Validering av Wechsler Memory Scale-III - Pearson Assessment

•Ordlista II – deltest med fördröjd återgivning samt igenkänning. 25-30 minuter efter Ordlista
I ska försökspersonen återge så många ord som möjligt från den första listan utan att listan
läses upp igen. I igenkänning får försökspersonen höra en lista med ord och ska säga ja om
ordet fanns med på den första listan och nej om det är ett nytt ord.
•Visuell återgivning II – deltest med fördröjd återgivning, igenkänning samt kopiering. 25-30
minuter efter Visuell återgivning I ombeds försökspersonen rita de figurer som de gjorde
tidigare utan att få se dem igen. I igenkänning får försökspersonen se figurer och ska säga ja
om figuren var en av dem som de ombads rita tidigare och nej om figuren är ny. I kopiering
får försökspersonen titta på figuren och ombeds rita av den så likt som möjligt. Bilden tas då
inte bort innan försökspersonen är klar.
(Tulsky et al, 2003)
Validering av WMS-III
Den amerikanska versionen av WMS-III har genomgått ett flertal studier som undersökte
dess validitet. Dessa var en del av standardiseringsarbetet med testet (The Psychology
Corporation, 2002). Man inkluderade för första gången deltagare upp till 89 års ålder vilket
ökade WMS-III åldersspann så att testet gjordes mer praktiskt i flera kliniska och
forskningssammanhang (Tulsky & Ledbetter, 2000).
I den tekniska manualen för testet (The Psychology Corporation, 2002) presenteras
Campbell och Fiskes teoretiska metodologi om att tolka korrelationer mellan deltesten för att
skaffa stöd för konvergent validitet och diskriminativ validitet. Interkorrelationen mellan
deltesten och indexen sträckte sig från låg till väldigt hög. Interkorrelationen mellan de
omedelbara och fördröjda betingelserna i deltesten var inom den förväntade spännvidden.
Bokstav-siffer-serier och Blockrepetition var de deltest som visade lägst korrelation med de
andra deltesten. Samma mönster förekom också mellan Arbetsminnesindex och de andra
indexen. På det hela taget interkorrelerade de auditivt presenterade deltesten högre med andra
auditivt presenterade deltest. De visuellt presenterade deltesten, Ansikten och Familjebilder,
korrelerade inte lika högt som förväntat.
Känsligheten i testet för kognitiva svagheter associerade med olika neurologiska sjukdomar
har testats. I den tekniska manualen (The Psychological Corporation, 2002) presenteras en
studie där samplet bestod av 35 personer som var kliniskt diagnostiserade med trolig
Alzheimers sjukdom. Med undantag för arbetsminnesindex så var medelvärdena för de olika
indexen klart sämre för denna grupp jämfört med friska personer. Man fann att
försökspersoner med Alzheimers sjukdom visade ineffektiv inkodning och nedsatt lagring av
18