore att ta ifrån
processen dess dynamik och djup. Det finns många olika former av minne som utgör delarna
av en mycket större helhet. Man kan göra en uppdelning av minnet i medvetet och omedvetet
minne. De två skiljer sig åt dels för att de olika typerna av minnen återfinns i olika neurala
strukturer, och dels för att informationen processas olika i de två. Det omedvetna minnet
kallas i litteraturen för implicit och här kodas informationen in så som den percipieras. Denna
typ av inkodning kallas datastyrd eller ”bottom-up” processande. Eftersom individen har en
passiv roll i denna sortens inkodning kan han/hon ha svårigheter att återhämta informationen
spontant. Det krävs ofta att individen får hjälp, t.ex. genom att ta del av en del av det
ursprungliga stimulus (Kolb & Whishaw, 2001). Implicit minne inträffar när minnet påverkar
vårt beteende utan att vi är medvetna om det (Passer & Smith, 2001). Det medvetna minnet,
som kallas explicit, använder inkodning som är konceptuellstyrd eller ”top-down”
processande. Det innebär att individen omorganiserar data som skall kodas in (Kolb &
Whishaw, 2001). Explicit minne handlar om medveten eller avsiktlig minneshämtning, som
när man medvetet känner igen och påminner sig om någonting (Passer & Smith, 2001).
En del forskare föredrar att göra uppdelningen av minnen utifrån innehåll, nämligen
deklarativa och procedurella minnen. Deklarativa minnen refererar till de faktakunskaper vi
har av olika slag och innehållet i dessa typer av minnen är verbaliserat. De kallas deklarativa
då, för att kunna demonstrera vår kunskap till andra människor, måste vi ”deklarera”, tala om
vad vi vet och kan. Procedurminnen är minnen av färdigheter och handlingar som vi utför. En
komponent i procedurminne är färdigheter som uttrycks genom att göra specifika saker i
särskilda situationer (Passer & Smith, 2001). Procedurminnet handlar om förvärvandet,
lagringen och utförandet av både motoriska och kognitiva färdigheter. Kunskapen är
automatisk vilket innebär att individen inte behöver vara medveten om hur det går till när
han/hon utför en viss färdighet (Almkvist i Nyman & Bartfai, 2000).
Tulving föreslog 1983 en åtskillnad inom deklarativt minne mellan vad han kallar
episodiska och semantiska minnen (Nyman & Bartfai, 2000). Episodiskt minne är de
7