Validering av Wechsler Memory Scale-III - Pearson Assessment

För att mäta psykisk ohälsa i form av ångest och depression användes frågeformuläret
HAD-S (The Hospital Anxiety and Depression Scale) (livanda.se). Det är ett frågeformulär
med fjorton frågor som avser upptäcka närvaron och graden av ångest och depression. Varje
fråga har fyra responssteg som motsvarar poäng 0-3. Varannan fråga mäter ångest och
varannan mäter depression. En nyckel används för rättning av formuläret, man lägger ihop
poängen för frågorna kring ångest till ett tal (0-21) och frågorna kring depression till ett tal (0-
21). På ångestskala motsvarar 0-6 poäng ingen besvärande ångest, 7- 10 poäng mild till
måttlig ångest, samt 10-21 poäng förekomst av eventuell ångeststörning. På depressionsskalan
motsvarar 0-6 poäng ej deprimerad, 7-10 poäng nedstämdhet, samt 10-21 poäng risk för
depressionstillstånd.
Procedur
Deltagarna rekryterades från Minnesmottagningen i Uppsala där de utreddes samt mottog
behandling för sina minnesproblem. Namn och telefonnummer på intresserade personer som
uppfyllde urvalskriteriet vidarebefordrades till uppsatsskrivaren via telefon. Jag tog kontakt
med potentiella försökspersoner per telefon för att informera om studien samt boka in tid för
testning. Vid telefonkontakten presenterade jag mig själv och studien samt informerade om
frivillighet och rätt att avbryta testning utan att ange orsak. Information gavs även om
anonymitet och det gavs utrymme för eventuella frågor. Deltagarna informerades om att ett
brev (se bilaga) med samma information som getts under telefonsamtalet skulle skickas ut,
där även tiden för testningen återfanns. Bifogat i brevet fanns även frågeformuläret HAD-S
samt ett frågeformulär kring försökspersonens intressen, utbildningsnivå och levnadssituation.
Dessa ombads försökspersonen fylla i hemma och ta med till testningen. Testningen skedde,
för varje deltagare, vid ett och samma tillfälle i någon av Minnesmottagningens tre samtals-
/testrum, ca 2 - 2,5 timmar per deltagare. Vid testningen användes den svenska
utprövningsversionen av WMS-III. Ingen information fanns att tillgå om hur testningarna har
gått till i kontrollgruppen.
Statistiska analyser
Statistikprogrammet SAS användes för de statistiska beräkningarna. t-test prövade
gruppskillnader och Pearsons produktmomentkorrelation (r) användes för att studera samband
mellan olika index. För effektstorlek avseende gruppskillnader beräknades Cohens d där
d>0.2 innebär liten effektstorlek, d> 0.5 medelstor och d>0.8 stor effektstorlek (Clark-Carter,
2004).
23