Öppna artikel - Inse

SYKOLOG 

TIDNINGEN 

9/02 

’’ Allroundchefen’’ 

populäraste chefen 

visar ledarskapsstudie 

Lönekampen 

hårdnar 

bland 

Stockholms 

BUP-psykologer 

Unga 

kriminella 

lämnar 

brotten efter 

psykoterapi 

Krönika: 

Stöd till 

invandrarflickor 

– en svår 

balansgång

Ledare: 

”Legitimerade hundpsykologer” 

fick 

förbundet att skälla till 3 

Torgny Danielsson 

Ledarstilen avgörande 

för arbetsklimat 

och effektivitet 4 

Professor Göran Ekvall redogör för en 

studie, där man kunnat identifiera nio olika 

ledartyper och skillnaderna mellan dem 

när det gäller stresshantering, arbetsklimat 

och de anställda syn på dem. 

Lönekampen hårdnar 

bland Stockholms 

BUP-psykologer 9 

För första gången går BUP-personalen 

i Stockholm samman för att påtala sin oro 

med den barnpsykiatriska vården och 

kämpa för högre löner. 

Krönika: 

Kan man förhandla 

om hedern? 10 

Lilian Levin 

Värt att veta: 

Spelregler 

vid uppsägning 12 

Ombudsman Eva Karlsson Aldvin 

INNEHÅLL 9/02 

PS från FS: 

Förhandlingspsykologi 

13 

Eva-Lotta Hellgren 

Palestinska barn drabbas 

hårt av konflikten 14 

Den palestinska barnpsykologen 

Caira Arafat manar till skydd av barnen 

i den israelisk-palestinska konflikten. 

Lathund: 

Den nya 

organisationen 15 

Neuropsykologisk kongress: 

Hjärnans plasticitet 

i fokus 17 

Debatt: 

Blir vanliga människor 

terrorister? 18 

frågar psykologen Cajsa Lindholm i sitt 

inlägg apropå serien ”Våld i vår vardag”. 

Nej, vem som helst 

blir inte terrorist 20 

svarar psykoanalytikern Ludvig Igra. 

Studentfacklig kurs 21 

Filmrecension: 

Den oberörbara 22 

Böcker 23 

Psykoterapi hjälp 

för unga kriminella 56 

Psykologen Olof Risberg vid Rädda 

Barnens pojkmottagning i Stockholm 

berättar om arbetet med ungdomar som 

begått grova brott. 

PSYKOLOG 

9/02 • 6 – 20 maj • Årgång 48 

Utgiven av Sveriges Psykologförbund 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Eva Brita Järnefors, 08-567 06 451 

E-post: evabrita.jarnefors@psykologforbundet.se 

Redaktionssekreterare 

och stf ansvarig utgivare: 

Carin Waldenström, 08-567 06 453 

E-post: carin.waldenstrom@psykologforbundet.se 

Redaktör: Maja Ahlroos, 08-567 06 452 

E-post: maja.ahlroos@psykologforbundet.se 

Annonsansvarig, vik: 

Brittmarie Haake, 08-567 06 454 

E-post: brittmarie.haake@psykologforbundet.se 

Box 3287, 103 65 Stockholm 

Fax 08-567 06 490. 

E-post: tidningen@psykologforbundet.se 

www.psykologforbundet.se 

ISSN 0280-9702. 

Prenumerationer och adressändringar: 

Lagern Akademikerservice 

Tel 08-567 06 430 • Fax 08-567 06 090 

E-post: medlemsregistret@psykologforbundet.se 

Pris: 460:– inkl moms 

helt kalenderår, 21 nr, 2002. 

Telefonnummer/e-post till serviceområden, 

kanslipersonal, förbundsstyrelse m fl hittar du 

på näst sista sidan. 

Medlem Förening Fackpressupplaga 

Sveriges Tidskrifter 8 700 ex 2001. 

Tryck: 

Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, 

Lund 2002. 

Grafisk formgivning: 

TYPA, Joakim Flink, 08-19 15 28. 

E-post: jocke.flink@typa.se 

MILJÖMÄRKT 

TIDNINGEN 

Nummer 10/2 11/2 12–13/2 

Distributionsdag 

Manusstopp för plats- 

21/5 10/6 24/6 

och kursannonser 

Manusstopp för kretsar 

29/4 23/5 6/6 

och yrkesföreningar 27/4 21/5 4/6 

Omslagsbild: Cicci Jonsson/Kamerareportage 

PsykologTidningen 9/02

”Legitimerade hundpsykologer” 

fick förbundet att skälla till 

Sveriges Psykologförbund 

och Sveriges Veterinärförbund 

vände sig i augusti ifjol 

till Konsumentverket med en begäran 

om prövning av vilseledande 

marknadsföring avlegitimerade 

hundpsykologer. Bakgrunden 

är den att hundpsykologernas intresseförening, 

IMMI, som står 

för ”Instruktörer Med Mjuk Ideologi”, 

gått ut och marknadsfört att 

man efter en genomgång av deras 

utbildning, som omfattar ett antal 

kursmoment under ungefär sex 

veckor, kan kalla sig legitimerad 

hundpsykolog. 

Vi från förbundet har ju på olika 

sätt under många år kämpat för 

att få ett titelskydd för psykologtiteln. 

Vi vill hävda att ingen annan 

än den som har en godkänd utbildning 

som psykolog ska kunna 

använda psykologtiteln oavsett 

om man är verksam inom hälsooch 

sjukvården eller inte. Vi har 

haft svårt för att få gehör för detta 

men nu kom det alltså en aktör på marknaden 

som använde benämningen psykolog 

men också med tillägget ”legitimerad ”och 

då kom saken i ett annat läge. 

Legitimationens värde är ju att den säger 

att den person som innehar denna 

titel också har en adekvat och av samhället 

godkänd utbildning för att få utöva 

sitt yrke. Den säger också att samhället står 

som garant för detta och utövar tillsyn över 

denne yrkesutövare. Allt för att stärka den 

enskildes trygghet i att kunna få rätt behandling, 

råd eller vilken tjänst det vara må, 

där psykologisk kunskap, psykologiska metoder 

eller tekniker används. Legitimationen 

ska fungera som ett skydd mot kvacksalveri 

och olika former av oseriöst och 

oetiskt uppträdande. Legitimerade psykologer 

som undersöker, vårdar eller behandlar 

människor räknas alltid som hälso- och 

sjukvårdspersonal och står under samhällets 

tillsyn, oberoende av om verksamheten bedrivs 

i egen regi, som privat vårdgivare eller 

inom ramen för en offentlig anställning. 

För alla de legitimerade psykologer, som 

arbetar med någon annan yrkesutövning 

som inte räknas till hälso- och sjukvårdande 

verksamhet, finns i dag ingen tillsyn. Vi 

från förbundet har ofta påtalat att allmänhetens 

skydd mot oetisk och skadlig använd- 

PsykologTidningen 9/02 

Ett riktigt hundliv. Men hundpsykologen 

får inte kalla sig legitimerad. 

ning av psykologisk kunskap är mycket 

bristfällig. Vi vill ha en samlad tillsynslagstiftning 

avseende psykologyrket och vi är 

otillfredsställda med att det inte finns en 

tillsynsmyndighet som kan hantera den här 

typen av frågor. 

Det vi hade önskat göra i detta specifika 

fall med legitimerade hundpsykologer är att 

få denna myndighet, som inte finns, att pröva 

om det är skäligt att kunna ha psykolog i 

sin yrkestitel efter sex veckors utbildning. 

Och vi skulle vilja att myndigheten svarade 

att vi förbjuder någon, som inte har en av 

samhället erkänd utbildning och för övrigt 

inte har uppnått de krav på kvalifikationer 

som samhället ställer för att få legitimation 

som psykolog, att kalla sig psykolog, oavsett 

om det står ett ”leg” före eller inte. 

Nu fick vi vända oss till Konsumentverket, 

som är den centrala myndighet 

som handlägger ärenden 

med stöd av marknadsföringslagen. Enligt 

denna lag ska all reklam vara korrekt och 

vederhäftig. Och den ska stämma överens 

med god marknadsföringssed och i övrigt 

vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. 

Vi, de båda förbunden, hävdar 

alltså att användandet av ” legitimation” 

vilseleder konsumenten eftersom det endast 

är vissa i lag uppräknade yrken där legitima- 

tion krävs och där lagen stipulerar 

vilka krav som ska vara uppfyllda 

för att man ska kunna få en legitimation. 

Och enligt Konsumentverkets 

beslut från den 5 mars i år säger 

myndigheten ”att det får anses stå 

i strid med 4 § marknadsföringslagen 

att använda ordet legitimerad 

på sätt som motparten gjort i sin 

marknadsföring”. Vi fick alltså 

rätt och IMMI har också gått ut 

med ett tillkännagivande i Svensk 

Veterinärtidning att man nu tar 

bort ordet ”legitimerad” ur sin yrkestitel. 

Det hedrar intresseföreningen 

IMMI att de uppträder på 

detta sätt och det framgår även av 

tillkännagivandet att man tidigare 

har frågat just Konsumentverket 

för att få ett klargörande om det är 

möjligt att få använda den yrkestitel 

de önskade. De kunde alltså 

inte få något besked av Konsumentverket 

förrän någon anmält 

att man vill få frågan prövad. 

Vad vi kan lära av detta är att det alltså är 

viktigt att alla vi medlemmar håller öron 

och ögon öppna så att vi upptäcker andra 

liknande intrång så att vi som ett förbund av 

faktiska psykologer snabbt kan agera. 

Ett tack till Sveriges Veterinärförbund för 

ett gott samarbete i detta ärende. 

TECKNING: GUNILLA KVARNSTRÖM 

Det finns fantastiskt många hundar i 

Sverige i dag. Enligt Svenska Kennelklubben 

är det cirka 800 000 

hundar och var femte hushåll har en hund. 

Man kan fråga sig vilket behovet av psykologisk 

kompetens är för dessa hundars välbefinnande 

och utveckling. 

Vi har själva två hundar i vårt hem – två 

svarta labradorer – mor och dotter – Selma 

och Hulda. De är åtta respektive snart tolv 

år gamla. Det är klart att jag vill dem allt väl 

och att de ska fortsatt vara lika glad, pigga 

och upprymda när de hälsar mig 

välkommen hem. Och om behov 

uppstår så vänder vi oss till en 

legitimerad psykolog som har 

speciell kompetens för hundar. 

För människans bästa vän ska 

naturligtvis ha del av det bästa 

som människan kan ge. ■ 

Torgny Danielsson 

2002-04-09 

3 

L 

E 

D 

A 

R 

E

Ledarstilen 

avgörande 

för arbetsklimat och effektivitet 

Olika ledartyper upplever olika svårigheter i sitt 

chefsarbete och hanterar stress på olika sätt, 

vilket i sin tur påverkar arbetsklimat och de anställdas 

attityder till chefen. 

Professor Göran Ekvall redogör för en studie där 

man undersökt sambandet mellan ledarstil och stress 

hos såväl kvinnliga som manliga chefer. 

Under 1990-talet genomfördes vid 

FA-rådet ett forskningsprogram 

rörande kvinnliga och manliga 

chefers ledarstil och stress och 

hur dessa variabler relaterar till arbetsklimatet 

på enheten och till medarbetarnas arbetstillfredsställelse 

och attityder till chefen. 

Medverkande forskare i programmet 

var professor Göran Ekvall och professor 

Marianne Frankenhaeuser samt som 

forskningsassistenter doktoranderna i psykologi 

vid Stockholms universitet Erik Gunnarsson 

och Deirdre Parr. 

Bakgrunden till programmet var Marianne 

Frankenhaeusers tidigare studier vid Volvo 

och Trygg-Hansa, som påvisat såväl 

olikheter som likheter i kvinnliga och manliga 

chefers stressmönster, stresshantering 

TABELL 1: DELTAGANDE CHEFER 

Medverkande chefer Andel av 

Kvinnor Män Totalt tillfrågade 

Folktandvården 53 32 85 92% 

Arbetsmarknadsverket 39 33 72 53% 

Tjänsteföretag 14 15 29 45% 

Totalt 106 80 186 63% 

TABELL 2: DELTAGANDE MEDARBETARE 

Medverkande medarbetare Andel av 

Kvinnor Män Totalt tillfrågade 

Folktandvården 1 214 78 1 292 66% 

Arbetsmarknadsverket 603 340 943 75% 

Tjänsteföretag 133 69 202 69% 

”Förvaltaren” betraktas som den traditionella 

ledartypen, som strukturerar och tydliggör 

uppgifter, men inte förändrar och utvecklar. 

Han känner stort ansvar, har svårt 

att delegera och svårt att stå i blickpunkten. 

Dessa chefer uppvisar mest psykosomatiska 

besvär. Inga könsskillnader. 

och stressorer. Syftet med programmet var 

nu att kombinera teorierna och rönen från 

denna stressforskning med organisationspsykologiska 

teorier och mätmetoder rörande 

ledarstilar, arbetsklimat och medarbetarnas 

arbetstillfredsställelse. Dels ville vi belysa 

sambanden generellt mellan variablerna, 

dels eventuella olikheter i sambanden 

för kvinnliga och manliga chefer. 

Tre delprojekt har genomförts: Klinikchefer 

vid Folktandvården i Stockholm, 

chefer vid Arbetsmarknadsverket, huvudsakligen 

chefer för arbetsförmedlingskontor 

och arbetsmarknadsinstitut samt chefer i 

tjänsteföretag; konsultation, reklam samt 

data. En sammanfattande slutrapport, innehållande 

analyser av den sammantagna 

datamängden från de tre delstudierna har 

redovisats till Rådet för arbetslivsforskning. 

Artikeln bygger på resultaten av den analysen. 

Totalt har 186 chefer och 2 437 medarbe- 

4 PsykologTidningen 9/02

tare till dessa medverkat. Tabell 1 här intill 

visar antalet deltagande chefer uppdelat på 

organisation och kön samt andelen deltagande 

chefer av tillfrågade. De deltagande 

cheferna utgör sannolikt ett positivt urval i 

den meningen att de är intresserade av att 

lära om sitt ledarskap. De som avböjde att 

delta prioriterade inte deltagandet och hänvisade 

som regel till bristande tid. 

När det gäller medarbetarna är kvinnliga 

medarbetare i stark majoritet; 80 procent är 

kvinnor och endast 20 procent män. Folktandvården 

i Stockholm är på kliniknivå till 

övervägande del en ”kvinnovärld”; två tredjedelar 

av tandläkarna är kvinnor; alla tandsköterskor 

och tandhygienister är kvinnor. 

(Se tabell 2!) 

Metoder 

Datainsamligen har skett med enkäter till 

cheferna och deras medarbetare. Ett antal 

olika formulär ingick i enkäterna. Formulären 

till medarbetarna handlade om 1) chefens 

ledarstil 2) klimatet på avdelningen 3) 

chefens betydelse med avseende på verksamhetens 

resultat 4) arbetstillfredsställelse 

samt attityd till chefen. 

Cheferna fick ett omfattande batteri frå- 


”Kompischefen” 

vill framför allt vara 

populär. Han ses av medarbetarna 

som bussig, 

men också som en aning 

opålitlig. Hans copingstrategi 

är att inte visa 

vad han känner. 

Ur verksamhetens 

synpunkt bedöms han 

som mindre effektiv än 

övriga chefer. 

I undersökningen var de 

manliga kompischeferna 

fler än de kvinnliga. 

geformulär att besvara inom områdena 

stress och ledarskap: 1) Stress i arbetet 2) 

svårigheter i chefsjobbet 3) sätt att hantera 

stress 4) stressbenägenhet (typ A-beteende) 

5) den totala arbetsbördan samt 6) socialt 

stöd. 

Chefens ledarstil beskrivs av medarbetarna 

med ett formulär som innehåller 30 frågor 

med Ekvall & Arvonens beteendebeskrivande 

bedömningsskalor. Tre ledarstilsvariabler, 

var och en baserade på 10 frågor, 

utvärderas, nämligen förändringsinriktning, 

person- och relationsinriktning och uppgifts- 

och strukturinriktning. Den enskilde 

chefens värde i ledarstilsvariablerna utgörs 

av medelvärdet av medarbetarnas skattningar. 

Med hjälp av klusteranalys har därpå de 

186 deltagande cheferna indelats i nio olika 

profilgrupper utifrån värdena i de tre ledarstilsvariablerna. 

Dessa nio olika ledarprofiler eller ledartyper 

har bildat basen för den vidare analysen. 

Profilgrupperna jämförs i alla de olika 

variabler som gäller chefernas stress, arbetsklimatet, 

medarbetarnas bedömningar av 

cheferna, attityder till dem samt arbetstillfredsställelse. 

Likheter och olikheter i dessa 

avseenden mellan kvinnliga och manliga 

”Trädgårdsmästarchefen” 

är en ledare som gör 

det möjligt för både verksamhet 

och medarbetare 

att utvecklas. De uppvisar 

lite stress och har som 

copingstrategi att 

”ta det med humor”. 

De är populära och 

bedöms ur verksamhetssynpunkt 

som bra chefer. 

Inga könsskillnader. 

chefer belyses. Analyserna baseras på medelvärdesberäkningar 

och t-test av differenserna. 

Allroundchefen vanligast 

Uppställningen på nästa sida visar de nio 

profilernas utseende i ledarstilsvariablerna. 

”Låg”, ”medel” och ”hög” markerar profilgruppernas 

medelvärde i förhållande till 

medelvärdet för den totala gruppen om 186 

chefer. 

”Allround-chefen” är den vanligaste ledartypen 

i den studerade chefsgruppen enligt 

medarbetarnas observationer och bedömningar, 

34 procent (se tabell 3). ”Trädgårdsmästarna” 

kommer på andra plats med 

16 procent. Förhållandet är detsamma i båda 

könsgrupperna: Allround-cheferna utgör 

största andelen och ”trädgårdsmästarna” 

näst största. 

Det är dessa två typer av ledare och ledarskap 

som enligt senare normativa ledarstilsteorier 

(MBO och Transformativt ledarskap) 

betraktas som framgångsrika. De utgör 

tillsammans hälften av cheferna i undersökningen. 

”Vaga chefer” och ”byråkrater” utgör 18 

procent av undersökningsgruppen med en 

5 

FOTO: CICCI JONSSON/KAMERAREPORTAGE

liknande fördelning mellan könsgrupperna. 

Dessa ledarprofiler motsvarar de från ledarstilsforskningen 

kända ”lazziez-faire leaders” 

och ”autokrater”, vilka har påvisats 

vara problematiska ledare. De olika chefstyperna, 

deras sätt att agera och de konsekvenser 

detta har på medarbetare och verksamhetsresultat 

beskrivs i den samlade ledarstilsforskningen 

på följande sätt: 

Allround-chefer är chefer som till synes 

gör allt – organiserar, planerar och driver 

verksamheten effektivt; driver förändringsoch 

utvecklingsprojekt; ser till så att medarbetarnas 

arbetstillfredsställelse och motivation 

är god. Detta är den chefstyp som sedan 

1970-talet stått som ideal och målbild för 

många företags och förvaltningars chefspolicy 

och som styrt rekrytering och utbildning 

av chefer. 

Auktoritärt, regelstyrt, förvaltningsinriktat 

ledarskap har medvetet förändrats till ett 

målstyrt, demokratiskt och för både verksamhet 

och människor utvecklande ledarskap. 

Ett samlande begrepp har varit MBO – 

Management By Objectives (Thurley & 

Wirdenius 1973). 

MBO-chefen sätter upp mål i samarbete 

med sina underställda, anger ramar för verksamheten 

och ger sedan medarbetarna friheter 

att inom ramarna söka uppnå de uppsatta 

målen. Det är förändringsledarskap under 

kontroll, mera inriktat på successiv förändring 

utefter redan upptrampade stigar än på 

radikal, osäkrare förnyelse. 

Utvecklande chef 

”Trädgårdsmästare” är chefer som skapar 

en förändrings- och utvecklingsbefrämjande 

jordmån i organisationen genom att stimule- 

ra medarbetarna till nytänkande och skapar 

frihet och stöd för innovativa insatser. Detta 

ledarskap gör det möjligt för både verksamhet 

och människor att utvecklas och är identiskt 

med det ledarskap som benämnts som 

”transformational leadership” (Burns 1978, 

Bass 1985) och som har framhållits som ett 

ledarskap i tiden. Det finns också amerikanska 

studier som indikerar att transformativt 

ledarskap kan vara något vanligare 

bland kvinnliga chefer än manliga (Bass, 

Avolio & Atwater 1996). 

Den ”vaga” ledartypen beskrevs redan i 

de tidiga ledarstilsstudierna och benämndes 

”låt-gå-chefen” (”laissez-faire leaders”). 

Det är chefer som trots en formell position 

som ledare ändå inte utövar något ledarskap; 

de är undanglidande, passiva, tar inte 

ansvar (Yukl 1998). Detta är en ledartyp 

som var avsevärt vanligare för några årtionden 

sedan, då ledarskapets betydelse för 

verksamhetens resultat och medarbetarnas 

motivation och välbefinnande inte uppmärksammades 

lika mycket som i dag. Man 

såg inte ledningsutövande som en speciell 

förmåga. Fackkunskapen och yrkesskickligheten 

var allena saliggörande. Den skickligaste 

verktygskonstruktören blev automatiskt 

gruppchef på ritkontoret, men fortsatte 

som vanligt att försjunka i de tekniska problemen 

vid den egna ritbrädan och lät sig inte 

gärna störas där. 

Dessa chefer framstod som problematiska 

redan i de tidiga ledarstilsstudierna och 

gör det i ännu högre grad nu, både för medarbetarna 

och sig själva. De är uppenbart 

missanpassade i chefsrollen. Slentriantänkande 

och avsaknad av andra befordringsoch 

belöningsmöjligheter än chefskarriär 

LEDARSTILSVARIABLER 

Relations- och Uppgifts- och Förändringspersoninriktning 

strukturinriktning inriktning 

Vaga chefer låg låg låg 

Kompischefer hög låg låg 

Byråkrater låg hög låg 

Idékläckare låg låg hög 

Lagom-chefer medel medel medel 

Förvaltare hög hög låg 

Trädgårdsmästare hög låg hög 

Entreprenörer låg hög hög 

Allround-chefer hög hög hög 

TABELL 3. FÖRDELNINGEN AV DE 186 CHEFERNA PÅ OLIKA LEDARTYPER. 

Ledarprofil Samtliga Kvinnor Män 

Allround-chefer 63 (34%) 30 (28%) 33 (41%) 

Trädgårdsmästare 30 (16%) 17 (16%) 13 (16%) 

Vaga chefer 22 (12%) 13 (12%) 9 (11%) 

Byråkrater 11 (6%) 7 (7%) 4 (5%) 

Kompischefer 10 (5%) 3 (3%) 7 (9%) 

Idékläckare 7 (4%) 4 (4%) 3 (4%) 

Lagom-chefer 7 (4%) 7 (7%) 0 (0%) 

Förvaltare 22 (12%) 12 (11%) 10 (13%) 

Entreprenörer 14 (7%) 13 (12%) l (l%) 

Antal och andel chefer per ledarprofil för samtliga samt för kvinnor och män separat. 

för duktiga specialister torde vara skälet till 

att dylika chefstillsättningar fortfarande 

sker i inte helt oväsentlig omfattning. 

”Byråkraten” är starkt uppgiftsorienterad 

och inställd på att nå målen genom planering, 

strukturer och kontroll. Det finns inslag 

av både regelstyrning och maktutövning 

hos dessa chefer. Denna ledartyp har i 

många forskningsrapporter karaktäriserats 

som auktoritära eller autokratiska. De har 

visat sig vara chefer som får problem med 

brister i arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation 

hos medarbetarna. 

De möter opposition och skapar stress 

hos medarbetare, som vill ta eget ansvar och 

som vill förnya. Men de kan uppfattas positivt 

av medarbetare som är inskolade till 

auktoritetsberoende och ”inlärd hjälplöshet”, 

till exempel i traditionell industriproduktion. 

”Nice guy” 

”Kompischefen” är en annan ledartyp som 

också identifierades i de klassiska ledarstilsstudierna. 

Det är en chef vars starkaste drivkraft 

är att bli omtyckt och populär, i litteraturen 

bland annat kallad ”nice guy type 

leader”. Man skulle kunna tro att detta är 

chefer som genom sin starka inriktning på 

medarbetarna och sina relationer till dem 

vinner deras förtroende och engagemang 

och därigenom är i alla avseenden framgångsrika 

som chefer. Så är det inte. De har i 

synnerhet framstått som dåliga chefer ur effektivitetssynpunkt, 

eftersom uppgiften och 

verksamheten som sådan inte är ett fokuserat 

mål för dem. 

Dessutom har det visat sig, att ”kompischeferna” 

inte alltid blir så populära och 

omtyckta av sina underställda som de ständigt 

strävar efter. De talar inte alltid klarspråk 

i kritiska situationer. Medarbetarna 

beskriver dem vanligen som ”bussiga”, 

”hyggliga prickar” och liknande men också 

som en aning ”blöta” och opålitliga. 

”Idékläckarna” är kreativa personer, som 

har många och skiftande idéer om förändringar 

i arbetet, vilka de sprider omkring sig. 

Koncentration och uthållighet för att planera 

och genomföra idéer brister dock. Gårdagens 

idé gäller inte i dag. Därför tenderar de 

att skapa stress hos medarbetarna. Dessa 

kreativa personer gör bättre insatser som 

medlemmar i utvecklingsprojekt än som 

chefer. 

”Lagom-chefer” är genomsnittliga i alla 

tre ledarstilsvariablerna. De saknar en tydlig 

ledarprofil. De har i andra sammanhang karakteriserats 

som ”middle-of-the-road managers”. 

De utmärker sig inte i något avseende, 

varken vad gäller prestationer eller 

medarbetarnas trivsel och motivation. 

”Förvaltare” är chefer som driver verksamheten 

så som den är och vanligen med 

framgång. De är inte inställda på att förändra 

eller utveckla, brukar betraktas som den 

traditionella ledartypen, som strukturerar 

och tydliggör uppgifter, rollförväntningar 

och belöningsmöjligheter för medarbetarna. 

Deras ledarskap har tydliga inslag av det 

som beskrivits som ”transactional leader- 


TECKNING: GUNILLA KVARNSTRÖM 

Kvinnliga ”entreprenörer” är en grupp chefer som arbetar i motlut. Chefer med hög förändringsorientering 

i etablerade organisationer brukar göra det vare sig de är män eller kvinnor. 

Kvinnliga entreprenörer möts dessutom av fördomar mot kvinnor som chefer, vilket gör att 

de utsätts för stora påfrestningar i sitt arbete. 

ship” (Burns 1978, Bass 1985). 

”Entreprenörer” är chefer som genomdriver 

egna på förhand genomtänkta idéer, 

de planerar och verkställer i snabb takt och 

med stor energi. De agerar vanligen auktoritärt 

och har i sin ambition och iver att genomföra 

projekten inget större utrymme för 

medarbetarnas synpunkter och önskemål. 

Detta ledarskap är en tillgång, när det gäller 

initierandet och startandet av nya verksamheter, 

men det stöter ofta på motstånd och 

konflikter i organisationen och det leder lätt 

till svårigheter med medarbetarnas motivation 

och engagemang (Ekvall & Arvonen 

1994). 

Oväntad skillnad 

En exceptionell skillnad mellan kvinnor och 

män framträder i undersökningen: Av de 14 

”entreprenörerna” är 13 kvinnor och endast 

en man, vilket kan vara förbryllande. Begreppet 

”entreprenör” förknippas vanligen 

med företagsstartare och företagsägare och 

sannolikt tänker många snarare på män än 

på kvinnor i sådana roller. För att förstå den 

oväntade skillnad som finns i den studerade 

chefsgruppen måste man ta hänsyn till den 

typ av organisationer som cheferna verkar i. 

Det är inte företagsstartare eller företagsägare 

som studerats utan chefer i etablerade 

organisationer, varav de två största är offentliga 

verksamheter. Den ledarstil som 

karakteriserats som ”entreprenöriell” före- 


kommer emellertid också i etablerade organisationer 

och strukturer (Ekvall & Arvonen 

1994), men förutsättningarna i form av 

verksamhetsinriktning, traditioner, personalsammansättning 

med mera är givetvis 

annorlunda där än i unga nystartade företag 

eller familjeföretag. 

I Folktandvården Stockholm fanns vid 

tiden för undersökningen inga manliga chefer 

med starka intressen och läggning för 

verksamhetsutveckling. Manliga tandläkare 

med entreprenörsmotivation startar egna 

kliniker. Kvinnliga tandläkare gör det inte i 

samma omfattning, antagligen till en del på 

grund av den större arbetsbördan för hem 

och barn. Därför fanns ett antal ”entreprenörer” 

bland de kvinnliga klinikcheferna. 

Inom Arbetsmarknadsverket hade man 

under en tioårsperiod satsat på att höja andelen 

kvinnor i chefsbefattning och man hade 

då sökt efter och befordrat kvinnliga handläggare, 

som bedömdes vara förändringsinriktade 

och drivande. 

Att ”entreprenörerna” i den studerade 

chefsgruppen till 93 procent består av kvinnor 

är således på intet sätt ett tecken på att 

denna ledarstil är typiskt kvinnlig. 

Inte heller kan den andra tydliga snedfördelningen 

mellan könsgrupperna, som gäller 

”lagom-cheferna” tolkas som en indikation 

på ett generellt fenomen. Det är ju en liten 

grupp det gäller. En rimlig hypotes kan 

emellertid vara att de sju kvinnliga ”lagom- 

cheferna” är försiktiga ”allround-chefer”, 

som har personlig läggning och kompetens 

som sådana, men som håller igen och inte 

spelar ut hela sitt register. Den lilla gruppen 

”idékläckare”, 3 män och 4 kvinnor, är speciell 

därför att samtliga tillhör Arbetsmarknadsverket. 

Ledartyp-stress-arbetsklimat 

Vilka svårigheter och stressmoment upplever 

då de olika ledartyperna i sitt chefsjobb, 

hur hanterar de sin stress och vilka konsekvenser 

får ledarskapet? 

Bland ”allround-cheferna” (30 kvinnor, 

33 män) framträder påtagliga könsskillnader 

inom stressområdet. De kvinnliga cheferna 

upplever fler stressorer starkt och uppvisar 

betydligt mera av psykosomatiska besvär. 

Det finns också skillnader ifråga om 

stresshantering; kvinnorna reagerar starkare 

känslomässigt på stressen och använder mera 

båda passiva och aktiva copingstrategier 

än männen. Hos dessa chefer finns de bästa 

arbetsklimaten och medarbetarnas trivsel är 

mycket hög. Det finns heller inga signifikanta 

skillnader mellan kvinnliga och manliga 

chefer på dessa områden. 

”Allround-cheferna” får den bästa bedömningen 

av alla ledartyperna vad gäller 

deras betydelse för verksamheten. De är 

också den av medarbetare mest uppskattade 

ledartypen. Inga könsskillnader finns i bedömningarna, 

medelvärdena är i stort sett 

identiska för kvinnliga och manliga ”allround-chefer”. 

”Trädgårdsmästargruppen” (17 kvinnor, 

13 män) framstår som i stora drag oproblematisk 

ur stressynpunkt. Den tydligaste 

copingstrategin hos dessa chefer är att ”försöka 

ta det med humor”. Inga signifikanta 

könsskillnader framkommer. Ett tydligt kreativt 

arbetsklimat råder hos både kvinnliga 

och manliga chefer i denna grupp; de får 

höga värden när det gäller frihet, idéstöd, 

livfullhet, debatt och risktagande. I popularitetsbedömningen 

får de höga värden. Ur 

verksamhetens synpunkt bedöms de som 

tämligen bra chefer. Inga könsskillnader 

syns. 

”Vaga chefer” (13 kvinnor, 9 män) uppger 

svårigheter med att fungera som arbetsledare. 

De trivs inte särskilt väl med medarbetarna 

och har de sämsta avdelningsklimaten 

av alla chefstyperna. Också bland medarbetarna 

är trivseln sämre. De får dåliga bedömningar 

vad gäller verksamheten och är 

inte särskilt populära. Undersökningen visar 

inga signifikanta skillnader mellan de 

kvinnliga och manliga cheferna. 

”Förvaltare” (12 kvinnor, 10 män) uppvisar 

stress i tre avseenden: De upplever sig ha 

för stort ansvar, svårt att delegera och svårt 

för att stå i blickpunkten. Denna chefsgrupp 

har mest psykosomatiska besvär av alla. En 

framträdande copingstrategi är att dra sig 

tillbaka. 

Arbetsklimatet med dessa chefer är genomsnittlig 

utom när det gäller risktagande 

och konflikter, där de får låga värden. Medarbetarnas 

trivsel är något över genomsnittet 

jämfört med de övriga grupperna.”Förval- 

7

tarna” bedöms av medarbetarna som tämligen 

bra chefer ur verksamhetens synpunkt 

och popularitetsbedömningarna ligger på 

motsvarande nivå. Inga tydliga könsskillnader 

framkommer i något avseende. 

Stressad chef 

”Entreprenörerna” (13 kvinnor, 1 man) upplever 

mycket stress med sociala relationer, 

främst i förhållande till medarbetare, men 

också i form av dåligt stöd från kolleger. De 

uppger också mera övertidsarbete än övriga 

chefer och upplever arbetet med hem och 

hushåll som mera stressande, men uppger 

sig trots detta vara något så när förskonade 

från psykosomatiska besvär. Klimatet är 

tämligen dåligt hos dessa chefer, särskilt när 

det gäller dimensionerna tillit och lekfullhet. 

Konfliktnivån är ganska hög, vilket är 

vanligt hos chefer med denna ledarstil. 

Medarbetarna ger denna chefsgrupp tämligen 

bra bedömningar med hänsyn till verksamheten, 

men de är mindre omtyckta. 

”Kompischeferna” (3 kvinnor, 7 män) 

uppger som enda tydliga stressor svårigheter 

med att avskeda medarbetare. Deras dominerande 

copingstrategi är att lägga band 

på sig och inte visa vad man känner. Arbetsklimatet 

och medarbetarnas trivsel är 

genomsnittligt hos dessa chefer. De är ganska 

omtyckta av medarbetarna, men bedömningen 

av deras värde ur verksamhetens 

synpunkt är under genomsnittet för övriga 

chefer. 

”Byråkrater”, (7 kvinnor, 4 män) upplever 

en hel del stress i arbetet och med chefsrollen. 

De hanterar sin stress med ilska och 

öppen irritation och har mera sömnsvårigheter 

än övriga chefer. Arbetsklimatet hos 

dessa chefer är påtagligt sämre än genomsnittet, 

men trivseln hos medarbetarna trots 

det inte avvikande. Också bedömningarna 

av deras betydelse för verksamheten och deras 

popularitet är genomsnittliga. 

”Idékläckarna” (4 kvinnor, 3 män) beskriver 

sig som problemfria ur stressynpunkt. 

De uppger emellertid höga värden på 

ett antal copingmekanismer, som uppenbarligen 

fungerar. Varken klimatdimensioner 

eller medarbetarnas trivsel avviker från genomsnittet. 

Bedömningarna av deras betydelse 

för verksamheten och hur omtyckta de 

är ligger lågt. 

”Lagom-chefer” (7 kvinnor) är en problemfri 

grupp ur stressynpunkt. De upplever 

gott socialt stöd och deras sätt att hantera 

stress är att söka stöd från andra – chefer, 

kolleger och vänner. De uppvisar genomsnittliga 

värden vad gäller arbetsklimatet 

och medarbetarnas trivsel liksom när det 

gäller medarbetarnas bedömningar rörande 

verksamhet och popularitet. 

Kvinnliga och manliga chefer 

Forskningsmaterialet omfattar 106 kvinnor 

och 80 män, vilket ger möjlighet till könsjämförelser 

i de ledarstilsgrupper som omfattar 

många chefer och där det finns en något 

så när jämn könsfördelning. Könsfördelningarna 

i sig inom varje ledartypsgrupp 

går det dock inte att dra några generella 

FOTO: ROLF HÖJER 

slutsatser ifrån beträffande eventuella skillnader 

mellan kvinnliga och manliga chefers 

preferenser för den ena eller andra ledarstilen, 

eftersom skiftande organisatoriska förhållanden 

spelat stor roll för vilka som blivit 

utsedda till chefer. 

Däremot kan vi belysa likheter och olikheter 

mellan könen inom ledarstilsgrupperna 

ifråga om stress, klimat, medarbetarnas 

trivsel och deras bedömningar av cheferna. 

Jämförelser är möjliga att göra för ”vaga 

chefer”, ”förvaltare”, ”trädgårdsmästare” 

och ”allround-chefer”. 

Bland ”allroundcheferna”, som är de 

mest uppskattade av alla ledartyperna, upplever 

de kvinnliga cheferna flera och starkare 

stressmoment, framför allt med strukturer 

och regelsystem i organisationen. De känner 

av stora brister i kommunikationen. De stöter 

på outtalade, informella spelregler och 

formella regler upplevs i många fall som 

hinder, som tvingar dem att fatta beslut som 

är riktiga enligt regelboken, men som inte 

stämmer med egna bedömningar och värderingar. 

De upplever också mera tidspress i arbetet 

och belastning med hem och hushållsarbete. 

De kvinnliga allroundchefernas sätt att 

reagera på stress och hantera den är aktivare 

och känslomässigt starkare. De tar itu med 

stressorsakerna, även om det innebär obehag. 

De pratar igenom problemen med vänner 

och arbetskamrater. De visar öppet sin 

irritation, blir arga och ledsna. 

De manliga allroundcheferna rapporterar 

dessa stressreaktioner och copingbeteenden 

i avsevärt mindre utsträckning.Vidare framkommer 

att kvinnorna har mera psykosomatiska 

besvär såsom sömnsvårigheter och 

smärtor. 

När det gäller chefsgrupperna ”vaga chefer”, 

”förvaltare” och ”trädgårdsmästare” 

består skillnaden mellan manliga och kvinnliga 

chefer närmast i att kvinnorna uppger i 

genomsnitt 4–6 timmar mer hem- och hushållsarbete 

i veckan än männen. De manliga 

”förvaltarna” arbetar också i genomsnitt 

drygt 8 timmar mer övertid i veckan än sina 

kvinnliga kolleger. 

I övriga avseenden skiljer sig de kvinnliga 

cheferna i dessa chefsgrupper inte signifikant 

från de manliga. 

Marianne Frankenhaeuser och Göran Ekvall 

har forskat om ledarstil och stress hos 

kvinnliga och manliga chefer och hur dessa 

variabler påverkar arbetsklimat och attityder 

till chefen. 

Eftersom gruppen ”entreprenörer” består 

av 13 kvinnor och endast en man är inga 

könsjämförelser inom gruppen meningsfulla. 

Vi har i stället valt att i en separat analys 

jämföra de 13 kvinnorna med andra ledartyper 

som har hög förändringsorientering i sin 

ledarstil, dels kvinnliga, dels manliga, nämligen 

”idékläckare”, ”trädgårdsmästare” och 

”allround-chefer”, vilka här benämns övriga 

”förändringsledare”. 

Ledarskap i motlut 

De kvinnliga ”entreprenörerna” skiljer sig 

från övriga kvinnliga ”förändringsledare” 

genom att de arbetar mer övertid och upplever 

mer relationsstress, genom sämre arbetsklimat 

och sämre trivsel bland medarbetarna. 

De är mindre omtyckta och bedöms 

som sämre ur verksamhetssynpunkt. Från 

övriga manliga förändringsledare skiljer sig 

de kvinnliga entreprenörerna utöver ovanstående 

skillnader genom att de upplever 

sämre socialt stöd och starkare organisatoriska 

och ”kulturella ” hinder i sitt arbete. 

De upplever sitt kön som ett hinder och uppvisar 

mer typ-A beteende, mer psykosomatiska 

besvär och starkare copingbeteende. 

Kvinnliga ”entreprenörer” utgör en grupp 

chefer, som arbetar i motlut. Det gör vanligen 

chefer med denna läggning och ledarstil 

i etablerade strukturer, oberoende av om de 

är kvinnor eller män. Mot bakgrund av detta 

och att kvinnliga chefer i allmänhet tenderar 

att mötas av skepsis på grund av fördomar 

mot kvinnor som chefer, kan man anta att 

kvinnliga ”entreprenörer” har speciella problem 

och utsätts för stora påfrestningar i sin 

iver att driva igenom förändringar i etablerade 

organisationer. Resultaten från denna 

kvinnliga chefsgrupp talar i denna riktning. 

Ledarstilen 

Resultaten understryker ledarstilens betydelse, 

det vill säga chefens personliga sätt 

att förhålla sig till medarbetare och verksamhet 

när det gäller uppdraget att föra 

verksamheten till måluppfyllelse. Tidigare 

har forskningen om ledarstilar och om stress 

hos chefer, varit åtskilda forskningsfält. I 

denna studie har dessa två forskningsområden 

förts samman och man har då kunnat påvisa 

att det finns ett samband mellan ledarstil 

och chefernas stressupplevelser och 

stresshantering och att detta i sin tur hänger 

samman med arbetsklimatet, medarbetarnas 

trivsel och chefens inflytande på verksamhetens 

resultat. 

Resultatet ger indikationer om att ledarstilen 

spelar stor roll för vilka chefer som 

stöter på speciella svårigheter därför att de 

är kvinnor, nämligen de som förenar stark 

förändringsinriktning med stark inriktning 

på uppgift och struktur, det vill säga kvinnliga 

”entreprenörer” och ”allround-chefer”. 

Däremot inte ”trädgårdsmästarna” som förenar 

förändringsinriktning med person- och 

relationsinriktning. ■ 

Göran Ekvall 

Rapporten i sin helhet (11 sidor) inklusive referenslista 

kan erhållas kostnadsfritt genom Göran Ekvall, 

fax 08-37 57 63, e-post: goran.ekvall@telia.com 

8 PsykologTidningen 9/02 

FOTO: TOMAS SÖDERGREN

Lönekampen 

hårdnar bland 

Stockholms 

BUP-psykologer 

Det började för ganska precis ett år sedan. 

