Validering av Wechsler Memory Scale-III - Pearson Assessment

Demens och psykisk ohälsa
Minnesproblem, depression och ångest hör ofta ihop och de kan göra det på olika sätt. Det
kan vara svårt att skilja mellan vad som är begynnande demenssjukdom och vad som är
sekundära kognitiva störningar, beroende på patientens psykiatriska tillstånd (Nyman &
Bartfai, 2000). Depression och ångest kan vara en följd av en begynnande demens eller det
första tecknet på sjukdomen. Den som är drabbad vet att något är fel, ofta långt innan någon
annan förstår att allt inte står rätt till och detta kan göra den drabbade nedstämd, deprimerad
och ångestfylld. Patienten kan drabbas av depression tidigt i sjukdomsskedet, depressionen
kan sedan försvinna (Piuva et al., 2000). Det är viktigt att titta på graden av minnesproblem
jämfört med graden av depression och ångest för att urskilja om det handlar om depression
och ångest till följd av en demenssjukdom. Det finns ett tillstånd som brukar benämnas
pseudodemens där depressionens dominerande symtombild är demens (Nyman & Bartfai,
2000). Viktigt att komma ihåg är att demens vanligtvis uppstår långsamt och smygande
medan depression visar sig inom loppet av några veckor (Gulmann, 2003). Det i sig gör att
det finns möjligheter att skilja mellan dem både i symtommönster (särskiljande kvalitativa
drag vid neuropsykologisk testning) och vid behandling genom olika svar vid stimulering och
antidepressiv behandling (Nyman & Bartfai, 2000).
Bakgrund Wechsler-skalorna
Som framkommer av redogörelsen av demens är det viktigt att det finns tillförlitliga sätt att
testa minnet. Ett av de mest välanvända testbatterier är Wechslers minnesskalor. David
Wechsler, som utformat Wechsler-skalorna, ville utforma ett test som gav en minneskvot som
avspeglar den grad till vilken ett testresultat avviker från normen. 1945 utformade Wechsler
ett minnestestbatteri för detta ändamål: Wechsler Memory Scale. Detta minnestestbatteri blev
mycket populärt och välanvänt men forskare blev mer och mer kritiska mot testbatteriet.
Forskning visade vid denna tid på en åtskillnad mellan omedelbar och fördröj återgivning,
något som inte togs hänsyn till i Wechsler Memory Scale, då det endast mätte omedelbar
återgivning. Ytterligare kritik mot testbatteriet var att det inte bedömde inlärningsprocessen
tillräckligt samt att det inte innehöll någon uppskattning av fördröjd återgivning eller
igenkänning. Detta ledde till att man reviderade testbatteriet till WMS-R som utkom 1987,
samt gjorde ytterligare en revidering WMS-III som publicerades tio år senare (Tulsky et. al.,
2003). WMS-III designades för att bedöma auditiva och visuella deklarativa minnesförmågor
och auditiva och visuella arbetsminnesförmågor hos vuxna och äldre ungdomar (The
Psychology Corporation, 2002).
14