Validering av Wechsler Memory Scale-III - Pearson Assessment

More documents

Recommendations

Info

och vaskulära skador, därmed kan det vara svårt att ställa exakt diagnos (Broschyr från Pfizer). Kognitiv svikt Det kan vara svårt att fastställa en demensdiagnos i ett tidigt skede av sjukdomen då det finns en överlappning mellan det normala åldrandet och ett sjukligt tillstånd. Kognitiv svikt (eng: mild cognitive impairment – MCI) är ett begrepp som innefattar en försämring av både minne och intellektuella förmågor så som språk och komplexa planeringsuppgifter. Denna försämring är åldersrelaterad och upplevs både subjektivt av individen och objektivt av omgivningen. Denna försämring leder dock inte till den funktionella försämring som gör att individen uppfyller kriterierna för en demensdiagnos. (janusinfo.se) Det finns alltså överlappning mellan normalt åldrande och kognitiv svikt, samt mellan kognitiv svikt och demens (janusinfo.se). Långtidsundersökningar har visat att en del av, men inte alla, patienter med kognitiv svikt befinner sig i en egentlig demensutveckling (Gulmann, 2003). Forskning har gett indikationer på att personer som senare utvecklar Alzheimers sjukdom utvecklar kognitiv svikt innan den fulla utvecklingen av demens. Det vanligast klagomålet hos patienter med kognitiv svikt är försämringen i nyinlärning och minne. De kliniska kriterierna för att ställa diagnosen kognitiv svikt är följande: klagomål på minnet, gärna någon annan som kan intyga, objektiv minnesstörning givet patientens ålder och utbildning, till största del intakt generellt kognitivt fungerande (uppmärksamhet, språk, visuospatial fungerande och problemlösning), i grunden bibehållen ADL (activities of daily living) och ingen demens (Zec & Burkett i Bush & Martin, 2005). 13
Demens och psykisk ohälsa Minnesproblem, depression och ångest hör ofta ihop och de kan göra det på olika sätt. Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är begynnande demenssjukdom och vad som är sekundära kognitiva störningar, beroende på patientens psykiatriska tillstånd (Nyman & Bartfai, 2000). Depression och ångest kan vara en följd av en begynnande demens eller det första tecknet på sjukdomen. Den som är drabbad vet att något är fel, ofta långt innan någon annan förstår att allt inte står rätt till och detta kan göra den drabbade nedstämd, deprimerad och ångestfylld. Patienten kan drabbas av depression tidigt i sjukdomsskedet, depressionen kan sedan försvinna (Piuva et al., 2000). Det är viktigt att titta på graden av minnesproblem jämfört med graden av depression och ångest för att urskilja om det handlar om depression och ångest till följd av en demenssjukdom. Det finns ett tillstånd som brukar benämnas pseudodemens där depressionens dominerande symtombild är demens (Nyman & Bartfai, 2000). Viktigt att komma ihåg är att demens vanligtvis uppstår långsamt och smygande medan depression visar sig inom loppet av några veckor (Gulmann, 2003). Det i sig gör att det finns möjligheter att skilja mellan dem både i symtommönster (särskiljande kvalitativa drag vid neuropsykologisk testning) och vid behandling genom olika svar vid stimulering och antidepressiv behandling (Nyman & Bartfai, 2000). Bakgrund Wechsler-skalorna Som framkommer av redogörelsen av demens är det viktigt att det finns tillförlitliga sätt att testa minnet. Ett av de mest välanvända testbatterier är Wechslers minnesskalor. David Wechsler, som utformat Wechsler-skalorna, ville utforma ett test som gav en minneskvot som avspeglar den grad till vilken ett testresultat avviker från normen. 1945 utformade Wechsler ett minnestestbatteri för detta ändamål: Wechsler Memory Scale. Detta minnestestbatteri blev mycket populärt och välanvänt men forskare blev mer och mer kritiska mot testbatteriet. Forskning visade vid denna tid på en åtskillnad mellan omedelbar och fördröj återgivning, något som inte togs hänsyn till i Wechsler Memory Scale, då det endast mätte omedelbar återgivning. Ytterligare kritik mot testbatteriet var att det inte bedömde inlärningsprocessen tillräckligt samt att det inte innehöll någon uppskattning av fördröjd återgivning eller igenkänning. Detta ledde till att man reviderade testbatteriet till WMS-R som utkom 1987, samt gjorde ytterligare en revidering WMS-III som publicerades tio år senare (Tulsky et. al., 2003). WMS-III designades för att bedöma auditiva och visuella deklarativa minnesförmågor och auditiva och visuella arbetsminnesförmågor hos vuxna och äldre ungdomar (The Psychology Corporation, 2002). 14
Page 1 and 2: Institutionen för psykologi Psykol
Page 3 and 4: Sammanfattning Uppsatsen syftade ti
Page 5 and 6: Procedur...........................
Page 7 and 8: fundamental för förståelsen av m
Page 9 and 10: faktakunskaper som rör personliga
Page 11 and 12: in de aspekter av händelser som v
Page 13: • Agnosi: Känner inte igen eller
Page 17 and 18: tema/kärnor som berättelserna inn
Page 19 and 20: •Ordlista II - deltest med fördr
Page 21 and 22: Syfte Huvudsyftet med denna examens
Page 23 and 24: Tabell 1 Deltagare Grupp MCI n=27 K
Page 25 and 26: Med tanke på mängden signifikansp
Page 27 and 28: Igenkänning och Fördröjt Visuell
Page 29 and 30: Övriga resultat MCI-gruppens resul
Page 31 and 32: grepp om i första försöket. Där
Page 33 and 34: En begränsning i denna studie var
Page 35 and 36: http://en.wikipedia.org/wiki/Brain
Page 37: Uppsala datum Bästa/e namn Tack f

Validering av Wechsler Memory Scale-III - Pearson Assessment

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?