För första gången någonsin gjorde BUP-personalen 

i Stockholm gemensam sak. I skrivelser, upprop, 

anmälningar och på presskonferenser påtalade de sin 

oro och sitt missnöje över den rådande situationen 

inom den barnpsykiatriska vården. 

Nu går kampen vidare och för psykologerna 

inom BUP har det inneburit att de kanaliserat sitt 

missnöje till de alldeles för låga lönerna. 

Styrelsen för BUP-psykologernas arbetsplatsförening 

har i ett brev till divisionschef 

Olav Bengtsson påtalat 

de stora skillnaderna mellan psykologernas 

och andra motsvarande yrkeskategoriers 

löner. Det finns gränser för vår goda 

vilja, påpekar de i brevet och visar hur det 

till exempel skiljer 4 000 kronor eller mer i 

lön mellan en BUP-psykolog och en läkare 

utan specialistkompetens. När det gäller 

psykologer och läkare med specialistkompetens 

blir skillnaden ännu större. 

I brevet kräver arbetsplatsföreningen ett 

kraftigt lönepåslag för att nå upp till samma 

nivå som specialistläkare och Samhällsmedicins 

doktorerade psykologer. För det är 

inte bara andra yrkeskategorier som BUPpsykologerna 

ser sig lönemässigt underlägsna 

utan också psykologer inom andra verksamhetsområden. 

Den psykolog som blir 

anställd inom Stockholms kommun får bättre 

betalt än en landstingsanställd. Liksom 

den som valt Samhällsmedicin i stället för 

BUP. Som nylegitimerad psykolog har man 

också paradoxalt nog större möjlighet att 

hamna högre upp på lönestegen. 

Ändra spelreglerna! 

– Vi i arbetsplatsföreningens styrelse kom 

fram till att man måste ändra spelreglerna 

för hur våra löner sätts. I höstas började vi 

tala om att vi skulle ha någon form av lobbyverksamhet. 

De fackliga förhandlarna gör ju 

sitt jobb, men vi tänkte att man måste agera 

från flera håll samtidigt, säger arbetsplats- 


föreningens ordförande Fredrik Lecerof. 

Ett sätt att agera blev sålunda att skriva ett 

brev till Olav Bengtsson som föreningens 

styrelseledamöter lämnade över i samband 

med ett möte i början av mars mellan föreningen 

och divisionschefen. 

I brevet ställer psykologerna höga krav 

och en rad retoriska frågor: Vill arbetsgivaren 

att BUP-psykologerna ska tvingas byta 

jobb, övergå i privat verksamhet, starta uthyrningsföretag, 

vända sig till massmedia 

och politiker, undrar de. Något svar på vad 

Olav Bengtsson tycker om deras krav och 

vilka svar han skulle lämna på deras frågor 

fick inte föreningen vid mötet. 

– Men han medgav att det är ett problem 

att lönerna är låga på BUP jämfört med 

landstinget i övrigt, berättar Fredrik Lecerof. 

Olav Bengtsson vill inte heller uttala sig 

för Psykologtidningen: ”Eftersom vi befinner 

oss i strandad förhandling avböjer jag att 

kommentera pågående aktivitet”, säger han. 

Men Fredrik Lecerof är trots bristen på svar 

ändå ganska nöjd med mötet. När föreningens 

styrelse kom till mötet började de med 

att förklara att de inte ville ha någon dialog 

utan en envägskommunikation. Ett något 

ovanligt sätt, särskilt för psykologer kan 

man tycka, att öppna ett möte. 

– Det gäller att ha en taktik. Vi vet att 

Olav Bengtsson kan tala för sig och vi ville 

att han skulle lyssna på oss! När vi hade sagt 

vårt kunde vi diskutera lite. Och det gjorde 

vi. Jag tycker Olav Bengtsson mottog oss 

– Vi möter samma 

argument på 

varje nivå, alla har 

sin budget att 

hålla sig till, säger 

Fredrik Lecerof, 

ordförande för 

BUP-psykologernas 

arbetsplatsförening, 

som fått nog av 

ökad arbetsbörda 

och låga löner. 

bra. Han hade förstås mycket att säga om 

varför det är som det är, men han lyssnade i 

alla fall. Vad som händer sedan om han gör 

något åt situationen, återstår att se, säger 

Fredrik Lecerof. 

Beställarna har pengarna 

Fredrik Lecerof påpekar att det är viktigt att 

minnas att Olav Bengtsson inte kan hållas 

ensam ansvarig för att BUP-psykologernas 

löner ligger så lågt. 

– Det har de gjort sedan långt före hans 

tid. Och kanske är divisionschefen inte rätt 

person att rikta sitt missnöje mot. Egentligen 

skulle vi ju förhandla även med beställarna, 

det är ju de som har pengarna, men det 

går inte. De vill inte prata löner. De vill köpa 

sjukvård. ”Vi är bara beställare”, menar de. 

Olav Bengtsson var också noga med att 

påpeka att han inte får föra några som helst 

parallella löneförhandlingar. Och det var 

inte heller meningen. 

– Förhandlingarna sköter Kjell Lindqvist 

och Anders Wahlquist åt oss. Det vi gjorde 

var att försöka göra tydligt för ledningen hur 

missnöjda vi psykologer inom BUP är. Och 

någonstans måste man rikta sin kritik. Vi 

möter samma argument på varje nivå. Om 

jag går till enhetschefen svarar hon/han att, 

jag har min budget som jag måste hålla mig 

till. Går jag till verksamhetschefen får jag 

samma svar. De säger också att de inte vågar 

skapa några farliga prejudikat, berättar 

Fredrik Lecerof. 

Brevet som styrelsen överlämnade håller 

FOTO: TOMAS SÖDERGREN 

9

– För oss gäller det att med en dåres envishet 

hävda våra ståndpunkter, fastslår Kjell Lindqvist, 

förhandlingsansvarig inom Landstingskretsen, 

Stockholm. 

en tuff ton, med rejäla krav som de 12 000 

kronorna i lönepåslag för specialisterna. 

– Men man bör inte fästa så stor vikt vid 

detaljerna i brevet. Det viktiga var att vi 

gjorde något snabbt, att vi på det här viset 

gjorde vårt missnöje tydligt eftersom det 

minskar lusten att arbeta, säger Fredrik och 

får stöd i sina tankar av Kjell Lindqvist, förhandlingsansvarig 

för Landstingskretsen, 

Stockholm. 

– Lönen handlar inte bara om materiella 

värden, om att kunna köpa fler saker. Den är 

också en viktig del av arbetsmiljön. Lönen 

är ett sätt för arbetsgivarna att visa hur de 

värderar arbetsinsatsen. Den är ett sätt för 

arbetsgivaren att uttrycka sin uppskattning. 

Många psykologer inom BUP går omkring 

med känslan av att vara viktiga och oviktiga 

på samma gång. De vet att de är oerhört viktiga 

för sina klienter och samtidigt får de 

inte något erkännande för det de gör. De 

upplever en sorts existentiell stress, tror 

Kjell Lindqvist. 

En psykolog i spagat 

Han målar upp bilden av en psykolog som 

utför akrobatiska övningar i sina försök att 

förhålla sig åt två håll samtidigt. Åt ena 

hållet resursbristen och åt det andra yrkesambitionerna: 

– Resultatet blir en psykolog som hamnar 

i spagat och får väldigt svårt att ta sig upp 

igen. 

Kjell Lindqvist hyser full förståelse för 

BUP-psykologernas parallella lönekamp 

och ser inte heller att den skulle föra med sig 

några som helst problem. 

– Det är helt naturligt att medlemmarna 

säger vad de tycker. Jag förstår att de här 

missnöjesyttringarna äger rum. 

10 april återupptogs de i vecka 7 strandade 

löneförhandlingarna. Nu på lokal nivå, 

det vill säga facket förhandlar med landstingskontoret, 

som Kjell Lindqvist beskriver 


som landstingsstyrelsens förvaltning. Sker 

ingen överenskommelse där heller återstår 

centrala förhandlingar direkt med Landstingsförbundet. 

Redan i förvaltningsförhandlingen var 

parterna tidigt överens om att det saknades 

förutsättningar för en uppgörelse. Vad som 

ska till för att förbättra förutsättningarna är 

svårt att säga. Vad har facket för strategiska 

framtidsplaner? 

– Vi måste ändra spelreglerna för hur 

våra löner sätts. Det kräver att vi agerar på 

flera håll samtidigt och att inte bara styrelsen 

är aktiv. Några medlemmar har varit 

mycket initiativrika och författat skrivelser 

till chefer och kolleger. Vi i styrelsen har 

startat ett upprop med namninsamling riktat 

till politiker i landstinget och övervägar att 

kontakta massmedia. Nästa steg blir att samla 

alla medlemmar till ett möte på arbetstid 

för att informera om vad som har gjorts och 

diskutera hur vi ska gå vidare, säger Fredrik 

Lecerof. 

När det gäller fackets möjligheter att lägga 

tyngd bakom sina krav, verkar det mest 

vara en fråga om uthållighet. 

– Vi har ett löneavtal som löper fram till 

2005. Fram till dess ska det varje år föras 

revisionsförhandlingar och under den här tiden 

råder fredsplikt. Så för min del är tanken 

på strejk helt utesluten, konstaterar Kjell 

Lindqvist. Vad vi kämpar för är att få accept 

för en annan strukturell inplacering i löneligan, 

en uppgradering. För oss gäller det att 

i de fortsatta förhandlingarna, med en dåres 

envishet hävda våra ståndpunkter. På det 

hela taget kan man säga att envisast vinner, 

avslutar Kjell Lindqvist. 

Vid pressläggning den 18 april har drygt 

hälften av alla Stockholms BUP-psykologer 

(omkring 130) samlats till det arbetstidsförlagda 

möte, som arbetsplatsföreningen för 

BUP-psykologerna anordnat i ABF-huset 

torsdagen den 18 april. 

– Tiden var särskilt utvald för att de flesta 

enheter har konferenstid då. 

Samtidigt som det märktes att psykologerna 

var borta drabbades så få klienter som 

möjligt, förklarar Fredrik Lecerof. 

Syftet med mötet var att informera medlemmarna 

om läget i förhandlingarna. 

– Men vi ville också genom att vara frånvarande 

på arbetstid manifestera för arbetsgivarna 

att vi är starka, missnöjda och enade, 

säger han. 

Vid mötet hölls också intensiva diskussioner 

i smågrupper om hur psykologerna 

ska arbeta vidare. Mötet enades bland annat 

om begära gruppvisa lönesamtal hos verksamhetscheferna. 

Ett pressmeddelande antogs 

också. 

– Mötet kändes som en framgång och jag 

tror att både vi i styrelsen och de medlemmar 

som var där känner ökad kraft att arbeta 

för att göra något åt lönerna och åt situationen 

på BUP. ■ 

Helene Lumholdt 

Frilansjournalist 

För två år sen, när jag för första 

gången såg dokumentärfilmen om 

Fadime på TV, fastnade jag främst 

för att Fadimes lärare uppmuntrat henne 

att polisanmäla mordhoten från pappan 

och brodern. Jag minns hur jag upprördes 

över det visserligen rättrådiga men 

naivt svenska i att uppmana till en 

offentlig strid för universella rättigheter, 

som kunde komma att kosta Fadime, 

men knappast läraren, livet. Så blev det 

också. 

Kvällen efter hedersmordet sändes filmen 

i repris. Denna gång såg jag något 

annat. Först Fadimes advokat, som gav 

uttryck för samma oro som jag själv 

känt. Men främst det jag uppfattade som 

Fadimes medvetna förvissning om att 

hon skulle komma att offras i denna 

kamp på liv och död. Ingen visste bättre 

än hon att pappans förlorade heder skulle 

innebära hennes förlorade liv. 

Fadimes martyrskap har dragit korken 

ur flaskan på en tabubelagd verklighet 

och öppnat upp för en seriös debatt om 

hedersmord, som på sikt kommer att 

hjälpa utsatta invandrartjejer i Sverige. 

Den har också gett eko internationellt. I 

irakiska Kurdistan föreslås nu höjt straff 

för hedersmord och Pelas pappa, som 

väntar ett livstids fängelsestraff om han 

återvänder till Sverige, rapporteras inte 

längre kunna visa sig fritt på gatorna i 

Dehuk. Massmedias gigantiska folkbildningsarbete 

har gett oss alla bättre kunskap 

om den svåra exilprocessen: hur ett 

hedersmord skiljer sig från andra kvinnomord 

(genom hela släktens stöd), 

skamkultur från skuldkultur, stödjande 

från destruktiva segregerade livsmiljöer, 

kulturellt tjejförtryck från massmedialt 

(är det värre att tvingas bära sjal än visa 

naveln?), invandrarmäns oförmåga att 

leva upp till sina skyldigheter kontra det 

svenska samhällets oförmåga att ge alla 

lika möjligheter. 

Det kulturellt specifika kvinnoförtrycket 

har i debatten lyfts fram och polariserats 

mot det patriarkalt universella. 

Båda perspektiven är givetvis giltiga, 

men utan ”kulturella glasögon” blir inte 

invandrartjejernas särskilda utsatthet 

synlig. När 15-åriga Sara mördades på 


Kan man förhandla 

om hedern? 

öppen gata i Umeå 1996 var det bara en 

samhällsdebattör, Jésus Alcalá, som lyfte 

fram hedersmotivet och dessutom påvisade 

hur traditionella, hierarkiska familjestrukturer 

tvingat familjens yngsta pojkar att utföra 

det smutsiga jobbet. 

Efter Sara-mordet uppstod befogad nervositet 

när flera unga invandrartjejer dök 

upp på socialkontoret i Umeå och bad om 

hjälp att bli omhändertagna på grund av 

upplevd ofrihet och misshandel av sina fäder. 

Det ledde till ett nära samarbete mellan 

socialtjänsten och BUP för att hitta nya sätt 

att möta både flickornas behov av ökad frihet 

och i värsta fall skydd och föräldrarnas 

behov av att kunna fungera som föräldrar 

också i Sverige. 

’’ 

Utan ”kulturella” 

glasögon blir 

inte invandrartjejernas 

särskilda 

utsatthet synlig 

’’ 

Inget ärende har varit det andra likt, men 

ofta har det rört sig om smarta och starka tjejer 

med en upphöjd, ”prinsesslik” ställning 

inom familjen och som därigenom tidigt 

kunnat tänja på gränserna för faderns makt. 

Det händer att flickan varit omhändertagen 

enligt LVU utan att föräldrarna känt till var 

dottern befunnit sig, men efter ett par dar har 

hon rymt hem igen, av lika delar rädsla och 

hemlängtan. Och varje försök till ny utbrytning 

har sedan följts av nya hot och repressalier 

som utegångsförbud, aga och misshandel. 

Så startar en galopperande våldsspiral, 

som i värsta fall slutar med hedersmord. 

Det är denna destruktiva process, 

som vi har försökt bryta genom att förhandla 

mellan flickans krav på universella 

fri- och rättigheter och pappans försök att 

upprätthålla sin heder. 

Det är ju inte så svårt att förstå att dessa 

kolliderande behov leder till starka känslouttryck 

av sällan skådat slag; pappans snab- 


ba kast mellan kärlek, hat, hot och förtvivlan 

över flickans ”lögner”, mammans förlorade 

heder över att inte ha lyckats fostra sin dotter 

till att ha mer ”skam i kroppen” (ett uttryck 

som inte var ovanligt under min egen 

uppväxt) och flickan, som skakar av rädsla 

eller skriker av vanmakt. 

Pappan kan uppleva sig tvådubbelt hotad, 

inifrån av dottern och utifrån av BUP:s diffusa 

välvilja och socialtjänstens yttersta 

tvångsmakt. Inte precis något terapeutiskt 

drömläge, men genom att socialsekreteraren 

alltid finns på plats kan flickan få hjälp med 

att våga stå för sin kritik, samtidigt som pappan 

inser att staten faktiskt tar flickans anmälan 

på allvar. 

Och vilken är då flyktingteamets roll 

inom BUP? Den kanske kan beskrivas 

som att stå värd för förhandlingarna. 

Man måste vara orädd, aktiv, 

tydlig och pedagogisk i samtalet för att i ord 

och bild synliggöra invandrarflickans dagliga 

och konfliktfyllda pendlande mellan ursprungskulturen, 

den svenska kulturen och 

ungdomskulturen. Men föräldrarnas tillit 

vinner man först genom värdeneutrala beskrivningar 

av olika kulturella livsstilar, 

som de kan känna igen sig i. Då lystrar de 

till och sitter kvar på stolen. Och gärna bjuder 

vi på våra personliga erfarenheter, 

ingenting väcker sånt intresse som att höra 

om svenskarnas liv! 

Sen kan förhandlingarna börja. Man måste 

lyssna, lyfta och våga gå i konflikt med 

båda parter (”jag förstår, men du får inte hota, 

slå, flytta hemifrån”), undvika de stora 

värdekonflikterna, förklara, och sjunga de 

små kompromissernas lov. Flickans önskan 

om att få gå till ungdomsgården bemöts initialt 

med pappans ilska och verbala utfrysning: 

”stick härifrån, vi vill aldrig mer se 

dig, du är inte längre vår dotter!” Men efter 

förklaringen att ungdomsgården är en alternativ 

träffpunkt till gatan, där det är förbjudet 

att röka och dricka och där det dessutom 

finns personal lugnar han ner sig och föreslår 

två timmars ungdomsgård i utbyte mot 

läxläsning varje eftermiddag. Det budet köper 

flickan gärna, men vid nästa träff har 

hon redan tröttnat på ungdomsgården och 

flyttat fram positionerna till ett tjejfika på 

stan. 

Den här sortens ”hedersterapi” består 

av lika blandning strukturell, edukativ 

och beteendeorienterad familjeterapi 

med många positiva omformuleringar. 

Den liknar väl mest funktionell familjeterapi, 

men man jobbar med att försvaga i 

stället för att förstärka nätverket. Inom hierarkiskt, 

traditionella hedersfamiljer måste 

dess överstarka sociala nätverk luckras upp. 

Det har väl redan framgått att detta jobb 

inte är någon dans på rosor. Hedersterapier 

är regelbundna och mångåriga, behandlarna 

kan inte släppa taget och förlita sig på familjens 

”självläkning”. Ibland måste man träffa 

tjejerna själva för att lyssna till allvaret i deras 

flyktplaner eller skyddsbehov, men dialogen 

med föräldrarna får aldrig upphöra. 

Utom i sällsynta fall, när vi inte längre kan 

se vare sig deras kärlek eller omsorg. 

Hur vet man då när man kan sluta? Ja, 

aldrig. Men det är väl det som är den kliniska 

kompetensen, att kunna avgöra när familjen 

har tänjt flickans livsrum så mycket att 

hon fått andan tillbaka. Och om hon vare sig 

har dykt upp på BUP, akuten eller socialtjänsten 

efter några år och skolan rapporterar 

om en gladare tjej har vi måhända räddat 

ett liv. 

Ett liv till vadå, kanske jag frågar mig 

som feminist utifrån någon universell 

rättighetsteori? Har vi inte bara hjälpt 

tjejerna att krympa sitt eget livsutrymme 

med hopp om ett mer integrerat liv i framtiden 

för sina barnbarn? Men vad har vi, å 

andra sidan, för val? I arbetet med unga, utsatta 

invandrartjejer måste deras rätt till ett 

friare liv alltid vägas mot deras rätt till sin 

familj. Fadimes slutgiltiga 

öde var ju att hon inte kunde/ville 

släppa kontakten 

med sin familj. Man kan 

aldrig vara principiell i 

praktiken, man får alltid 

litet skit under naglarna och 

den är tyvärr svår att skrubba 

bort. ■ 

Lilian Levin 

lilian.levin@epiph.umu.se 

11 

K 

R 

Ö 

N 

I 

K 

A

V 

Ä 

R 

T 

A 

T 

T 

V 

E 

T 

A 

”Spelregler” 

vid uppsägning 

Det händer dessvärre att 

en del av våra medlemmar 

blir uppsagda. Det är 

ofta en besvärlig situation 

men det kanske är lite 

lättare om man vet vad 

som gäller. 

Arbetsgivaren kan inte 

säga upp en person hur 

som helst. Det finns vissa 

”spelregler”. Här följer en 

kort beskrivning av vad som 

gäller. Det skulle ta allt för 

mycket utrymme för att ge en 

fullständig redovisning så detta 

är endast ett observandum. Alla 

arbetsgivare följer inte de 

regler som gäller så kontakta 

ditt lokala fack om det inträffar. 

För att en uppsägning ska 

vara giltig krävs det att arbetsgivaren 

har saklig grund. Om 

det är skäligt att arbetsgivaren 

ordnar ett annat arbete hos sig, 

saknas saklig grund. En uppsägning 

kan gälla arbetsbrist 

eller personliga skäl. Med arbetsbrist 

avses också medelsbrist 

vilket är det vanligaste för 

våra medlemmar. Det vill säga 

det finns en mängd arbetsuppgifter 

men det saknas medel för 

att ha kvar en person, till exempel 

en psykolog. 

Det händer också att arbetsgivaren 

inte får de uppdrag de 

tänkt sig. Därmed får de inte 

den ekonomi de räknat med 

och har därmed inte råd att ha 

kvar samma personalstyrka. De 

säger då upp en person på 

grund av arbetsbrist. 

Personliga skäl 

Arbetsgivaren kan också säga 

upp en person på grund av personliga 

skäl. Eller som det står i 

Lagen om Anställnings Skydd 

(LAS), ”förhållanden som hänför 

sig till arbetstagaren personligen”. 

Det krävs starka 

skäl för att en person ska kunna 

sägas upp av dessa skäl. Det 

kan röra sig om till exempel samarbetssvårigheter 

eller dåliga 

arbetsprestationer. 

Om en person exempelvis 

stjäl från arbetsgivaren, är det 

saklig grund för uppsägning. 

När man läser Arbetsdomstolens 

domar, kan man konstatera 

att enligt den praxis som gäller, 

har det stulna värdet inte 

någon större betydelse. Det är 

inte acceptabelt att stjäla. 

’’ 

En person 

som blivit sjuk 

ska rehabiliteras, 

inte sägas upp 

’’ 

En person som blivit sjuk 

ska rehabiliteras, inte sägas 

upp. Det kan bland annat gälla 

alkoholism, som ibland betraktas 

som sjukdom. Arbetsgivaren 

har ett ansvar att rehabilitera 

den som blivit sjuk. Först när 

arbetsgivaren gjort allt som kan 

anses rimligt för att någon ska 

kunna arbeta, kan det bli aktuellt 

med en uppsägning. 

Blir en person uppsagd på 

grund av personliga skäl, kan 

det i regel inte vara omständigheter 

som arbetsgivaren känt 

till mer än två månader. Arbetsgivaren 

kan således inte 

hänvisa till att något som de 

Eva Karlsson Aldvin 


känt till har inträffat för till exempel 

sex månader sedan. Vid 

uppsägning på grund av personliga 

skäl, ska arbetsgivaren 

lämna varsel till den uppsagdes 

fackliga representant. 

Arbetsbrist 

I de fall arbetsgivaren anser sig 

ha arbetsbrist och att saklig 

grund föreligger, ska turordning 

bestämmas. Huvudregeln 

är att den senast anställda får gå 

i första hand. Undantag finns 

för arbetsplatser med färre än 

tio anställda. När turordningskretsen 

har fastställs, ska arbetsgivaren 

erbjuda omplacering. 

Om omplacering inte är 

möjligt, kan en person bli uppsagd. 

Först när dessa steg, det vill 

säga förhandling med den fackliga 

organisationen angående 

arbetsbrist, turordning och omplacering 

genomförts, kan det 

bli så att en person får sluta sin 

anställning. 

Besked om uppsägning 

En uppsägning från arbetsgivaren 

ska alltid vara skriftlig. I 

denna ska arbetsgivaren ange 

vad arbetstagaren ska iaktta om 

uppsägningen ska förklaras 

ogiltlig. Vill man göra det bör 

man kontakta sin lokala fackliga 

företrädare. Den anställde 

kan begära att arbetsgivaren 

anger skälen för uppsägningen. 

Även detta ska vara skriftligt 

om arbetstagaren begär det. 

Uppsägningstidens längd 

beror på var man är anställd. 

Det vanligaste är en månad upp 

till sex månader. Blir du uppsagd 

och vill ha hjälp, ta kontakt 

med din lokala fackliga 

organisation. Facket har inte 

vetorätt men vi kan se till att 

arbetsgivaren följer de regler 

som gäller på arbetsmarknaden. 

■ 

Eva Karlsson Aldvin 

Ombudsman 

Nöjd 

med uppgörelse 

vid uppsägning 

En eftermiddag kommer en 

medlem upp på Psykologförbundets 

kansli och 

bjuder på tårta. På tårtans 

banderoll står det: 

”Tack Psykologförbundet!” 

Medlemmen blev en dag 

helt oväntat uppsagd och 

vill visa sin tacksamhet över 

en god uppgörelse med 

arbetsgivaren som 

ombudsman Eva Karlsson 

Aldvin har hjälpt till med. 

Medlemmen var relativt 

nyanställd i ett som hon 

trodde stabilt företag. Uppsägningen 

kom därför helt oväntat. 

– Det tog ett tag innan jag förstod 

vad som hände. Arbetsgivaren 

använde sig av förtal och 

ett fult spel. Jag blev både 

chockad och stressad av att jag 

inte hade kunskap om vilka mina 

rättigheter var, berättar medlemmen 

under sitt besök på 

kansliet. 

Hon ringde så småningom 

Psykologförbundet och fick 

kontakt med Eva Karlsson Aldvin. 

Det innebar en stor förändring. 

– Det var värdefullt för mig 

med stabiliteten här, att det finns 

någon som svarar när jag ringer. 

Numera säger jag att allt ska gå 

via Eva på Psykologförbundet, 

och det har varit en stor skillnad 

i vad arbetsgivaren erbjuder sedan 

Eva kom in i bilden. Tidigare 

fick jag inte ens arbetsgivaren 

till förhandlingsbordet. En organisation 

är starkare än enskilda 

individer och har en helt annan 

tyngd. Arbetsgivaren är tvingad 

av lagen att sätta sig vid förhandlingsbordet 

med en facklig 

organisation. 

Uppgörelsen ger henne tid att 

söka nytt arbete, och hon känner 

inte längre ett hot mot sin ekonomi. 

– Uppgörelsen innebär också 

att du har fått kompensation för 

obehaget att bli av med din anställning, 

tillägger Eva Karlsson 

Aldvin. ■ 

Eva Brita Järnefors 


En stor del av den första 

dagen vid senaste FS-sammanträdet, 

20–21 mars, 

ägnades åt att förbereda 

Rådskonferensen 27–28 

april. Den ersätter den 

tidigare ordförandekonferensen 

och inträffar de 

år det inte är kongress. 

Verksamhetsberättelsen 

för år 2001 presenterades 

och godkändes. En 

del positiva tecken vill jag 

framhålla: Antalet utbildningsplatser 

på psykologutbildningen 

överstiger nu 400. 

Medlemsantalet har stigit över 

7 500 och antalet platsannonser 

i Psykologtidningen har 

ökat successivt under året. 

I verksamhetsplanen för 

2002 kommer mycket engagemang 

att ägnas åt att effektuera 

kongressbeslutet om en ny 

medlemsorganisation. Kretsindelningen 

kommer efterhand 

att ersättas av psykologföreningar. 

En arbetsgrupp 

med kanslianställda och FSledamöter 

arbetar med dessa 

frågor. En ”lathund” har utarbetats 

för att fungera som ett 

stöd vid bildandet av förening- 

På nya 

jobb 

Susanne Bertman vikarierar 

för Emily Sillén på Psykolog- 

Tjänst. 

Susanne är socionom och 

journalist och även utbildad mediapedagog. 

Hon ska bland annat 

arbeta som webredaktör med 

hemsidan psykolognet, dit privatpersoner, 

företag och organisationer 

ska kunna vända sig för 

att hitta en lämplig psykolog för 

sina behov. På hemsidan ska 

småningom också finnas infor- 


ar. Den kommer att presenteras 

på hemsidan och i Psykologtidningen 

(se sid 15). 

En tanke med den nya organisationen 

är att tydliggöra 

och ta tillvara den lokala 

förankringen i den fackliga 

processen. 

Under år 2002 kommer löne- 

och villkorsfrågorna att 

vara högst prioriterade. Utifrån 

detta organiseras mycket 

av arbetet som kansliet och 

framför allt förhandlingsavdelningen 

gör. Det innebär att 

ta kontakter och delta i olika 

sammanhang där lönefrågan 

diskuteras och bereds på 

central nivå. Olika utbildningsinsatser 

och stöd till 

fackliga förhandlare planeras. 

Det är viktigt att snabbt få information 

från genomförda 

förhandlingar för att analysera 

och presentera för oss medlemmar. 

Lönebildning är en komplex 

fråga med en egen psykologi. 

Sveriges psykologförbund 

är en part i ett komplicerat 

mönster av deltagare på 

central och lokal nivå. Den lokala 

nivån är där psykologer är 

anställda, merparten av löne- 

mation om psykologi för allmänheten. 

Susanne ansvarar också för 

PsykologTjänsts medlemsblad 

P S F R Å N F S 

Förhandlingspsykologi 

– fråga för psykologer? 



bildningen sker där i dag! 

Det är viktigt att vi inte upprepar 

vår egen roll i denna process. 

Många av oss har en ny 

förhandlingsomgång i sikte. 

Att avstå från att agera här 

gynnar oss inte. Vi måste ta 

tillvara varje tillfälle att berätta 

om vårt arbete och de kunskaper 

vi fått genom detta. 

Den nya typen av avtal för 

kommuner och landsting, där 

arbetsgivarna ska tydliggöra 

de krav de har och hur de värderar 

oss, är en tillgång. 

Förhandlingen är ett spel, 


och svarar på medlemmarnas 

frågor 9–11 från måndag till 

torsdag, tel 567 06 460. 

Ingrid Lindman är nyanställd 

på IHPU. Hon är psykolog, psykoterapeut 

och arbetar även som 

egenföretagare med psykoterapi, 

handledning, konsultation 

och utbildning. 

På IHPU ska hon arrangera 

kurser och utbildningar, dels för 

psykologer som vill vidareutbilda 

sig, men även kurser riktade 

till andra målgrupper med behov 

av psykologisk kunskap i 

sitt arbete. Hon ska bland annat 

ägna sig åt att försöka sälja in 

IHPU-utbildningar till skolans 

personal. 

där vi kan förbättra vår skicklighet 

att agera. Vid själva förhandlingstillfället 

är vi med 

om att prissätta oss själva. Hittills 

till arbetsgivarnas fördel. 

För att ändra på sakernas 

tillstånd behöver vi bli mer 

tydliga med vad vi gör, varför 

och vad det medför. Vid själva 

revisionstillfället skapar vi 

priset. Mellan tillfällena bereder 

vi marken för ökad kunskap 

om och nyfikenhet på vår 

profession. 

Opinionsbildning ges ofta 

inte något stort utrymme i vårt 

dagliga arbete. Gör vi ett bra 

arbete med våra klienter räcker 

detta mer än väl. Tyvärr är 

det inte de som sätter lönen. 

Det är vi delaktiga i själva! 

För att kunna ändra de nivåer 

vi har i dag till de önskvärda 

och eftersträvade krävs att vi 

utvecklar och tränar upp vår 

förhandlingsförmåga. Det är 

inte gjort på en kafferast och 

ingen mer än vi själva kommer 

att tycka att det är viktigt. Men 

det är det – eller hur? ■ 


FS-ledamot 

evalotta.hellgren@lane.amv.se 

Ingrid kan under våren nås på 

tisdagar, tel 08-567 06 446 eller 

0709-676 446. ■ 

13 

FOTO: TOMAS SÖDERGREN

Palestinska barn drabbas 

hårt av konflikten 

– Hälften av befolkningen 

i de palestinska områdena, 

cirka 1,6 miljoner människor, 

är barn under 18 år. 

Detta uppmärksammas sällan 

vid diskussioner kring 

situationen i området, säger 

Caira Arafat, barnpsykolog 

och ansvarig för sekretariatet 

för barnfrågor vid den 

palestinska myndigheten. 

Caira Arafat medverkade vid ett 

seminarium om situationen i Mellanöstern 

vid Olof Palmes internationella 

center den 11 april. 

Det är viktigt att i sammanhanget skilja 

mellan politik och barns rättigheter, menar 

hon. Barnen i Palestina har drabbats hårt; 

över 300 av de döda under andra intifadan är 

obeväpnade barn. De flesta har dött i sina 

hem eller i närheten av hemmet i samband 

med israelisk beskjutning. 3000 barn har 

skadats, många har fått men för livet. För ett 

samhälle som det palestinska, med mycket 

begränsade resurser, är det svårt att ta hand 

om och vårda dessa barn. Hur mår dessa 

barn? Hur ser deras vardag ut och hur hanterar 

de situationen? 

Enligt Caira Arafat präglas barnens vardag 

av fattigdom och av konflikten med 

Israel. De flesta har koncentrations- och inlärningssvårigheter 

i skolan. Däremot har de 

stor militär kunskap på grund hur vardagslivet 

ter sig. De kan till exempel skilja mellan 

olika israeliska helikoptrar eller pansarvagnar 

och även berätta vad den israeliska militären 

har för sig. De vet att en helikopter 

brukar beskjuta mål från avstånd och att 

man därmed kan känna sig ganska trygg om 

den är precis ovanför ens huvud. Caira Arafat 

menade att detta är psykologiskt begripligt; 

barn är duktiga på att anpassa sig till sin 

miljö och lär sig snabbt det som behövs för 

att överleva. 

Oroliga, olyckliga barn 

Många av de barn hon träffar är olyckliga, 

oroliga och har sömnsvårigheter. De vaknar 

mitt i natten och skriker. Dock gråter de sällan, 

och visar heller ingen rädsla inför döden; 

de har sett döda och skadade med egna 

ögon alltför ofta berättar hon. Föräldrarna 

försöker minska sina barns oro genom förklaringen 

att människor som dör kommer 

till en annan och bättre värld. Barn drar så 

slutsatsen att döden är en väg ur fattigdom 

och de dagliga israeliska trakasserierna. 

Överallt i de palestinska områdena, i närheten 

av bostadsområden och skolor, finns 

israeliska kontrollposteringar så kallade 

”checkpoints”. Caira Arafat berättar om hur 

de israeliska soldaterna, själva ofta mycket 

unga, trakasserar palestinska skolbarn, hur 

barnen kissar på sig av rädsla och skräck på 

vägen mellan hem och skola. Att skicka barnen 

till skolan innebär således ofta ett dilemma 

för föräldrarna: Är de tryggast hemma 

eller i skolan? 

Tio procent av skolorna i palestinska områden 

har bombats av israelisk militär. Ska 

de följa barnen till skolan för att skydda 

dem? Vilket barn ska de i så fall följa, det 

yngsta eller det äldsta? Pressen är hård på 

föräldrarna, menar Caira Arafat. Många 

fungerar inte längre och knäcks av stressen, 

arbetslösheten (50 procent) och fattigdomen. 

Konsekvensen blir att inte heller hemmet 

och föräldrarna kan ge barnen en trygg 

bas. Under rådande omständigheter är det 

svårt för dessa barn att utvecklas till freds- 

Caira Arafat, palestinsk barnpsykolog, 

manar till skydd av barnen i den israeliskpalestinska 

konflikten. 

älskande individer. De har aldrig sett och 

upplevt fred. 

Det är inte barn som utför de omtalade 

självmordsattentaten i Israel. Enligt Caira 

Arafat är det ofta unga vuxna, i 20-årsåldern 

som utför dessa dåd. Två av de viktiga orsakerna 

till att självmordsbombare förekommer 

är de hårda livsvillkoren och bristen på 

förebilder. För de flesta familjer innebär 

självmorden förutom den smärta som förlusten 

av ens barn eller nära innebär, även 

att familjen blir bokstavligen ruinerad genom 

att den israeliska staten ofta svarar med 

att bomba familjens bostad. Dessutom förbjuds 

familjemedlemmarna att lämna det 

palestinska området, vilket är en ekonomisk 

katastrof för många som för sin försörjning 

är beroende av att kunna lämna dessa områden. 

Vad kan göras? 

Caira Arafat menar att man utifrån barnkonventionen 

omedelbart borde agera för att 

skydda de palestinska barnen och deras rättigheter. 

Både det palestinska självstyret 

och Israel har ratificerat den barnkonvention, 

som skrivits under av världens alla nationer 

med undantag av USA och Somalia. 

Konventionen är konstruerad så att varje 

land inte är bara ansvarigt för de egna barnen, 

utan även för barn som råkar illa ut i 

andra delar av världen. 

Således måste också de israeliska barnen 

dels skyddas från de direkta effekterna av 

konflikten, det vill säga palestinska självmordsbombare, 

samt den rädsla dessa skapar 

i samhället, men också värnas mot återverkningar 

av den destruktivitet och det 

våld som israeliska soldater riktar mot palestinier. 

Under den första intifadan kunde 

israeliska psykologer konstatera att israelers 

våld och kriminalitet riktat mot de egna ökade 

kraftigt. 

Sverige har en viktig ställning och möjlighet 

att påverka situationen, då man i den 

arbetsgrupp för palestinska flyktingar som 

tillsattes i Madrid 1991 fått särskilt ansvar 

för arbetet med palestinska barn och ungdomar. 

Caira Arafat avslutade sitt framträdande 

med att betona hur barnen ger henne 

hopp och motiverar henne att fortsätta sin 

kamp för deras rättigheter och framtid. ■ 

Shervin Shahnavaz 

psykolog 

shervin.shahnavaz@neurotec.ki.se 


FOTO: GUNNAR LUNDMARK/SCANPIX

I slutet av denna 

kongressperiod, det 

vill säga inför förbundskongressen 

2004 

ska den nya lokala 

organisationen vara i 

bruk. I en del kretsar 

har arbetet med att inrättapsykologföreningar 

redan påbörjats. 

Psykologförbundet har 

sammanställt en Lathund 

med råd på 

vägen inför omvandlingen 

från kretsar till 

psykologföreningar 

som kärnan in den 

lokala organisationen. 

Sveriges Psykologförbund 

beslutade vid kongressen i 

maj 2001 att införa en ny 

lokal organisation för förbundet. 

Syftet är att anpassa vår organisation 

till arbetsgivarnas för att 

bättre kunna möta dem i lokala 

förhandlingar. Detta är viktigt 

inte minst i löneförhandlingar 

mot bakgrund av de krav som 

senare års löneavtal medför. Organisationsförändringeninnebär 

också att den demokratiska 

valprocessen förändrats, något 

som kommer att aktualiseras 

första gången inför 2004 års förbundskongress. 

Hur var det förr? 

Den tidigare organisationen 

byggde på kretsarna som i huvudsak 

är geografiskt uppbyggda 

och omfattar förbundsmedlemmar 

verksamma inom ett 

geografiskt område, oavsett arbetsgivartillhörighet. 

Där flera 


Nu organiserar vi om 

medlemmar inom en krets var 

anställda hos samma arbetsgivare 

inrättades arbetsplatsföreningar, 

som på uppdrag av kretsen 

genomförde förhandlingar 

med arbetsgivaren. På det statliga 

avtalsområdet utgjorde de 

rikstäckande arbetsplatsföreningarna 

kontaktytan gentemot 

arbetsgivaren. 

Psykologföreningar 

I den nya organisationen kommer 

alla medlemmar med samma 

arbetsgivare, det vill säga en 

kommun, ett landsting, ett privat 

företag, en statlig myndighet, en 

stiftelse, en ideell organisation 

att bilda en psykologförening. 

Föreningarna utgör den lokala 

organisationen och företräder 

förbundet på det lokala planet på 

uppdrag av förbundsstyrelsen. 

Föreningarna får till exempel 

mandat att förhandla löner på de 

arbetsplatser där Sveriges Psykologförbund 

har förhandlingsrätten. 

Stora och små 

Psykologföreningarna kommer 

att ha ett högst varierande antal 

medlemmar. Från de allra största 

som kanske får upp till ett tusental 

medlemmar till de minsta 

som kanske bara har två. Stora 

föreningar hos stora kommunala 

eller landstingskommunala arbetsgivare 

behöver säkert göra 

ytterligare uppdelningar i lokala 

föreningar. De i dag statliga rikstäckandearbetsplatsföreningarna 

behöver säkert samma typ 

av organisation så att de också 

blir representerade ute hos de lokala 

myndigheterna. Dessa interna 

föreningars mandat bestäms 

av respektive psykologförening. 

För de allra flesta psykologföreningar 

blir dock medlemsantalet 

begränsat. Här kan det i 

stället behövas geografiska nätverk 

för att stödja och samordna 

insatser. Små föreningar kan utveckla 

samarbete med andra 

små och/eller stora föreningar, 

och här kan säkert de gamla 

kretsarna utgöra en gemensam 

utgångspunkt för samverkan. 

Finns det enbart en medlem hos 

en arbetsgivare så blir denne utsedd 

till kontaktombud för förbundet. 

Det behövs ju mer än en 

för att bilda en förening. Även 

för dessa ombud blir det viktigt 

att ingå i större eller mindre nätverk. 

Ska vi klara oss själva nu? 

Centrala avtal och överenskommelser, 

som var styrande även 

på det lokala och individuella 

planet – inte minst vad gäller lönesättning 

– hör det förgångna 

till. Utvecklingen går mot ett 

alltmer decentraliserat beslutsfattande 

kring löne- och anställningsvillkor 

såväl inom privat 

som offentlig sektor. Som individer 

får vi allt större möjlighet 

att påverka och avtala kring dessa 

villkor. Även om detta ibland 

kan synas vara en betungande 

och påfrestande börda är det 

också en mycket stor möjlighet. 

Den nya organisationen inom 

Sveriges Psykologförbund syftar 

till att stärka den enskilde 

medlemmen i detta arbete. En 

psykologförening som väl känner 

arbetsgivaren och den lokala 

organisationen kan aktivt bidra 

med argument och stöd till den 

enskilde. Men varje enskild bör 

liksom tidigare bidra till det 

kortsiktiga och långsiktiga arbetet 

för att förbättra sina egna och 

kollegors löne- och anställningsvillor. 

Vad får vi för stöd? 

Arbetet med att rekrytera regionala 

fackliga rådgivare har på- 

börjats. Dessa personer ska utgöra 

ett stöd för psykologföreningarna 

i en region. De ska bidra 

med kompetens och erfarenhet 

till föreningarna. Deras 

kompetens ska grundläggas och 

utvecklas genom utbildningsoch 

informationsinsatser. De 

ska kunna vara psykologföreningarna 

till hjälp med utbildning, 

information och rådgivning, 

men även med det praktiska 

förhandlingsarbetet. Genom 

att bygga upp denna delvis nya 

kompetensnivå kommer det 

fackliga stödet att komma närmare 

föreningarna och medlemmarna. 

De regionala rådgivarna 

kommer också att utgöra länken 

mellan psykologföreningarna 

och förbundets centrala kansliorganisation. 

När genomförs detta? 

Hela den nya organisationen ska 

vara i bruk från slutet av denna 

kongressperiod. I en del kretsar 

har arbetet med att inrätta psykologföreningar 

redan påbörjats. 

I andra kretsar funderar 

man över hur och när förändringen 

ska genomföras. I ytterligare 

andra ligger tyvärr den 

gamla kretsorganisationen nere 

utan att ha ersatts av psykologföreningar. 

De i dag existerande kretsarna 

och arbetsplatsföreningarna 

har genom ett extra kongressbeslut 

fått möjlighet att fungera 

fram till mitten av december 

2003. Vartefter psykologföreningar 

bildas, vilket kan ske 

successivt i en krets eller vid ett 

och samma tillfälle för alla föreningar, 

övergår dessa att fungera 

enligt de stadgar som gäller för 

psykologföreningar. Detsamma 

gäller för de rikstäckande arbetsplatsföreningarna. 

Under 

denna övergångstid kommer 

kretsarna och arbetsplatsföre- 

15 

L 

A 

T 

H 

U 

N 

D

ningarna att utgöra viktiga fora 

för organisation och uppbyggnad. 

Men oavsett organisationen 

är varje enskild medlem basen 

för det fackliga arbetet för bättre 

löne- och anställningsvillkor! 

Några konkreta tips! 

– Behåll kretsen så länge som 

möjligt. Planera för vilka psykologföreningar 

som ska inrättas. 

Bestäm ett gemensamt 

datum för när den gamla organisationen 

ska upphöra och 

den nya börja. 

– Planera för hur den gamla 

kretsorganisationen ska kunna 

fungera som ett regionalt nätverk 

t ex genom att de inrättade 

psykologföreningarna har 

en gemensam träff nu och då 

eller upprätthåller telefon eller 

e-mail kontakt. Den som är 

ensam medlem hos en arbetsgivare 

har ju ingen egentlig 

psykologförening och bör erbjudas 

kontakter med nätverket. 

– När psykologföreningen ska 

inrättas – kalla till ett möte för 

alla medlemmar hos den arbetsgivaren. 

Anta förbundets 

”Normalstadga för psykologföreningar” 

och gör de lokala 

anpassningar som behöver göras. 

Sänd in protokoll från mö- 

Sedan februari i år har 

de kommunalt anställda 

psykologerna i Göteborg 

en ny facklig organisation. 

Alla psykologer anställda 

inom en förvaltning utgör 

en psykologförening. 

Styrelsen och tillika den 

formella föreningen består 

representanter för 

respektive förening. 

Den formella föreningen har 

fått namnet Psykologföreningarna 

för Kommunalt Anställda 

i Göteborg. Tanken är att 

styrelsen arbetar med policy och 

övergripande frågor. En så kallad 

villkorsgrupp för löne- och 

N O T I S 

tet – och de antagna stadgarna. 

Därmed blir föreningen registrerad. 

– Om du är ensam anställd hos 

en arbetsgivare – kontakta förbundet 

centralt för att anmäla 

dig som kontaktombud. Upprätthåll 

kontakt med de lokala 

nätverk som finns. 

– Om det inte finns någon krets 

– ta initiativ till att en psykologförening 

bildas så snart 

som möjligt. Tillvägagångssättet 

blir som ovan, med möte, 

stadgar, protokoll etc. Var 

också aktiv för att bilda nätverk 

för informationsutbyte. 

– Psykologföreningarna kommer 

efter framställan att erhålla 

ekonomiska medel från förbundet. 

– De rikstäckande arbetsplatsföreningarna 

kan, vartefter de 

är redo, ombilda sig till psykologföreningar. 

Det kan vara 

viktigt för engagemanget att 

också dessa skapar en lokal 

eller regional organisation för 

att bevaka medlemsintressen 

gentemot arbetsgivaren via 

Saco-organen. ■ 

Psykologföreningar 

bildas i Göteborg 

Torgny Danielsson, 

ordförande 

Karin Graff-Cederström 

andra viceordförande 

förhandlingsfrågor har knutits 

till styrelsen. Förhoppningen är 

att fler grupper ska bildas 

kring angelägna arbetsområden. 

Bland annat planeras en grupp 

för studiedagar och en för arbetsmiljöfrågor. 

Kretsen kommer 

att finnas kvar till den 1 juli. 

Medlemmar i förbundet anställda 

inom kommunala förvaltningar 

och bolag i Göteborg 

och som inte är anställda på Psykologenheterna 

är välkomna att 

höra av sig. Kontaktpersoner för 

allmänna frågor är styrelsens 

ordförande Percy Andersson, tel 

031-36 59 413 och för löne- 

och förhandlingsfrågor Yakup 

Toper, tel 031-64 23 15. ■ 

Stress och 

utbrändhet 

Foto: Tomas Södergren 

Tempot är högt i dagens arbetsliv, ibland 

kanske väl högt. Genom att regelbundet 

avläsa stressnivån både hos individer och hela 

organisationer kan man få en indikation på 

om åtgärder behöver sättas in. Nu lanserar 

Psykologiförlaget mätmetoder och åtgärdsmaterial 

relevanta för såväl individ som 

organisation. 

Två metoder för att mäta stress 

”Att skapa engagemang och förhindra 

utbrändhet” är ett analys- och åtgärdsmaterial 

avseende arbetsrelaterad utbrändhet 

där författarnas (Leiter & Maslach) utgångspunkt 

är att det är den organisatoriska 

miljön som skapar medarbetarnas förhållande 

till sina arbeten. Instrumentet används på 

gruppnivå i organisationer. 

”Job Stress Survey, JSS” (Spielberger & Vagg) 

är ett instrument som avser att identifiera 

källor till arbetsrelaterad stress på arbetsplatsen 

på individnivå. 

Utbildning 

Under varumärket Assessio erbjuder vi 

utbildningar i stress och utbrändhet. 

Kontakta oss för mer information! 

Assessio är Psykologiförlagets varumärke för utbildningsoch konsulttjänster 

Box 47054 100 74 Stockholm Telefon 08-775 09 00 Telefax 08-775 09 20 

info@psykologiforlaget.se www.psykologiforlaget.se 


Hjärnans plasticitet 

i fokus på sommarmöte 

Det är ett digert program besökarna 

på sommarens internationella 

neuropsykologiska 

kongress i Stockholm kan ta 

del av. Förutom inbjudna talare 

och symposiearrangörer upptar 

programmet ett 50-tal fria föredrag 

och drygt 100 posterpresentationer. 

Professor Jarl Risberg, 

ordförande för programkommittén, 

presenterar här det 

vetenskapliga programmet. 

Sommarens stora utmaning för förbundets 

neuropsykologiska yrkesförening 

(SNPF) är att i samarbete med övriga 

nordiska neuropsykologiska föreningar stå 

som värd för International Neuropsychological 

Society’s möte i Stockholm, 24–27 juli. 

Bakom programmet står dels en Nordisk 

organisationskommitté, som främst arbetat 

med de inviterade föredragen och symposierna, 

dels en internationell programkommitté 

som bedömt och arrangerat de insända 

bidragen. 

Det vetenskapliga programmet är brett 

upplagt och omfattar presentationer inom 

alla neuropsykologins delområden. Vid valet 

av inbjudna talare och symposiearrangörer 

har vi dock valt att ge två aktuella forskningsfält, 

neuronal plasticitet och funktionell 

hjärnavbildning, en extra slagkraftig 

och riklig representation i programmet. 

Av de sex prominenta talare vi bjudit in 

kommer tre att i sina föredrag fokusera på 

hjärnans plasticitet. En lundensisk framstående 

forskare, Anders Björklund, kommer i 

ett föredrag med titeln ”Stem cells and brain 

repair – recent progress and future perspectives” 

att förmedla de senaste rönen inom 

detta heta forskningsfält och ge sin syn på 

möjligheterna att i framtiden reparera 

hjärnskador med hjälp av stamceller. 

Efter denna utblick mot framtiden kommer 

Joan Stiles från University of California 

i San Diego att i sitt föredrag ”Neural 

plasticity and cognitive development” beskriva 

hjärnans plasticitet och förmåga till 

läkning och omorganisation under olika faser 

av hjärnans utveckling. Hon kommer att 

beskriva den centrala roll som plasticiteten 

spelar för hjärnans normala utveckling och 

för vår livslånga anpassning till olika former 

av påverkan utifrån och inifrån. 


Andra aspekter på hjärnans plasticitet 

kommer att ges av Christo Pantev från Toronto. 

Av hans föredrag ”The competition 

for cortical space: Training induced plasticity 

and music” kommer det att på ett fascinerande 

sätt att framgå att plastiska hjärnförändringar 

ligger bakom uppövandet av olika 

musikaliska och andra färdigheter och förmågor. 

Hjärnans plasticitet kommer också 

att behandlas vid ett symposium som har titeln 

”Mapping the neuroplasticity of memory” 

och leds av Agnes Chan från Hongkong. 

Minnesforskning 

För den som är intresserad av forskning om 

minnet finns det mycket att hämta i programmet. 

Nestorn bland minnesforskare, 

Endel Tulving, kommer att hålla ett plenarföredrag 

med titeln ”Episodic memory, 

yesterday and today”. Dessutom kommer 

han att delta i ett inviterat symposium om 

ämnet ”Imaging memory functions in healthy 

and damaged brains”, som organiseras av 

vår internationellt kände minnesforskare 

från Umeå, Lars Nyberg. Här kommer Tulving 

att diskutera sin HERA-modell (Hemispheric 

Encoding/Retrieval Asymmetry) 

och hur denna har stått emot tidens tand under 

åtta år av kritiska empiriska studier. 

Därutöver kommer Hans Markowitsch 

från Tyskland att presentera nya och spännande 

fMRI- och PET-fynd (positron emissions 

tomografi) från personer med minnesstörningar 

orsakade av stress och psykiskt 

trauma. Lars Nyberg själv kommer att berätta 

om hur träning av minnet kan ge upphov 

till förändringar av hjärnans funktionella 

system. 

Stephen Rao från Milwaukee, Wisconsin, 

kommer i ett föredrag att beskriva sina fascinerande 

studier av hjärnmekanismer 

bakom uppfattningen av tid. Med hjälp av 

en av de mest avancerade av de nya avbildningsmetoderna, 

event-related fMRI, kommer 

han att visa att bakom vår tidsuppfattning 

finns dynamiska nätverk av samarbetande 

hjärnområden. 

Kenneth Hugdahl från Bergen har inbjudits 

att organisera ett symposium kring temat 

”Neuroimaging of language and music”. 

Här kommer svenska, finska och norska 

forskare att presentera forskningsresultat 

baserade på olika metoder för funktionell 

hjärnavbildning: fMRI, PET, ERP (Event- 

Related Potentials) och MEG (Magnetencefalografi). 

Föredragen kommer bland annat 

att belysa hur störd uppmärksamhet påverkar 

språkuppfattningen och hur olika dialekter 

uppfattas av hjärnan. Likaså kommer 

studier av förändrad språklig hjärnorganisation 

vid analfabetism att presenteras liksom 

avvikande bearbetning av ljud hos dyslektiker. 

Ett av de inviterade föredragen rör ett 

mycket aktuellt ämne inom barnneuropsykologi 

och neuropsykiatri – utveckling av 

bättre behandling vid ADHD. James Swanson 

från University of California, Irvine, 

kommer att beskriva såväl framsteg rörande 

farmakologisk behandling som metoder för 

framgångsrik psykosocial intervention. 

Medvetandets neuropsykologi 

Neurovetenskaperna har under senare år 

kommit att närma sig filosofin, vilket avspelar 

sig i ett av de inviterade symposierna 

med titeln ”Consciousness”. Den finske 

auktoriteten inom området, Antti Revonsuo, 

organiserar ett symposium, som kommer att 

avspegla aktuell gränsöverskridande forskningen 

kring medvetandets neuropsykologi. 

Oavsett personliga specialintressen kommer 

det att finnas något av intresse att ta del 

av under alla kongressdagarna för såväl yrkesverksamma 

psykologer som forskare. 

Det kommer att dröja länge innan det kommer 

en liknade chans att på hemmaplan få 

höra frontforskare föreläsa om de senaste 

forskningsrönen. ■ 

Jarl Risberg 

professor 

Information, anmälningsblanketter och det 

kompletta programmet finns på SNPF:s och INS:s 

hemsidor (http://www.neuropsykologi.org 

respektive www.osu.edu/ins) och det går också bra 

att skicka e-brev till Håkan Nyman (hakan.nyman@ 

psykolog.net) och till undertecknad 

(Jarl.Risberg@psychology.lu.se). 

17

Psykoanalytikern Ludvig 

Igra skriver i sin artikel 

”När vanliga män blir 

terrorister” (Psykologtidningen 

nr 19/01) att den 

destruktiva potentialen 

finns inom oss alla och lätt 

kan utlösas av yttre 

omständigheter. Men är 

det verkligen så, undrar 

psykologen Cajsa Lindholm, 

som anser att Igra med sitt 

driftsteoretiska 

resonemang normaliserar 

grymheten. 

vi förstå personlig 

grymhet och 

kan 

’’Hur 

våld? Hur kan vi be- 

möta och minska våldet?” Dessa 

frågor har aktualiserats av Psykologtidningen 

i en debattserie. 

Den destruktivitet vi bevittnar i 

världen kräver en djupgående 

förståelse och trovärdiga förklaringar 

som kan fungera som 

vägledning De antaganden man 

har om en människas natur tenderar 

att fungera som självuppfyllande 

profetior. Förutsätter 

man en dödsdrift kan man lätt se 

den. Teoretiska system har en 

tendens att legitimera sig själva. 

Freud hamnade i förnuftets diktatur 

och i en upplyst elit som 

skulle vägleda den opålitliga 

massan. Är människor driftsstyrda 

så finns en viss logik i det 

resonemanget. Men om vi inte 

håller med är det viktigt att formulera 

alternativet. 

Göran Rosenberg redogör i 

en intressant artikel för Robert 

Jay Liftons slutsatser kring människans 

remarkabla förmåga att 

klara historiska rubbningar. 

Människan har, enligt Lifton, en 

”proteansk förmåga” (benämningen 

inspirerad av Proteus, en 

åldrad havsgud i Odysséens 

fjärde sång, utrustad med gränslös 

inre vishet och gränslös yttre 

föränderlighet) att foga samman 

till synes disparata och oförenliga 

element i sin identitet till ett 

sammanhängande själv och att 

självet är människans ständigt 

bearbetande berättelse om vem 

hon är. 

Ur skildringen av en proteansk 

förmåga blir också motsatsen 

tydlig. De som inte klarar 

balansgången och tappar fotfästet, 

lever fragmenterat och 

splittrat utan sammanhang mellan 

sig själva och omvärlden eller 

utvecklar ett fundamentalistiskt 

själv som sluter sig mot 

osäkerheten och öppenheten i 

tillvaron och söker sig till sekteristiska 

rörelser, i kamp mot omvärlden. 

Ett samhälle i stark förändring 

berövat sina traditionella 

patriarkala maktstrukturer 

och givna auktoriteter kräver 

mycket av sina medborgare. 

Människor måste få ihop sin inre 

berättelse med allt mindre 

stöd i en yttre – ”i ett psykologiskt 

landskap tömt på tydlig 

auktoritet och livskraftig gemenskap”. 

I stället för att, tala om människans 

natur som något fixerat 

och definitivt, utvecklar och fördjupar 

Rosenberg, med hjälp av 

Lifton, frågan om destruktivitet 

till att handla om självets sammanhållning. 

Hur utvecklar 

människor ett sammanhållet 

själv, förmöget till yttre föränderlighet 

men med bibehållen 

inre konsistens? Vilka faller för 

den ”fundamentalistiska frestelsen”? 

Och varför? Med den viktiga 

följdfrågan: Blir vem som 

helst fundamentalist? Blir vem 

som helst terrorist? 

En tunn hinna 

Först ut i Psykologtidningens 

debattserie är Ludvig Igra, en i 

medierna ofta anlitad expert på 

det mänskliga psyket. Och som 

sådan en företrädare för psykologers 

syn på bland annat ondska 

och destruktivitet. 

I sin artikel (Psykologtidningen 

19/01) redogör Igra för 

händelserna i en liten bosnisk 

by, där den serbiske rektorn från 

att ha varit en aktad man i byn, 

förvandlas till en brinnande serbisk 

nationalist. Som sådan deltog 

han i och organiserade morden 

på sina muslimska elever 

och föräldrar. Igra frågar sig hur 

en ideologi kan sätta hans långa 

samlevnad med offren och hans 

medkänsla ur spel. Och svarar: 

D E B A T T 

Blir vanliga människor terrorister? 

”Han var inte galen eller psykiskt 

störd. Det kusliga var att 

han var som vi”. 

Förklaringen finns, enligt 

Igra, i att mannen så till den grad 

uppslukades av sina föreställningar 

om det serbiska folket att 

alla komplikationer försvann 

och att verkligheten blev så enkel 

att den gjorde honom till 

mördare. Och slutklämmen i 

konsekvens med detta; alla historiska 

erfarenheter pekar på 

att det kunde vara någon av oss. 

Den destruktiva potentialen 

finns inom oss alla och kan lätt 

utlösas av yttre omständigheter. 

Är det så, till vår egen förvåning, 

att vi plötsligt är i stånd att 

mörda, våldta och förödmjuka, 

som Igra skriver? 

I Igras resonemang döljer sig 

några antaganden som inte tydliggörs 

i artikeln, men framkommer 

i hans nyligen utgivna bok 

”Den tunna hinnan mellan 

grymhet och omsorg”. Bokens 

ledande tankegång framgår av 

titeln; mellan omsorg och grymhet 

finns bara en tunn hinna. 

Dessa två potentialer – till omsorg 

och grymhet – finns inom 

alla människor och lockelsen till 

det totalitära har sin grund i 

grymheten och därmed den 

dragningskraft det enkla och hatiska 

perspektivet kan ha på 

människor. Igra normaliserar 

alltså grymheten. Den är en del 

av vår konstitution och endast 

en tunn hinna kan skydda oss 

mot den. 

I Igras spekulativa och nog så 

snåriga resonemang döljer sig 

naturligtvis den freudianska och 

kleinianska dödsdriften. Vem 

skulle ge sig ut i så luftiga och 

svårgenomträngliga resonemang 

utan att ha fötterna stadigt 

i en övertygelse? Denna ständigt 

närvarande, men inte så ofta 

tydliggjorda, övertygelse är utgångspunkten 

i Igras driftsteoretiska 

tankesystem. Dock inte i 

den freudianska tappningen 

utan i en kleiniansk, med hennes 

demonisering av spädbarnet. 

Med Igras förföriska språk uttryckt 

som att ”inget barn undgår 

en mörkare symbolisk struktur, 

en permanent ficka av po- 

tentiell grymhet, i sin personlighet.” 

Särskilt ansvar 

Som psykologer har vi ett speciellt 

ansvar att försöka förklara 

frågor om våld och grymhet. Vi 

har möjligheten att på ett mer 

djupgående sätt tränga in i dessa 

frågeställningar och utifrån våra 

erfarenheter formulera en sammanhängande 

förståelse. Hannah 

Arendt skriver att fröet till 

all totalitarianism finns i ideologin 

själv. Om man som Igra formulerar 

en människosyn med 

utgångspunkt i dödsdriften så 

får det andra konsekvenser än 

om man utgår från till exempel 

beteendeterapeutisk teori. Vi letar 

som bekant efter det som bekräftar 

våra egna föreställningar 

och mycket har legitimerats i 

vetenskapens namn. Inom det 

område vi rör oss måste vi 

kanske stå ut med subjektivitet 

och lämna positivistiska vetenskapliga 

ideal. Och snarare hitta 

teorier som är öppna och elastiska 

nog att på djupgående och 

trovärdiga sätt förklara en bredd 

av fenomen. 

Tendensen att totalisera utgår 

alltså från teorin själv, från de 

antagande man har som utgångspunkt, 

därför blir också 

valet av teori viktig. Freud rörde 

sig med ett slutet teoretiskt 

system, med de vetenskapliga 

föreställningar man odlade på 

1800-talet. I driftsteorin finns 

inget själv som agent och som 

ett sammanhållande personligt 

centrum likt Liftons proteanska 

själv. Jaget lever i skuggan av 

sina drifter, plågad av uppgiften 

att sublimera eller undertrycka. 

Moralen inympas i människan 

via identifikationer med föräldrarna. 

Så var finns ett levande 

helt själv förmöget till komplicerade 

val? Det fanns inte i freudiansk 

teori och det finns inte 

heller hos Igra. Han talar om en 

moralisk impuls. Men vad skiljer 

den från andra impulser? 

Ronald Fairbairn har på ett 

sammanhängande sätt kritiserat 

och reviderat freudiansk och 

kleiniansk teori. I hans teori 

finns ingen primär narcissism 


Ur Psykologtidningen 19/01. 

utan barnets föds som en psykisk 

helhet; ett helt personligt 

själv differentieras med hjälp av 

objektrelationer till organiserade 

strukturella mönster. Struktur 

och energi är ett hos Fairbairn, 

inte delat som hos Freud. Han 

talar följaktligen om det libidinala 

jaget som den personliga 

utgångspunkten för allt relaterande 

och inte om driftsmässiga 

impulser som ”drabbar jaget”. 

Människan är i grunden relationssökande, 

enligt Fairbairn. 

Behovet av kärlek är grundläggande 

för all utveckling och 

frånvaron av den bidrar till inre 

splittring. 

Den som har vidareutvecklat 

Fairbairns teori och på ett mycket 

fruktbart sätt integrerat den 

med Winnicotts tänkande, är 

Harry Guntrip. Den syntes han 

formulerat med utgångspunkt i 

Fairbairns teoretiska struktur 

och Winnicotts djupa kunskaper 

om barnets tidiga utveckling 

kan, enligt min mening, tjäna 

som utgångspunkt för en hållbar 

och trovärdig teori om destruktivitet 

och våld. Med andra ord; 

vara ett alternativ till freudiansk 

och kleiniansk driftsteori – och, 

i linje med den, till den mystifierande 

och grumliga förklaring 

Igra ger av våld och terrorism. 

En central tanke i objektrelationsteorin 

är identifikationen 

med objektet. Svaret på otillfredställande 

relationer är att 

barnet identifierar sig med objektet, 

identifikationen fungerar 

som ett substitut för en förlorad 

relation. Barnet smälter samman 

med den kyliga, skrämmande eller 

aggressiva föräldern och tar 

in upplevelsen i sig för att undgå 

total tomhet och ensamhet och 

som ett sätt att bemästra det som 


är överväldigande. Det betyder 

att barnet kommer att leva med 

införlivade, osmälta erfarenheter 

inom sig. En yttre skrämmande 

värld reproduceras i det 

inre. För att undkomma den inre 

världens skräck och upplösning 

söker barnet och den vuxne personen 

lättnad genom att förlägga 

erfarenheterna utanför sig 

själv. 

En mycket bra illustration på 

objektrelationsteorins användbarhet 

i förståelsen av destruktivitet 

gav Alice Miller för tjugo 

år sedan i sin skildring av Adolf 

Hitlers barndom – med den träffande 

rubriken – från den fördolda 

fasan till den manifesta: 

”Under de första levnadsåren är 

det alltjämt möjligt att glömma 

de värsta grymheter och idealisera 

angriparen. Men senare 

handlingsmönster förråder att 

hela historien lagrades någonstans 

och nu med oerhörd precision 

utvecklar sig inför omvärlden, 

men med andra förtecken: 

det en gång förföljda barnet är i 

den nya iscensättningen själv 

förföljare.” 

Dissociativ störning 

Om Igra har rätt, lider vi inte då 

alla av en dissociativ störning? 

Dissociation utmärks just av 

förmågan till känslomässig avspjälkning. 

Att snabbt växla 

mellan olika inre tillstånd. Om 

vi kan växla mellan grymhet och 

omsorg på det oförutsägbara sätt 

Igra påstår, vilka borde konsekvenserna 

för barnuppfostran 

vara? Hur kan vi överhuvudtaget 

räkna med ett demokratiskt 

samhälle där människor förväntas 

förhålla sig till komplicerade 

frågor om deras inre är så motsägelsefulla 

och opålitliga? Och 

D E B A T T 

hur borde familjepolitiken se ut 

om till och med familjelivet 

präglas av denna tunna hinna 

som ”kan leda dess medlemmar 

till både himmel och helvete”. 

I inledningen till denna artikel 

talade jag om att fröet till det 

totalitära finns i ideologin själv. 

Eller annorlunda uttryckt; den 

människosyn vi har eller den 

ideologi vi lutar oss mot tenderar 

att legitimera sig själv. Det 

proteanska självet är ett själv 

som karakteriseras av förmåga 

till yttre föränderlighet och inre 

kontinuitet och konsistens. Den 

människosyn Igra skissar är 

dess motsats. Har Igra och anhängare 

till dödsdriften rätt så 

måste vi naturligtvis ta konsekvenserna 

och skydda oss mot 

den inneboende bräckligheten i 

det mänskliga psyket. 

Ett annat sätt att förstå den 

dissociativa företeelse Igra beskriver, 

är att se den med objektrelationsteoretiska 

ögon; som 

ett försvar mot outhärdliga erfarenheter. 

En person som inte 

kan fly från en uppfattad fara, 

flyr i stället genom att förändra 

sin inre struktur. Vi växlar i försöket 

att hålla ihop oss själva 

och skydda oss mot kontakten 

med traumatiska erfarenheter. 

Om objektrelationsteorin har 

rätt – och annan dokumentation 

om traumats betydelse – vilka 

blir då konsekvenserna för vårt 

sätt att förklara destruktivitet 

och våld och i dess spår, den för 

dagen aktuella frågan om fundamentalism 

och terrorism? 

Självutveckling 

Uppgiften för oss psykologer 

kan knappast vara att försöka ge 

heltäckande förklaringar till 

fundamentalism och terrorism. 

Sådana förklaringar måste sökas 

på flera nivåer och i flera dimensioner. 

Många faktorer spelar in, 

ty – som Göran Rosenberg skriver 

– ”det ödesdigra mötet mellan 

ett fundamentalistiskt själv 

och en fundamentalistisk idé om 

världens rening genom förgörelse.” 

Vad vi faktiskt kan göra är 

dock att försöka besvara frågan 

varför en enskild människa utvecklar 

ett ”fundamentalistiskt” 

själv och sluter sig i skydd mot 

osäkerhet och öppenhet, likt 

Erich Fromms beskrivning av 

människors ”flykt från friheten”. 

I valet av teori som utgångspunkt 

för en förklaring av 

mänsklig destruktivitet råder det 

för min egen del ingen tvekan 

om att psykodynamisk teori är 

den enda möjliga. Kunskapen 

om bortträngning och djupt 

omedvetna processer är nödvändig 

för att förstå till synes irrationella 

och omänskliga handlingar. 

Men i stället för ett mystifierande 

av människors handlingar 

och förklaringar av förstörelse 

och självförstörelse 

med hjälp av dödsdriften, behövs 

en teori som betonar det 

lilla barnets utsatthet och beroende. 

Objektrelationsteorin har 

vuxit fram ur terapier med tidigt 

störda patienter. Dessa terapier 

har gett en djupgående kunskap 

om barnets totala beroende av 

en relation för att utveckla ett 

sammanhållet själv, vilket för 

övrigt modern spädbarnsforskning, 

med Stern i spetsen, bekräftar. 

De har också visat att 

människor har en andra chans; 

att i terapi genomleva och integrera 

traumatiska erfarenheter 

och ta igen en egen utveckling 

som har varit hindrad – eller för 

de mest traumatiserade – helt 

avstannat. Terapier med svårt 

traumatiserade patienter ger 

hopp och vägledning. Det är, enligt 

min mening, detta vi ska tala 

om och bidra med: Förståelsen 

av hur en människa blir till, under 

vilka omständigheter ett 

barn utvecklar ett sammanhållet 

själv, förmöget till omsorg och 

ansvar. Och vad traumatiska erfarenheter 

och tidig ensamhet 

spelar för roll, i form av återgestaltning 

och destruktivt utagerande. 

Allt detta behöver vi berätta 

om och stå för. ■ 

Cajsa Lindholm 

psykolog 

Litteratur: 

Andersson, Brattbakk-Göthberg, 

Liljeström, Lindholm, Ståhle, 

Turstedt: Ett rum att leva i. 

Om djupgående psykoterapeutiska 

processer och objektrelationsteori. 

Carlssons förlag 1999. 

Ludvig Igra: Den tunna hinnan mellan 

omsorg och grymhet. 

Natur och kultur 2001. 

Alice Miller: I begynnelsen var 

uppfostran. Wahlström&Widstrand 

1982. 

19

Ludvig Igra ägnar sig i sitt 

svar till Cajsa Lindholm åt 

den ”fantasigestalt och 

doktrinära driftsteoretiker” 

som i Cajsa Lindholms 

inlägg går under arbetsnamnet 

”Ludvig Igra”. 

Och som, menar han, har 

mycket litet med hans 

verkliga uppfattningar och 

ståndpunkter att göra. 

När jag får gensvar på 

något jag skrivit brukar 

jag först undersöka om 

mina ståndpunkter och uppfattningar 

är riktigt återgivna. När 

nu så inte är fallet måste jag ägna 

mig åt den egendomliga gestalt 

som i Cajsa Lindholms inlägg 

går under arbetsnamnet 

”Ludvig Igra”. Denna fantasigestalt 

visar sig vara en doktrinär 

driftsteoretiker som utifrån 

dödsdriftens ödesdigra verkningar 

dragit slutsatsen att vem 

som helst, när som helst, kan bli 

våldtäktsman och mördare. Jag 

hoppas att i det som följer tydliggöra 

att Lindholm i sin polemik 

umgås med ett inre LI-objekt 

som hon förväxlar med den 

yttre verklighetens Ludvig Igra 

som skrivit Den tunna hinnan. 

Hennes skapelse står inte ens att 

finna i På liv och död där jag 

faktiskt diskuterar dödsdriften. 

Destruktivitet, 

ansvar och dödsdrift 

Den fråga Lindholm ställer sig 

är om jag menar att vem som 

helst blir fundamentalist eller 

terrorist. Svaret är nej! Däremot 

säger den historiska erfarenheten 

att åtskilligt fler än man anar, 

under vissa yttre betingelser, 

kan överge sina moraliska övertygelser. 

Lindholm tillskriver 

mig uppfattningen att sådana 

förändringar sker oförklarligt 

och slumpmässigt. Vad jag lyft 

fram är följderna av människans 

moraliska bräcklighet. Moral inte 

är något man har, utan något 

som ständigt måste återerövras. 

Det jag faktiskt hävdar är att 

man därför måste vara uppmärksam 

på och ta ansvar för 

sina egna destruktiva tendenser, 

även i vardagen. Varje människa 

utvecklar en destruktiv inre 

struktur som under inflytande av 

en ideologisk massrörelse kan 

vinna herravälde över personligheten. 

Ingen av oss bör vara 

övermodig nog att göra profetiska 

anspråk på att veta att man 

kommer att kunna stå emot. 

Aha, dödsdriften, anar kanske 

Lindholm. Hon vet att hon är ute 

på hal is eftersom hon först försiktigtvis 

påstår att dödsdriften 

”döljer sig” i mina snåriga och 

spekulativa resonemang. Faktum 

är att dödsdriften inte har 

någon huvudroll i Den tunna 

hinnan. Några rader senare har 

detta dolda ränkspel från min 

sida uppgraderats till ett öppet 

faktum: ”Om man som Igra formulerar 

en människosyn med 

utgångspunkt i dödsdriften…” 

Lindholm tvingas att tillverka 

sig det driftsteoretiska monster 

hon behöver, annars finns det ju 

inget att förgöra! 

Gemensamt ursprung 

Vad är det då jag skriver i boken? 

Under rubriken: Relationer 

i barnets inre värld säger jag följande: 

”Människans förmåga till 

illgärningar har sitt ursprung i 

samma själsliga betingelser som 

hennes förmåga till omsorg och 

osjälviskhet. Denna tanke – som 

också genomsyrar denna bok – 

utgår från två existentiella 

grundvillkor a) människans ursprungliga 

värnlöshet och beroende 

av sina närmaste b) människans 

avancerade symboliseringsförmåga.” 

Detta är min huvudpoäng: genom 

de erfarenheter spädbarnet 

gör i relationen till sina närmaste 

kommer oundvikligen två 

psykiska strukturer att uppstå: 

en som befrämjar omsorg och en 

som lockar till hat och grymhet. 

Båda strukturerna har ett gemensamt 

ursprung: behovet av 

trygghet och nödvändigheten av 

delaktighet i en symbolmättad 

D E B A T T 

Svar: 

Nej, vem som helst 

blir inte terrorist 

gemenskap. Det gemensamma 

ursprunget är skälet till att jag 

valde metaforen ”den tunna hinnan”. 

Lindholm snöper Fairbairn 

När jag skriver att ”inget barn 

undgår en mörkare symbolisk 

struktur, en permanent ficka av 

grymhet, i sin personlighet” så 

handlar det komiskt nog mindre 

om dödsdriften och mer om 

Fairbairn. Han ingår nämligen 

bland mina psykoanalytiska favoriter 

tillsammans med Freud 

och Klein, och jag har ägnat honom 

stort utrymme i Objektrelationer 

och psykoterapi från 

1983. Det är alltså Fairbairns inflytande 

som återfinns dolt i Den 

tunna hinnans text! Vad jag beskriver 

i boken är hur olika inre 

psykiska strukturer uppstår i 

samspel med modern. Eftersom 

människan är relationssökande 

försöker barnet genom identifikation 

bibehålla relationen till 

modern också när den är smärtsam. 

Barnet införlivar därigenom 

onda relationer och följden 

blir destruktiva inre strukturer 

som söker betvinga de kärleksfulla. 

Det måste ha undgått Lindholm 

att jag i boken undersöker 

hur identifikation kan leda till 

både utveckling såväl som destruktion. 

Det är talande att hon i 

sitt inlägg presenterar en snöpt 

Fairbairn. Hon beskriver hans libidinösa 

jag och dess sökande 

efter relationer och kärlek. Men 

hon utelämnar karaktäristiskt 

nog en lika central aspekt av 

hans modell av psyket, nämligen 

det antilibidinösa jaget. Det 

är en psykiska struktur som genererar 

fientlighet, upplever omsorg 

som ett hot, hyllar osårbarhet 

och styrka och är källan till 

förakt för svaghet. 

I min bok beskriver jag hur en 

sådan inre struktur kan uppstå 

och bestå. Just genom identifikationen 

med onda inre objekt 

blir denna destruktiva struktur 

en oupplöslig del av identiteten 

med sin egen självgående dyna- 

mik. Denna dynamiska psykiska 

struktur är den ”mystifierande 

och grumliga” grundval jag ser 

som källan till våld och grymhet. 

Det är psykiska strukturer, 

inte drifter i sig, som är våldets 

intrapsykiska drivkraft. 

Husgudar 

Alla har vi våra husgudar och 

Lindholms heter Harry Guntrip. 

Jag misstänker att det är hans 

Personality Structure and Human 

Interaction som spökar i 

hennes text. Det är troligen därför 

hon vill utmåla mig som en 

impulsteoretiker som demoniserar 

spädbarnet. I Guntrips bok 

tycks Freud och Klein representera 

ett primitivt Gamla Testamente 

medan Fairbairn bli Johannes 

Döparen och Winnicott 

framstår som den psykoanalytiska 

utvecklingens Frälsare. 

Vackert kanske, men som vanligt 

krånglar verkligheten till 

det. Winnicott kunde nämligen 

komma fram till sina betydande 

teoretiska och kliniska formuleringar 

alltmedan han förblev 

förankrad i driftteorin. Just på 

denna punkt kritiserar han för 

övrigt Fairbairn. Något som borde 

vara en omöjlighet enligt 

Lindholms logik. 

Jag tycker det vore intressant 

att diskutera min tanke att människans 

moraliska strävan har 

sin källa i psykets egna förutsättningar. 

Det skulle betyda att 

den inte är inlärd. Dessvärre tror 

jag inte på möjligheten av en sådan 

diskussion med Lindholm 

som i sin ideologiska tunnel är 

fullt upptagen med att bara se 

det hon vill se. ■ 

Ludvig Igra 

Psykoanalytiker 


Ja tack, jag beställer ....... ex av Pojkmottagningen 

Pris 260 kr. Art nr 9012. 

Namn 

Förvaltning/skola 

Adress 

Postadress 

E-post adress 


Pojkmottagningen 

Sexuella övergrepp och behandling 

ANDERS NYMAN OCH BÖRJE SVENSSON 

”EN UPPTÄCKTSFÄRD I BARNS UTSATTHET” – så har författarna 

beskrivit sitt arbete. Vi får möta pojkarna och får följa behandlingsarbetet. 

Vi får en inblick i de svårigheter och problem som 

det kan innebära. Men vi får också hjälp att förstå och att se de 

möjligheter det rymmer. 

Sedan 1990 har 300 pojkar besökt Pojkmottagningen. Mötet 

med dessa pojkar, deras erfarenheter, deras bilder och berättelser 

om hur de handskas med en svårbemästrad verklighet utgör den 

allra främsta källan till de reflektioner kring pojkar utsatta för 

sexuella övergrepp som boken vill förmedla. 

Reviderad och omarbetad upplaga. Boken är lättillgänglig 

och vänder sig till professionella såväl som till andra som möter 

pojkar som blivit eller misstänks vara offer för sexuella övergrepp. 

Art nr: 9012 

Pris: 260:– 

NY UPPLAGA 

Skicka in kupongen till Rädda Barnen, 107 88 Stockholm, 

faxa 08-698 90 25, ring 08-698 90 20 eller beställ via 

www.rb.se/bokhandel 

Välbesökt 

studentfacklig 

kurs 

Helgen den 13–14 april 

ordnade Studeranderådet 

facklig kurs i Stockholm. 

Temat för kursen var 

”Psykologens roll i samhället 

– nu och i framtiden, 

löner, status utbildning 

med mera”. 

Kursen var välbesökt, i 

stort sett alla platser var 

fyllda, det vill säga 

omkring 30 deltagare förutom 

SRs 15 medlemmar. Fördelningen 

mellan terminerna var 

också förhållandevis jämn med 

ett antal deltagare även från termin 

1. Kul! 

Psykologförbundets ordförande 

Torgny Danielsson fick 

inleda helgen med en presentation 

av förbundet. Därefter inleddes 

en av de många gruppövningar 

som genomsyrade helgen. 

Just denna övning gick ut 

på att varje deltagare skrev ned 

något av det denne hade hört om 

de olika orternas – förutom den 

egna ortens – utbildningar. 

Lögn eller sanning 

Både bra och dåliga saker, fördomar 

osv. Sedan fick deltagarna 

från respektive ort bemöta de 

påståenden som framkommit 

och antingen avfärda dem som 

illasinnade rykten, eller bekräfta 

dem som sanningar. 

Studeranderådets ordförande 

Mikal Björkström presenterade 

därefter sig själv och studeranderådets 

medlemmar inför kursdeltagarna. 

Här inhämtades också 

kursdeltagarnas reflektioner 

kring det SR har företagit sig att 

jobba med. 

Efter detta moment talade 

kansliets förhandlingschef Judith 

Rosengren bland annat om 

löner och löneförhandlingar. 

Mot slutet av dagen pratade två 

före detta Umeåstudenter, Nicolas 

Aho och Sofia Porseryd, om 

hur det är att söka och genomföra 

PTP. De kom med värdefulla 

reflektioner både angående utbildningen 

och den framtida yrkesrollen. 

Till kvällen hade en middags 

buffé anordnats för deltagarna. 

Denna trevliga tillställning fortsatte 

en bra bit in på natten. 

Söndagen började med att 

David Edfeldt, som är ledamot i 

förbundsstyrelsen föreläste om 

opinionsbildning för psykologer. 

Här behandlades till exempel 

ämnet mediaträning! David 

lade in flera diskussioner i smågrupper 

under sitt föredrag. 

Även Anders Eriksson ur förbundsstyrelsen 

stod på schemat 

som föredragshållare. Han fick 

dock förhinder i ett sent skede. 

Luckan i programmet kunde Johan 

Blomberg tursamt nog fylla 

med ett uppskattat föredrag. Johan, 

som är en av delägarna i 

konsultföretaget Provins fem, 

talade om hur konsulttjänst 

inom organisationspsykologin 

kan se ut. 

Förändring underifrån 

Som helhet fungerade organisationen 

kring kursen mycket bra. 

En enkät för utvärdering av varje 

moment hade iordningställts. 

Påminnelserna att denna skulle 

fyllas i haglade under hela helgen. 

Sammanställningen har 

dock inte kommit till min kännedom 

i skrivande stund. 

Som sammanfattning av kursen 

kan jag personligen dra slutsatsen 

att en del av de förändringar 

som vi vill åstadkomma, 

bättre lön, högre status och så 

vidare, måste komma underifrån. 

Samarbete är bra och nödvändigt 

för att komma någonstans. 

Vi måste sluta tala om för 

varandra att den ena utbildningen 

är bättre eller sämre än den 

andra, att den ena inriktningen 

är mera rätt en den andra. Det är 

vi själva som måste lyfta oss, 

ingen kommer att göra jobbet åt 

oss. Engagera er! ■ 

Gustaf Hilding 

SR-ledamot i Linköping 

21

När 

idealen 

vittrar 

Den oberörbara 

Regi: Oskar Roehler 

Distributör: Triangelfilm 

Filmen ”Den oberörbara” 

är en hybrid mellan 

regissörens självbiografiska 

uppgörelse med sin 

mamma och en politisk 

kommentar till Berlinmurens 

fall och Tysklands 

återförening, skriver Cecilia 

Hector, som tycker filmen 

är intressant ur båda aspekterna, 

men ändå lämnar 

henne vagt otillfredsställd. 

är 

filmen som måste 

oberörbara” 

’’Den 

göras. Den bär tydli- 

ga spår av regissörens pockande 

frigörelseprocess. Det gör att 

han lyckas få bilden av den oberörbara 

modern att beröra sin 

publik. Sonen frambär en paradoxal, 

postum hyllning till sin 

försumliga moder. Gisela Elsner 

är i sonens porträtt av henne 

en fullblodsexhibitionist som 

får fylla varje filmruta med sin 

anslående gestalt. Allt från den 

uppseendeväckande Nefertiteperuken 

hon envisas att bära 

över Diorkappan till de stylthöga 

stövletterna. Bilden av modern 

är påfallande just bildmässig. 

Precis som sig bör i en film, 

tyngs den inte av någon besvärande 

dialogmassa. 

Regissören Oskar Roehler 

har inspirerats av bland andra 

Fassbinder, Bergman och bröderna 

Cohen. Trots att han haft 

ett så uppenbart eget intresse i 

filmen, framstår han som en mogen 

konstnär. Det är lätt att föreställa 

sig att filmen om mamma 

bokstavligen stod i vägen för 

fortsatt skapande. Nu finns den 

och nu kan Oskar fortsätta på sin 

bana – förhoppningsvis befriad. 

Allt detta gör att man frestas att 

tro att det är en ung debutant vi 

har att göra med. Det är fel. Os- 

kar Roehler är strax över femtio 

år och har en rad filmer bakom 

sig. I Sverige har vi bara hittills 

sett en av dem på Stockholm 

filmfestival och den fick ingen 

distribution i Sverige. 

Det har skrivits en hel del om 

”Den oberörbara” så ni har 

kanske redan bakgrunden klar 

för er: Gisela Elsner växte upp i 

en familj där fadern var direktör 

i Siemens och modern verkar ha 

varit kall som stål. Familjen 

gjorde sig en förmögenhet efter 

kriget och dottern gjorde uppror 

genom att umgås i vänsterkretsar. 

Gisela Elsner började skriva 

romaner och gjorde succé med 

”Jättedvärgarna” (Bonniers förlag, 

1965). Därefter lyckades 

hon aldrig leva upp till de fortsatta 

förväntningarna. 1959 gifte 

hon sig med en annan västtysk 

författare, Klaus Roehler 

och fick sonen Oskar. Vi får inte 

veta något om äktenskapet eller 

om henne som mor. Vi får bara 

förstå att relationer inte var Giselas 

starka sida. Filmen skildrar 

hennes sista dygn. När berlinmuren 

faller 1989 faller också 

Gisela, hon tar livet av sig genom 

att låta sig falla genom ett 

fönster på den avvänjningsklinik 

hon för tillfället befann sig. 

Berlinmurens fall avgörande 

Jag vet egentligen ingenting om 

hur Gisela Elsner tog livet av 

sig, jag har bara filmens version. 

Och den tar onekligen fasta på 

hur murens fall och återföreningen 

av de bägge tyska staterna 

blir avgörande för huvudrollsfiguren. 

Hon verkar ha tagit 

F I L M R E C E N S I O N 

politiken till sig på ett närmast 

perverterat sätt. Jag hade inte 

tänkt så för 33 år sen. Då var det 

privata politiskt och politiken 

blev privat. Jag föreställde mig 

nog aldrig att konsekvenserna 

skulle kunna bli dessa om den 

parollen drevs till sin yttersta 

konsekvens. 

Oskar Roehler ska ha all heder 

av att han lyckas beskriva 

sin mammas sista dagar så rakt 

och utan nämnvärd bitterhet. 

Avståndet mellan mor och son 

när de i filmen möter varandra 

efter tre år är så påtagligt att det 

känns som om man skulle kunna 

ta på det. Det präglas mer av 

stelnad sorg än av vrede. 

Filmen är uppbyggd kring en 

rad möten. Hanna Flanders 

(mamman heter så i filmen i ett 

försök att skilja på dikt och 

verklighet) är på gränsen till 

suicid när hon i sin eleganta 

münchenlägenhet ser på TV hur 

jublande människor river Berlinmuren. 

Denna upptakt blir 

betecknande för en lång rad av 

Hannas paradoxala reaktioner 

på det som sker i världen. På så 

sätt blir filmen också en bildmässig 

inventering av en djupt 

melankolisk persons svarta 

världsbild. 

”Den oberörbara” är en film 

om hur ett politiskt skede i 

historien griper tag i en enskild 

människa så att det blir en 

oskiljaktig del av hennes liv. 

När epoken är över, muren faller, 

måste också den människans 

liv ta slut. I psykoanalytisk mening 

saknar Gisela egna inre 

goda objekt som skulle kunna 

Skådespelerskan 

Hannelore Elsner 

spelar sin namne 

Gisela Elsner 

i filmer Den 

oberörbara. 

inge henne förhoppningen om 

att relationen till en annan människa 

är möjlig. 

I scener där Gisela möter en 

servil portier eller ett lika servilt 

butiksägarpar är det tydligt att 

det är som kund Gisela har ett 

värde, när pengarna tryter och 

hon tvingas ta in i en schabbig 

lägenhet eller försöka sälja tillbaka 

sin diorkappa möts hon av 

kalla handen. På baren dit hon 

söker sig möter hon en i förstone 

devot beundrare av sina böcker, 

som så snart han märker att han 

inte lyckas köpa henne med 

smicker slår om i brutalt förakt. 

Portieren på lyxhotellet hon 

brukar ta in på i Östberlin är en 

grotesk nidbild av den kapitalistiska 

världens betjänt. Förläggaren 

som hon verkar ha haft ett 

förhållande med är enbart besvärad 

när hon dyker upp i hans 

uppsluppna firande av murens 

fall. På hotellet tilltalas hon av 

en prydlig yngre man som visar 

sig vara hotellets manlige prostituerade 

och i yttersta förnedring 

betalar hon honom sina 

sista mark. En kvinnlig förlagstjänsteman 

förbarmar sig 

över henne, men den bostad hon 

erbjuder är placerad mitt i något 

vi här hemma skulle kallat miljonprogramsområde,tillkommet 

i syfte att ge arbetarklassen 

anständiga bostäder. Här får hon 

in på bara huden erfara hur det 

samhälle hon idealiserat i sin naivitet 

blev till en förnedrande 

misär för många miljoner. 

När hon i desperation söker 

sig ut för att bryta isoleringen 

tvingas hon på sina stilettklack- 


ar ta sig över en till synes oändlig 

leråker för att hitta närmaste 

bar. En varmhjärtad kvinna 

fångar upp henne när hon i yttersta 

nöd står helt mal placé vid 

en korvkiosk i sin diorkappa 

utan att verka kunna förstå hur 

hon skulle kunna mätta sig där. 

Kvinnan tar henne med till sin 

stora bullriga familj och där får 

hon erfara hur de skålar för den 

nya friheten utan muren. Hennes 

egna försök att delge dem sin 

syn på det moraliska förfall som 

nu ska utvecklas skorrar hopplöst 

falskt i dessa människors 

öron. 

Allegori 

Filmen har vid det här laget antagit 

allt fastare allegoriska former. 

Här är den ignoranta 

vänsterradikalen från väst som 

hyste ogrundade förhoppningar 

till öst. Men här är också den 

kvinna som fullständigt barskrapad 

står vid sitt livs slut. Skådespelerskan 

Hannelore Elsner 

bär av en slump samma efternamn 

som Gisela och hon spelar 

sin roll med en inlevelse som 

om hon spelar från djupet av sig 

själv. Det var länge sen jag såg 

en film med så stark biografisk 

bakgrund som lyckats bli så 

trovärdig som ”Den oberörbara”. 

Filmen har ingen slagsida åt 

redovisning som brukar verka så 

störande när en autentisk berättelse 

ska filmas. Hanna Flanders 

möter våra blickar naken i sin 

yttersta kamp för den existens 

hon trodde skulle kunna bära 

henne. 

Den känsla av vag otillfredställelse 

som jag fortfarande 

känner inför filmen tror jag har 

att göra med en desillusionering 

som jag och många generationskamrater 

med mig tvingats 

till av historiens gång. Det är ett 

slående tidens tecken att det åter 

blivit angeläget för filmare och 

teaterfolk att ta sig an politiska 

ämnen. Det spelas politisk teater 

igen i Sverige. 

68-generationen skaffar sig 

en överblick och många yngre är 

glädjande nog åter intresserade 

av att se världen i politiska termer 

och att själva skaffa sig ett 

perspektiv. Men varje avidealisering 

har sitt pris, världen gick 

inte att rädda på det sätt vi trodde 

då, det är bara att hoppas att 

nya sätt kommer att prövas. ■ 


Cecilia Hector 

När beskedet är cancer 

– en stödbok 

av Marta Cullberg Weston, 

Wahlström och Widstrand, 2001. 

Jag har jobbat på Radiumhemmet 

som psykolog i femton år 

och under den tiden mött 

många människor med cancer i 

olika skeden av sjukdomen. Jag 

har också träffat människor 

som, även om de inte själva fått 

en diagnos, ändå är mycket berörda 

av sjukdomen hos en anhörig. 

Många berättar om viljan 

att själv kunna påverka hur man 

känner sig och helst också sjukdomen. 

I dagens sjukvård, och kanske 

särskilt när det gäller cancerbehandlingar, 

är patienten utlämnad 

till experternas beslut. Det 

är svårt att som lekman vara tillräckligt 

insatt för att göra egna 

bedömningar. Det kan kännas 

som att man ”lämnar in sin 

kropp” för behandling och att 

man själv är passiv i processen. 

Att kunna vara aktiv som patient 

och delta i den egna behandlingen 

och rehabiliteringen upplevs 

därför som mycket värdefullt. 

Behovet av en ”stödbok” som 

den Marta Cullberg Weston 

skrivit är därför oerhört stort. 

Här finns information om cancersjukdom, 

om hur man kan reagera 

som patient och som anhörig 

i olika skeden av sjukdomen. 

Författaren ger också tips 

och förslag till hur situationen 

kan hanteras, både psykiskt och 

fysiskt. 

Boken inleds med en beskrivning 

av cancerbeskedet och 

krisreaktioner i samband med 

detta. Därefter kommer ett kapitel 

som kort beskriver olika tumörformer. 

Det är bra att betona 

att cancer är en rad olika sjukdomar. 

Prostata- och bröstcancer 

behandlas specifikt. 

Texten är för ytlig, och skulle 

ha tjänat på att en specialist på 

dessa tumörformer konsulterats. 

När det gäller till exempel screening 

för prostatacancer slår författarens 

personliga erfarenheter 

igenom. Nackdelen med en 

överdiagnosticering av prostatacancer 

är att många män då 

skulle tvingas ta ställning till be- 

B O K R E C E N S I O N E R 

Ansvaret är inte patientens 

handling som medför impotens 

och sänkt livskvalitet. Man vet 

ännu inte värdet av tidig behandling, 

en studie pågår som 

bäst. Dessa aspekter bör också 

beaktas av en man som vill ha 

ett PSA-test som komplement 

till palpation, något som inte berörs 

i boken. 

I kapitlet ”Att vara cancerpatient” 

ges olika exempel på situationer 

som man som patient 

kan uppleva och en del tips om 

hur man kan hantera dem. En 

del av tipsen kan förefalla enkla 

och självklara, men det kan vara 

väldigt användbart att få dessa 

förslag. Många patienter uttrycker 

just ett behov av tips 

från andra som varit i samma situation. 

En liten nackdel är att 

tipsen ofta ges inne i löpande 

text. Det skulle kanske vara lättare 

att se dem om de också presenterades 

i slutet av varje avsnitt. 

”Second opinion” 

Kapitlet ”Cancerbehandlingar” 

beskriver olika former av behandling. 

Det är bra att Marta 

Weston Cullberg tar upp rätten 

till en ”second opinion”, något 

som ju finns även här i Sverige, 

men som är okänt av de flesta. 

Att operationen tas upp som ett 

särskilt problem är viktigt. De 

flesta studier av känslomässiga 

reaktioner och livskvalitet finns 

i samband med cytostatikabehandling, 

strålbehandling eller 

hormonterapi. Problemen vid 

kirurgi är inte studerade i sam- 

ma utsträckning. För patienterna 

är dock de kirurgiska ingreppen 

av stor betydelse och de aspekter 

som tas upp är mycket relevanta. 

Medan många av effekterna 

av de övriga behandlingsformerna 

är reversibla, lämnar ofta 

kirurgin bestående konsekvenser, 

inte minst i form av synliga 

ärr. I detta kapitel ges också en 

rad tips. Jag uppskattar särskilt 

att Marta Cullberg Weston tar 

upp att man inte ska förvänta sig 

att göra stordåd och att må bra 

efter avslutad behandling, utan 

att denna tid tvärtom kan vara 

jobbig. Det är viktigt att patienterna 

får denna kunskap. Att 

man bör diskutera alternativ 

tilläggsbehandling med läkaren 

behöver påpekas, eftersom 

många patienter skäms för att ta 

tilläggspreparat och därför inte 

vågar prata med läkaren om detta. 

Kapitlen sex till nio handlar 

om immunförsvar, hur kroppen 

och psyket samverkar, hur man 

ska stärka sitt immunförsvar och 

minska sin stress. Dessa kapitel 

är jag kritisk mot liksom mot det 

genomgående temat i boken, 

nämligen ”kampen mot cancern”. 

Marta Cullberg Weston 

resonerar lekmannamässigt gällande 

sambandet mellan immunförsvar, 

stress och cancer. 

Resonemanget framstår som 

logiskt, men innehåller flera 

fallgropar. Den första är att sambandet 

mellan immunförsvar 

och cancer i stor utsträckning är 

outforskat. Forskare inom immunologin, 

som jag pratat med, 

anser inte att det är sannolikt att 

man kan påverka prognosen vid 

en diagnosticerad cancer med 

psykologiska metoder. En cancerutveckling 

är ju, som författaren 

också påpekar, sannolikt 

resultatet av en mängd händelser 

under en lång tid. En diagnosticerad 

tumör innehåller ett 

så stort antal celler att det är 

osannolikt att man skulle kunna 

påverka dem genom att förstärka 

immunförsvaret med ”tankekraft”. 

Den andra fallgropen är 

därför att även om man kan stärka 

immunförsvaret med psykologiska 

metoder och även med 

kost, fysiska övningar och liknande 

så vet man inget om hur 

23

det i så fall skulle påverka tumören. 

Skapar skuldkänslor 

När jag började arbeta med cancerpatienter 

för många år sedan 

var metoder för att stärka immunförsvaret 

och därmed påverka 

utgången av sjukdomen 

mycket populära. Många patienter 

kom med starka skuldkänslor 

för att inte ha kunnat ”kämpa” 

tillräckligt och med oro för hur 

de känslomässiga reaktionerna 

påverkar sjukdomen. Ofta hade 

anhöriga och välmenande vänner 

kommit med en rad idéer om 

hur patienten själv skulle kunna 

påverka sin sjukdom. Patienterna 

hade då också skuldkänslor 

gentemot dem. 

Det finns, så vitt jag vet, inget 

belagt samband mellan stress 

och cancer. Forskningsresultaten 

är motstridiga. Visualisering 

har inte visat effekter på cancer. 


Marta Cullberg Weston tar upp 

studier av Fawzy och Spielgel 

där psykoterapi hade effekter på 

överlevnad. Även om dessa studier 

är randomiserade, finns det 

kritik mot dem, bland annat vad 

gäller kontrollen för prognostiska 

faktorer. 

De råd som Marta Cullberg 

Weston ger – att minska stressen 

och att i största möjliga mån leva 

som vanligt – står i kontrast 

till råden om olika metoder att 

stärka immunförsvaret. Jag är 

rädd att de ökar trycket på patienterna 

att ändra sin livsstil och 

ägna ännu mer tid åt sjukdomen 

än nödvändigt. Att vila, äta gott, 

göra det man tycker om och att 

umgås med anhöriga och vänner 

tror jag är mer meningsfullt. 

Även om författaren påpekar 

att var och en ska göra som den 

vill, så har hon lagt ansvaret på 

patienten för utgången av sjukdomen 

i och med den starka fo- 

Tematisk Freudbiografi 

Freud av Octave Mannoni. 

Översättning och förord: Håkan 

Liljeland. Bearbetning och översättning 

av tyska citat: Mats Leffler. 

Efterord: Per Magnus Johansson. 

Glänta produktion 2001. 

Octave Mannoni levde 

mellan 1899 och 1989 

och hade ett brokigt 

liv. Under andra världskriget 

tjänstgjorde han som chef för 

den franska kolonialförvaltningens 

säkerhetstjänst på Madagaskar. 

Han återvänder till hemlandet 

efter kriget och börjar en 

psykoanalys hos den franska 

psykoanalysens portalgestalt 

Jacques Lacan. Åter på Madagaskar 

är han närvarande vid 

1947 års fruktansvärda repression 

som den franska kolonialmakten 

utförde mot Madagaskars 

självständighetsrörelse. 

Över 100 000 tusen människor 

dödades. Mannoni tog ställning 

för självständighetsrörelsen och 

hans position inom kolonialförvaltningen 

blev omöjlig. Han 

skrev när han var tillbaka i Paris 

en av postkolonialismens första 

genomarbetade skrifter Prosper 

and Caliban: The Psychology of 

Colonization, som fortfarande 

finns tillgänglig i det aktuella utbudet 

på till exempel Karnacs 

bokhandel i London. 

Mannoni återupptar analysen 

hos Lacan och blir själv psykoanalytiker 

relativt sent i livet. 

Han gifter sig med Maud, som 

för de flesta svenskar kanske 

mer än Octave förknippas med 

namnet Mannoni. Hon har kommit 

ut med flera böcker på 

svenska. 

Mannoni är naturligtvis starkt 

påverkad av Lacan. Det finns i 

den här aktuella boken Freud 

den vanliga franska betoningen 

av Freuds tidiga skrifter: Studier 

i hysteri, Drömtydning, Vardagslivets 

psykopatologi, Vitsen 

och Råttmannen och ytterligare 

några. Alla dessa har en tonvikt 

på ordens och språkets symboliska 

funktion. Mannoni intar 

dock en självständig position i 

förhållande till Lacan; han är 

kritisk mot auktoritets- och 

maktbegär, som han tycker sig 

se och är också skeptisk till de 

ibland mycket avkortade sessioner 

som Lacan och hans epigoner 

körde med. Han kastar dock 

inte ut barnet med badvattnet 

och förblir på sitt sätt lojal med 

Lacans rörelse och är den som 

kuseringen på stress, immunförsvar 

och cancer. Den starka betoningen 

på ”kamp mot cancern” 

som genomsyrar hela boken 

antyder också att det hänger 

på patienten själv. 

Information är ett mycket 

viktigt men svårt område. Här 

märks att Marta Cullberg 

Westons erfarenheter av cancerbehandling 

inte kommer från 

den offentliga svenska sjukvården. 

Hon ger ofta rådet ”fråga 

Din läkare”. Majoriteten av cancerpatienterna 

i svensk sjukvård 

har inte en läkare som ansvarar 

för behandlingen. Det finns stora 

brister i kontinuiteten i vårdkedjan. 

Svenska patienter är ofta 

hänvisade till många olika personer 

under sin cancersjukdom 

och det skulle ha varit värdefullt 

om denna problematik också behandlades 

i boken. 

När det gäller information 

framkommer också tydligt att 

skriver nekrologen om Lacan i 

Le Monde. Mannoni var kritiker 

och författare också på andra 

områden inom litteratur och 

konst och han var på detta sätt 

inte så beroende av identiteten 

som psykoanalytiker. En sådan 

position gör det kanske möjligt 

att inta en mer skeptisk och 

självständig roll i skrivande och 

tänkande. 

Det finns en rik flora av 

Freudbiografier. De flesta, vi 

kan ta Jones och Gay som exempel, 

blandar Freuds personliga 

historia med den teoretiska utvecklingen 

av psykoanalysen. 

Mannoni har en delvis annorlunda 

vinkling. Den ligger i linje 

med en uttalad avsikt att följa 

Freuds eget önskemål: endast 

om händelser i livet är betydelsefulla 

för den teoretiska utvecklingen 

är de värda att uppmärksamma. 

Hans uppläggning 

av boken är också tematisk; han 

följer ett spår – en idé – i taget 

och utvecklar detta oberoende 

av den historiska kronologin 

tills det är uttömt. Man skulle 

kunna befara att detta blir alltför 

strikt teoretiskt, men så är inte 

alls fallet. Det visar sig att 

mycket av den teoretiska utvecklingen 

är förknippad med 

Marta Cullberg Weston har ett 

anhörigperspektiv. Hon anser 

att den anhörige ska informera 

sig så att han/hon i sin tur ska 

kunna informera både patient 

och andra närstående. Enligt 

min erfarenhet vill de flesta patienter 

själva skaffa sig information 

i den takt de orkar ta in den. 

De vill också bestämma vilken 

information de anhöriga och 

vänner ska få. 

Sammanfattningsvis tror jag 

att detta är en bok som kommer 

att läsas av många cancerpatienter 

och anhöriga. Boken tar upp 

en rad områden som är angelägna 

för cancerpatienter, men är 

enligt min mening alltför fokuserad 

på ”kamp mot cancern”. ■ 

Yvonne Brandberg, 

psykolog, docent 

Radiumhemmet, 

Karolinska sjukhuset 

relationer och händelser, som 

ger ett liv åt framställningen. 

För att man ändå ska behålla en 

historisk förankring så finns det 

en översiktlig kronologi i inledningen 

till boken. 

Områden som behandlas mer 

ingående är till exempel Drömtydnings 

betydelse för utvecklandet 

av teorin om den psykiska 

apparaten, utvecklingen av 

psykoanalysen från en teori om 

hysteri till en mer generell psykologi, 

incest och fadermord 

och skuldkänslornas mysterium. 

Det är naturligtvis omöjligt 

att hålla en enda idé åt gången 

fri från alla andra. Ambitionen 

är sympatisk och delvis framgångsrik 

och det blir lättare att 

se hur utvecklingen går framåt. 


Några teman är liksom instuckna 

i andra resonemang och jag 

skulle vilja lyfta fram ett av 

dessa. 

Charcots påverkan 

Jean-Martin Charcots betydelse 

för Freuds utveckling behandlas 

ovanligt tydligt. Freud kommer 

till Charcot med en gedigen tysk 

fysiologisk utbildning. Han tror 

på en teori som har fysiologin 

som utgångspunkt för att förklara 

sjukliga tillstånd. Charcot utgår 

mer från symtomen och bryr 

sig inte primärt om den fysiologiska 

grunden. Freud opponerar 

mot detta och söker sig fram 

med sin egen fysiologiska förklaringsmodell. 

När Freud i ett 

sådant sammanhang inte hittar 

någon förklaring till ett symtom 

svarar Charcot honom: ”Ça 

n’empêche pas d’exister’” [”det 

hindrar inte att det existerar”]. 

Mannoni menar att detta gav 

Freud impulsen att börja tänka 

att det fanns föreställningar som 

var separerade från medvetandet 

och gav en öppning mot det 

som skulle bli hans bestående 

stora upptäckt; det omedvetna. 

(Även för Mannoni själv verkar 

detta yttrande ha varit oerhört 

förtätat, eftersom en av hans 

böcker har fått just denna titel). 

En näraliggande påverkan 

från Charcot är att hans arbetsmetod 

bestod i att låta tingen, eller 

fenomenen, tala. Freud hade 

naturligtvis en liknande erfarenhet 

ifrån sina fysiologiska studier, 

men Charcots påverkan tillät 

honom att utveckla detta förhållningssätt. 

Det tycks för övrigt 

vara en evig motsättning 

mellan fysiologins och psykologins 

primat, som man kan känna 

igen även i dagens debatt. 

Detta sätt att låta tingen tala 

märks tydligt i hans uppsats om 

Michelangelos Moses. Innan 

han skrev om Moses stod han 

faktiskt timtals i flera dagar 

framför denne Moses, inte på 

helspänn och fylld av frågor, 

utan till synes utan avsikter. Så 

småningom kommer han fram 

till något (att Moses håller på att 

sätta sig efter att initialt ha haft 

tanken att rusa fram och kasta 

sig över dem som dyrkade guldkalven; 

han var rädd att stentavlorna 

skulle utsättas). Vi kan se 

hur den kliniska föreställningen 

om jämnt svävande uppmärksamhet 

förebådas redan här. 

Grundprincipen i detta ar- 



betssätt; samla material, vänta, 

och till slut sammanfatta de intryck 

man får av att betrakta går 

att se i nästan allt Freud gjorde. 

Drömtydning är en lång uppräkning 

av exempel åtföljt av ett 

avslutande sammanfattande och 

syntetiserande kapitel. 

På detta sätt kan man enligt 

Mannoni betrakta hela psykoanalysen 

– om man ska använda 

den egna terminologin – som 

en motöverföringsprodukt. En 

bräcklig grund kan det tyckas, 

även om det är frågan om en 

upptäcktsprincip. Upptäckterna 

måste ju infogas i ett sammanhängande 

schema. Detta nära 

förhållande mellan det metafysiska 

och det teoretiska är klädsamt 

redovisat i psykoanalysen; 

det vore av värde om andra discipliner 

också redovisade sitt 

förhållande till det metafysiska 

på motsvarande sätt. 

Intressant förord 

och efterord 

Till boken finns ett intressant 

och utförligt förord av Håkan 

Liljeland om Octave Mannoni 

och hans livsöde och hans position 

inom den psykoanalytiska 

rörelsen. Det finns också ett lika 

intressant efterord av Per Magnus 

Johansson om att skriva om 

Freuds liv. Efterordet är en nästan 

heltäckande redogörelse för 

vad som skrivits om Freud i biografisk 

riktning. Ett särskilt utrymme 

i denna genomgång får 

Fritz Wittels, en man som deltog 

i den nära kretsen kring Freud 

fram till omkring 1910. Därefter 

drog han sig tillbaka och hade 

ett visst perspektiv på Freud och 

var oberoende av honom. Med 

beskrivningen av Wittels får boken 

ett speciellt helhetsperspektiv; 

en lågmäld hyllning till dem 

som både tågar i ledet och ändå 

har förmågan att gå vid sidan. 

Wittels återinträdde i Wiens 

psykoanalytiska förening något 

år efter det att hans bok hade 

publicerats. 

Boken har även ett väl fungerande 

index. Av 242 sidor utgör 

Mannonis text 168 sidor. 

En kritisk synpunkt har jag på 

den i övrigt utmärkta översättningen. 

Det finns några välkända 

svåröversatta tyska ord av 

hög dignitet. Det är Leistung, 

Verleugnung, Verneinung och 

Spaltung. Översättarlaget har 

här bestämt sig för att använda 

prestation, avvisande, förnekan- 

de och klyvning. Det sista ordet 

är vi numera helt överens om, 

men den svenska freudöversättningens 

handling, negering och 

förnekande tycker jag duger 

minst lika bra som nomenklaturen 

i Mannonis bok. Även för 

mig som är väl insatt i originaltexterna 

blir detta förvirrande, 

särskilt som förnekande i denna 

text så att säga byter från Verleugnung 

till Verneinung. Å 

andra sidan kan man kanske betrakta 

detta som en inspiration 

till att ytterligare undersöka begreppens 

faktiska innebörd. 

Det är glädjande att Mannoni 

nu har kommit ut på svenska. 

Jag känner en tacksamhet mot 

de eldsjälar som presenterat 

denna psykoanalytiska klassiker, 

som publicerades på franska 

redan 1968. Boken är krävande, 

men det är väl värt besväret 

att läsa den. Den kan vara möjlig 

som kurslitteratur och lämplig 

som grundbok i avancerade studiecirklar 

om psykoanalys. Den 

erbjuder också stimulans för 

praktiserande psykologer, psykoanalytiker 

och psykoterapeuter. 

■ 

Bengt Warren 

Litteratur: 

Jones, Ernst (1980). Sigmund Freud 

– Life and Work. The Hogarth Press, 

London. 

Gay, Peter (1988). Freud: A Life for Our 

Time. Norton, New York. 

Wittels, Fritz (1924). Sigmund Freud. 

Der Mann, die Lehre, die Schule. 

1924, E P Tal & Co Verlag, Leipzig/ 

Wien/Zürich. 

Sjögren, Lars (1989). Sigmund Freud. 

Mannen och verket. Natur och Kultur, 

Stockholm. 

Johansson, Per Magnus (1999). 

Freuds psykoanalys. Utgångspunkter. 

Daidalos, Göteborg. 

BENGT WARREN är psykolog 

och psykoanalytiker, medlem i redaktionen 

för den svenska freudutgåvan 

och för tidskriften Divan. 

Lättillgängligt om autism 

Lära barn med autism 

att ”läsa” andras tankar 

och känslor av Patricia Howlin, 

Simon Baron-Cohen och Julie 

Hadwin, Cura Bokförlag, 2001. 

Boken är främst en handbok 

för lärare och föräldrar. Boken 

är den första av sitt slag på 

svenska eftersom den presenterar 

ett rikt bildmaterial som fungerar 

som hjälp vid undervisningen 

i hemmet och i skolan. 

Bokens många illustrativa exempel 

erbjuder det autistiska 

barnet att öva upp sin förståelse 

av mentala tillstånd, tankar, intentioner, 

önskningar och 

känslor. 

Lära barn med autism ... undersöker 

vidare sambandet mellan 

bristande så kallad ”theory 

of mind” och andra vitala funktionsområden 

och beskriver metoder, 

som man kan tillämpa för 

att förbättra förmågan hos autistiska 

barn att förstå hur andra 

människor tänker – mentalisering. 

De problemområden författarna 

behandlar i boken är bland 

annat följande: 

– hur man tolkar ansiktsuttryck 

– hur man känner igen uttryck 

för ilska, sorg, fruktan och 

glädje 

– hur känslor påverkas av vad 

som händer och sker och av 

vad man väntar sig ska hända 

– hur man ser på saker och ting 

ur en annan människas perspektiv 

– hur man förstår vad en annan 

människa tror och vet 

Boken är en pedagogiskt väl utformadsteg-för-steghandledning 

och är därför lätt att följa, 

vilket också gör den lättillgänglig 

och faktiskt rolig att använda 

i undervisningen med autistiska 

barn. 

Förordet till Lära barn med 

autism… har Lena Andersson, 

psykolog och förbundssekreterare 

i Riksföreningen Autism, 

skrivit. Enligt henne är boken 

”ett efterlängtat och välkommet 

komplement till annan pedagogisk 

litteratur på området”. Jag 

rekommenderar boken varmt 

såväl till föräldrar med autistiska 

barn som till pedagogisk personal 

som i sitt arbete kommer i 

kontakt med dessa barn. ■ 

Thomas Silfving 

psykolog 

25

Konsulten i med- 

och motgång 

I konsultens värld 

av Curt Anderson, 

Studentlitteratur. 

Det finns många föreställningar 

om hur det är att 

arbeta som konsult, 

några är inbillade, några förankrade 

i egen verksamhet. En föreställning 

är att konsulten är välbetald, 

styr sitt eget liv, arbetar 

ibland och har mycket fritid 

för angenäma sysselsättningar. 

Denna föreställning blir bekräftad 

av omslagsbilden på en ny 

bok ”I konsultens värld” skriven 

av tidigare organisationskonsulten, 

numera universitetslektorn 

Curt Andersson. 

Här ser man en ung man med 

surfingbräda spanande ut över 

havet på Bali, eller är det Fiji, 

efter nästa häftiga våg. I bakgrunden 

några infödingar involverade 

i någon primitiv religiös 

ceremoni. Det var alltså med ett 

visst intresse jag läste denna bok 

för att få biljetten till denna 

värld. Jag har nu läst igenom boken 

och kan besviket konstatera 

att i konsultens värld finns ingen 

tid och kanske inte ens pengar 

för dylika utflykter. 

Konsulten är en hårt arbetande 

person med ett otacksamt 

uppdrag, inte sällan kämpande 

för en rimlig ersättning. Anderssons 

uppfattning om vilka egenskaper 

som karaktäriserar en 

konsult skapar samtidigt en bild 

av konsulten som blir övermänniskolik. 

En konsult bör ha ”intellektuell 

förmåga, empati och förståelse 

för människor, förmåga att 

kommunicera, särskilt att kunna 

lyssna aktivt, holistisk syn, 

emotionell mognad, trygghet i 

sig själv, initiativförmåga, en 

hög stresströskel, integritet och 

etik, psykisk hälsa och styrka 

samt ”förståelse och stöd från 

sin familj eller den/de som konsulten 

lever tillsammans med”. 

Det är lätt att känna sig otillräcklig. 

Misslyckas man leva 

upp till detta har man enligt An- 


dersson ingen att skylla på. 

Andersson har efter 20 år som 

konsult, och nu med den distans 

till funktionen han fått under sitt 

universitetslektorskap, skrivit 

sitt testamente eller är det memoarer, 

som han riktar till studerande 

vid universitet och 

högskolor inom beteendevetenskaplig 

och personalinriktade 

program. Boken är skriven för 

människor som står i början av 

sin karriär, men kan även med 

behållning läsas av den som funderar 

på att byta sin skenbart 

trygga offentliga anställning 

och kasta sig ut i egen företagsamhet. 

Eller varför inte av en 

köpare av konsulttjänster. 

Konsult inget yrke 

Visserligen är bokens titel ”I 

konsultens värld” och Andersson 

hävdar att konsultrollen är 

ett ”yrke” som växer dramatiskt, 

men när man köper boken bör 

man veta att ”konsult” i denna 

bok är detsamma som organisationskonsult,managementkonsult 

och dylikt – ”kärt barn har 

många namn”. Jag håller inte 

med Andersson om att konsult 

är ett yrke i sig. Konsultskapet 

uttrycker en relation till uppdragsgivaren 

och inget annat. 

Professionen har man innan 

man etablerar sig som konsult. 

Konsult är inte heller någon 

auktoriserad titel. Det finns inget 

som hindrar en bilmontör eller 

en psykolog att kalla sig konsult, 

men gör de det så definierar 

de inte bara sin relation till kunden 

utan också till arbetet. En 

bilmontör/bilkonsult byter inte 

avgassystemet på din bil, men 

han ger dig – mot ersättning – 

råd om hur man går tillväga. 

Konsulten är helt enkelt en rådgivande 

specialist inom ett visst, 

kvalificerat område. Säger någon 

att han/hon är konsult så är 

den naturliga följdfrågan ”Inom 

vilken bransch då?” 

Anderssons bok är omfångsrik. 

På drygt 400 sidor beskriver 

han konsultens värld. Boken delar 

sig i två delar. I den första delen 

finns uttömmande kapitel 

om vem som lämpar sig som 

konsult, om konsultens arbetsfält, 

om relationen mellan konsult 

och uppdragsgivare, om hur 

man arbetar med förändringsarbete, 

om olika konsultmetoder 

och konsultationsprocessen. 

I den andra delen redogör Andersson 

för hur han själv genomfört 

ett antal uppdrag på 

några större (bland annat Akzo 

Nobel och ICA) och mindre företag. 

Personligen anser jag att 

den andra delen är den mest värdefulla. 

Andersson bjuder på en 

levande beskrivning av både 

med- och motgångar i sin konsultgärning, 

och hur han hanterat 

dessa. Den andra delen illustrerar 

också på ett konkret sätt 

den första delens mer teoretiska 

text. Här får man veta hur man 

gör en organisationsanalys och 

hur man arbetar med ledarskapsproblem. 

Utan att själv ha arbetat som 

organisationskonsult förstår jag 

att konsultens uppgift i mycket 

hög grad är att få igång processer 

och blockerad kommunikation. 

Lite lättsinnigt skulle man 

kunna beskriva det som att konsulten 

”springer med skvaller”. 

Det kan låta nedsättande, men 

uppgiften är långt ifrån enkel. 

”Skvallret” måste spridas till 

rätt person eller gruppering, på 

rätt sätt vid rätt tillfälle. Vad 

som är rätt låter sig inte lätt beskrivas, 

här fordras det en känsla 

för takt, respekt och ”empati 

och förståelse för människor”. I 

exemplen finns kunskaper som 

kan generaliseras till andra situationer 

och företag. Belöningen 

är konsultarvodet och i bästa fall 

ett tack från berörda. Inte sällan 

får dock konsulten finna sig i att 

bli bemött med misstänksamhet, 

ifrågasättande och otacksamhet. 

Och – någon anställningstrygghet 

finns inte. 

Onödigt omfångsrik 

Boken är som sagt omfångsrik. 

Det var inte nödvändigt. Inte 

sällan ter sig texten obearbetad 

och skriven utan tillräckligt 

konsultation med förlagsredaktören. 

Denne borde ha hjälpt 

författaren med att stryka upp- 

repningar och förenkla texten 

där den blir för omständlig. Detta 

gäller framför allt de första, 

teoretiska avsnitten. På några 

ställen finns även påståenden 

som saknar förankring i texten. 

På grund av min egen profession 

– psykiatrisk forskning – irriterades 

jag av att Andersson 

ofta säger att konsultens arbetssätt 

måste vara ”vetenskapligt” 

utan att någonstans reda ut hur 

detta vetenskapliga angreppssätt 

ska se ut. Hans påståenden tycks 

också motsägas av ett uttalande i 

Psykologtidningen 20/01, apropå 

ett möte i Psykologkonsultföreningen, 

där konsulten Lars 

Gustafsson hävdar att han aldrig 

skriver någon skriftlig rapport 

eftersom den blir ”gammal efter 

några veckor”. Det är svårt att 

acceptera att något, som vill kallas 

vetenskap, har ett ”bäst-föredatum” 

jämförbart med en 

tetrapak yoghurt. 

Vetenskaplighet krävs, men 

hur ska den se ut? Den frågan 

lämnas obesvarad. Själv kan jag 

ha förståelse för både Anderssons 

och Gustafssons ståndpunkter. 

Konsultens uppdragsgivare 

vill sannolikt veta om de 

metoder konsulten använder är 

evidensbaserade, men hur ska 

utvärderingen se ut? Högre lönsamhet 

är kanske det som är viktigast 

för kunden, men kanske är 

det orimligt att begära med tanke 

på att inte ens de ISO 9000ceritifierade 

företagen har kunna 

leva upp till detta jämfört 

med dem som inte är certifierade. 

Att göra randomiserade undersökningar 

med kontrollerade 

metoder – vetenskapliga honnörsord 

– är knappast möjligt. 

Anderssons bok fyller absolut 

ett behov i glappet mellan yrkesutbildningen 

och livet som kon- 


sult. Inom högskolans organisationspsykologiska 

program är 

den lämplig som kurslitteratur – 

dock med en anvisning som leder 

läsaren förbi upprepningarna 

och de ibland något pratiga 

och omständliga avsnitten. Dess 

andra del vill jag oreserverat rekommendera 

särskilt det sista 



Agneta Hållén, Uppsala 

Robert Persson, Stockholm 

Lena Widlund, Tidaholm 

Elin Samuelsson, Lund 

Alkisti Nikolayidis, 

Saltsjöbaden 

Kristina Persson, Uppsala 

Anders Larsson, Järfälla 

Gabriella Jones, Göteborg 

Maria Thoresson, Göteborg 

Antonia Klein, Hedemora 

Kerstin Blomberg, Lund 

Maria Farm Larsson, 

Stockholm 

Gabrielle Ödhammar, 

Stockholm 

Sofia Rehn, Uppsala 

Jessica Olsson, Mölndal 

Moa Engqvist, Köpenhamn 

Anette Nordling, Lund 

Carolina Lundin, Uppsala 

Julia Hamon, Göteborg 

Pin Pettersson, Göteborg 

Cecilia Ritzman, Stockholm 

Anna Wichberg, Linköping 

Carin Holmgren, Linköping 

Tommi Räihä, Uppsala 

Rita Annell, Bromma 

K A L E N D A R I U M 

Maj 

6 Göteborgskretsen, medlemsmöte 

6 Seniorerna, Södra, utflykt 

15 Stockholmskretsen, medlemsmöte 

16 Seniorerna, Östra, möte 

16 Seniorerna, Norra, möte 

28 Sjuhäradskretsen, kretsmöte 

30 Neuropsykologerna, västra, föreläsning 

Juni 

1–2 Seniorerna, Västra, utflykt 

3 Göteborgskretsen, extra årsmöte 

5 Stockholmskretsen, extra årsmöte 

6–7 FS 

12–14 ”POMS”-konferens i Västervik 

kapitlet ”Ofta i konsultvärlden 

förekommande begrepp och förkortningar”. 

I boken finns också 

en omfattande lista med fördjupningslitteratur. 

■ 

N Y A M E D L E M M A R 

Gunnar Edman 

docent i medicinsk psykologi 

September 

18–20 Mödra-barnhälsovårdspsykologerna, Nationell konferens 

19–20 Kliniska psykologer, studiedag 

25–27 Psykologer i förskola och skola, konferens 

Susanna Axelsson, Göteborg 

David Schain, Lund 

Jenny Zeipel, Skarpnäck 

Emma Dahlström, Uppsala 

Jenny Klevnäs, Lund 

Zandra Blomquist, Umeå 

Marianne Stahlheuer, 

Hälleforsnäs 

Magdalena Olofsson, Göteborg 

Mia Thornér, Uppsala 

Miriam Hofverberg, Umeå 

David Johansson, Umeå 

Petter Ormann, Stockholm 

Jenny Berglund, Umeå 

Ulika Wallin, Umeå 

Stephan Hansson, Umeå 

Elisabet Roudung, Nordmaling 

Emelie Dickens, Göteborg 

Emma Edvinsson, Uppsala 

Maria Hansson, Malmö 

Christina Medin, Umeå 

Mim Gavel, Stockholm 

Ketty Algotsson, Göteborg 

Urban Ekman, Umeå 

Karin Kiszkiewics, Linköping 

Sandra Hernfridsson, Umeå 

Hanna Gallo, Malmö 

N O T I S E R 

Ekonom till IHPUs styrelse 

Psykologförbundets 

utbildningsinstitut IHPU 

har fått en nationalekonom 

till styrelsen. Fil lic Johan 

Hyltenstam valdes vid 

bolagets extra stämma i 

januari till styrelsemedlem. 

Johan Hyltenstam har ett enmans 

konsultföretag med finansuppdrag 

åt kunder som 

Sveriges riksdag, SIDA och 

Världsbanken. Han är medlem i 

Penningmarknadsskolan, ett utbildningsföretag 

i finansbranschen 

och ha suttit med i VJS 

styrelse, som bland annat arran- 

gerar Juriststämman. Han har 

dessutom 17 års erfarenhet från 

Nordbanken som finansanalytiker 

och finanschef. 

Psykologförbundets kongress 

2001 beslöt att expandera IH- 

PUs verksamhet för att nå en 

bredare krets. 

– Jag tror det finns en efterfrågan 

på kurser utanför psykologkretsen, 

även om resurserna 

är små. Det kräver emellertid 

mycket marknadsföring, säger 

Johan Hyltenstam. 

Övriga ledamöter i IHPUs 

styrelse presenterades i Psykologtidningen 

nr 20/01. ■ 

Nätverk för psykologer 

med överviktiga patienter 

Andelen överviktiga ökar. Det 

gör även det antal överviktiga vi 

som psykologer kommer i kontakt 

med. Ofta är övervikten det 

somatiska symtomet på en 

känslomässig och psykosocial 

problematik. Den överviktige 

individen behöver professionell 

hjälp att genomföra den livsstilsförändring 

det innebär att gå 

ner i vikt och uppnå varaktig 

viktstabilitet. 

Ett möte för att diskutera gemensamma 

erfarenheter och 

eventuellt bildande av ett nätverk 

för psykologer som kommer 

i kontakt med överviktiga 

patienter kommer att hållas den 

29 maj. Du är varmt välkommen. 

Tid: den 29 maj, Kl 18–20 

Plats: Utvecklingscentrum 

för klinisk överviktsbehandling, 

Norrtulls sjukhus, Port A, Norrtullsgatan 

14, Stockholm. 

Information och anmälan: Birgitta 

Adolfsson, 08-672 43 09. ■ 

Finlandsvenska psykologdagar 

på Åland 

Ålands Psykologförening inbjuder 

psykologer till de första finlandssvenska 

psykologdagarna 

Tid: 12–14 juni 2002. 

Plats: Mariehamn, Park 

Alandia. 

Program: 

”Salutogena faktorer”, professor 

em., barnoch ungdomspsykiater 

Marianne Cederblad, 

Stockholm 

”Psykologrollens nya utmaningar”, 

hälsocentralpsykolog 

Ralf Häggquist, Närpes 

”Dyslexi och ADHD hos 

vuxna”, Jan Alm, psykolog och 

doktorand, Uppsala. 

Dagarna inleds onsdag kl. 

16.00 och avslutas fredag kl. 14. 

Dagarna hålls på hotell Park 

Alandia, Norra Esplanadgatan 

3, Mariehamn (tel 018-14230). 

Ett viss antal rum finns reserverade 

till gruppris. 

Deltagaravgift: Inklusive 

kaffe/te alla dagar samt sightseeing 

med lunch endast 130 

Euro (inklusive middag torsdagkväll 

150 Euro). 

Anmälan: Snarast möjligt, 

men senast 10 maj 2002. 

Anmälningar och förfrågningar 

kan göras till Crister 

Eriksson GSM + 358 457 

0723797 eller helst per e-mail 

cristere@aland.net och till Iris 

Grüssner-Hellman GSM + 358 

400 669020 eller e-mail 

iris.grussner-hellman@ahl. 

aland.fi 

Ytterligare info och program 

sändes efter anmälan. ■ 

27

I artikeln ”Hit går din medlemsavgift” 

i Psykologtidningen nr 

7–8 uppges felaktigt att Psykologtjänst 

höjt sina medlemsavgifter. 

På Psykologkongressen 

2001 beslöts att Psykologtjänsts 

medlemmar från och med i år 

ska betala halv avgift till förbundet 

i stället för som tidigare 30 

procent av medlemsavgiften. 

R Ä T T E L S E R 

Den konferens som nämndes i 

slutet av artikeln om den amerikanske 

barnläkaren Mel Levins 

arbetsmetod (Psykologtidningen 

7–8/02) har dessvärre redan 

ägt rum. Det handlade om oktober 

2001 och inte oktober 2002. 

■ 

D I S P U T A T I O N E R 

Cheryl McCamish-Svensson har 

disputerat på avhandlingen 

”The Components of Well- 

Being among Older Persons: A 

Longitudinal Perspective.” 

Institutionen för psykologi, 

Lunds universitet. 

Robert Holmberg: ”Organiserande 

och kvalitetsutveckling. 

Om sönderfall, upprätthållande 

och begripliggörande i arbetslivet.” 



Mats Dahl: ”Processing 

Asymmetries of Emotionally 

Valenced Stimuli.”, Institutionen 

för psykologi, Lunds universitet. 

Jouko Arvonen: ”Change, 

production and employees – an 

integrated model of leadership”, 

Psykologiska institutionen, 

Stockholms universitet. 

E M Rigné disputerar 14 maj 

på avhandlingen ”Profession, 

science and state – psychology 

KRETSAR & YRKESFÖRENINGAR 

Neuropsykologerna, västra 

Västra regionen inbjuder till 

föreläsning 

Tid: 30:e maj kl 15.00–16.30 

Plats: Psykologiska institutionen, 

Haraldsgatan, Göteborg. 

Tema: ”Det asteno-emotionella 

syndromet och andra organiska 

psykosyndrom”. 

Föreläsare dr Martin Rödholm, 

Enheten för neuropsykologi och 

neuropsykiatri, Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset. 

Sjuhäradskretsen, 

kretsmöte 

Tid: 28 maj, kl 17.00–19.00 

Plats: Kommundelskontoret 

Brämhult, sammanträdesrummet 

plan 3, Våglängdsgatan 

21 B, Borås. 

Mötet kommer främst att 

behandla bildandet av en psykologförening 

i Borås kommun. 

in Sweden 1968–1990.” Sociologiska 

institutionen, Göteborgs 

universitet. 

Susanne Wiking: ”On the Value 

of Pictures in Verbal Cognition.”, 



Inga Tidefors Andersson: 

”Från barndom till brott.” Psykologiska 

institutionen, Göteborgs 

universitet. 

Charlotta Marhold: Musculoskeletal 

Pain and Return to 

Work. A Cognitive Behavioral 

Perspective. Institutionen för 

psykologi, Uppsala universitet. 

Ingrid Olsson: ”Help-Seeking 

and Causal Attributions for 

Helping. ”Institutionen för psykologi, 

Uppsala universitet. 

Pia Eresund: ”Att behandla 

störande beteende. Metodutveckling 

i barnpsykoterapi.” 

Psykologiska institutionen, 

Stockholms universitet. ■ 

Stockholmskretsen 

Medlemmarna i Stockholmskretsen 

inbjudes till medlemsmöte 

för att diskutera Sveriges 

Psykologförbunds nya 

organisation för Stockholm. 

Tid: 15 maj, kl 18.00–21.00 

Plats: SAPU, Bondegatan 21. 

Karin Graff-Cederström, 

2:e vice ordförande, medverkar. 

Organisationskonsulterna 

Maria Åkerlund och Tomas 

Rudal leder en diskussion om 

Psykologförbundet ur ett 

systemteoretiskt perspektiv. 

Stockholmskretsen 

har även ett extra årsmöte 

för nedläggning av kretsen. 

Tid: 5 juni kl 17.30 

Plats: Konferensvåningen, 

Vasagatan 48. 

KRETSAR & YRKESFÖRENINGAR 

Gemensamma konferensdagar 

Psykologer i förskolan 

och i skolan 

Tid: 25–27 september, 2002. 

Plats: Marina Plaza, Helsingborg. 

Tema: I stormens öga – psykologrollen i en föränderlig tid. 

Program 

Onsdag 25/9 

Registrering 

10.00 Torgny Danielsson, ordförande i Sveriges 

Psykologförbund. 

Mats Alvesson, fil dr i tillämpad psykologi, 

professor i företagsekonomi, Lund: ”Fångad av en 

stormvind” – att navigera med eller utan kompass 

i organisationskulturer. 

Gunilla Guvå, fil dr, leg psykolog: ”Som ett rö för 

vinden” – om att utnyttja eller utnyttjas av krafter 

i organisationen. 

Rundvisning på Dunkers 

kulturhus. Gemensam ”tura” på Öresund. 

Torsdag 26/9 

9.00 Ingrid Hylander, leg psykolog, fil dr: 

”Vindöga – om att kryssa i motvind.” Växlingar och 

vändningar i konsultationsprocessen. 

Lars Dencik, professor i psykologi, Roskilde: 

”Om barn och familj i förändringens virvelvind ” 

– och om att med hjälp av psykologi systematiskt 

(miss)förstå sin samtid. 

Yrkesföreningarnas årsmöte och gemensamt 

konstituerande möte 

Reception på Helsingborgs Rådhus 

Festmiddag 

Fredag 27/9 

9.00 Alf Nilsson, professor i psykologi, Lund: ”Från vindil 

till full storm” – affektens kraft på gott och på ont 

Ludvig Igra, psykoanalytiker och författare: ”Vad gör 

man när det blåser – yttre och inre kastvindar” 

Avslutning med lunch kl 13.00 

Anmälan: Senast 1 juli är bindande. Medlemmar i Föreningen 

för Psykologer i förskolan eller Föreningen för Psykologer i 

skolan 3 000 SEK, icke medlemmar 3 500 SEK. Betalning 

sker mot faktura som sänds ut efter anmälan. Slutligt program 

och hotellförslag utsändes efter betalning. I konferensavgiften 

ingår lunch, kaffe fm och em varje dag samt torsdagens 

festmiddag. Öresundsturan ingår ej. Logi ingår ej. 

Halvdagar 600 kr inkl kaffe ej lunch eller festmiddag. 

Anmälan till: anci.cederquist@stad.helsingborg.se 

Skol- och fritidsnämnden, Box 853, 251 08 Helsingborg. 

Tel 042-10 69 55, Fax 042-10 63 55. 

Upplysningar: Maria Winberg 042-10 67 80, 

Pia Sointio 042-10 44 26, Anci Cederquist 042-10 69 55. 

Bli medlem? Föreningen för psykologer i Förskolan 150 kr: 

Helena Gustafsson 016-10 25 84 

e-post; helena.gustafsson@eskilstuna 

Föreningen för Psykologer i Skolan 300 kr: 

Margareta Grensjö 090-16 50 91 (a), 090-13 03 70 (b) 

e-post; margareta.grensjo@umea.se 


Handikappsykologernas 

sommarkonferens 

Tid: 12–14 juni, 2002. 

Plats: Västervik, konferenslokal Bryggaren. 

Tema: Ett 30-årsperspektiv på behandling och forskning inom 

handikappsykologi. 

Program: 

Onsdag 12/6 

11.00–12.00 Incheckning på Bryggaren. 

13.00–13.45 Konferensen öppnas. 

13.45–16.30 Kognitiv beteendeterapi – en praktisk 

orientering (Föreläsare ej klar). 

16.30–17.30 Årsmöte. 

19.00 Skärgårdsutflykt. 

Torsdag 13/6 

08.30 Redovisning av projekt ”Terapi med ansiktsmissbildade 

barn” Psykolog Elisabet Knudsen, 

Göteborg. 

10.30–12.30 Forskning inom handikappområdet, professor 

Erland Hjelmquist, Göteborg. 

13.30–15.30 ”Tourette och jag”. 

Skådespelare Pelle Sandstrak. 

15.45–17.00 Open space. 

19.15 Festmiddag. 

Fredag 14/6 

09.00 Behandlarrollen. Psykoterapeut Lena Svedin, 

Linköping. 

11.30–12.00 Avslutning. 

Avgift: 3 300 kr för medlemmar, 3 500 kr för icke medlemmar. 

Kaffe, tre luncher, skärgårdsutflykt och festmiddag 

inkluderade i priset. Obs! Ej boende. Hotellrum bokas och 

betalas av deltagarna själva. Till medlemmar skickas hotelllista 

med priser i samband med konferensinbjudan. 

Icke-medlemmar får listan efter 

anmälan. Avgiften faktureras i efterhand, moms tillkommer. 

Anmälan: På nedanstående talong, Kommunförbundet, 

Kalmar tillhanda senast 17 maj. Fax: 0480-51 252, 

e-post: evelyn.gafvert@kalmar.komforb.se 

Om avanmälan inkommer efter anmälningstidens slut och 

ersättare ej deltar debiteras 50% av avgiften. Vid avanmälan 

senare än en vecka före konferensen uttages hela avgiften. 

Information: Gunnel Grönwall, tel 0490-86 864, 

e-post: gunnelgr@ltkalmar.se 

Anna Nilsson, Kommunförbundet, tel 0480-61 555, 

e-post: anna.nilsson@kalmar.komforb.se 

Kallelse, årsmöte 

Medlemmarna i Sveriges handikappsykologers förening 

kallas härmed till ordinarie årsmöte år 2002, som äger rum 

12 juni, kl 16.30 i Västervik, konferenslokal Bryggaren. 

Anmälan, sommarkonferens i Västervik, 12–14 juni, 2002 

■ Medlem ■ Icke-medlem 

Namn: Tel 

Befattning 

Adress 

Speciella kostönskemål 

Fakturamottagare 

Sista anmälningsdag 17/5. Anmälan skickas till Kalmar läns 

kommunförbund, Box 741, 391 27 Kalmar, fax 0480-51252 eller via 

www.kalmar.komforb.se under Kurs och konferens. 


Kliniska psykologernas 

studiedagar 

Tid: 19–20 september 2002 

Plats: Ullevi Konferens, Göteborg. 

Tema: ”Kan vi som psykologer rätta till Descartes’ misstag?” 

Psykologens roll i samhället, nya arbetsfält och möjligheter. 

Dagens problem med alla sjukskrivningar och förtidspensioneringar 

väcker frågor kring ”sjukt” och ”friskt”. Är vi 

”sjuka” eller är det friska reaktioner på livet och det samhälle 

vi lever i? Kropp och själ hör ihop. Vår yttre miljö påverkar 

vårt inre välbefinnande och våra förutsättningar, såväl psykologiska 

som biologiska, påverkar hur vi klarar av krav och påfrestningar 

i vår livsmiljö. Denna vetskap har länge varit känd 

inte minst bland psykologer. Vi har som psykologer specifika 

kunskaper och genom att synliggöra dessa kan vi påverka 

samhällsutvecklingen. Vi behöver stärka oss i vår profession 

och under våra studiedagar får Du möjlighet till det genom att 

lyssna till bland andra: 

Tatjana Sivic, docent Göteborg ; ”Från offer till aktör”. 

Om att utveckla stödinsatser. 

Sven G Carlsson, professor, Göteborgs universitet, tar upp 

sina erfarenheter från primärvårdspsykologiprojekt, vad de 

innebär, teoretiskt, professionellt, filosofiskt. ”Descartes på 

omskolning i primärvården” 

Leif Havnesköld, psykolog, Stockholm ”Den emotionella 

hjärnan”. 

Delta-psykologerna från Göteborg berättar om sitt projekt 

och sina erfarenheter. 

Ytterligare föreläsare tillkommer. 

Detaljprogram i nästa Psykologtidning. 

Kostnad: för medlem i SKPF 1.500 kr och för icke medlem 

1.800 kr (inkl. fm och em kaffe, samt lunch för båda dagarna.) 

Lokal: Ullevi Restaurang & Konferens Skånegatan, Göteborg. 

Är Du intresserad anmäl Dig senast 10 juni 2002! 

Information: Yakup Toper, tel 031-64 23 09 

Sverker Arver (kassör), tel 063-15 33 92 

yakup.toper@biskopsgarden.goteborg.se 

sverker.arver@jll.se (anmälan hit!) 

Anmälan: Descartes’ misstag … senast 02-06-10 

Namn 

Område: Medlem: ja nej 

Adress 

Arbetsplats 

Tel. Fax: 

E-post 

Till Sveriges Kliniska Psykologersförening, SFRS, c/o Sverker Arver, 

Njords väg 28, 830 43 ÅS 

Betalning: Inbetalning sker på föreningens postgiro 97 96 30-7 

Föreningen kommer att ha sitt årsmöte 19/9 i anslutning till studiedagarna. 

OBS! Medlemsavgiften för 2002 är 150:– inbet på postgiro 97 96 30-7 

senast 2002-05-30. 

Väl mött i Göteborg 

29

Individualpsykoterapirum 

nära Odenplan uthyres per 

timme måndag eftermiddag 

och/eller kväll samt fredag 

förmiddag. Tel: 08/31 27 28. 

Trevligt terapirum nära 

Mariatorget uthyres deltid 

0708-26 18 55. 

M A R K N A D E N 

Föreningen för Mental och 

Sexuell hälsa söker samarbetspartner. 

För info, tala 

med Mehmet, tel 08-650 48 48 

el 580 275 00. 

E-post: info@fmsh.org 

K U R S E R & K O N F E R E N S E R 

Kroppsorienterad Psykoterapi 

Svenska Institutet för Kroppsorienterad Psykoterapi (Downing) 

anordnar följande utbildningar 

2002 

Introduktionskurs: 

Sthlm 13–14 sept, Dr George Downing 

Plats: Centralt i Stockholm Kostnad: 2.600:– + moms 

Introduktionskurs: Gtbg 20-21 sept, Med dr Viktor Meyer 

Plats: Centralt i Göteborg Kostnad: 2.600:– + moms 

Temaseminarium: ”Arbete med skam i psykoterapin”, 

Sthlm 4–6 okt Dr George Downing, Centralt i Sthlm, 

Kostnad: 3.000:– + moms 

2003 

Introduktionskurs: 

Sthlm 24–25 jan, Dr George Downing 

Sthlm 27–28 sept, Dr George Downing 

Introduktionskurs: Göteborg, april, Med dr Viktor Meyer 

Utbildning: Göteborg, startar under hösten 2003 

2004 

Utbildning i kroppsorienterad psykoterapi startar. 

Lärare: G Downing, V. Meyer och C. Waldencrantz-Piselli 

Information & anmälan: Maria Palmquist 

Tel 070-743 51 58, E-post maria.palmquist@caramella.se 

www.kroppspsykoterapi.nu 

Psykologpartners Wadström & Wisung AB 

samt 

Beteendeterapeutiska Föreningen inbjuder 

till 

WORKSHOP 

KBT vid familje- 

/relationsproblem 

Acceptance and change in couple therapy 

Andrew Christensen, Ph.D. 

Professor of Psychology 

University of California Los Angeles, USA 

31 augusti 2002 i Uppsala, 

Mer information: magnus.stalby@telia.com 

eller telefon 013-4655184 

Psykoterapiinstitutet 

Utbildning i problemorienterande 

samtal/psykodynamisk 

counselling 

Problemorienterande samtal innebär en avgränsad psykoterapeutisk 

insats om fyra samtal. Det utmärkande för metoden är att 

genom reflektion fördjupa förståelsen för patientens svårigheter 

utifrån den aktuella livssituationen. Handledning i ett team med 

kolleger är ett viktigt inslag i metoden. Kursen omfattar litteraturstudier 

samt kliniskt arbete under handledning med patienter från 

den egna verksamheten. 

Kursen vänder sig till psykoterapeuter med lång klinisk erfarenhet. 

Till kursen antas åtta deltagare. Kursen äger rum under nio 

tisdagseftermiddagar kl. 13.00–16.30 under tiden 020903- 

021105 vid Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting, 

Björngårdsgatan 25, 118 52 Stockholm. 

Sista anmälningsdag är 020531 och besked om antagning lämnas 

020620. 

Kostnad: 10.000 kronor. 

Kursansvarig är Kerstin Westlund Cederroth, förfrågningar kan 

göras på tfn 08-578 397 62. 

Ansökningsblankett rekvireras från Elisabeth Bergquist, tfn 08- 

578 397 63 eller e-post: elisabeth.bergquist@spo.sll.se 

Utveckling av organisation, 

grupp & individ 

Provins fem genomför under vår och sommar 2002 tre fristående 

kurser i processledarskap: 

31/5–1/6 Innovation och kunskapsöverföring i stora grupper, 

en tvådagars utbildning i att genomföra förändringsarbete med 

hela systemet i rummet enligt skandinaviska förhållanden. 

Kursledare är leg. psykolog och fil.dr Anders Risling och organisationskonsult 

Calle Karnerud. Kostnad: SEK 6.500* plus moms. 

12–16/8 Teambuilding, en fem dagars utbildning som ger teori, 

träning och metodkunnande för att genomföra teambuilding 

med inriktning på att effektivisera arbets- eller ledningsgruppen. 

Kursen leds av leg. psykolog och fil.dr Anders Risling. 

Kostnad: SEK 16.000* plus moms. 

21–23/8 Utvecklande dialog, en tre dagars arbetskonferens i 

Tavistockanda om dimensionerna i det professionella samtalet. 

Syftet är att träna och öka förståelsen för hur det egna sättet att 

kommunicera hindrar respektive befrämjar andras och den egna 

utvecklingen. Konferensen leds av Johan Blomberg och Ylva 

Navér, båda leg. psykologer. Kostnad: SEK 8.750 plus moms och 

ev internatkostand (Sjöliden, Dalarö). 

*Kurserna genomförs i Stockholm. 

I Kursavgiften ingår dokumentation, lunch och förfriskningar. 

För info beställ prospekt på info@provinsfem.se 

eller ring 08-441 04 00. 

modern organisationspsykologi 

Provins fem startade hösten 2000. Vi har samlats för att med psykologin 

som redskap hjälpa organisationer och människor framåt. 

Hantverkargatan 51, 112 31 STOCKHOLM, tel: 08-441 04 00 fax: 08-653 59 50 

www.provinsfem.se. 


Psykologiska institutionen, Stockholms universitet 

erbjuder yrkesverksamma psykologer en vidareutbildning i 

NEUROPSYKOLOGISK TEORI 

OCH DIAGNOSTIK, 10 poäng 

Kursen vänder sig till psykologer med behov av fördjupning i neuropsykologisk 

teori och diagnostik. Den kommer att ges på deltid 

under läsåret 2002–03 och beräknas starta i oktober 2002 och 

avslutas i maj 2003. Undervisningen är koncentrerad till tvådagarspass 

(måndag–tisdag) fördelade med ett tvådagarspass i 

månaden. 

Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper i neuropsykologisk 

teori avseende vuxna och barn och att belysa några aktuella frågeställningar 

och metoder inom neuropsykologisk klinisk verksamhet. 

Vidare är målet att ge fördjupade kunskaper samt praktiska 

färdigheter när det gäller att självständigt planera, genomföra 

och avrapportera neuropsykologiska utredningar. 

Kursen startar med en genomgång av nervsystemets anatomi, 

utveckling och funktion samt en orientering i neurologisk diagnostik 

och neurologiska undersökningsmetoder. Därefter belyses 

neurologiskt betingade funktionssvårigheter (perception, motorik, 

språk och kommunikation, spatialt tänkande, minne, uppmärksamhet, 

exekutiv funktion samt neurologiskt betingade personlighetsavvikelser) 

och syndrom hos barn och vuxna (CVS, 

psykiatri, demenssjukdomar, skalltrauma, etc). Vidare kommer 

neuropsykologisk metodik att belysas. Kursens senare del ägnas 

tillämpad neuropsykologi med bland annat diskussioner av deltagarnas 

egna fall. 

För behörighet krävs psykologexamen eller motsvarande. Företräde 

ges till de som i sin yrkesverksamhet arbetar med neuropsykologiska 

frågeställningar. Den som varit legitimerad psykolog 

i minst 5 år kan tillgodoräkna sig kursen som två kurser (av 

sex) inom ramen för specialistordningen. Ytterligare upplysningar 

kan lämnas av kurssekreterare Kerstin Halldin (tel. 08-16 38 

36), eller kursansvarig docent Ove Almkvist (tel. 08-16 38 22 alternativt 

e-post: oat@psychology.su.se). 

Anmälan görs på särskild blankett som fås genom Kerstin Halldin, 

Studentexpeditionen för psykologprogrammet, Psykologiska 

institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm. 

OBS! Sista anmälningsdag är den 31 maj 2002. Besked om 

antagning skickas ut före midsommar. 


Lekfulla och kreativa arbetssätt 

med barn och föräldrar 

Vi inbjuder till en utbildning som syftar till att ge deltagarna 

möjlighet att vidga sin repertoar av arbetssätt med barn och 

föräldrar i samband med behandling och/eller utredning. 

Utbildningen fokuserar på lekfulla, kreativa och ovanliga arbetssätt. 

Föreläsningar varvas med övningar och konsultationer 

på eget arbete. Utbildningen står på systemteoretisk 

grund. 

Huvudlärare och kursledare är Martin Söderquist, leg. psykolog, 

leg. psykoterapeut och handledare i familjeterapi. Gästföreläsare 

kommer att vara bland andra Jim Wilson, Institute of 

Family Therapy, London. 

Kursen omfattar 18 dagar under hösten 2002 och våren 2003 

och är förlagd till Stockholm. 

Kostnaden för utbildningen är 19000:– plus moms. 

För ytterligare information eller anmälan hänvisas till 

Mareld 

Sigtunagatan 3, 113 22 Stockholm 

Tel 08- 339987, Fax 08- 338593 

E-post info@mareld.se 

Hemsida: www.mareld.se 

Grundutbildning i kognitiv 

beteendeterapi (motsv. steg 1) 

Psykologpartners W&W AB i samarbete med 

Beteendeterapeutiska föreningen anordnar i Linköping 

med start augusti/september 2002 ‘steg-1’ i KBT. 

Inf./kursplan: Håkan Wisung 013-4655182 

eller Olle Wadström 013-4655181 

hakan.wisung@telia.com eller olle.wadstrom@swipnet.se 

Human Brain Informatics AB inbjuder till kurs i 

WAIS-R NI och andra test i 

neuropsykologiska utredningar 

Kursledare: Håkan Nyman, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, 

Dr Med Sc. 

Målgrupp: Leg psykologer och PTP-psykologer. 

Kursbeskrivning: Kursen omfattar totalt fyra heldagar, fördelade 

på tre dagar vid det första tillfället, samt en uppföljningsdag 

cirka tre månader därefter, då deltagarna förväntas presentera 

egna utredningar för diskussion och genomgång. De inledande 

tre dagarna ägnas åt den teoretiska grundvalen för neuropsykologiska 

utredningar, hjärnans funktionella organisation och hur 

beteendet i vid mening antas komma till stånd. Vidare presenteras 

deltesten i WAIS-R NI i detalj, liksom inlärnings- och minnestesten 

Claeson-Dahl och Rey Complex Figure Test, de exekutiva 

proven Trail-Making Test, Ordflödesprovet FAS och Wisconsin 

Card Sorting Test, personlighetsinventoriet KSP/SSP, samt en 

översiktlig orientering om WAIS III. 

Administrering, utvärdering och tolkning av dessa metoder behandlas 

utförligt. Avslutningsvis diskuteras modeller för utlåtandeskrivning, 

feedback till testpersonen och andra, samt vilken typ 

av åtgärder som olika utredningsresultat kan motivera. 

Målsättningen är att deltagarna efter de tre inledande dagarna 

skall genomföra en övningsutredning som kan diskuteras vid 

uppföljningsdagen. 

Kurslitteratur: Kursboken Nyman H & Bartfai A (Red.). Klinisk 

neuropsykologi. Studentlitteratur AB, 2000, ett kurskompendium, 

samt material för FAS och Trail Making Test ingår i kursavgiften. 

Manualer till de övriga ingående testen finns på Psykologiförlaget 

och införskaffas på egen bekostnad. 

Tid och plats: Kursen genomförs 27–29 maj, samt den 9 september 

2002, på Hilton Hotel Slussen (f.d. Scandic Crown), 

Stockholm. 

Kursavgift: Deltagaravgiften är 9500 kronor + moms, och inkluderar 

kaffe och lunch alla fyra dagarna, kursboken ”Klinisk Neuropsykologi”, 

manual och material för FAS och Trail Making Test, 

samt kursintyg. Manualer till de övriga testen förutsätts dock 

kursdeltagarna själva införskaffa. Kursavgiften faktureras i samband 

med att anmälan bekräftas. 

Sista anmälningsdag: 15 maj 2002. Deltagarantalet är begränsat, 

plats kan ej garanteras. 

Anmälan och upplysningar: Upplysningar lämnas av Håkan 

Nyman, Dr Med Sc, specialist i neuropsykologi, på telefon 08- 

517 733 02 eller e-post hakan.nyman@ks.se. 

Anmälan görs till Håkan Nyman, Institutionen för klinisk neurovetenskap, 

Sektionen för psykiatri Hus R5, Karolinska sjukhuset, 

171 76 Stockholm eller per e-post till hakan.nyman@ks.se 

Besök gärna HUBINs hemsida på www.hubin.org. 

31

Svenska Föreningen för Klinisk & Experimentell Hypnos 

ger sin 3:e 

Legitimationsgrundande 

psykoterapiutbildning 

60 poäng psykodynamisk terapi med hypnos, start augusti 2002 

Stockholm och Göteborg 

Behörighetskrav och Kursplan – ring Susanna Carolusson, 031- 

7118290. Obligatoriskt förkunskapskrav: grundkurs hypnos; 

ges den 6–9 juni och 15–18 augusti i Göteborg. Senaste ansökn.dat: 

snarast. 

Några få platser kvar! 

P L A T S A N N O N S E R 

PSYKOLOG 

Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun söker 

Psykolog till Borgen/Specialpedagogiskt Centrum. 

Tjänsten är ett vikariat på heltid (eventuell förlängning) med 

tillträde snarast eller enligt överenskommelse. 

Borgens främsta uppgift är att medverka till att skapa en 

god lärandemiljö för elever i skolan som är i behov av 

särskilt stöd genom utredning och handledning, samt att utveckla 

och förmedla specialpedagogiska arbetssätt till skolan. 

Borgen erbjuder stimulerande och utmanande arbetsuppgifter 

i ett tvärfackligt arbetslag bestående av psykologer, 

skolsköterska, skolläkare, specialpedagoger, kurator, logoped 

och assistent. 

Arbetsuppgifter: Tjänsten innehåller två huvuduppgifter: 

Utredningar av barn och ungdomar och förslag till åtgärder, 

samt konsultation/handledning och rådgivning till personal 

och föräldrar. 

Kvalifikationer: Behörighet och kompetens, utöver femårig 

universitetsutbildning med påföljande ettårig praktisk 

tillämpning är vidareutbildning kring barnpsykologisk utredningsmetodik 

önskvärd. Förutom goda praktiska och teoretiska 

kunskaper i barnoch utvecklingspsykologi vill vi att du 

skall ha god samarbetsförmåga och känna glädje i teamarbete. 

Erfarenhet av handledning till personalgrupper och 

tidigare arbete som skol- eller förskolepsykolog är meriterande. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Vi erbjuder Dig ett utvecklande och intressant arbete. Vi 

har flextid och friskvård. 

Tillträdesdag: enligt överenskommelse. 

Upplysningar: Lisbet Engh Kraft, enhetschef, tel 054- 

29 57 17 eller Kicki Polleryd, leg psykolog, tel 054-29 57 82. 

Facklig företrädare: Caroline Runstrand, leg psykolog, tel 

054-29 65 97. 

Sista ansökningsdag: 17 maj 

Ansökan insändes till: Karlstad Kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 

651 84 Karlstad. 

Jakobsberg – Karolinska Psykiatriska Öppenvård 

ansvarar för den psykiatriska öppenvården 

till invånarna i Järfälla, Solna, Sundbyberg 

och Upplands-Bro kommuner. För de 

patienter som behandlas för psykossjukdomar 

finns mottagningar i Järfälla, Solna och 

Upplands-Bro. Dessa ingår i Psykossektionen. 

Som LUS-klinik har vi även till uppgift att 

genom forskning, utveckling och utbildning, 

utveckla och förmedla ny kunskap. 

Jakobsberg-Karolinska Psykiatriska 

Öppenvård Psykossektionen, söker en 

Leg. Psykolog, heltid. 

Centrummottagningen, Solna. 

Centrummottagningen är en öppenvårdsmottagning 

för patienter med schizofreni och närbesläktade 

psykoser och här finns en bred kompetens 

inom detta område. 

Mottagningen samverkar med slutenvårdsavdelningar 

vid Jakobsbergs, Karolinska, och Löwenströmska 

sjukhusen, samt med akuta och mobila 

team. I vårt arbetssätt ingår evidensbaserade farmakologiska 

och familjeinriktade behandlingssätt. 

Arbetsuppgifter: Förekommande arbetsuppgifter 

för psykologer i psykiatrisk öppenvård såsom 

utredning, diagnostik, behandling, rådgivning och 

konsultation, med speciell inriktning mot psykossjukdomar, 

särskilt schizofreni. Även undervisning 

och handledning av psykologstuderande och andra 

personalkategorier kan förekomma. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog med erfarenhet av 

psykiatri, helst från psykosområdet. Som meriterande 

ser vi psykoterapeutisk utbildning, helst KBT, 

samt kompetens i psykologisk diagnostik, såväl 

neuro- som personlighetspsykologisk. Intresse för 

familjearbete, anhörigstöd i olika former är en fördel. 

Goda möjligheter till handledning, såväl klinisk 

som vetenskaplig. Vi söker en självständig psykolog, 

som med energi och entusiasm vill vara med 

och skapa möjligheter för personer som drabbats 

av svåra psykiatriska sjukdomar att så långt möjligt 

utveckla och återhämta personliga, sociala och 

arbetsinriktade funktioner. 

Egenskaper som samarbetsförmåga, flexibilitet och 

allmän personlig lämplighet kommer att tillmätas 

stor betydelse. Vi förutsätter att Du har datorvana, 

då vi tillämpar datoriserad patientjournal (BMS). 

Du bör också ha intresse för forskning och undervisning. 

Arbetstid: Heltid 40.00/40.00 

Anställningsform: Tillsvidareanställning. Tillträde 

snarast 

Tala med: Sektionschef Henrik Gregemark 

tel. 08-587 312 00, 070-453 03 00, 

Psykologsamordnare Bo Digné tel. 08-587 313 09. 

Välkommen med din ansökan senast 22 maj 

2002 märkt med ref nr 09/02 ställd till Jakobsberg- 

Karolinska psykiatriska öppenvård, att: 

Inger Hoppe, Birgittavägen 4, 177 31 Järfälla 



Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken är en del av 

förvaltningen för Primärvård, psykiatri och habilitering i 

Örebro läns landsting. I länet pågår ett intensivt utvecklingsarbete 

kring Universitetssjukhuset. Vår klinik vill 

vara en del i denna process med målet att bli en tydlig 

och stark universitetsklinik på lång sikt. 

Slutenvården vid 

Barn- och ungdomspsykiatriska 

kliniken i Örebro söker 

Två Psykologer 

Avdelning 5 är en akut- och utredningsavdelning. Vi har 

sex platser och tar emot ungdomar upp till 18 år, och deras 

familjer.Vi gör akuta insatser/bedömningar samt gör utredningar 

på uppdrag av socialtjänst och andra vårdgrannar. Vi 

arbetar i team, där tvärvetenskapen har stor betydelse. Vi 

integrerar den psykodynamiska grundsynen med systemteoriskt 

och miljöterapeutiskt tänkande. 

Avdelning 3 är en 5-dygns behandlingsavdelning för tonåringar. 

Vi bedriver miljöterapeutiskt arbete utifrån en 

psykodynamisk referensram. Avdelningen har under de senaste 

åren utvecklats till att på ett mer strukturerat sätt ta med 

föräldrarna i miljöarbetet med tonåringen. Det tvärvetenskapliga 

teamet blir då mycket viktigt. De olika kompetenserna 

bidrar till att flera olika synsätt och metoder 

integreras och vi kan lägga tyngdpunkten på att få behandlingsplanen 

individuell. 

Vi söker Dig som är legitimerad psykolog och har god 

förmåga att arbeta i team på ett flexibelt sätt. Har du erfarenhet 

av barnpsykiatriskt arbete är detta meriterande. 

Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse. 

Upplysningar: Avdelningsföreståndare avd 5, Bo-Göran 

Andersson , tfn 019-602 57 25, Avdelningsföreståndare avd 

3, Lillemor Wittgren , tfn. 019-602 57 23, Klinikpsykolog 

Liv Sand-Gunnarsson , tfn. 019-602 57 00. 

Facklig företrädare: SACO, Lennart Garlund, , tfn 

019-602 92 12. 

Din ansökan märkt med ref nr BUP 39 skickar Du senast 

2002-05-20 till Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits, 

Box 1613, 701 16 Örebro. 

Besöksadress: Eklundavägen 1, 2 tr Telefon: 019-602 70 00 

Fax: 019-602 75 50 E-post: psyk.hab@orebroll.se 

webbadress: www.orebroll.se/psykhab 

Annonsera ut nya tjänster! 

När du eller din arbetsplats söker en ny medarbetare, sätt ut en 

platsannons i PsykologTidningen! 

PsykologTidningen är det främsta annonsorganet när det gäller 

psykologtjänster. Tidningen når större delen av psykologkåren, 

och platsannonserna har ett stort läsvärde. 

Påminn din arbetsgivare om att annonsera lediga tjänster i PsykologTidningen! 

I annonsen bör även anges facklig kontaktperson. 

För mer information kontakta annonsansvarig på Psykolog- 

Tidningen Brittmarie Haake, tel 08-567 06 454 eller fax 08- 

567 06 490. 

Kungsbacka Kommun söker 

PSYKOLOG 

till skola/barnomsorg 

Heltid ev. deltid. Tillsvidareanställning och vikariat. 

Ytterligare information finns på 

www.platsbanken.ams.se 

SPO Psykiatrin Södra söker 

Chef för 

Psykoterapienheten 

Heltid 

Psykoterapienheten är en del av Stockholms Produktionsområde 

Psykiatrin Södra, med lokaler inom Rosenlundsområdet 

på Södermalm i Stockholm. Vid enheten arbetar 25 

leg psykoterapeuter (19 tjänster) och 2 sekreterare. Psykoterapienhetens 

huvuduppgifter är att utföra psykoterapibedömningar, 

bedriva lång- och korttidspsykoterapier enskilt 

och i grupp samt att erbjuda handledning och konsultationer 

till medarbetare inom SPO Södras övriga psykiatriska verksamheter. 

Uppföljnings- och kvalitetssäkringsfrågor ingår 

som en kontinuerlig del i uppdraget. 

Psykoterapienheten har funnits i sin nuvarande form i 6 år och 

har under denna tid utvecklat en kreativ miljö med öppenhet 

för arbete med och vidareutveckling av olika psykoterapimetoder 

på såväl psykodynamisk som på kognitiv grund. 

Som chef har Du delegerat personal- och budgetansvar. I dialog 

med Dina medarbetare ansvarar Du för att verksamheten 

strävar mot gemensamma mål i ett öppet arbetsklimat. 

I arbetsuppgifterna ingår att delta i psykiatriorganisationens 

ledningsgråd och att företräda organisationen i psykoterapifrågor 

såväl internt som externt. I viss mån ingår även att delta 

i det klinska arbetet. 

Kvalifikationer: 

Leg psykoterapeut med dokumenterad erfarenhet av: 

• Organisation och ledarskap, företrädesvis inom offentlig 

vård 

• Handledning i psykoterapi och i psykiatriskt behandlingsarbete 

• Psykoterapeutiskt bedömnings- och behandlingsarbete i 

offentlig sektor. 

Vi söker en person med hög grad av självständighet, god samarbetsförmåga 

och flexibilitet. Stor vikt läggs vid personlig 

lämplighet. 

Tillträde: Februari 2003. 

Upplysningar: Produktionsenhetschef Filipe Costa, tel. 08- 

686 67 70, Chef för Psykoterapienheten Margareta Mörner, tel. 

08-616 57 57, Personalsekreterare Annika Elm, 08-686 67 74. 

Välkommen med Din ansökan och meritförteckning, märkt 

med ref nr 5/02, senast den 27 maj 2002 under adress: SPO 

Psykiatrin Södra, Administrationen, att: Annika Elm, 

Sköntorpsvägen 29, 2 tr, 120 38 Årsta. 

Psykiatrin Södra 

33

Barn- och ungdomspsykiatri 

Verksamhetsområde Länet Sydost söker 

Enhetschef 

till Nynäshamns BUP 

VÄLKOMMEN TILL EN LITEN OCH TREVLIG MOTTAGNING 

VID HAVET! 

Mottagningen ligger centralt i Nynäshamn och har knappt 6 heltidstjänster 

fördelat på läkare, socionomer, psykologer och assistent. 

Teamet innehåller både medarbetare som arbetat länge 

och nyanställda medarbetare. Det är därför ett delvis nytt team 

som skall svetsas samman inför de nya utmaningar och arbetsuppgifter 

vi står inför i samarbetet med vårdgrannar och i patientarbetet. 

I teamet finns en mångsidig och varierad barnpsykiatrisk kunskap 

och erfarenhet att använda sig av i det psykoterapeutiska, 

psykosociala och utredande arbetet med barn, ungdomar och 

deras familjer. Stor vikt läggs vid samarbetet med skola, socialtjänst 

och andra som arbetar med barn och ungdomar i kommunen. 

I Nynäshamns kommun bor ungefär 24.000 invånare, varav 

cirka 6.000 är barn och ungdomar. 

Enhetschefen leder och planerar arbetet vid mottagningen. I arbetsuppgifterna 

ingår även eget barnpsykiatriskt, psykosocialt 

Feelgood är ett av Sveriges största börsnoterade hälsoföretag med 73 enheter 

och 700 anställda i Sverige och en omsättning på 426 Mkr. Feelgood som är 

rikstäckande levererar ett komplett tjänsteutbud inom hälsa, miljö, träning, 

företagshälsovård och sjukvård. 

Feelgood Region Öst söker 

Legitimerad 

psykoterapeut/beteendevetare 

för heltidstjänst. 

Arbetsuppgifter 

Som leg. psykoterapeut/beteendevetare kommer du att möta anställda inom 

Feelgoods kundföretag och erbjuda kortare terapeutiska insatser så som kris- och 

korttidsterapi. Du kommer att fungera som stöd i utvecklings- och förändringssituationer 

och arbeta med rehabilitering i samarbete med andra yrkeskompetenser 

inom Feelgood. 

Du arbetar främst med individuella samtal men också på grupp- och organisationsnivå. 

I dina arbetsuppgifter ingår även stresshantering, chefsstöd och utåtriktad 

verksamhet gentemot kundföretagen. 

Kompetens och erfarenhet 

Vi vill att Du är leg. psykoterapeut med god erfarenhet av bedömningsarbete samt 

erfarenhet av professionellt personalsocialt arbete inom näringslivet. Vi vill även att 

du har vana vid kundrelaterat arbete samt erfarenhet av att arbeta med och förstå 

processer i grupper och organisationer. Vi välkomnar gärna manliga sökande. 

Information 

Upplysningar om tjänsten lämnas av leg. psykoterapeut 

Mona Palmstierna per telefon 08-14 38 20. 

Sista ansökningsdag är 7 juni 2002. 

Välkommen att skicka Dina ansökningshandlingar till; 

Feelgood Öst AB 

Att: Platschef/företagsläkare Sonia Alknert, 

Kammakargatan 9A 

111 40 Stockholm 

För ytterligare information kring Feelgood och våra affärsområden besök vår 

webbplats www.feelgood.se. 

och psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras 

familjer. Enhetschefen ingår i verksamhetschefens ledningsgrupp 

för den öppna barnoch ungdomspsykiatrin inom verksamhetsområdet. 

Kvalifikationer: Leg psykolog, leg läkare med specialistkompetens 

i barnoch ungdomspsykiatri eller socionom. Bred erfarenhet 

och goda kunskaper i barnoch ungdomspsykiatriskt utrednings- 

och behandlingsarbete samt arbetsledarerfarenhet. Stor 

vikt fästes vid god samarbetsförmåga och personlig lämplighet. 

Uppdraget är på heltid och tidsbegränsat till i första hand 1 år, 

men kan förlängas i ytterligare 5 månader. 

Upplysningar lämnas av verksamhetschef Maria Dunerfeldt, tfn 

08-690 58 87. Fackliga kontaktpersoner är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, 

tfn 08-690 67 99, Monika Olsson, Läkarförbundet, 

tfn 08-470 08 70, Inger Ploom Norell, SSR, tfn 08-690 67 89. 

Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk 045/02 vill vi ha senast 

den 28 maj 2002 till Norra länets produktionsområde, Barn- och 

ungdomspsykiatri, att: Maria Dunerfeldt, Box 175 64, 118 91 

Stockholm. E-post: maria.dunerfeldt@bup.sll.se 

BARNHÄLSOVÅRDEN 

i Sörmland 

Psykolog 

Ref nr MSE 64/02 

Heltid 40 t/v. Tillträde enligt överenskommelse. 

Tjänsten är placerad vid centrala barnhälsovården (C-BHV) med 

tjänstgöring företrädesvis inom västra länsdelen i Landstinget 

Sörmland (kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker). 

C-BHV i Sörmland är en länsövergripande resurs. Enheten består 

av ett expertteam med barnhälsovårdsöverläkare, fem psykologer, 

samordnande sjuksköterska och två sekreterare. 

För närvarande pågår ett aktivt arbete med att utveckla nya former 

för stöd åt nyblivna föräldrar. 


Förebyggande hälsovård inom barnhälsovården 

genom: 

• Konsultation och fortbildning till BVC-personal 

• Stöd och rådgivning till föräldrar 

• Utredningar av barn 

• Samverkan med övriga enheter som arbetar 

med barnfamiljer 

• Medverkan i metodutvecklingsarbete och 

utvärdering av verksamheten 

Kvalifikationer 

Leg psykolog 

• Meriterande är erfarenhet av såväl utrednings/ 

behandlingsarbete med små barn som av 

konsultation/fortbildning på området. 

• Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet 

• Körkort erfordras 

Upplysningar: Lämnas av barnhälsovårdsöverläkare Karin Segnestam, 

tfn 016-10 47 97, BHV-psykologerna Britt-Marie Ekoff, 

tfn 0155-24 55 96 och Gun Hjertzell, tfn 016-10 36 70. e-post 

bhv.sormland@mse.dll.se 

Facklig representant: Kristian Richter, tfn 016-10 31 59. 

Ansökan: Välkommen med Din ansökan inkl meritförteckning till 

Mälarsjukhuset Administration plan 13, 631 88 Eskilstuna. 

Sista ansökningsdag 2002-05-22. 


när jag blir vuxen 

ska jag ha 

lackskor och bo 

ihop med en älg… 


BARNHÄLSOVÅRDEN I ÖSTERGÖTLAND 

söker 

Psykolog, 100% 

med tillträde hösten 2002 efter överenskommelse. 

Barnhälsovården i Östergötland ombildas till en landstingsövergripande enhet med 

arbetsplatser i Norrköping, Linköping och Motala. I enheten finns ytterligare sju 

psykologer, BHV-överläkare, samordnande sjuksköterska och administrativ personal. 

Arbetsuppgifter: Att bidra med psykologisk kompetens inom den förebyggande 

barnhälsovården. Barnhälsovården riktar sig till barn i ålder 0 – 6 år. 

Arbetsuppgifterna består främst av konsultation och fortbildning till BVC-personal, 

bedömning och utredning av enskilda barns behov, kortare behandlingsinsatser, stöd i 

föräldraskapet, samt metodutvecklingsarbete. 

Önskvärda kvalifikationer: Vi söker i första hand en leg psykolog, men är också 

öppna för att ta emot en PTP-psykolog. Erfarenhet av arbete kring barn är meriterande, 

liksom erfarenhet av ett konsultativt arbetssätt. Du bör ha körkort. Enheten har tillgång 

till leasingbilar. 

För närmare upplysningar kontakta BHV-överläkare Göran Hermansson 

tel. 013-22 50 83, e-post goran.hermansson@lio.se, BHV-psykolog och facklig företrädare 

Agneta Hulterström tel. 011-22 45 86, e-post agneta.hulterstrom@lio.se. 

Välkommen med Din ansökan senast 15 maj 2002 under adress: chef.sekr Kerstin 

Strömwall, Barn och Kvinnocentrum, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping. 

Mer information om Landstinget i Östergötland hittar du på www.lio.se 

Hjälp barn 

med cancer 

Tack vare forskningens 

framsteg botas idag 

ca 75 procent av alla 

cancersjuka barn. Vi fortsätter 

stödja forskningen 

med sikte på att inga barn 

ska drabbas av cancer. 

postgiro: 90 20 90-0 

telefon: 08-661 56 40 

www.barncancerfonden.se 

35

Division psykiatri ansvarar 

för norrbottningarnas behov 

av psykiatriska specialistinsatser. 

Sektorspsykiatrin 

i Piteå ansvarar för såväl 

baspsykiatri som högspecialiserad 

psykiatri med både 

öppenvård, mellanvård via 

enheterna samt slutenvård. 

Upptagningsområdet omfattar 

kommunerna Piteå, Älvsbyn, 

Arvidsjaur och Arjeplog. 

Piteå är en idyllisk och 

charmig småstad vid 

Norrlandskusten nära natursköna 

områden. Förutom 

att Piteå är en riktig sommarstad 

med sprudlande liv, kan 

Piteå erbjuda året om ett rikt 

och varierande musikutbud 

på hög nivå. Luleå universitet 

har en hel del av sin verksamhet 

i Piteå. Piteå har en 

välorganiserad barnomsorg 

och skola. För närvarande är 

bostadssituationen bra. 

Psykolog till Nyköping 

Arbetsförmedlingen Rehabilitering i Södermanlands län är en 

länsövergripande stödfunktion till länets arbetsförmedlingar med 

inriktning på arbetslivsinriktad rehabilitering. 

Vi utgår från att du är legitimerad psykolog, är utåtriktad, flexibel 

och har en välutvecklad kommunikationsförmåga och intresse av 

konstultativt arbetssätt. 

Vi erbjuder ett rörligt, självständigt arbete med många kontaktytor 

och omväxlande arbetsuppgifter. Tyngdpunkten ligger på att 

föra samtal med människor med diffusa svårigheter som har svårt 

att ta sig ut på arbetsmarknaden. Verksamheten inom Arbetsförmedlingen 

är ständigt i förändring och vi förutsätter att du tilltalas 

av detta. 

Kunskaper i kognitiv psykologi, gärna utbildning i KBT, eller 

systemteoretiskt arbetssätt, är meriterande och en tillgång när det 

gäller att finna förändringsmöjligheter tillsammans med de 

människor vi arbetar för. Det krävs även kunskaper när det gäller 

personlighetsbedömningar och testförfaranden. 

Förutom Dina arbetskamrater samarbetar du med arbetsförmedlare 

på olika arbetsförmedlingar samt rehabiliterande myndigheter. 

Din uppgift är att se till att de arbetspsykologiska aspekterna får 

en framskjuten plats i arbetet med människor i en utsatt situation. 

Du tillhör en psykologgrupp och får kontinuerligt handledning. 

Du kommer att ha ditt tjänsteställe i Nyköping men arbetet medför 

resor i tjänsten varför du måste ha körkort. 

All nyanställd personal ges en gemensam introduktionsutbildning. 

I övrigt så finns goda möjligheter till kompetensutveckling. 

Anställningen är tillsvidare och tillträde snarast. 

För närmare information, kontakta Af-chef Tommy Jacobsson, 

016-17 61 15 eller psykolog Agneta Satrell, SACO 016-17 61 23. 

Välkommen med din ansökan samt meritförteckning och löneanspråk 

till Länsarbetsnämnden i Södermanlands län, Box 374, 

631 05 Eskilstuna, oss tillhanda senast 2002 05 22. 

Vuxenpsykiatrin i Piteå 

söker 

Psykolog 

Enheterna är öppenvårdsenheter med uppdrag att samtidigt sköta 

mellanvård. Enhet B arbetar med psykoser, både nyinsjuknande 

och de med funktionshinder. Enhet C med ångest, fobi samt 

depressioner. 

Arbetsuppgifter: Vi söker dig som vill ha ett annorlunda och utvecklande 

arbete. Du arbetar som psykolog med sedvanliga yrkesspecifika 

arbetsuppgifter i en multiprofessionell organisation 

och bidrar med din specifika kompetens till en helhetssyn på patienten, 

servar även slutenvården med bedömning och utredning. 

Bakgrund: Legitimation. Vi lägger stor vikt vid personliga egenskaper 

såsom god samarbetsförmåga och flexibilitet. Erfarenhet 

från teamarbete är en merit. 

Anställningsfakta: Heltid med flexibel arbetstid och individuella 

scheman där såväl dag- som kvällstjänstgöring ingår. Tillträde 

snarast eller enligt överenskommelse. Resor ingår i tjänsterna. 

Ref.nr: 20-02 Enhet B, psykolog 

Ref.nr: 22-02 Enhet C, vik psykolog snarast – 31/8 ev längre. 

Välkommen med din ansökan! 

Vill du veta mer 

– kontakta: Enhetschef B 

Carin Nordberg, 

tfn 070-642 48 50. 

Enhetschef C 

Margareta Modig, 

tfn 070-564 74 37. 

Facklig företrädare: 

SPF Ann-Britt Engman-Andersson, 

Tfn 0911-75 464. 

Sista ansökningsdag: 

2002-05-31. 

Välkommen med din 

ansökan och 

meritförteckning till: 

Piteå älvdals sjukhus, 

Lokala staben, 

Elaine Widman, Box 715, 

941 28 PITEÅ. 

Kullbergska sjukhuset i Katrineholm 


mottagningen söker 

Leg. psykolog 

Ref nr KSK 1019/02 

Heltid. 

Tillträdesdag snarast eller enligt överenskommelse. 

Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen ansvarar 

för barnoch ungdomspsykiatrisk öppenvård i kommunerna 

Katrineholm, Flen och Vingåker. Vårt team består av 

en barnpsykiatriker, tre psykologer, fyra socionomer och 

en sekreterare. Vi arbetar nätverks- och familjeinriktat och 

samverkar gärna med vårdgrannar. Som psykolog i vårt 

team erbjuds Du stora möjligheter att vara med och utveckla 

verksamheten och Din egen kompetens utifrån 

verksamhetens behov. 

Arbetsuppgifter: Diagnostiskt och terapeutiskt arbete 

med familjer, barn och ungdomar. Arbetet kräver såväl 

eget självständigt ansvarstagande som god förmåga till 

intern och extern samverkan. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet av arbete med 

barn, ungdomar och deras familjer. Stor vikt fästes vid 

personlig lämplighet. 

Upplysningar lämnas av: Adm. samordnare Kristina 

Ohlsson, tel. 0150-56450, leg. psykolog Tomas Nordengren, 

tel. 0150-56450. Facklig företrädare Christian Richter, 

tel. 016-103575. 

Välkommen med Din ansökan inkl. meritförteckning senast 

02-05-21 till Kullbergska sjukhuset, Administrationen, 

Box 110, 641 22 Katrineholm 

Läs mer på vår hemsida: www.landstinget.sormland.se 


Kom ihåg . . . 

. . . när du söker ny 

anställning 

Lönen bestäms efter 

överenskommelse mellan 

dig själv och arbetsgivaren. 

Du ska själv begära det 

krontalsbelopp du vill ha 

som månadslön! 

Acceptera inte en ny anställning 

förrän också överenskommelse 

har träffats 

om lönen! Förvissa dig om 

att den person som du träffat 

överenskommelse med 

har beslutsrätt också när 

det gäller lönen. Acceptera 

inte att frågan om din lön 

skjuts till kommande revisionsförhandlingar/motsvarande 

lokal förhandling. 

Precisera för dig själv 

dina löneanspråk i god tid 

innan du erbjuds anställning! 

Tag gärna kontakt med i 

första hand Sveriges Psykologförbunds 

lokala fackliga 

förtroendemän innan du 

slutligt ställer dina krav på 

löne- och anställningsvillkor. 

Du kan vända dig till 

kretsarnas förhandlingsansvariga 

och till statliga 

kontaktmän i kretsarna. 

I andra hand lämnas 

information av Psykologförbundets 

kansli, 

tel 08-567 06 400. 

. . . när du blir 

legitimerad och . . . 

När du blir legitimerad 

kan du också träffa överenskommelse 

med arbetsgivaren 

om din lön. 

Du ska ha rätt lön vid nyanställning 

– oavsett om det 

gäller en tillsvidareanställning, 

ett vikariat, en projektanställning, 

en PTP-tjänst 

och när en visstidsanställning 

förlängs. 

. . . när lönen är klar 

När lönen är klar kan också 

andra frågor diskuteras 

med den kommande arbetsgivaren, 

till exempel rätt att 

delta i olika fort- och 

vidareutbildningar. 


Psykiatrin i Nordvästra Skåne är en förvaltning bestående av 

de psykiatriska klinikerna i Helsingborg och Ängelholm. 

Nordvästra sjukvårdsdistriktet omfattar cirka 240.000 

invånare och den psykiatriska verksamheten präglas av hög 

kompetens och ett brett vårdutbud. Tjänstetillsättningen 

omfattas av Region Skånes jämställdhetspolicy. 

Psykiatrin Nordvästra Skåne 

Psykiatriska kliniken, Ängelholm söker 

1 Psykolog, Team 1, tillsvidare, heltid (ref nr 10P/2002) 

1 PTP-Psykolog, varaktighet 1 år, heltid med tillträde efter sommaren 2002 

(ref nr 11P/2002) 

Arbetsuppgifter: Utrednings-, diagnostiskt och psykoterapeutiskt arbete med vuxna 

och deras familjer. Tjänstgöring sker både inom öppen- och slutenvård. För PTPpsykolog 

innebär arbetet sedvanligt psykologarbete i form av utredning, diagnostik 

och behandling. Även personalhandledning kan komma att ingå. 

Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Vi ser gärna unga sökande som är intresserade 

av att vidareutveckla den kliniska kompetensen. 

För PTP-Psykolog gäller att Du har psykologexamen. 

Psykiatriska kliniken, Helsingborg, sektion Syd respektive Nord 

söker 

2 PTP-Psykologer, varaktighet 1 år, heltid med tillträde efter sommaren 2002 

(ref nr 7P/2002) 

Arbetsuppgifter: Arbetet innebär sedvanligt psykologarbete i form av utredning, 

diagnostik och behandling. Även personalhandledning kan komma att ingå. 

Kvalifikationer: Du har psykologexamen, gärna med kognitiv inriktning. 

Övrigt: Sektion Nord och Syd är allmänpsykiatriska enheter och tjänsterna kommer att 

omfatta anknytning till respektive sektions öppenvårds-mottagning. 

Upplysningar: Ring gärna för mer information; Teamledare Ann Mari Eklund i Ängelholm, 

tel: 0431-817 18, Funktionsföreträdare Pia Bengtsson i Ängelholm, tel: 0431-817 

12, Tf chefpsykolog Margareta Zaunders i Helsingborg, tel: 042-10 26 29 eller personalsekreterare 

Helena Eklöf, tel: 042-10 14 51. 

Fackliga företrädare; Mats Nilsson i Helsingborg, tel: 042-10 27 07, 

Lee Sandberg i Ängelholm, tel: 0431-815 43. 

Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr, till: Psykiatrin Nordvästra Skåne, 

Helena Eklöf, Carl Krooks gata 30, 252 25 Helsingborg, senast den 21 maj 2002. 

Psykiatrin Nordvästra Skåne 

www.skane.se 

37

Norrtälje BUP söker 

Psykolog 

40 timmar/vecka, tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse 

augusti/september 2002. 

Norrtälje BUP-mottagning är centralt belägen i Norrtälje, en timmes 

bussresa från Stockholm. Vårt upptagningsområde är Norrtälje 

kommun. Teamet består av 10 behandlare; psykologer, socionomer, 

psykoterapeuter, barnpsykiater samt sekreterare. Vi 

strävar efter att erbjuda ett brett behandlingsutbud med såväl 

familje- som individoch gruppinriktning utifrån olika teoretiska 

perspektiv. På vår mottagning behövs och finns både en bred 

kunnighet och ett specialistkunnande. 

Några av våra behandlingsmetoder: familjesamtal, familjeterapi, 

individualterapi (psykodynamisk eller kognitiv), barnorienterad 

familjeterapi, Marte Meo och konsultation. 

Vi erbjuder i många fall korttidsinsatser, mera sällan längre behandlingar. 

Vi har också gruppverksamheter av olika slag, för 

barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka föräldrar, flyktingbarn, 

barngruppsykoterapi samt tonårsterapigrupp. Utredningsoch 

behandlingsarbetet med de barn som har en neuropsykiatrisk 

diagnos har de sista åren vuxit och utvecklats ex. erbjuds 

föräldrar som har barn med neuropsykiatrisk diagnos gruppverk- 

Akademiska sjukhuset i Uppsala med 8 000 anställda och en omsättning 

på 4 miljarder kronor är ett av landets största universitets- och regionsjukhus. 

Psykiatricentrum svarar för specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för invånarna i och 

i vissa fall också utanför Uppsala län. Forskning och undervisning är integrerad i verksamheten 

inom ramen för medicinska fakultetens institution för neurovetenskap vid Uppsala universitet. 

Psykolog 

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken 

i Enköping 

Vid öppenvårdsmottagningen i Enköping ska du, både självständig och i 

samarbete med övriga teammedlemmar, bedriva barnoch ungdomspsykiatriskt 

arbete i öppenvården. Ditt bidrag blir bedömning, utredning och behandling av barn 

och ungdomar i nära samarbete med familjer, skola och vårdgrannar. 

I arbetsuppgifterna ingår samverkan i olika former med andra 

verksamheter som arbetar med målgruppen. 


Legitimerad psykolog. Erfarenhet av barnoch ungdomspsykiatri. 

Meriterande är utbildning i barndiagnostik/barnpsykoterapi och familjeterapi, 

samt kunskap om/erfarenhet av neuropsykologisk utredning och behandling. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. 

Upplysningar 

Enhetschef Eivor Palmqvist, 018-611 27 98. 

Personalsekreterare Annika Wahlqvist, 018-611 25 61. 

Yrkesföreträdare Birgitta Johansson Niemelä, 018-611 42 84. 

Psykologförbundet Ann-Sofi Hansson-Pourtaheri, 018-611 23 81. 

Ansökningsblankett kan hämtas från www.uas.se under psykiatricentrum. 

Välkommen med din ansökan 

med ref nr P40-02 och styrkt meritförteckning 

till Akademiska sjukhuset, 

Annika Wahlqvist, Barn- och ungdomspsykiatriska 

kliniken, 750 17 Uppsala, 

senast den 22 maj. 

samhet på mottagningen. Vi har ett gott samarbete inom teamet 

och utåt mot kommunen, barnläkare och vuxenpsykiatrin. Skola 

och förskola är en vanlig samarbetspartner. Dessutom deltar vi i 

flera samarbetsprojekt. 

Arbetsuppgifter: Psykoterapeutiskt och psykodiagnostiskt arbete 

med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat arbete 

samt konsultativa uppgifter. Samarbete med socialtjänst, skola m 

fl. 

Kvalifikationer: Leg psykolog och erfarenhet av barnoch ungdomspsykiatriskt 

teamarbete. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet 

och god samarbetsförmåga. Önskade kvalifikationer: Leg 

psykoterapeut med intresse för att utveckla BUP:s arbetsformer. 

Upplysningar lämnas av enhetschef/leg psykolog Margith Hedin 

Livstedt, konsulent Britt Bernstone Berg eller leg psykolog 

Solveig Bromander, tfn 0176-773 80. Facklig kontaktperson är 

Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99. 

Välkommen med din ansökan märkt med ref.nr Barnpsyk 054/02 

och med uppgift om löneanspråk senast den 27 maj 2002 till 

Norrtälje BUP, Galles gränd 1, 761 30 Norrtälje. 

www.uas.se 



Leg psykolog 

Division Psykiatri 

Öppenvårdsmottagning Mariestad 

Skaraborgs Sjukhus (www.vgregion.se/skas) omfattar 

Kärnsjukhuset i Skövde och sjukhusen i Falköping, 

Lidköping och Mariestad. Verksamheten är indelad 

i åtta divisioner, budgeten omsluter ca två miljarder 

SEK och antalet anställda är ca 4 900. Skaraborgs 

Sjukhus ingår i Västra Götalandsregionen. 

Den psykiatriska verksamheten inom Skaraborgs Sjukhus 

baseras på öppenvårdsteam i nära samarbete med 

slutenvården i Falköping. Öppenvårdsteamen består av 

läkare, psykologer, kuratorer, psykoterapeut, arbetsterapeuter, 

sjukgymnast, sjuksköterskor, skötare och 

sekreterare. Psykiatrin är just nu inne i ett dynamiskt 

skede med expansion av de öppna vårdformerna och 

inriktning mot viss subspecialisering. 

Vi välkomnar dig som är psykolog till den vuxenpsykiatriska 

mottagningen i Mariestad. Staden med 24 000 

invånare är vackert belägen vid Vänern. Vi har just 

flyttat in i nya trivsamma lokaler. Inom dessa ryms 

förutom mottagningen även dagsjukvård/mobilt team 

i nära samverkan. 

Heltid, tillsvidare. Tillträde enligt överenskommelse. 

Arbetsuppgifter: Arbetet sker i team med brett 

utbud av kompetens. Vi eftersträvar mångfald av 

behandlingsutbud för att bäst möjligt tillgodose den 

enskildes specifika behov. Tillsammans med de övriga 

tre psykologerna svarar Du för den psykologiska 

kompetensen i teamet, vilket i huvudsak innebär psykologisk 

utredningsoch behandlingsarbete. Goda 

möjligheter till forskning och vidareutveckling finns. 

Kvalifikationer: Leg psykolog/psykologexamen. 

Erfarenhet från vuxenpsykiatrisk verksamhet liksom 

testmetodik är meriterande. Vi lägger stor vikt vid personlig 

lämplighet och samarbetsförmåga liksom god 

förmåga att såväl arbeta självständigt som i team. 

Tjänsten är förenad med visst resande varför körkort 

erfordras. 

Upplysningar: Vårdchef Margret Andersson, 

tfn 0515-876 17 eller teamföreståndare Berit Svensson 

tfn 0501-683 42. 

Facklig företrädare: Sveriges psykologförbund 

Inger Ericsson, tfn 0515-876 43. 

Ansökan sänds senast den 21 maj märkt med ref nr 

Ps 21/02 till Skaraborgs Sjukhus, 541 85 Skövde. 


www.vgregion.se 

PERSONALKONSULENT 

till Falun. Heltid – tillsvidareanställning. 

GävleDala Företagshälsa ägs av landstingen inom Gävleborgs och 

Dalarnas län. Vi har till huvuduppgift att erbjuda bra företagshälsovård 

till våra ägare och i övrigt samarbeta med kunder som passar vår kompetens. 

Kostnaderna för verksamheten täcks av intäkter från kunderna. 

Omsättningen är ca 30 Mkr. 

Vi söker dig som vill arbeta med psykosociala arbetsmiljöfrågor. 

Uppdragen består bl a i att medverka vid organisationsutveckling, 

förändringsarbete, konflikthantering, rehabilitering, handleda 

chefer/anställda enskilt eller i grupp samt arbetslagsutveckling. 

Även utbildning och information är viktiga inslag i arbetet. Du är 

en person som kan samarbeta, har servicekänsla och är flexibel. 

Du bör ha socionomexamen, sociala linjen, vara leg psykolog eller 

ha motsvarande utbildning och minst några års erfarenhet av 

psykosocialt arbete. 

Basarbetsplats är Falun men Du kommer att arbeta även med 

uppdrag i andra delar av länet. 

Låter det intressant? Hör av dig till distriktschef Berit Fredricsson, 

tfn 023-490 235, 070-655 94 31, berit.fredricsson@ltdalarna.se. 

Facklig information: Ulla Svensson, Akademikerförbundet SSR, 

tfn 0240-714 04. Agneta Nyström, SKTF, tfn 0250-399 08. Claes 

Jaenson, Psykologförbundet, tfn 026-15 46 07. 

Individuell lönesättning, ange löneanspråk. 

Ansökan skickas till GävleDala Företagshälsa, Administrativa 

enheten, Lasarettsvägen 4, 803 24 GÄVLE, senast den 21 maj 

2002. Hemsida: www.gdfh.org 

BUP-mottagningen i Danderyd 

söker 

Psykolog 

Heltid, tillsvidareanställning med tillträde enligt överenskommelse. 

Mottagningen är belägen i Mörby Centrum med områdesansvar 

för Danderyd, Vallentuna och Vaxholms kommuner. Arbetet inom 

mottagningen sker i team. 

I teamet ingår socionomer, psykologer och läkare. Sammanlagt 

är vi en arbetsgrupp om ca 18 personer. Mottagningens arbete 

utgår från våra olika kunskapsområden med förankring i psykodynamiskt 

och systemteoretiskt tänkande kring de barn, ungdomar 

och familjer som söker vår hjälp. Vi är i ett skede där vi utvecklar 

vårt samarbete med andra verksamheter i samhället såsom 

förskolor, skolor, socialförvaltningar, basteam och vuxenpsykiatri. 

Neuropsykiatriska frågeställningar ingår i en stor del av 

ärendena. 

Arbetsuppgifter: Barn- och ungdomsdiagnostik och psykoterapeutiskt 

arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat 

och förebyggande arbete. 

Kvalifikationer: Leg psykolog. Kompetens avseende utredningsarbete 

med barn och ungdomar. Kompetens i neuropsykologi 

är meriterande. Önskvärt är erfarenhet och utbildning i psykoterapi 

med barn, ungdomar och/eller familjer. Vi fäster stor vikt 

vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. 

Upplysningar lämnas av tf enhetschef Ulla Rolén, tfn 08- 

587 544 78. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, 

tfn 08-690 67 99. 

Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk 

055/02 senast den 23 maj 2002 till BUP-mottagning Danderyd, 

182 87 Danderyd. E-post: ulla.rolen@bup.sll.se 


39

Roslagens Elevhem 

är ett privat behandlingshem för ungdomar från 12 år som är 

svårt traumatiserade och med omfattande psykosociala problem. 

Verksamheten, som är förlagd till Vallentuna, Täby och Åkersberga, 

har 22 platser och består av miljöterapi, individual psykoterapi, 

föräldraarbete samt en integrerad pedagogisk verksamhet. 

Arbetet baseras på en psykodynamisk grundsyn. 

Vi söker nu 

Enhetschef/Biträdande Vårdchef 

Arbetsplats: Enhetschef för ett gruppboende på Vreta Gård i 

Vallentuna samt tillhörande ensamboenden och utsluss. 

Arbetsuppgifter: Enhetschefen har behandlings-, personal- och 

budgetansvar. Enhetschefen fungerar även som biträdande/ 

ställföreträdande vårdchef. 

Bakgrund: Vi tror att du har gedigen erfarenhet av terapeutiskt 

arbete på behandlingshem, inom barnoch ungdomspsykiatrin 

eller socialtjänst. Du söker nya utmaningar, vill axla ett chefsansvar 

och är intresserad av att utveckla det miljöterapeutiska arbetet 

på dynamisk grund. 

Krav: Leg.psykolog, socionom eller likvärdig utbildning, kompletterad 

med en psykoterapiutbildning motsvarande lägst steg 1. 

Körkort erfordras. 

Önskvärt: Erfarenhet av arbetsledning. Legitimation som psykoterapeut. 


Anställningsform: Tillsvidare. 

Lön: Ange löneanspråk. 

Tillträde: 2 september 2002. 

Upplysningar: Vårdchef Christine Román växel tel 08-630 92 

57, direkt tel. 08-446 12 52. 

Ansökan: Senast 17 maj, märkt ”Enhetschef”. Adress: Roslagens 

Elevhem AB, Box 7243, 187 13 Täby. 

Lyckat PTP-projekt fortsätter 

Inom Landstinget Gävleborg finns i dagsläget ett 70-tal psykologtjänster 

inom totalt 11 verksamhetsområden. Vi räknar med 

att behovet av psykologer kommer att öka i framtiden och för 

att säkerställa rekryteringen upprepas landstingsgemensamt 

projekt till vilket vi söker 

8–10 PTP-PSYKOLOGER 

Tjänsterna kommer preliminärt att vara placerade inom: 

• barnoch ungdomspsykiatri 

• vuxenpsykiatri 

• mödra- och barnhälsovård 

• habiliteringsverksamheten 

Psykologverksamhet finns i Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Ljusdal, 

Sandviken och Söderhamn. Var PTP-tjänsterna kommer 

att vara placerade kommer att diskuteras vidare – ange gärna 

om Du har särskilda önskemål om ortsplacering. 

Utöver PTP-tjänstgöring inom en verksamhet är tanken att Du 

ska få insyn i övriga delar av landstingets psykologverksamheter 

genom studiebesök och auskultationer t ex ungdomsmottagning 

och medicinsk rehabilitering. 

Under PTP-året kommer Du också att erbjudas delta i ett antal 

seminarier och få många tillfällen till erfarenhetsutbyten inom 

HABILITERINGSCENTER HUDDINGE 

FÖR BARN OCH UNGDOM 

Habiliteringscentret är beläget i Flemingsberg, 

nära Huddinge Universitetssjukhus 

Söker 

PSYKOLOG LEG 

Deltid 30 timmar/vecka. Tillsvidareanställning, tillträde snarast. 

Arbetsuppgifter: Vid habiliteringscentret arbetar vi i team med 

råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med funktionshinder. 

Som psykolog kommer Du att ge barnpsykologisk rådgivning, 

kris- och samtalsstöd till föräldrarna. Du kommer att arbeta 

med utredning, diagnosticering samt att ge psykologiskt stöd till 

barn och ungdomar. Arbetet innebär samverkan med många 

andra verksamheter och Du kommer då att ge konsultation/kunskapsöverföring 

till personal i barnets närmiljö. Allt arbete sker i 

nära samråd med övriga teammedlemmar dvs, kurator, logoped, 

sjukgymnast, arbetsterapeut och specialpedagog. Vi erbjuder en 

stimulerande arbetsmiljö med kompetensutveckling och regelbunden 

handledning. 

Kvalifikationer: Legitimerad psykolog, gärna med erfarenhet av 

barnoch ungdomshabilitering alt. skola ,barnomsorg, barnhälsovård. 

Kunskaper i neuropsykologi är meriterande. Stor vikt 

läggs vid personlig lämplighet, intresse och erfarenhet av teamarbete. 

Upplysningar om tjänsten: Habiliteringscenterchef Ann-Louise 

Östling-Lindh eller psykolog Hori Alla, tel 08-608 63 00. 

Facklig kontaktperson: Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tel 08- 

690 67 99. 

Välkommen med din ansökan märkt Hab 328/02 senast den 21 

maj 2002 till Habiliteringscenter Huddinge för barn och ungdom, 

Box 4106, 141 04 Huddinge. 

PTP-gruppen. Vi har också ambitionen att ha hög kvalitet på 

handledningen, bl a genom att även handledarna får delta i 

regelbunden seminarieverksamhet. 

Utöver arbetet tillsammans med handledaren och kollegor på 

arbetsplatsen kommer Du också att ha fortlöpande kontakt 

med projektledaren. 

Målet med projektet är att skapa en PTP-tjänstgöring av hög 

kvalitet och med möjlighet att få en bred kännedom om ett 

landstings hela psykologverksamhet. 

Efter godkänd PTP-tjänst kommer du att erbjudas möjlighet till 

fortsatt anställning inom Landstinget Gävleborg. 

Du som söker PTP-tjänst ska ha avlagt psykologexamen. 

Erfarenhet från det verksamhetsområde Du söker till är meriterande. 

Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet. 

Tillträde: 2002-09-15 – 2002-10-15 

Vill Du veta mer? Kontakta gärna projektledaren Psykolog 

Sten Berglund tel. 0650-92713, 070-2603052 eller någon i projektgruppen: 

Psykolog Claes Jaensson tel 070-580 80 59 

(facklig företrädare). Psykolog Maja Fläcke tel 026-15 46 28 

(f.d.PTP-projektdeltagare). Personalchef Åke Andersson 

tel.0270-773 66. Verksamhetschef Catharina Mattebo 0650- 

926 12. 

Ansökan med styrkt meritförteckning, examensbevis och med 

vilket/vilka verksamhetsområden Du söker till skall vara inkommen 

senast 2002-05-27 under adress: Hälsinglands sjukhus, 

Psykiatriska kliniken, Att: Sten Berglund, 824 01 Hudiksvall. 

Välkommen med din ansökan! 


Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning 

BUNKEFLO REKTORSOMRÅDE 

söker 

Psykolog 

Bunkeflo rektorsområde är en positiv, dynamisk 

arbetsplats med entusiastiska medarbetare. 

Vårt område är under stark utbyggnad 

och vi har många pågående utvecklingsprojekt. 

Vi har en hälsofrämjande profil, där vi 

värnar om barnets hela utveckling. 

Vi söker nu en psykolog till vårt resursteam, 

som är en fristående enhet inom rektorsområdet. 

Resursteamet arbetar med barn i behov 

av särskilt stöd i våra förskolor och skolor. 

I teamet ingår också kurator, skolsköterskor, 

specialpedagog och dramapedagog. 

Dina arbetsuppgifter blir huvudsakligen handledning, 

konsultation och utredningar av barn. 

Du kommer att arbeta tillsammans med kolleger 

i ett team under uppbyggnad med goda möjligheter 

att påverka utvecklingen. Arbetet kräver 

resor mellan våra olika enheter varför tillgång till 

bil är önskvärt. 

Dina kvalifikationer: Du är legitimerad psykolog, 

gärna med några års erfarenhet av att arbeta 

med barn. Har Du erfarenhet av handledning 

av personal och psykologbedömning av barn är 

detta en merit. 

Omfattning: Heltid, tillsvidareanställning. 

Tillträde: augusti 2002 

Vill Du veta mer om tjänsten? 

Kontakta enhetschef Ulla Larsson, 040-34 68 97, 

mobil: 0706-385 601 

eller specialpedagog Ann-Christin Engvall-Lundgren, 

040-34 69 06, mobil 0739-635 985. 

Välkommen med din ansökan senast 

2002-05-20 till Resursteamet, Sundsbroskolan, 

Klagshamnsvägen 48, 230 44 Bunkeflostrand 

E-post: limhamn.bunkeflo@malmo.se 

Märk ansökan med ref.nr. 163-53 

I Malmö stad vill vi ge bra service med mångfald i 

arbetslivet. Vi välkomnar därför sökande med olika 

etnisk och kulturell bakgrund. 


Malmö stad är 

Malmös största 

arbetsgivare 

med 18 000 

medarbetare. Vi 

gör verklighet av 

politiska beslut 

och ger service 

åt stadens invånare, 

företag 

och besökare. 

Malmös befolkning 

har vuxit 

oavbrutet sedan 

1985. Nu växer 

också näringsliv, 

utbildning, och 

kommunikationer. 

Tillsammans 

ger detta nya 

förutsättningar 

för en mångfald 

av möten och 

möjligheter. 

Stadsdelen Limhamn-Bunkeflo 

har cirka 30 000 

invånare. Stadsdelsförvaltningen 

med sina cirka 

1500 anställda 

svarar för bland 

annat förskoleochskolverksamhet, 

vård 

och omsorg, 

individoch 

familjeomsorg 

samt fritids- och 

kulturverksamhet. 

Kontakta 

lokala facket först! 

HABILITERINGEN DALARNA söker 

1 LEG PSYKOLOG 

till Hörselteamet för barn 0–7 år, 25% länsövergripande 

med placering i Falun kombinerat med 75% tjänstgöring 

inom övrig habiliteringsverksamhet. Ref: 7/02 

1 LEG PSYKOLOG VIK 100% 

1 år fr o m 2002-08-01, med placering för närvarande 

i ungdomsarbetslaget vid Habiliteringen i Falun, eventuellt 

förlängning. Ref: 8/02 

Habiliteringen är en tvärvetenskaplig specialistresurs med medicinsk, 

psykologiskt, social och pedagogisk kompetens. Vi har 

ett familjecentrerat arbetssätt där barns/ ungdomars situation 

och behov ses i ett brett perspektiv. 

Vår uppgift är att ge stöd, service och vägledning till barn/ungdom 

med funktionshinder, deras anhöriga och andra viktiga personer 

i närmiljön. 

Målet är att barn/ungdom och deras familjer skall kunna leva ett 

liv som andra. 

För hörseltjänsten gäller att: Du är knuten till den Specialpedagogiska 

enheten Hästberg, där det finns en avdelning för 

döva/hörselskadade barn. Du arbetar också länsövergripande 

med stöd till hörselskadade/döva barn och familjer. Du har ett 

nära samarbete med ambulerande specialpedagog. Du ingår i ett 

hörselteam som består av audionom, hörselvårdsingenjör, kurator, 

läkare och pedagog. 

Inom habiliteringsverksamhet blir ditt arbete att i nära samråd 

med föräldrar och med övriga yrkesgrupper inom teamet, utreda 

barn/ungdom, ge psykologisk behandling och stöd till barn/ungdom 

och deras familjer. Att ge konsultation och kunskapsöverföring 

till personal närmiljön ingår också. Vi samverkar i neuropsykiatriska 

frågeställningar med Barn- och ungdomspsykiatrin. 

Du kommer att ingå i ett team tillsammans med arbetsterapeut, 

fritidskonsulent, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, 

specialpedagog, i nära samarbete med föräldrar. Du kommer 

att samarbeta med erfarna psykologkollegor på arbetsplatsen. 

Vi erbjuder ett stimulerande och utvecklande arbete inom habiliteringen/hörselvården 

med arbetsuppgifter i huvudsak på individoch 

gruppnivå. Vi är en specialistresurs inom landstinget där nya 

forskningsrön inom verksamhetsområdet medför krav på ständig 

utveckling. Vi har höga krav på våra medarbetare och erbjuder i 

gengäld god möjlighet till fortbildning och samarbete med erfarna 

kollegor. Du kommer att ingå i en psykologgrupp med möjlighet 

till specialisering på länsnivå. Behov finns av metodutveckling inom 

diagnostik och behandling inom habiliteringens breda kompetensområde. 

Vi söker Dig som är leg psykolog, gärna med erfarenhet av habilitering/hörselvård 

eller annan verksamhet som rör barn. Du måste 

ha en god samarbetsförmåga och vara intresserad av att arbeta 

i team tillsammans med andra yrkesgrupper. För hörseltjänsten 

bör du vara insatt i de konsekvenser som hörselnedsättning 

innebär. Ibland behövs teckenspråk och därför är det bra att du är 

intresserad av att lära dig det. Erfarenhet av eller intresse för 

neuropsykologiska frågeställningar och erfarenheter från liknande 

arbetsuppgifter är meriterande för habiliteringstjänsten, men 

vi fäster också stor vikt vid personlig lämplighet. 

Vill Du veta mer, ring för habiliteringstjänsten verksamhetschef 

Maja Gilbert, 023-49 05 22, för hörseltjänsten platschef Kerstin 

Schultz, 023-218 48 eller leg psykolog Gunilla Svensson, tillika 

facklig företrädare, 023-49 03 73. Du kan också ringa yrkesutvecklare 

leg psykolog Ingalill Tjulander, 0225-49 67 78. 

Din ansökan vill vi ha senast 2002-05-27 till Habiliteringen i 

Falun, Falu lasarett, 791 82 FALUN. 

41

Du har stora möjligheter till ett rikare liv i Värmland. Som 

ny medarbetare hos oss får du ett utvecklande arbete och 

Värmlands alla rikedomar runt hörnet. Landstinget i 

Värmland arbetar med hälso- och sjukvård, tandvård och 

utbildning. Vi har 9 000 anställda varav 5 500 akademiker. 

Länsverksamhet allmänmedicin 

Psykologer 

Alternativt kan även PTP-psykologer komma ifråga. 

Till mödra- och barnhälsovården. En tjänst för Säffle 

och Grums kommuner med ett barnunderlag på cirka 2500 

barn samt en för Sunne och Torsby kommuner med ett 

barnunderlag på cirka 1900 barn. 

Placeringsorter är öppet för diskussion. 

Arbetsuppgifter: Individinriktat arbete till blivande och 

nyblivna föräldrar, förskolebarn och deras föräldrar bestående 

av utredning, rådgivning, terapikontakter av kris- och 

korttidskaraktär. Konsultation och fortbildning till personal 

inom mödra- och barnhälsovård. Samverkan med vårdgrannar, 

socialtjänst, barnomsorg m fl. I tjänsten ingår deltagande 

i metod- och kvalitetsutvecklingsarbete för mödra- och 

barnhälsovården. 

Vi söker dig som är leg psykolog alternativt har psykologexamen. 

Erfarenhet av arbete inom mödra- och barnhälsovård 

är meriterande, liksom utbildning och kunskap i födandets 

psykologi, tidiga insatser för gravida och i småbarnsfamiljer 

samt barnbedömningar och konsultationsmetodik. 

Arbetet ställer stora krav på förmåga att arbeta självständigt. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsför - 

måga. Körkort erfordras, gärna tillgång till bil. 

I Grums har man startat en familjecentral, där MVC och 

BVC arbetar i samverkan med bl.a. socialtjänst och öppen 

förskola. I Säffle, Torsby och Sunne pågår diskussioner om 

att starta familjecentraler. 

I Värmland finns nio MHV/BHV-psykologer som träffas 

regelbundet och tillsammans arbetar med metod- och kvalitetsutveckling. 

Egen handledning och fortbildning ingår 

som en naturlig del av tjänsten. 

Vill du veta mer kontakta verksamhetschef Ing-Marie 

Knutsson när det gäller Säffle-Grumstjänsten, tfn 0533-812 

83 och verksamhetschef Anders Broman när det gäller Sunne-Torsbytjänsten, 

tfn 0566-475 40 eller samordnande 

MHV/BHV-psykolog Stina Ljungkvist, när det gäller båda 

tjänsterna, tfn 054-61 66 74. 

Facklig företrädare: Psykologförbundet, Margot 

Englund, tfn 054-61 83 54, margot.englund@liv.se. 

Välkommen med din ansökan till 

Personalenheten, Hus 28, Centralsjukhuset, 

651 85 Karlstad senast den 21 maj 2002. 

Ange ref nr 129/02. 

Värmlands största kunskapsorganisation 

Verksamhetsområde Barn- och 

Ungdomspsykiatri 

Vi är en universitetsklinik med flera spännande 

utvecklingsprojekt på gång. I Lund finns sluten vård 

med utredningsavdelning och akutavdelning. Vi har 

specialenheter för ätstörning, psykos, autism, döva och 

hörselskadade barn samt ett konsultteam. I verksamheten har vi även 

familjedagverksamheter och spädbarnsverksamheter. Våra öppenvårdsenheter 

finns i Eslöv, Landskrona och Lund. 

Öppenvårdsenheten i Landskrona söker 

PSYKOLOG 50 – 75% 

Vi söker nu en psykolog till vårt spädbarnspsykiatriska team 

för vikariat t o m 2003-12-31. Verksamheten har funnits sedan 

1991och består av ett tvärvetenskapligt team från BUP, barnmorskemottagning 

och socialtjänst. Teamet är uppdelat i en 

mottagning och en dagavdelning där vi tar emot förälder/barnpar 

i grupp. Dina arbetsuppgifter kommer att utgöras av psykoterapeutisk 

behandling av gravida kvinnor och nyblivna föräldrar 

med fokus på föräldrarollen samt psykoterapeutiska 

interventioner i förälder/barnrelationen. Vi har regelbunden 

extern handledning. 

Du som söker är leg. psykolog, gärna med psykoterapeutisk 

kompetens. Speciella kunskaper om graviditetsperiodens psykologi 

och spädbarnspsykiatri är meriterande. Vi söker dig som 

har personlig mognad, är flexibel och som har erfarenhet av att 

arbeta i team med olika professioner. 

Öppenvårdsenheten i Landskrona omfattar även tidsbeställd 

mottagning och dagvårdspsykiatri. 

Vill du veta mera är du välkommen att ringa enhetschef 

Margareta Gromark, tfn 0418-454334, 

e-post margareta.gromark.@skane.se 

Ansökan märkt med ref nr 11-X918 skickas till Division 

Psykiatri, Cathrin Berthelson, Universitetsjukhuset i Lund, 

S:t Larsområdet, 221 85 Lund 

Sista ansökningsdag är 2002-05-27 

Universitetssjukhuset i Lund 

Fackliga företrädare . . . 

. . . håll ett öga på hur 

din arbetsgivare utformar 

platsannonser 

Förbundets policy är att psykologbefattningar 

ska utannonseras 

med angivande av psykologlegitimation 

som grundkrav. 

Annonserna ska innehålla 

kompetensbeskrivningar 

som svarar mot specifika psykologkompetenser. 

Alternativbefattning psykolog/annan 

kompetens ska undvikas. 

Om den förekommer 

ska arbetsuppgifterna/arbets- 

innehållet differentieras för de 

olika kompetenserna. 

Alternativbefattningar psykolog/psykoterapeut 

skall undvikas. 

Framför allt skall ingen 

kombination psykolog/steg I 

kompetens accepteras. 

Psykoterapeutbefattningar 

bör utannonseras med önskvärd 

grundkompetens angiven. 

Tag för vana att läsa igenom 

och godkänna de platsannonser 

i vilka du anges som facklig 

företrädare eller kontaktperson. 

■ 


PTP-PSYKOLOG 

till enheten för Psykisk Hälsa, Samhällsmedicin, Stockholms läns 

landsting. 

Inom enheten finns olika kunskapsområden så som kris- och katastrof, 

barns och ungdomars psykiska hälsa, kvinnors psykiska 

hälsa och psykos. Enhetens arbete är inriktat på att förebygga 

psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos befolkningen i 

Stockholms län. Enheten arbetar med kartläggning, forskning 

och metodutveckling samt information och utbildning. Denna 

tjänst är placerad inom de båda kunskapsområdena kvinnors 

psykiska hälsa och psykos. 

Arbetsuppgifter: Psykologarbete omfattande medverkan i metodutveckling, 

organisationsförändring, konsultation och utvärdering 

i anslutning till enhetens forsknings- och utvecklingsarbete 

samt deltagande i övrig utrednings-, informations- och utbild- 


Den psykiatriska verksamheten inom Örebro läns landsting 

tillgodoser de flesta specialiteter. Psykiatrin i länet 

satsar intensivt på forskning och utveckling bland annat 

genom nybildade Psykiatriskt forskningscentrum. 

Är Du psykolog? 

Välkommen till 


mottagningen Ringen i Örebro! 

Tjänsten tillsätts under förutsättning att nuvarande innehavare av 

tjänsten kommer in på sökt utbildning. 

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro 

befinner sig för närvarande i ett intensivt utvecklingsskede. 

Mottagningen Ringen är en öppenvårdsmottagning inom 

kliniken. För närvarande arbetar på mottagningen tre psykologer, 

två kuratorer, en läkare och en sekreterare. Vi söker en 

efterträdare till en av våra psykologer. Arbetet på mottagningen 

vilar på psykodynamisk grund med individualbehandling av 

barn och ungdomar samt ett omfattande föräldraarbete. Mottagningen 

har många samarbetspartners. 

Du arbetar med sedvanligt psykologarbete såsom utredningar 

och behandlingar. 

Du är legitimerad psykolog. Har Du goda kunskaper inom 

det neuropsykologiska området, framför allt utredningsarbete 

och erfarenhet från gängse barnoch ungdomspsykiatriskt arbete, 

är detta meriterande. Vi fäster stor vikt vid personlig 

lämplighet, flexibilitet och god samarbetsförmåga. 


Upplysningar: Kurator/teamledare Inger Elmqvist, tfn. 

019-602 96 25 eller psykolog Ullastina Adolfsson, tfn. 

019-602 96 24. 

Facklig företrädare: SACO, Lennart Garlund, tfn. 

019-602 92 12. 

Välkommen med Din ansökan senast 2002-05-20 märkt 

med ref nr BUP 38 till Psykiatri och habilitering, Ewa 

Straumits, Box 1613, 701 16 Örebro. 




ningsverksamhet. I samarbete med psykologavdelningen vid 

Huddinge Universitetssjukhus psykologarbete omfattande diagnostisk 

utredning, bedömning och behandling av enskilda vuxna. 

Arbetstid: 40.00 tim/vecka 

Kvalifikationer: Psykologexamen. Examensbeviset ska bifogas. 

Anställningsform: Tidsbegränsad till 1 år. 

Tillträde tidigast 02-07-01 

Upplysning om tjänsten: Leg psykolog Agneta Bergsten Brucefors 

08-517 781 13 eller leg psykolog Anita Cederström 08- 

517 781 85. Facklig kontaktperson Barbro Holm Ivarsson 08- 

517 780 54. 

Ansökan inkommen senast 02-05-31 märkt med ref nr SAM 

0204-0052 ställd till Samhällsmedicin, Adm enheten, Inga 

Åstrand, Box 175 33, 118 91 Stockholm. 

Skolpsykolog 

till Fristad kommundel 

Fristad kommundel är en av tio kommundelar i 

Borås kommun Kommundelens förskole- och skolverksamhet 

är indelad i sex områden med sammanlagt 

1850 barn 

Som psykolog arbetar du direkt under 

verksamhetschefen Du ingår i en resursgrupp 

som består av skolsköterskor, specialpedagoger 

och kuratorer Tillsammans med dem kommer 

du att förstärka och bli delaktig i att utveckla elevvården 

i Fristad Vi söker dig som vill arbeta med 

att 

• stödja verksamheterna i arbetet med barn i 

behov av särskilt stöd, genom handledning 

och konsultation 

• göra psykologiska bedömningar och 

utredningar 

• arbeta med förebyggande utvecklingsarbete 

• ha samtalskontakter 

Vi vill i första hand att du är legitimerad psykolog 

men du kan också vara PTP-psykolog Vi lägger 

stor vikt vid dina personliga egenskaper och 

vi förutsätter att du har körkort och tillgång till 

bil Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid 

med tillträde 12 augusti 2002 Upplysningar lämnas 

av verksamhetschef Magnus Kjellgren tfn 033- 

35 8763 eller 0704-55 8763 Fackliga företrädare 

når du genom kommunens växel tfn 033-35 70 00 

Välkommen med din ansökan till Kommundelskontoret 

Fristad Stora vägen 31, 513 33 Fristad, 

senast 20/5 Märk ansökan med ref nr 39/02 

Borås! 100 000 invånare Storstadens utbud, småstadens 

närhet Föregångare i miljöfrågor Entreprenörsanda 

Högskola, stadsteater, museer Grönska Billigt att bo, billigt 

att handla Snabba kommunikationer Service 

Handelsstaden Borås 

43

Akademiska sjukhuset i Uppsala med 8 000 anställda och en omsättning på 4 miljarder kronor är ett av landets största 

universitets- och regionsjukhus. Psykiatricentrum svarar för specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för invånarna i och i vissa 

fall också utanför Uppsala län. Forskning och undervisning är integrerad i verksamheten inom ramen för medicinska fakultetens 

institution för neurovetenskap vid Uppsala universitet. 

Psykolog 

Vuxenpsykiatriska ätstörningsenheten 

Ref nr P28-02. Deltid 75 procent. 

Inom ramen för ”Vuxät” bedrivs högspecialiserad 

sluten-, dag- och öppenvård som till vissa delar är 

tillgänglig för patienter från hela riket. Personalstyrkan 

består av teamchef, överläkare, psykolog, kurator, 

sköterska och tre skötare. 

Tjänsten är placerad i Vuxäts öppna vårdverksamhet och i 

huvudsak inriktad på behandling, enskilt och i grupp, av 

patienter med diagnoserna bulimia nervosa och hetsätningsstörning. 

Metoden är KBT-baserad, följer den s k 

”Fairburnska” modellen och är manualiserad. Insatsen är i 

första hand tänkt för patienter från det egna landstinget. 

Till psykologtjänsten söker vi nu en legitimerad psykolog 

med KBT-terapeututbildning och väl förtrogen med 

problemområdet. Vana vid behandlingsarbete i grupp, 

erfarenhet av forsknings-/projektarbete och pedagogiska 

färdigheter är särskilt meriterande. Arbetsformen och 

patientgruppens mycket speciella vårdbehov gör att särskilt 

stor vikt kommer att läggas vid den sökandes personliga 

lämplighet och samarbetsförmåga. 

Psykolog 

Vuxenpsykiatriska mottagningen i 

Gimo/Östhammar 

Ref nr P44-02 

Deltid 75 procent varav 25 procent är vikariat 

till och med 31 december 2002. 

Teamet har Östhammars kommun som upptagningsområde 

och huvuddelen av verksamheten är förlagd till Gimo. 

I arbetsuppgifterna ingår bland annat att göra kvalificerade 

bedömningar, bedriva psykoterapi och annan behandling, 

metodutveckling, undervisning och handledning samt 

delta i klinikens utbildningsoch utvecklingsarbete. 


Legitimerad psykolog. Legitimation som psykoterapeut, 

gärna med kognitiv inriktning är en merit. Stor vikt läggs 

vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. 

www.uas.se 

Psykolog 

Tierp/Älvkarleby vuxenpsykiatriska 

öppenvårdsmottagning 

Ref nr P50-02. Deltid 75 procent. 

Eventuellt med möjlighet till heltid. Mottagningens 

upptagningsområde omfattar Tierps och Älvkarleby 

kommuner med cirka 30 000 invånare. Närheten till 

naturen, goda kommunikationer till närliggande städer, 

(ca 35 min från Uppsala och 40 min från Gävle) och ett 

gott samverkansklimat ger oss arbetstillfredsställelse. 

Vi som arbetar här är ett entusiastiskt arbetslag bestående 

av läkare, psykologer, kurator, sjuksköterska, skötare och 

sekreterare sammanlagt tio personer. 


I teamet arbetar du med sedvanliga psykologuppgifter, 

bland annat kvalificerade bedömningar, bedriver 

psykoterapi och annan behandling samt arbetar med 

metodutveckling, undervisning och handledning. 

Du deltar även i klinikens utbildningsoch 

utvecklingsarbete. 


Legitimerad psykolog med kognitiv inriktning. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och 

samarbetsförmåga. 

Upplysningar 

Ref nr P28-02 Teamchef Sven Holmgren, 018-611 52 17. 

Ref nr P44-02 Överläkare Pia Rautiala-Thorén, 

0173-410 15. 

Ref nr P50-02 Teamchef Erland Olsson, 0293-152 91. 

Yrkesföreträdare Ulf Wiese, 018-611 76 58. 

Personalsekreterare Elisabeth Hägglund, 018-611 20 24. 

Psykologförbundet Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, 

018-611 23 81. 


med ref nr och meritförteckning till 

Akademiska sjukhuset, Allmänpsykiatriska kliniken, 

750 17 Uppsala, senast den 22 maj. 


HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 

Skönviks psykiatriska klinik, 

öppenvårdsmottagningen i Säter utökar med 

1–2 PTP-psykologer 

Mer information om tjänsterna finns på landstingets 

hemsida www.ltdalarna.se/jobb 

Du kan även ringa enhetschef Kicki Kyhle, 

telefon 0225-49 42 85, E-post: kicki.kyhle@ltdalarna.se 

Välkommen med ansökan till Personalenheten, Box 350, 

783 27 SÄTER. 

Sista ansökningsdag 2002-05-27 Ref 16/02 

Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna 

söker 

Leg. psykolog/Socionom 

tillsvidare, heltid, ref: 53/02 

Placering vid psykiatriska öppenvården Vansbro 

Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna ansvarar för 

vuxenpsykiatrin i Dalarnas sju nordligaste kommuner, Leksand, 

Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen. Geografiskt 

en glesbygd som motsvarar drygt halva länet och en vuxen befolkning 

på ca 70 000 innevånare. 

Det finns en öppenvårdspsykiatrisk mottagning i varje kommun 

samt en sektorsgemensam vårdavdelning. Mobilt team och 

psykoterapimottagning finns vid Mora lasarett. Länsgemensam 

slutenvård är förlagd till Säters sjukhus samt toxikomanivård vid 

Falu lasarett. Dessutom har psykiatrin i Dalarna en gemensam 

utvecklingsenhet för utbildning, forskning och kvalitetssäkring. 

Vansbro är en kommun vid Västerdalälven med ca 7 500 invånare. 

Vi hoppas att du tillsammans med oss vill fortsätta att utveckla 

den öppenvårdsbaserade psykiatrin. Innehållet i verksamheten 

baseras på ett brett perspektiv såsom psykodynamiskt, kognitivt 

och systemteoretiskt tänkande. 

Arbetsuppgifter: Psykoterapeutiskt bedömnings- och 

behandlingsarbete såväl med enskilda och familjer. Arbetet innebär 

även samverkan och konsultation inom egna teamet, sektorn 

och vår dgrannar i form av handledning och utbildning. 

Kvalifikationer: Erforderlig utbildning. Psykoterapeutisk utbildning 

är meriterande. Körkort erfordras. 

Upplysningar: Enhetschef Anna Brändström, 0281-49 81 88. 

Facklig information: Psykologförbundet Michael Rundblad, 

0243-49 74 29, SACO-SSR Maria Eklöf, 023-49 26 14. 

Välkommen med Din ansökan märkt med referensnummer till: 

Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora. 

Via e-post: pa.mora@ltdalarna.se 

Senast 2002-05-22 



söker 

Psykolog 

med placering vid Barn- och ungdomspsykiatriska teamet, 

beläget vid Huddinge Universitetssjukhus. 

Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde snarast, under förutsättning 

att ordinarie befattningshavare får sökt tjänst. 

BUP-teamet arbetar med somatiskt sjuka barn och ungdomar 

som vårdas eller behandlas på Huddinge Universitetssjukhus 

främst på Barnens Sjukhus. 

Tanken är att samordna barnpsykiatriska insatser med den medicinska 

vården i de fall där sjukdom är sammanlänkad med psykiatriska/psykosociala 

problem. Patientgruppen är mycket varierad 

och många patienter kommer från andra delar av landet. 

Arbetsuppgifter: Psykologiska/kliniska bedömningar, utredningar 

och behandling av barn, ungdomar och deras familjer. 

Konsultation till Barnens Sjukhus och samarbete med instanser 

utanför sjukhuset ingår i det dagliga arbetet. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog, erfarenhet av psykiatriskt/psykoterapeutiskt 

arbete med barn, ungdomar och deras familjer i 

team. Vidareutbildning i psykoterapi, diagnostik och utredningsmetodik 

är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet 

och samarbetsförmåga. 

Upplysningar lämnas av Helena Kärrfelt, enhetschef, tfn 08- 

585 857 52 och Elisabet Ahlstrand, psykolog, tfn 08-585 857 44. 

Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 

08-690 67 99. 


047/02 senast den 21 maj 2002 till Norra länets produktionsområde, 

Barn- och ungdomspsykiatri, Box 175 64, 118 91 Stockholm. 

E-post: roza.nagy@bup.sll.se 

Barn och ungdomspsykiatri 

Lidingö BUP 

söker 

Psykolog 

75%, tillsvidareanställning (nyinrättad tjänst) med tillträde snarast. 

Mottagningen ligger centralt i Lidingö, direkt efter bron vid Torsviks 

torg och vi är f n 10 anställda fördelade på socionomer, psykologer, 

läkare och assistenter. Upptagningsområdet är Lidingö 

kommun som har cirka 40.000 invånare, varav drygt 9.000 barn 

och ungdomar i åldern 0–17 år. Lidingö BUP ingår i Barn- och 

ungdomspsykiatriska divisionens Verksamhetsområde Länet 

Nordost. 

Arbetsuppgifter: Barn- och ungdomsdiagnostik och psykoterapeutiskt 

arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat 

och förebyggande arbete. 

Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Erfarenhet av barnpsykologisk/barnklinisk 

verksamhet. Önskvärt är kunskap i neuropsykiatriskt 

utredningsarbete och öppenhet för olika behandlingsmetoder. 

Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet och god 


Vi se gärna manliga sökanden då vi strävar efter en jämnare 

könsfördelning. 

Upplysningar lämnas av enhetschef Agneta Åhlund, tfn 08-636 

22 00. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, 

tfn 08-690 67 99. 


052/02 senast den 27 maj 2002 till Lidingö BUP, Stjärnvägen 2, 

181 34 Lidingö. E-post:barbro.landberg@bup.sll.se 


45

Vårgårda och Herrljunga kommuner 

söker gemensam 

SKOLPSYKOLOG 

För mer information: www.vargarda.se eller 

www.herrljunga.se eller ring Kerstin Fällman 

0513-17440, 070-6083383 eller 

Lisbeth Hedlund 0322-600806, 0709-165665. 

Legitimerad 

PSYKOLOG 

Vill du arbeta i ett privat företag där du får en synlig och 

betydelsefull roll med goda utvecklingsmöjligheter? 

Är du på jakt efter en ny, kreativ utmaning och vill 

arbeta multidiciplinärt med komplexa fall? 

Vill du satsa på att förnya svensk rehabilitering? 

DÅ VILL VI GÄRNA TRÄFFA DIG! 

Dina huvudsakliga arbetsuppgifter blir att ha utredande, 

rådgivande och stödjande samtal samt göra en psykologisk 

bedömning och planering. Du skall också ha rådgivning och 

undervisning, enskilt och i grupp, göra arbetslivsinriktade 

utredningar och fungera som vår internkonsult. En annan av dina 

uppgifter blir att medverka vid vidareutveckling av vår psykosociala 

arbetsmetodik. Du har stor frihet att utforma ditt arbete. 

Du bör ha erfarenhet av rehabilitering och människor med 

långvarig sjukdom, smärta och stress. Vi värdesätter vana 

vid teamarbete och kompetens inom arbetspsykologi. Du bör 

också ha ett brett psykologiskt perspektiv, både psykodynamiskt 

och KBT-inriktat. 

Har du frågor kontakta gärna: 

Bengt Ryhed, rehabchef tfn: 0271-582 96 eller 

Kina Rubensson, personaladministratör tfn: 0271-581 64. 

Ansökan skickas senast 31 maj 2002 till: 

Alfta Rehab Center AB, Att: Kina Rubensson, 

Box 94, 822 22 ALFTA. E-post: kina.rubensson@alftarehab.se 

Alfta Rehab Center är en av de största privata rehabaktörerna i Sverige 

med ca 70 anställda, grundat 1963. Vi erbjuder kunskapsspecialisttjänster 

inom arbetslivsinriktad ortopedi och medicinsk rehabilitering, 

stress- och utbrändhetsrehabilitering, viktreduktion samt utredningar. 

Kännetecknande är att Alfta Rehab Center till stor del får de mer 

komplexa rehabiliteringsfallen, vilket lett till banbrytande insatser 

inom områden som bl a whiplash och utredningsmetodik. 

Uppdragsgivare är försäkringskassor och landsting samt företag och 

organisationer på den öppna marknaden. 

www.alftarehab.se 

Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna 

Välkommen till Ovansiljan och Morabygden! Omgivet av blånande 

berg och vacker och spännande natur ligger Mora. Här finns stora 

möjligheter till ett rikt friluftsliv. Varför inte åka Vasaloppet eller 

ta en tur på långfärdsskridskor på isarna i bländande vårvintersol… 

På sommaren bada vid Siljan och Orsasjöns många vackra 

sandstränder eller besöka Dalhalla och Musik vid Siljan, där det 

erbjuds musik av världsklass. 

Psykoterapimottagningen, Mora lasarett 


söker 

Leg. psykolog, ref: 51/02 

Tillsvidare, heltid 

Leg. psykoterapeut, ref: 52/02 

Tillsvidare, heltid 

Psykoterapimottagningen vid Mora lasarett utgör en sektorsgemensam 

resurs för psykiatrin i norra Dalarna. Sektorns öppenvårdsmottagningar 

finns i Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik, 

Vansbro och Älvdalen. En gemensam slutenvårdsavdelning är 

lokaliserad till Mora Lasarett. Patienterna kommer till oss på 

remiss från sektorns olika enheter. 

Vårt uppdrag är att: -göra psykoterapibedömningar, -bedriva 

psykoterapi, -verka för vidareutveckling av psykoterapeutisk 

kompetens inom vår sektor, -ge handledning i psykoterapi och 

psykiatriskt behandlingsarbete, -göra fördjupade psykologiska 

utredningar/bedömningar utifrån specifika frågeställningar, -ge 

konsultation i enskilda ärenden, -utvärdera vår verksamhet. 

Personalgruppen består, utöver dessa två tjänster, av en enhetschef/psykolog, 

tre psykoterapeuter och en sekreterare. Vi erhåller 

gemensam regelbunden handledning och kan erbjuda goda möjligheter 

till fortbildning utifrån Dina intressen. 

Arbetsuppgifter: Att med Din erfarenhet och kompetens bidra 

till att vi genomför vårt uppdrag på ett så proffesionellt sätt som 

möjligt. 

Kvalifikationer: Legitimerad psykolog med vidareutbildning i 

psykoterapi respektive legitimerad psykoterapeut. Erfarenhet 

från vuxenpsykiatriskt arbete är meriterande. Körkort är nödvändigt. 

Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. 

Upplysningar: Enhetschef Dan Nyberg 0250-49 36 51 

Facklig information: Psykologförbundet Michael Rundblad 

0243-49 74 26, SACO-SSR Maria Eklöf 023-49 26 14 

Välkommen med Din ansökan märkt med referensnummer till: 

Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora 


Senast 2002-05-21

Psykolog, mödra- och 

barnhälsovård 

www.vgregion.se 


Vårdcentralen Tibro 

när jag blir stor 

ska jag läsa 

tjocka, jättetråkiga 

böcker… 

Deltid 75%, tjänstgöringsgraden kan eventuellt 

utökas 2003. Tillträde enligt överenskommelse. 

Tillsvidareanställning. 

I Tibro kommun finns MVC/BVC med cirka 

800 barn i åldern 0–6 år. 

I Tibro är vi på gång med att utveckla nya former 

för samverkan med bl a familjecentral där MVC 

och BVC arbetar i samverkan med bl a socialtjänst 

och öppen förskola. I ”gamla Skaraborg” 

träffas MHV/BHV-psykologer regelbundet och 

arbetar tillsammans med metod- och kvalitetsutveckling. 

Vi erbjuder dig ett stimulerande arbete i en tid 

av förändring och nytänkande med stora möjligheter 

att vidareutveckla verksamheten tillsammans 

med personal inom mödra- och barnhälsovården. 

Arbetsuppgifter: Individinriktat arbete till blivande 

nyblivna föräldrar, förskolebarn och deras 

föräldrar bestående av utredning, rådgivning, 

terapikontakter av kris- och korttidskaraktär. 

Konsultation och fortbildning till personal inom 

mödra- och barnhälsovård. Samverkan med 

vårdgrannar, socialtjänst, barnomsorg m fl. 

Deltagande i metod- och kvalitetsutvecklingsarbete 

för mödra- och barnhälsovården. 

Vi arbetar även med EPDS-skalan 

(Edinburgh Postnatal Depression Scale) och därmed 

handledning till distriktssköterskor. 

Kvalifikationer: Vi söker dig som är leg psykolog. 

Erfarenhet av arbete inom mödra- och 

barnhälsovård är meriterande liksom utbildning i 

barnpsykologisk utredningsmetodik och handledning/konsultationsmetodik. 

Arbetet ställer 

krav på förmåga att arbeta självständigt. Stor 

vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. 

Körkort erfordras. 

Upplysningar: Vårdcentralschef Per Angesjö, 

tfn 0504-185 00. Vårdcentralsföreståndare 

Lennart Erixon, tfn 0504-185 11. Distriktssköterska 

Birgitta Hagmyr, tfn 0504-185 26. 

Facklig företrädare: Psykolog Ulla Olsson, 

tfn 0500-46 65 80. 

Välkommen med din ansökan märkt med 

referensnummer PVTV 322-2002 senast 

22 maj till Primärvårdskontoret, Box 47, 

541 21 Skövde. 

Hjälp barn med cancer 

Tack vare forskningens framsteg botas idag 

ca 75 procent av alla cancersjuka barn. Vi 

fortsätter stödja forskningen med sikte på 

att inga barn ska drabbas av cancer. 

postgiro: 90 20 90-0 

47

NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS I UMEÅ 

söker 

LEG PSYKOLOG 

REF NR BUK 01/02 

Arbetsplats: Barn- och ungdomskliniken med största delen placering 

vid Umeå Specialpedagogiska centrum, Berghemsskolan. 

Tillträde: 15 augusti 2002. 

Tjänstgöringsgrad: 80%. 

Arbetsuppgifter: I samarbete med Umeå Specialpedagogiska 

centrum utföra neuropsykologiska bedömningar med frågeställning 

ADHD/DAMP. I tjänsten ingår ett nära samarbete med Barnoch 

ungdomsklinikens övriga psykologer samt behandlande läkare. 

Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenhet från barnoch ungdomsinriktad 

och neuropsykiatrisk verksamhet samt erfarenhet 

av neuropsykologiska bedömningar är meriterande. Stor vikt 

kommer att läggas vid personlig lämplighet 

Upplysningar: 

Leg psykolog, Tuula Honkaranta, tel. 090-785 37 37 

För- och grundskolechef, Lennart Jonsson, tel. 090-16 14 11 

Vårdchef, Katarina Spinnell Lindroth, tel. 090-785 2153 

För Sveriges psykologförbund, Ewa Sandström tel 090-785 6617 

Ansökan skickas till: Norrlands Universitets sjukhus, Personaladminstrativ 

service, 90185 Umeå senast 2002-05-17. 

Arboga är en liten mysig medeltidsstad med många vackra gamla 

byggnader, belägen vid Arbogaån. Här finns gott om bostäder och 

nära till natur och fritidsområden. Bra kommmunikationer till Stockholm, 

Västerås och Örebro. Mer information finns på vår hemsida. 

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

söker till stödteamet inom förskola/grundskola 

LEGITIMERAD PSYKOLOG 

alt PTP-PSYKOLOG 

Omfattning: Heltid, tillsvidareanställning. 

Tillträde: 2002-08-01 eller enligt överenskommelse 

Stödteamet är nystartat sedan höstterminen 2001. Teamet består, 

förutom av Dig som psykolog, av två kuratorer, tre specialpedagoger, 

tre skolsköterskor, två talpedagoger och leds av en 

administrativ chef. 

Arbetsuppgifterna består bland annat av psykologiska bedömningar 

och utredningar samt handledning av personal. Samverkan 

med socialtjänst, BVC, habilitering och barnoch ungdomspsyk. 

Krissamtal och stödjande samtal till elever/föräldrar förekommer 

också. 

Vi erbjuder handledning och möjlighet till fortbildning. 

Vid all rekrytering tillämpar vi vår jämställdhetsplan, vilket innebär 

att vi eftersträvar en jämn könsfördelning. 

Upplysningar lämnas av administrative chefen Rune Engman 

telefon 0589-872 67, 872 15 eller av psykolog Inga-Britt Johansson 

telefon 0589-872 17. 

Facklig företrädare kan nås via kommunens växel telefon 0589- 

870 00. 

Ansökan sänder Du till Barn- och utbildningskontoret, Box 6, 

732 21 ARBOGA. 

Ansökan ska vara inkommen senast 2002-05-27. 

Södra hälso- och sjukvårdsområdet, SHSO, i Landstinget Sörmland, 

har ett upptagningsområde på cirka 80.000 invånare i Nyköping, 

Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner. Nyköpings lasarett och de 

6 vårdcentralerna har ca 1.700 anställda. Omsättningen är ca 900 Mkr. 

NYKÖPINGS LASARETT 

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Nyköping 

utvecklar och utökar med fler medarbetare 

Därför söker vi Dig som är 

Leg. psykolog 

Vi värnar om flexibilitet i bemötande och arbetsmetoder och arbetar 

aktivt för att möta de mycket varierande behov och krav som 

ställs på oss. Vi har ett utåtriktat arbetssätt i nära kontakt med 

vårdgrannar. 

Verksamheten består av en öppenvårdsmottagning 0–17 år, en 

familjeenhet för dagvård och sedan 1,5 år tillbaka en öppenvårdsmottagning 

för Unga Vuxna 16–23 år. 

Inom verksamheten bedrivs utvecklingsarbete inom flera områden 

varför utrymme finns för olika specialintressen. Inför hösten 

planeras ett kris- och konsultationsteam och en utveckling av behandlingsmetoder 

för gruppen barn med utagerandeproblematik. 

Vi har speciella team för arbete med ätstörningar och för sexuella 

övergrepp och våld i familjen. 

Vi behöver nu förstärkning både på vår öppenvårdsmottagning 

0–17 år och på mottagningen för Unga Vuxna 16–23 år. Delad 

tjänstgöring kan diskuteras. 

Kvalifikationer: Erfarenhet av barnoch ungdomspsykiatriskt 

arbete och/eller vuxenpsykiatriskt arbete samt psykoterapiutbildning 

är särskilt meriterande. Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet, 

kreativitet och samarbetsförmåga. 

Upplysningar lämnas av verksamhetschef Gunnel Nyberg och 

leg. psykolog Peter Moore. Båda nås på tfn 0155/24 56 00. 

Facklig företrädare Gunnar Wingren tfn 0155/24 71 94. 

Välkommen med Din ansökan till: 

Nyköpings lasarett, 

Personalavdelningen, 

611 85 Nyköping märkt 

med ref.nr: 318-04-02 

senast 020520. 

BUP, Mora lasarett 

Leg. psykolog tillsvidare, heltid 

Välkommen med Din ansökan märkt ref: 59/02 till: 

Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora 


Senast 2002-05-27 


söker 

Mer information om tjänsten finns på landstingets hemsida 

www.ltdalarna.se/jobb. Du kan även kontakta enhetschef 

Eva Marsk på 0250-49 36 80 om Du vill veta mer. 

Facklig information genom Tina Emet 0250-49 36 80


SKÖNVIKS PSYKIATRISKA KLINIK I SÄTER 

söker till CENTRUM FÖR AKUTPSYKIATRI 

Leg PSYKOLOG 

alt PTP-psykolog 

heltid 

Information om tjänsten finns på landstingets hemsida 

www.ltdalarna.se/jobb. 

Du kan även ringa leg psykolog enhetschef Birgitta Ståhle, 

telefon 0225-49 43 14. 

Välkommen med ansökan till Personalenheten, Box 350, 

783 27 SÄTER. 

Sista ansökningsdag 2002-05-31 Ref 18/02 


Hälsinglands sjukhus 

Psykiatriska kliniken 

söker 

Två psykologer 

Heltid, tillsvidareanställning 

med placering i Bollnäs respektive Hudiksvall inom psykiatrisk öppenvård 

Den psykiatriska vården vid Hälsinglands sjukhus är organiserad i geografiskt 

avgränsade områden. Er placering kommer att vara i Bollnäs respektive Hudiskvall. 

Vården och behandlingen sker i nära samverkan mellan öppen och slutenvård 

och i samarbete med andra vårdgivare, ofta i patientens närmiljö. 

Allmänpsykiatrin har i allt större omfattning rollen som specialistfunktion 

med ökad tonvikt på handledning, konsultation och utbildning 

Vi erbjuder: 

* flexibla arbetstider 

* handledning 

* goda möjligheter till fortbildning och 

utveckling 

* psykoterapeutisk behandlingsarbete 

Arbetsuppgifter: Sedvanliga psykologuppgifter 

med utredningar och diagnossättning samt 

psykoterapiskt behandlingsarbete ingår. Vi 

strävar efter att utveckla vårt familje- och nätverksarbete. 

Arbetet bedrivs i team. Handledning 

och utbildning till övrig personal. 

Självklart deltar du aktivt i verksamhetsplanering. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet 

från vuxenpsykiatrisk verksamhet speciellt 

inom öppenvården. Psykoterapiutbidning motsvarande 

steg – 2 är meriterande. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och god 


Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i 

Vimmerby/Hultsfred söker 

Anställningsform: Tillsvidareanställning. 

Tillträde enligt överenskommelse. 

Ange löneanspråk i ansökan. Lönen fastställs i 

samband med anställningen. 

Upplysningar lämnas av: 

Inom öppenvården i Hudiksvall, 

enhetschef Karin Dahlman, tfn 0650-924 66. 

I Bollnäs, enhetschef Kjell-Ove Persson, 

tfn 0278-380 63. 

Facklig företrädare: 

Sp. Sven-Olof Sundqvist, tfn 0270-775 49. 


senast den 24 maj 2002 till 

Hälsinglands sjukhus 

Personalavdelningen 

826 81 Söderhamn 

Ange ref nr 64/2002. 

Psykolog 

och 

PTP-psykolog 

För mer information gå in på 

www.ltkalmar.se/ledigajobb 

eller ring Kersti Gabrielson, verksamhetschef 

0492-176 70. Sista ansökningsdag 21 maj. 

49


Psykiatriska sektorn Mellersta Dalarna 

(Borlänge-Gagnef-Säter) 

söker 

Två Leg Psykolog/PTP-psykolog 

Tillsvidareanställning, 100%. Tillträde snarast. Ref nr 136/02 

Placering vid Psykiatriska mottagningen i Borlänge 

Psykiatrin i Borlänge-Gagnef-Säter består av fem enheter, en 

psykiatrisk mottagning i Borlänge, en i Säter och en vårdcentralsintergrerad 

mottagning i Gagnef. Utöver detta finns en samtalsbyrå 

och ett mobilt team i Borlänge. 

På den psykiatriska mottagningen arbetar vi i team bestående av 

psykologer, socionom, sjuksköterskor, skötare och läkare. De 

psykoterapeutiska inriktningar som finns representerade i vårt 

team är psykodynamisk, KBT och systemisk. 

Du kommer att arbeta med samtalsbehandlingar, psykoterapier, 

bedömningar, utredningar samt bidra med Din kompetens externt 

och internt. 


VUXENPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN I HEDEMORA 

söker 

LEG PSYKOLOG 

75%, tillsvidareanställning. REF NR 17/02. 

Vuxenpsykiatrin i Hedemora ingår sedan årsskiftet i södra 

Dalarnas närsjukvårdsområde. Verksamhetschef är gemensam 

för vuxenpsykiatrin i Hedemora och Avesta. 

Vuxenpsykiatrin i Hedemora fungerar som en självständig 

enhet, där mottagning och omvårdnadsgrupp arbetar tillsammans. 

Professionellt bemötande, kontinuitet i kontakterna 

och flexibla lösningar är ledstjärnor i verksamheten. 

Teamarbete är en naturlig del i vårt arbetssätt, vi arbetar tillsammans 

med många patienter i familj och nätverksarbete. 

Samverkan med vårdgrannar fungerar väl. Inom enheten 

finns kompetens inom olika psykoterapeutiska områden, 

såsom psykodynamisk, kognitivt och familjeterapeutiskt. 

Kvalitetssäkring är en naturlig del i vårt arbete. 

Arbetsuppgifter: Som psykolog kommer dina huvudsakliga 

arbetsuppgifter att vara bedömningssamtal, diagnostik, 

behandling, samt behandlingsarbete i samarbete med 

andra på mottagningen. Till viss del kan även utbildningsoch 

konsultationsinsatser bli aktuella. 

Kvalifikationer: Leg psykolog. Psykoterapeutisk utbildning 

är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet, 

samarbetsförmåga och flexibilitet. För att få en jämnare 

könsfördelning ser vi gärna manliga sökande. Körkort erfordras. 

Upplysningar: Enhetschef Eva Källs Söderlund eller Leg 

psykolog Annakristina Östnäs, tel 0225-49 65 10. 

Fackliga upplysningar: Psykologförbundet, Michael 

Rundblad, tel 0243-49 74 29. 

VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN TILL 

Personalenheten, Box 350, 783 27 SÄTER eller e-post: 

platsansokan.sater@ltdalarna.se SENAST 2002-05-27 

Är Du PTP-psykolog kommer Du att få ta del av det program som 

vår utvecklingsenhet utarbetat speciellt för PTP-psykologer. 

Kvalifikationer: Leg psykolog/godkänd psykologutbildning. 

Meriterande är om Du har KBT eller KT inriktning då vi behöver 

förstärka teamet med denna kompetens. Vi satsar också på att 

bygga upp den neuropsykologiska kompetensen och ser gärna 

att någon av våra sökande är intresserade av detta. Utbildning 

erbjuds. 

Vi vill att Du är öppen att arbeta tillsammans med andra behandlare 

med olika inriktningar och att Du har en god samarbetsförmåga. 

Utifrån att psykiatrin ständigt befinner sig i utveckling och 

förändring är det viktigt att Du är flexibel och vill vara med och diskutera, 

planera samt bidra med tankar och ideer. 

Tycker Du att det här låter intressant kan Du vända Dig till: 

Verksamhetschef Torkel Jönsson, tel 0243-49 70 75 eller leg 

psykolog Safar Oskooei, tel 0243-49 70 25. 

Fackliga upplysningar: Leg psykolog Mikael Rundblad, tel 

0243-49 74 29. 

Ansökan med meritförteckning och betygsavskrifter till: Hälsooch 

sjukvården Dalarna, Personalenheten, 791 82 FALUN eller 

e-post; platsansokan.falu-lasarett@ltdalarna.se SENAST 2002- 

05-21. 

K O N T A K T A L O K A L A F A C K E T F Ö R S T ! 

Barn- och utbildningsförvaltningen söker... 

Psykolog/PTP-psykolog 

ssgr 75 - 100 procent, tillsvidareanställning. 

Vi söker dig som är legitimerad psykolog alt. PTP-psykolog 

och har erfarenhet av barn och ungdomar. 

Kommunens elevvård genomsyras av den nya elevhälsans 

intentioner, där stöd till lärare och arbetslag är av stor vikt. 

Du får samarbeta med flera yrkesgrupper i vårt stöd- och 

resursteam. Du får själv och i samverkan med övriga inom 

elevvården stor möjlighet till personlig utveckling. 

Stor vikt läggs vid god sammarbetsför måga och personlig 

lämplighet. 

Arbetsuppgifter na innebär självständigt och kvalificerat 

psykologarbete inom grundskolan och särskolan samt 

detagande i vår samverkan med landstinget, den s.k. 

familjecentralen. Körkort samt tillgång till egen bil erfordras. 

Tillträde enligt överenskommelse. 

Upplysningar om tjänsten lämnas av Barn- och utbildningschef Nils Carlsson 

tel. 0380-780 78, utbildningsledare Bertil Carnhede tel. 0380-783 56 och skolpsykolog 

Catherine Rofors tel. 0380-789 01. Facklig företrädare är Alf Svensson, 

Psykologförbundet, tel. 0380-783 30. Välkommen med din ansökan med bifogad 

meritsammanställning till Barn- och utbildningskontoret, 571 80 Nässjö, eller via 

e-post bukontoret@komm un.nassjo.se senast den 20 maj 2002. 

571 80 Nässjö. Tel. 0380-780 00 

www.nassjo.se 

Säg Nässjö och de flesta tänker på tåg. 

En av Sveriges viktigaste logistikpunkter 

har dock betydligt mer att ge. Mitt emellan 

storstadsregionerna, på toppen av 

Småländska höglandet, erbjuder vi en god 

livsmiljö att leva och verka i. Idag bor 

cirka 30.000 invånare i kommunen. Utvecklad 

samhällsservice, god boendemiljö 

och ett växande näringsliv gör att 

vi ser framtiden an med tillförsikt. 


Division Psykiatri 

Verksamhetsområde psykiatri Lund 

Vuxenpsykiatrin i Lund har under det senaste året 

genomgått en organisationsförändring som innebär att 

den numera är indelad i fyra områden: allmänpsykiatri, 

habilitering/rehabilitering, ätstörningar samt resursområde. 

Dessa områden erbjuder psykiatrisk sjukvård 

till befolkningen i Lund, Kävlinge, Lomma, Burlöv samt Staffanstorps 

kommuner. Område habilitering/rehabilitering vänder sig till personer 

med långvarigt psykiskt funktionshinder, företrädesvis schizofreni. 

Inom området finns två slutenvårdsavdelningar, en öppenvårdsmottagning, 

en psykosrehabiliteringsenhet(PRE), ett team för patienter med 

dubbeldiagnos och därtill en enhet för särskilt vårdkrävande. 

Område Habilitering/Rehabilitering söker 

3 Leg Psykologer 

varav 2 tillsvidareanställningar och 1 vikariat på 1 år 

med möjlighet till förlängning. 

Tjänsterna är placerade vid en akut slutenvårdsavdelning, 

öppenvårdsmottagningen och psykosrehabiliteringsenheten 

(PRE) med slutenvård/dagpsykiatri/öppenvård. Inom området 

finns idag 8 psykologtjänster. Vi eftersträvar bredd och djup i 

kompetensen inom vår professionsgrupp. Som psykolog förväntas 

Du arbeta aktivt med utformningen av psykosvården, 

att ha intresse för metodutveckling och att implementera nya 

arbetssätt. Utöver gängse psykologarbete på den egna tjänsteenheten 

värdesätter vi ett flexibelt arbetssätt så att specialkunskaper 

också erbjuds andra enheter inom området i berikande 

samarbete. 

Arbetsuppgifter: Neuropsykologisk och personlighetmässig 

utredning/bedömning/diagnostik, psykopedagogiskt arbete 

individuellt och i grupp/familj, kognitiv träning och psykoterapeutiskt 

behandlingsarbete. Du kommer både att arbeta självständigt 

och som teampsykolog. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Aktuella specialkunskaper inom 

neuropsykologisk och personlighetsmässig utredningsmetodik. 

Psykoterapiutbildning är meriterande, gärna med inriktning 

mot kognitiv psykoterapi, kognitiv beteendeterapi resp. familjeterapi. 

Erfarenhet av och intresse för att arbeta med ovannämnda 

patientgrupp är av stor vikt. Erfarenhet av metodutveckling 

och utvärderingsarbete är också en merit. 

Lön: enligt överenskommelse 

Tillträde: 2002-06-01 eller snarast 

Mer information får du genom: 

Psykolog Ingegerd Olofsson, 046-171818, 

ingegerd.olofsson@skane.se 

Vårdutvecklare Sven Scharnell, 046-177819, 

sven.scharnell@skane.se 

Facklig företrädare SP Maj-Britt Winberg 046-174687 

Skicka din ansökan märkt med ref nr 11-X917 till Division 

Psykiatri, Cathrin Berthelson, Universitetssjukhuset i Lund, 

S:t Larsområdet, 221 85 Lund. 

Sista ansökningsdag: 2002-05-22 

Universitetssjukhuset i Lund 

Prenumerera på 

PsykologTidningen 2002! 460:– 


S:t Lukas 

i Kronobergs län 

söker 

PSYKOTERAPEUT 100% 

Ansökan med meritförteckning och löneanspråk sänds 

senast 2002 05 21 till S:t Lukas mottagning, Att. Föreståndaren, 

Storgatan 17, 352 30 VÄXJÖ. 

För utförligare information v g se S:t Lukas hemsida: 

www.st-lukas.se under rubrik lediga tjänster. 


verksamheten i 

Landstinget Gävleborg 

söker 

Psykolog 

till 

Öppenvårdsmottagningen 

i Söderhamn 

heltid, tillsvidare, ref nr 66/2002 

Barn- och ungdomspsykiatrin i Gävleborgs län har en 

sammanhållen vårdkedja med öppenvårdsmottagningar 

i Bollnäs, Söderhamn, Hudiksvall, Sandviken 

och Gävle, akut och behandlingsavdelning och familjeenhet 

i Gävle samt ett behandlingshem i Hudiksvall. 

Vi strävar efter att erbjuda ett brett behandlingsutbud 

med individ-, grupp och familjeinriktning 

utifrån olika teoretiska synsätt och modeller. 

Arbetsuppgifter: Diagnostik, utredning och behandling 

av enskilda barn och tonåringar och deras 

familjer, dessutom samverkanskontakter med bl a 

barnmedicinsk verksamhet, förskola, skola och 

socialtjänst inom upptagningsområdet. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet av arbete 

med barn och familjer är önskvärt. Sökande bör fungera 

såväl i teamarbete som självständigt. Meriterande 

är psykoterapiutbildning och erfarenhet av utredningar. 


Tillträde efter överenskommelse. 

Landstinget Gävleborg tillämpar individuell lönesättning, 

ange därför löneanspråk i ansökan. 

Övriga villkor fastställs i samband med anställningen. 

Upplysningar lämnas av: 

Enhetschef Ewa Wilhelmsson Hedlund, 

tfn 0278-387 03, 0270-777 51, 070-376 06 05. 

Fackliga upplysningar: Psykologförbundet, 

Per Blom, tfn 0278-387 06. 

Ansökan med meritförteckning skickas 

senast den 21 maj 2002 till: 

Hälsinglands sjukhus, Personalavdelningen 

826 81 Söderhamn 

Välkommen med 

din ansökan! 

51

Psykolog/Socionom 

till Storvretens Vårdcentral 

i Tumba, södra Stockholm 

Vi söker en legitimerad psykoterapeut med KBT eller kognitiv 

psykoterapiut-bildning intresserad av att arbeta i primärvården. 

Kunskap i korttidsterapi t ex counselingmetodik och vana vid 

arbete med grupper är en merit. 

Är du intresserad? Kontakta Janina Cettner 530 677 09 eller 

Eva Olsson 530 677 13. 

Senaste ansökningsdag 31/5. 

Adress: Storvretens Vårdcentral, Stenvägen 10, 147 50 Tumba. 

Mörkaste Småland? Glöm det – Kronoberg lyser! 

Här mår vi bra och lever längre. Arbetslösheten är låg. 

Produktionen är hög. Företagsklimatet är gott. Här finns 

framgångsrika företag som t ex Ikea, Tieto-Enator, Kalmar 

Industries och Strålfors. Med Glasriket och Möbelriket 

tillhör vi den konstnärstätaste regionen i Europa. Vi är 

stolta över vårt expansiva universitet. Regionen satsar på 

att bli ett centrum för internet-teknik en länk i InternetCity. 

Kommunikationerna är väl utvecklade. Dessutom har vi 

våra vackra kultur- och naturområden och ett bra 

geografiskt läge, mitt i södra Sverige. 

Psykoterapeut/ 

handledare 

Psykoterapienheten utgör kunskapsbas när det gäller 

psykoterapeutisk samt neuropsykologisk kompetens på 

specialistnivå. Vid enheten finns 6,5 psykoterapeuttjänster 

samt en neuropsykologtjänst. Vi är egen basenhet inom 

Läns- och regionpsykiatrin och har länsövergripande 

uppdrag. Vi strävar efter att kunna tillhandahålla en bred 

behandlingsinriktning och kompetens hos medarbetarna. 

Nu söker vi en leg psykoterapeut med inriktning mot 

kognitiv beteendeterapi, kognitiv terapi eller psykodynamisk 

terapi. Handledarkompetens önskvärd. 

Vi förutsätter att Du har god förmåga till samarbete internt 

såväl som externt. 

Du kommer att arbeta självständigt med psykoterapi, 

handledning, utbildning, konsultation samt metodutveckling 

inom det psykoterapeutiska kompetensområdet. 

Vill du veta mer? Ring verksamhetschef Marie 

Kristensson-Svärdh 0470-58 61 78 eller 

personalsekr. Veronica Gustavsson, 0470-58 63 11. 

Facklig kontakt: Lars Carlsson, 0470-58 62 24. 

Välkommen med din ansökan märkt med refnr PS 10/02 

senast 21 maj till Psykiatriförvaltningen, 

Personalavdelningen, Ellinor Karlsson, Box 1223, 351 12 

Växjö eller via e-post: psf-personal@ltkronoberg.se 

Medflyttarservice – ring 0470-77 78 18 

eller besök www.medflyttarakademien.com 

www.ltkronoberg.se 

BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 

söker 

2 st Psykologer/PTP-Psykolog 

Tillsvidareanställning 100%. Ref. nr. 96/02 

Arbetsuppgifter: Rubricerad tjänst gäller arbete med barn i åldrarna 

1–16 år. Inom förvaltningen finns i dag totalt 5 000 barn/elever. 

Du kommer att tillhöra stödteamet, ett team som i dag består 

av läkare, psykologer, talpedagoger, hörsellärare, specialpedagoger 

och pedagog. Dina insatser skall tillsammans med arbetslaget 

och andra samverkanspartners bidra till att individen 

erhåller en god livskvalitet samt ges möjlighet att leva som andra 

i samhället. I arbetslaget skall du utföra självständigt psykologiskt 

arbete och skolrelaterade utredningar. Viktiga uppgifter är också 

stöd till anhöriga, handledning, konsultation samt metod och 

verksamhetsutveckling. 

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Stor vikt läggs vid personlig 

lämplighet och förmåga att samarbeta. 

Övrigt: Körkort krävs då arbetet innebär förflyttning inom kommunen. 

PTP-handledning kan erbjudas. 

Upplysningar: Områdeschef/rektor Yvonne Walderfors, tfn 

0150-916 28. 

Din ansökan med ref. nr och löneanspråk vill vi ha senast 2002- 

05-21 under adress: Katrineholms kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 

641 80 Katrineholm. Märk kuvertet ”Psykolog 

BoU”. 

Vill Du arbeta i natursköna Ådalen? 

Kramfors Sollefteå hälso- och sjukvård 

söker 

PTP-psykolog 

Heltid, 1 år, tillträde september 2002 eller enligt överenskommelse. 

För att främja rekryteringen av psykolog till förvaltningen har vi 

inrättat en PTP-tjänst. Du väljer själv var Du vill tjänstgöra samt 

inom vilket område. Ev kan kombination av två områden komma 

ifråga. Vi är öppna för personliga önskemål. 

De verksamhetsområden som Du kan välja mellan är: 

• Barnhälsovården vid vårdcentralen i Kramfors eller vårdcentralen 

Skärvsta i Sollefteå. 

• Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Kramfors eller 

Sollefteå. 

• Vuxen eller barnoch ungdomshabiliteringen i Kramfors eller 

Sollefteå. 

• Vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Kramfors eller 

Sollefteå. 

Som PTP-psykolog skall Du under handledning: 

• Utföra psykologutredningar/bedömningar 

• Utföra psykologiskt behandlingsarbete 

Kvalifikationer: Psykologexamen. Stor vikt läggs vid personlig 

lämplighet och god samarbetsförmåga. 

Upplysningar: Personalsekreterare Inga-Britt Bjurestam, 0620- 

193 13. epost inga-britt.bjurestam@lvn.se 

Facklig upplysningar: Elisabeth Humlesjö, tel 0620-192 72. epost 

elisabeth.humlesjo@lvn.se 

Du är välkommen att besöka oss så berättar vi mer. 

VÄLKOMMEN med din ansökan märkt med ref 40 senast 20 

maj 2002 till: Kramfors Sollefteå hälso- och sjukvård, Administrativa 

enheten, 881 04 SOLLEFTEÅ. 


Sektorn har tre psykiatriska mottagningar belägna 

i Täby, Vallentuna och Lidingö. 

Vallentuna psykiatriska mottagning är en integrerad 

mottagning med såväl allmän psykiatrisk- som 

psykosverksamhet för vuxna. Vårdkedjan är väl 

utbyggd med hemvårdsteam, psykoterapibedömargrupp, 

kontakt med vårdgrannar och slutenvård 

samt mobilt akutteam. Vallentuna mottagningen 

har 16 medarbetare och arbetsplatsen ligger några 

minuters gångväg från Roslagsbanans station och 

busstation. 

Arbetsuppgifter: Du kommer att vara en del av 

arbetsteamet och tillsammans med mottagningens 

övriga psykologer ansvara för sedvanliga psykologoch 

psykoterapiuppgifter på mottagningen t ex 

psykoterapiutredningar, terapier, testningar, diagnostik 

samt utvecklingsarbete. 

Kvalifikationer: Leg psykolog/Leg psykoterapeut. 

Erfarenhet av psykiatrisk öppenvård och neurologiska 

utredningar är en merit. Stor vikt läggs vid personlig 

lämplighet. 

Anställningsform: Tillsvidareanställning, omfattning 

kan diskuteras. 

Upplysningar om tjänsten: Christina Hallman, 

enhetschef, tfn 08-511 762 67. Facklig kontaktperson: 

Yvonne Gilljam, psykolog, tfn 08-587 548 15. 

Du är välkommen med din ansökan senast 

2002-05-23 märkt med ref nr 5/2002 till: 

Personalhandläggare 

Louise Wahlund 

Täby Psykiatriska öppenvårdsmottagning 

Kanalvägen 17, 1 tr 

183 30 Täby 


Norra länets produktionsområde är ett 

av tre produktionsområden inom 

Stockholms läns landsting som bedriver 

hälso- och sjukvård. Verksamheten 

omfattar primärvård, geriatrik, palliativ 

vård, barnoch ungdomspsykiatri, psykiatri 

för vuxna, hjälpmedelsverksamhet 

samt en särskild smittskyddsenhet. 

Täby/Vallentuna/Lidingö 

psykiatriska sektor söker 

Leg psykolog/ 

Leg psykoterapeut 

till Vallentuna psykiatriska öppenvårdsmottagning 

Vik SKOLPSYKOLOG 

ref nr 60/02 

Arbetsuppgifter: Du blir medarbetare i vårt centrala elev och 

skolhälsovårds team. Psykologisk utredning, bedömning, konsultation 

och handledning. Du kommer framförallt att arbeta med 

barn, 6–8 år. 

Kvalifikationer: Leg psykolog med erfarenhet av arbete med 

barn och ungdomar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Tillträde: Enligt överenskommelse 

Upplysningar: Vega Johansson tfn 0921/620 00, 070/558 43 53 

Övrigt: Tjänsten är på heltid. Deltid kan diskuteras. Kan bli en 

tillsvidareanställning. 

Allmänt 

• Kommunala avtal och reglementen gäller. 

Ange löneanspråk i ansökan. 

• Facklig företrädare: 

SACO, Katarina Wennman tfn 0921/624 14 

• Ansökan kan göras på www.offentligajobb.se eller Bodens 

kommuns ansökningsblankett. Den kan beställas från 

personalkontoret tfn 0921/623 54 eller den som lämnar 

upplysningar. E-post: marianne.spolander@boden.se 

• Kommunen eftersträvar en jämn fördelning mellan män 

och kvinnor inom alla yrkeskategorier. 

• Ansökan med ref nr och fullständigt ifylld meritförteckning 

ska ha inkommit senast 2002-05-17 till: 

Bodens kommun Personalkontoret 961 86 Boden. 

Barn- och ungdomsneurohabiliteringen 

i Sundsvall 

Psykolog 100% 

Tillsvidareanställning med tillträde enligt överenskommelse. 

Arbetet delas mellan ett barnteam och ett ungdomsteam. 

Arbetsuppgifter: Psykologisk utredning och diagnostik 

samt tvärfackligt teamarbete. Stöd och behandling till barn 

och ungdomar och deras familjer. Konsultation och handledning 

till personalgrupper. Metodutveckling och personalutbildning. 

Samarbete med andra vårdgivare och organisationer 

inom barnoch ungdomsvård samt skolor. 

Regelbunden handledning och utbildning erbjuds. 

Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Vidareutbildning i 

neuropsykologi och kognitiv beteendeterapi samt erfarenhet 

av arbete med barn och ungdomar med funktionshinder 

är meriterande. Körkort erfordras. Stor vikt läggs vid 

personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Även sökande 

i behov av PTP-handledning kan komma i fråga och är 

välkomna att söka. 

Vill du veta mer, kontakta distriktscheferna Ann Marie 

Wälikangas, tfn 060-18 29 50 eller Ingela Baldwin, tfn 060- 

18 29 06. Facklig företrädare för SP Martin Bävergren, tfn 

060-18 19 41. 

Sjukvårdsförvaltningen medverkar vid anskaffande av 

bostad. 

Välkommen med din ansökan inklusive löneanspråk 

samt sedvanliga ansökningshandlingar, ange ref nr Ö 99, 

senast torsdag 23 maj 2002 till Länssjukhuset Sundsvall- 

Härnösand, Personalavdelningen, 851 86 Sundsvall. 

53

Psykolog 

Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen i Jakobsberg 

Heltid. Vikariat 2002-06-01 – 2003 06 01 med eventuella möjligheter 

till förlängning. 

Arbetsuppgifter: Diagnostiskt och terapeutiskt arbete med 

barn, ungdomar och deras familjer. Samarbete med vårdgrannar. 

Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenheter av barnoch ungdomspsykiatriskt 

arbete är meriterande, liksom utbildning i barndiagnostik, 

psykoterapi (gärna KPT eller KBT), familjeterapi och 

neurologiska frågeställningar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet. 

Upplysningar: Enhetschef Adriena Aastrup tel: 08-580 830 80. 

Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist tel: 08-690 67 99. 

Välkommen med din ansökan till Barn- och ungdomspsykiatriska 

mottagningen, Riddarplatsen 4, 177 30 Järfälla, senast 2002- 

05-10. 

Habiliteringsverksamheten inom Örebro läns landsting tillgodoser de 

flesta specialiteter. Habiliteringen i länet satsar intensivt på forskning 

och utveckling bland annat genom nybildade Habiliteringens forskningscentrum. 

Hörselvården i Örebro 

söker 

Psykolog 

Audiologiska verksamheten inom Örebro läns landsting 

tillgodoser i samarbete med Hörsel- och dövpedagogiska verksamheten 

diagnostik, habilitering och rehabilitering av såväl 

barn som vuxna med hörselnedsättning/dövhet samt tinnitusdrabbade 

i länet. Tjänsten är placerad vid Audiologiska mottagningen 

på USÖ. 

Ditt arbete inriktas speciellt på vuxna. Tjänsten är nyinrättad 

och innehållet kan delvis utformas av den anställde. 

De behov vi ser för närvarande är bland annat krishantering 

vid hörselskada och dövhet samt stödsamtal. Du arbetar med 

utredningsarbete, ingår i tinnitusteamet på olika sätt samt ge 

utbildning och stöd för klinikens personal. 

Vi erbjuder forskningsmöjligheter och ett nära samarbete 

med länets psykiatriska team för döva kan utvecklas. 


Du är leg. psykolog, har Du erfarenhet av arbete med hörselskadade 

är detta meriterande. 

Upplysningar: Verksamhetschef Erik Behrenth, tfn.019- 

602 19 97, psykolog Olle Hindersson, tfn.019-602 30 60 

eller bitr.verksamh.chef Maria Carlsson, tfn. 019-602 15 80 

Din ansökan märkt med ref nr AUD 36 skickar Du senast 

2002-06-03 till Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits, 

Box 1613, 701 16 Örebro. 




Barn- och utbildningsförvaltningen 

söker till Elevvårdsenheten 

Psykolog 

heltid, från och med 15 augusti 2002 och tillsvidare. 

Elevvårdsenheten omfattar yrkeskategorierna kurator, psykolog, 

specialpedagog, talpedagog, fritidsledare, sjuksköterska och läkare. 

Utifrån sin specifika utbildning representerar varje yrkesgrupp 

en specialistfunktion. Tillsammans utgör dessa arbetsgrupper 

blandade arbetslag eller team där olika kunskapsområden 

kompletterar varandra inom verksamheterna förskola, 

grundskolan och gymnasieskola. 

Elevvårdsenheten är inne i en intressant fas organisatoriskt. 

Arbetsuppgifter: Psykologiska arbetsuppgifter avseende bland 

annat förebyggande elevvårdsarbete, konsultation och till viss 

del behandling. Handleda personal inom förskola/skola rörande 

psykologiska och sociala problem. Delta i verksamhets- och organisationsutvecklande 

arbete. 

Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Kunskaper och erfarenheter 

av skolpsykologiskt arbete är meriterande. Vi lägger stor 

vikt till dina personliga egenskaper och till din förmåga att samarbeta 

med andra. 

Upplysningar om tjänsten lämnas av elevvårdschef Ingrid Lindén, 

tfn 0278-252 67. 

Facklig företrädare: Psykologförbundet, Hans Johansson, tfn 

0278-254 15. 

Ansökan ska innehålla de handlingar och referenser som du vill 

åberopa samt dina löneanspråk för tjänsten. 

Välkommen med din ansökan till Bollnäs kommun, Barn- och 

utbildningskontoret, Elevvårdsenheten, 821 80 Bollnäs senast 

2002-05-21. Ange ref.nr BUN 2002-30. 


söker 

Psykolog 

med placering vid Barn- och ungdomspsykiatriska konsultteamet 

vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska sjukhuset. 

Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde 2002-07-01 eller efter 

överenskommelse. 

Konsultteamets uppdrag är att för barn och ungdomar med akuta 

och kroniska sjukdomar samt allvarliga psykosomatiska tillstånd 

erbjuda barnpsykiatrisk utredning, diagnostik och behandling i 

nära samarbete med personal inom den barnsomatiska vården. 

Arbetsuppgifter: Främst stöd- och kristerapier med barn och 

föräldrar i nära samarbete med läkare, kurator och vårdpersonal 

inom barnsomatiken, i mindre omfattning psykologutredningar. 

Tjänsten är placerad huvudsakligen i det barnonkologiska programmet 

(för barn och ungdomar med tumörsjukdomar). 

Kvalifikationer: Leg. psykolog. Önskvärt med legitimation som 

psykoterapeut med inriktning främst på barn, ungdomar och familjer. 

Erfarenhet av arbete med svårt somatiskt sjuka patienter 

och deras familjer samt av samarbete med somatisk personal är 

meriterande. 

Upplysningar: Enhetschef Brita Rydh, tfn 08-517 772 02 och 

chefpsykolog Karin Schmidt, tfn 08-517 777 55. SACO-representant 

psykolog Ola Duregård, tfn 08-517 757 24. 

Välkommen med Din ansökan märkt med ref nr Barnpsyk 048/02 

och med löneanspråk senast den 24 maj 2002 till Norra länets 

produktionsområde, Barn- och ungdomspsykiatri, Box 175 64, 

118 91 Stockholm. E-post: roza.nagy@bup.sll.se 

Barn och ungdomspsykiatri 


www.stromsund.se 


Lediga jobb i Strömsunds kommun 

Barn- och utbildningsavdelningen söker 

Skolpsykolog 

100%, tillsvidare. Refnr: E-0208 

Du kommer att tjänstgöra vid kommunens förskola, 

grundskola, särskola och gymnasieskola med 

– konsultation och rådgivning i personliga och sociala 

angelägenheter (för elever, föräldrar, lärare m.fl.) 

– utredningsoch behandlingsarbete samt 

– samarbete med övrig elevvårdspersonal, rektorer, 

skolpersonal och myndigheter. 

Tillträde efter överenskommelse. 

Upplysningar: Barn- och utbildningschef Roger 

Eriksson, tfn 0670-162 96. 

Välkommen med Din ansökan senast den 29 april 

2002 till Strömsunds kommun, Barn- och utbildningsavdelningen, 

Box 500, 833 24 Strömsund. 

Tjänstens refnr skall anges i ansökan. 

PRIMÄRVÅRDEN I KUNGSBACKA 

söker 

Till Vuxenpsykiatriska mottagningen 

PSYKOLOG 

Heltid vikariat 1 år, ref nr 9/02 

Kungsbacka är en inflyttningskommun med 65 000 

invånare på 3 mils avstånd från Göteborg. Den vuxenpsykiatriska 

verksamheten i Kungsbacka är primärvårdsansluten 

och samarbetar med den psykiatriska kliniken i 

Varberg, där slutenvård erbjuds. 

Verksamheten är väletablerad och på mottagningen 

arbetar läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor, 

skötare, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarsekreterare. 

Inom verksamheten finns mobilt team, ätstörningsteam, 

toxteam, flykting-/ invandrarteam samt en psykiatrisk 

rehabiliteringsenhet. 

Det finns ett gott och nära samarbete med primärvårdens 

allmänläkare, försäkringskassa och kommun. 

Arbetsuppgifter: I team och självständigt utföra psykologiska 

utredningar, bedömningar och behandlingsarbete. 

Kvalifikationer: Leg Psykolog, leg Psykoterapeut och 

neuropsykologisk kunskap räknas som meriterande. 

Stor vikt läggs vid personlig lämplighet, flexibilitet och 


Tillträde: 2002-07-01 

Upplysningar: Välkommen att höra av Dig till 

Verksamhetschef Gerd Kållberg, tfn 0300-565178 

Psykolog Bo-Göran Näslund, tfn 0300-565180 

Facklig företrädare: Psykolog Eva Glass, tfn 0300-565116 

Lön: Var god ange löneanspråk 

Du är välkommen med Din ansökan jämte styrkt meritförteckning, 

liksom övriga handlingar Du önskar åberopa 

till Primärvårdsförvaltningen, 434 80 Kungsbacka senast 

2002-05-21. 

www.lthalland.se 

Serviceområden: 

Förhandlingar, 

Förhandlingsfrågor kommun/l-ting, 

08-567 06 501 

Förhandlingsfrågor stat, 08-567 06 503 

Förhandlingsfrågor e-sektorn, 

08-567 06 505 

Förbundets fackliga kurser, 08-567 06 506 

PTP-frågor, 08-567 06 509 

Juridik, 

Juridiska professionsfrågor, 08-567 06 502 

Allmänjuridiska frågor, 08-567 06 504 

Profession, 

Yrke. Utbildning, test, forskning, 

08-567 06 511 

Etikfrågor, 08-567 06 508 

Specialistfrågor, 08-567 06 507 

Studerandefrågor, 08-567 06 510 

Internationella frågor, 08-567 06 512 

Internationella kongresser, 08-567 06 513 

PsykologTidningen, 

Psykologtidningen, 08-567 06 450 

Annonser, 08-567 06 454 

Information, 

Information i policyfrågor, 08-567 06 518 

Media, journalister, 08-567 06 517 

Till icke-medlemmar, 08-567 06 519 

Organisation, administration, 

Ansökan om medlemskap, 08-567 06 515 

Medlemsregister, 08-567 06 430 

AEA-ärenden, 08-567 06 431 

Medlemsförsäkringar, 08-567 06 516 

Organisation, stadgefrågor m m, 

08-567 06 514 

Beställning av broschyrer, 08-567 06 520 

PsykologTjänst, 

PsykologTjänst/egenföretagare, 

08-567 06 460 

Kansli 

Postadress: Box 3287, 103 65 Stockholm 

Besöksadress: Vasagatan 48 

Telefon: 08-567 06 400. 

Växeln öppen: 8.30–12 och 13–17. 

(fred – 16.30) 

Fax: 08-567 06 499. 

Psykologförbundets hemsida 

på internet: www.psykologforbundet.se 

E-post till personal: 

fornamn.efternamn@psykologforbundet.se 

Postgiro: 373267-4 Bankgiro: 767-2066 

Direktnummer till personalen: 

Hans Persson, 08-567 06 401, 

mobil 070-96 76 401, kanslichef. 

Judith Rosengren, 08-567 06 408, 

förhandlingschef. 

Örjan Salling, 08-567 06 441, 

mobil 070-96 76 441, professionsansvarig. 

Eva K Aldvin, 08-567 06 406, ombudsman. 

Berit Emilsson, 08-567 06 404, assistent. 

Birgitta Heldt, 08-567 06 403, sekreterare. 

Åke Hjelm, 08-567 06 407, ombudsman. 

Lars Karlsson, 08-567 06 409, 

mobil 070-96 76 409, ombudsman. 

Clary Rapp, 08-567 06 410, informatör. 

Brittmarie Haake, 08-567 06 454, 

assistent, vik. 

Camilla Damell (tjänstledig), förbundsjurist 

Förbundsstyrelsen 

Torgny Danielsson, ordförande, 

08-567 06 477. 

torgny.danielsson@psykolog.net 

Birgitta Johansson-Hidén, 

1:e vice ordförande, 054-700 20 19. 

birgitta.johansson-hiden@psykolog.net 

Karin Graff-Cederström, 

2:e vice ordförande, 08-580 288 93. 

karin.graff@psykolog.net 

Helén Antonson, 031-64 12 58. 

helen.antonson@psykolog.net 

David Edfelt, 08-616 41 13. 

david.edfelt@psykolog.net 

Anders W Eriksson, 070-417 49 52. 

anders.w.eriksson@psykolog.net 

Eva-Lotta Hellgren, 011-20 23 02. 

eva-lotta.hellgren@psykolog.net 

Petri Partanen, 063-14 41 54. 

petri.partanen@psykolog.net 

Bengt Persson, 0470-58 63 93. 

bengt.persson@psykolog.net 

Tomas Rudal, mobil 0707-27 04 06. 

tomas.rudal@psykolog.net 

Anneli Bryntesson, 031-14 11 39, 

mobil 0730-35 47 26. 

anneli.bryntesson@psykolog.net 

Eva Lundgren, 090-12 28 59. 

eva.lundgren@psykolog.net 

Etikrådet 

Charlotte Uggla, ordförande, 

08-508 135 40. 

Per Magnus Johansson, vice ordförande, 

031-711 00 04. 

Sinella Keskiniva, 090-77 95 45. 

Kristina Persson, 019-602 65 78. 

Seppo-Matti Salonen, 031-330 02 60. 

Sam Uhlin, 0500-43 18 77. 

Specialistrådet 

Specialistrådets kansli, Brittmarie Haake, 

08-567 06 454. E-post: brittmarie.haake@ 

psykologforbundet.se 

Erling Nyman, ordförande, 019-602 71 56, 

mobil 070-666 28 41. 

Ulla-Britt Selander, sekreterare, 

08-586 064 23. 

Gunvor Bergquist, utskottet för arbetslivets 

psykologi, 0520-739 66. 

Erland Hjelmquist, utskottet för handikapppsykologi, 

031-773 16 57. 

Roland Ericsson, utskottet för klinisk 

psykologi, 0515-876 41. 

Bengt Sonesson, utskottet för neuropsykologi, 

0413-55 67 14, 046-17 28 51. 

Carl Wiström, utskottet för pedagogisk 

psykologi, 063-15 13 23. 

Studeranderådet 

Mikal Björkström, mobil 070-438 23 05. 

Valberedningen 

Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, ordförande, 

018-611 23 81. 

Vetenskapliga rådet 

Gunnel Backenroth-Ohsako, ordförande, 

08-585 857 72. 

IHPU – Institutet för Högre 

PsykologiUtbildning 

Box 3287, 103 65 Stockholm. 

Assistent: Berit Emilsson, 08-567 06 444. 

E-post: berit.emilsson@ 


VD: Anders Hallborg, 046-18 90 62. 

E-post: anders.hallborg@ihpu.se 

Psykologtjänst 


E-post: psykologtjanst@ 


tel 08-567 06 460 

VD: Camilla Damell 

Informatör, vik: Susanne Bertman 

Hemsida: www.psykologtjanst.se 

STP 

– Stiftelsen för Tillämpad Psykologi 

Box 3287, 103 65 Stockholm. 

Christina Strömer Wilson 

E-post: christina@csw.se 

mobil 070-96 76 476 

55

Vid obeställbarhet, retur till: 

PsykologTidningen, 


Vad händer med ungdomskriminaliteten? 

Allt oftare kan 

vi läsa rapporter i media om 

ungdomar som rånar andra 

ungdomar, om pojkar som 

begår gruppvåldtäkter och om 

grov kriminalitet bland unga. 

Hur hjälper man dessa ungdomar 

ur kriminaliteten? Psykolog 

Olof Risberg vid Rädda 

Barnen har mångårig erfarenhet 

av arbete med bland annat 

unga som begått grova brott. 

Olof Risberg är en av psykologerna 

på Centrum 

för barn och ungdomar i 

kris vid Rädda Barnens pojkmottagning 

i Stockholm. Pojkmottagningen 

arbetar främst med offer för 

sexuella övergrepp, med också 

med unga förövare. Tillsammans 

med sina kolleger arbetar han med 

ett antal pojkar i åldern 15–18 år 

som är dömda till sluten ungdomsvård 

på § 12-hem enligt Lagen 

om sluten ungdomsvård, LSU. De 

har begått grova sexualbrott, som 

våldtäkt, och flera har också dömts 

för annan brottslighet, till exempel 

personrån, grov misshandel, 

bilstöld med mera. 

När pojkarna kommer till behandling 

har de ofta haft ett destruktivt 

leverne under flera år. De 

är i regel väl kända av de sociala 

myndigheterna. 

Förutsättningen för Olof Risbergs 

arbete är att få igång ett nätverk 

runt pojken. I nätverket ingår 

representanter för socialtjänsten, 

för Statens institutionsstyrelse SiS, 

pojkens föräldrar, terapeuterna 

Margareta Erixon (som huvudsakligen 

tar sin an föräldrarna) och Olof 

Risberg och förstås pojken själv. 

– Jag brukar säga att ju fler kockar, 

desto bättre soppa, säger Olof 

Risberg. Vi behöver blanda in personer 

runt omkring pojken för att 

få bästa resultat. Individualterapin 

är bara en del i behandlingen. Visst 

ska psykoterapin vara ett forum för 

personliga reflektioner, och det är 

den också, men det är viktigt att 

komma ihåg att det behövs mer än 

bara psykoterapi. Fler insatser behöver 

samordnas. 

Ingen har avvikit 

Totalt har pojkmottagningen ett 

tiotal LSU-dömda ungdomar i indi- 

PSYKOLOG 

TIDNINGEN 

Olof Risberg är tillsammans med Anders Nyman och Börje Svensson 

författare till boken Unga förövare. 

Psykoterapi hjälp 

för unga kriminella 

vidualpsykoterapi. Pojken träffar 

terapeuten en timma per vecka och 

reser till behandlingen med personal 

från ungdomshemmet. Efter en 

tid kan de få resa till mottagningen 

ensamma, som den första ickebevakade 

permissionen. Ingen har hittills 

avvikit, utan alla kommer till terapin. 

– Vi börjar ofta med att prata om 

det brott de har begått. Vi läser domen 

och pojkens socialutredning 

tillsammans. Behandlingens mål är 

att förebygga elände och nya brott. 

Det handlar om skydd för offer, 

som har högsta prioritet, men också 

skydd för pojkarna så att de inte 

gör bort sig och begår nya brott. 

Det är viktigt att deras framtida 

identitet inte präglas av detta liv. 

Återfallspreventionen, hur man ska 

agera i svåra situationer, diskuteras 

mycket i samtalen. 

– Som en pojke uttryckte det 

apropå att dra sig undan våldsamma 

situationer: Hellre klok och feg i 20 

sekunder än död i ett helt liv. 

Vissa områden kommer ofta upp 

spontant. Dit hör empati med offer, 

självbild, egen utsatthet. Förövaren 

har i regel en bakgrundshistoria 

med inslag av mobbning, vantrivsel i 

skolan, har ofta känt sig dum och 

själv blivit övergiven. 

– Vi tar också upp lustprincipen 

som styrt många av ungdomarna. I 

stället för att tänka ”Blir det här 

kul?” kan man fråga: ”Blir det här 

bra för mig?” Då lär de sig att vara 

rädda om sig på ett annat sätt än 

tidigare. 

– Det är viktigt att man erkänner 

och talar om den spänning som kan 

finnas i att begå brott. En pojke sa: 

Jag åker hellre i en BMW i 200 km i 

timmen med en Rolex på armen än 

sitter i skolan utan att förstå någonting 

av undervisningen. Vi analyserar 

vad brottet står för: spänning, 

makt, identitet, sådant som upplevs 

som värdefullt. En del av behandlingen 

går ut på att ersätta det med 

något som är minst lika attraktivt. 

Jag talar mycket med pojken om fri- 


POSTTIDNING B 

het, om att inte stå i skuld, att göra 

som man vill. De inser ju att livet 

som brottsling är begränsande för 

dem. De får inget körkort, de får 

inte gå på skolor som de är intresserade 

av, de börjar inse att många 

är rädda för dem vilket är smärtsamt 

att upptäcka. De ser att stora 

tunga kriminella nästan alltid åker 

fast. Sådant diskuterar vi i terapin 

och de börjar då inse att brott inte 

är bra för dem. 

Tvingas inte fortsätta 

Det finns inte stora inslag av tvång i 

behandlingen. Pojken måste visserligen 

träffa terapeuten för inledande 

samtal, men om terapeut och 

klient efter en tid upplever behandlingen 

som meningslös tvingas han 

inte att fortsätta. 

– Glädjande nog har inte någon 

enda pojke slutat sin behandling. 

Uppenbarligen upplevs den som 

meningsfull, säger Olof Risberg. Vi 

har en fördel i att Rädda Barnen i 

de ungas ögon står för något gott, 

till skillnad från socialtjänsten som 

de oftast har en mycket negativ inställning 

till. 

Hur går det för pojkarna sedan? 

– Utvärderingar är lite tidiga att 

göra, men vi vet att ingen som gått i 

behandling har återfallit i sexualbrott 

under de sju år som verksamheten 

varit igång. Vi har extremt 

lång uppföljning och träffar alla som 

vi har haft i behandling en gång per 

termin. Det är viktigt att finnas kvar 

i ungdomarnas liv även efter avslutad 

behandling. 

Antalet ungdomar som avtjänar 

sluten ungdomsvård på något av SiS 

särskilda ungdomshem har ökat, 

vilket medfört att SiS byggt ut antalet 

platser. Under förra året togs 

88 ungdomar in, att jämföra med 49 

ungdomar 1999 och 87 ungdomar 

2000. Strafftiderna varierar mellan 

14 dagar och 4 år. Den genomsnittliga 

strafftiden var 10,5 månader 

under 2001, vilket är en ökning 

med tio dygn jämfört med året innan. 

93 procent av ungdomarna var 

dömda för brott med våldsinslag. 

55 procent för rån, 40 procent för 

grov misshandel eller misshandel. 

De flesta hade begått fler än ett 

brott. 

Olof Risberg kan nås vi e-post: 

Olof.risberg@rb.se ■ 

Carin Waldenström

Öppna artikel - Inse

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?