Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

6 Nyheter Sirenen Nr 8 • 2002 Palestina-styrka halverad Räddningsverket sätter press på FN Räddningsverket har halverat antalet lastbilar i hjälpinsatsen i Palestina, med avsikt att tvinga fram ett lokalt övertagande. – Det är dags att FN sätter press på parterna, säger Kjell Larsson, chef för internationella avdelningen. Det finns en allmän strävan från Räddningsverket att inte vara på plats för länge vid hjälpinsatser. Ett lokalt övertagande är ambitionen. Hjälpsändningar med palestinska förare har stoppats, främst in till Västbanken, trots att förarna haft FN-legitimation. FN bad Räddningsverket att ta över med egen personal, för 35 000 ska utbildas Brandmän, poliser och ambulans- och akutsjukvårdare i Sverige ska bli bättre på att möta NBC-hot. Målet är att 35 000 så kallade ”first responders” ska gå en heldagsutbildning under 2003 och 2004. NBC står för Nuclear, Biological och Chemical. Även om hoten funnits i många år blev de mycket mer påtagliga efter 11 september förra året. Sverige hakar på den internationella trenden och höjer kunskapen och beredskapen hos de organ i samhället som i första skedet kommer att konfronteras med NBC-hot och verkliga händelser. För den kommunala räddningstjänsten innebär det att alla brandmän och befäl ska erbjudas en endags grundläggande NBC-utbildning. Samverkansprojekt Det rör sig om ett samverkansprojekt mellan Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Räddningsverket. Ett gemensamt åtgärdspaket har utarbetats för att ge grundläggande kunskaper om ansvarsfördelning, samverkan, personligt skydd samt skydd och undsättning för att begränsa skadeverkningarna för allmänheten. Det handlar inte bara om terrorrisker. Projektledningens definition av NBC-händelse omfattar även utsläpp av kemikalier eller radioaktivitet vid olyckor på anläggningar eller under transport. att säkra leveransen av mat till behövande. – Vårt övertagande kan motiveras i det första skedet, men det kan inte fortgå för länge, säger Kjell Larsson. Legitimerar tillståndet Han ser det som att Räddningsverket på ett sätt indirekt stöder nuvarande läge om man bara slentrianmässigt fortsätter transporterna. – Vi legitimerar ju ett tillstånd som Sverige går emot. Parterna behöver inte ta konsekvenserna av sitt handlande, risken att folk börjar svälta, när vi går in och kör i stället. Det kan ses som ett politiskt ställningstagande. – Jo, och det kan innebära – Brandmän och brandbefäl har redan god beredskap för sådana händelser. Däremot behöver de lära sig mer om avsiktlig spridning av dessa ämnen samt där sjukdomsalstrande mikroorganismer utgör en fara. Dessutom blir det ett avsnitt om explosiva ämnen, säger Räddningsverkets Ove Brunnström, som ingår i de tre myndigheternas gemensamma styrgrupp. 500-600 handledare Initiativet till utbildningssatsningen togs av Socialstyrelsen verbal skottväxling. Men vi har FN:s gillande för vårt agerande. Därför har Räddningsverket sedan Kjell Larsson slutet av oktober, då nya avtal skrevs med WFP (FN:s livsmedelsorgan), halverat antalet lastbilar från åtta till fyra, personalen från 20 till tio personer. Avsikten är att tvinga fram att lokal personal tar över den del Räddningsverket reducerat. – Vi är överens med FN-organen. Med fyra lastbilar klarar vi inte full service. Det sätter press på FN som i sin tur får sätta press på parterna. Det är dags på ett möte på försvarsdepartementet i november. Projektledarna Sven E Lodén och Torbjörn Jansson, båda med förflutet i Räddningsverket, jobbar nu för högtryck med att förbereda första steget, handledarutbildningen. – Mellan 500 och 600 handledare från räddningstjänsten, polisen och ambulanssjukvården får en tvådagarsinformation och ett utbildningspaket första halvåret 2003. Det blir sedan handledarna som genomför endagsutbildningen lokalt, att man inser att det finns en befolkning i landet att ta hänsyn till. Sida har tagit beslut om att köpa nya lastbilar som ersätter de vi tagit bort. Bilar som palestinier ska köra. Blir det här ett generellt tillvägagångssätt? – Nej, det gäller här och nu. Men vi har gjort liknande i Bosnien. Då var det efter önskemål från FN. Nu är det vi som knuffar FN framför oss. Vi tycker inte FN varit tillräckligt aktivt. Vill inte förlänga Det nya avtalet med WFP ingår också i Räddningsverkets strategi för att avsluta insatsen 1 februari. Kjell Larsson vill inte att insatsen förlängs ytterligare. – Vi är inte byggda för att vara Höjd beredskap mot NBC-hot Foto: JOHAN EKLUND ”Blåljuspersonal” ska bli bättre på att möta NBC-hot och -händelser. Sverige hakar på den internationella trenden, höjer både kunskap och beredskap. berättar Torbjörn Jansson. Efter en försökskurs i Falun veckan före jul drar handledarutbildningen igång. Först i Luleå i februari, därefter körs regionala utbildningar på Räddningsverkets samtliga skolor. – Vi har varit ute på en informationsrunda och har mötts av stort intresse för de här frågorna och utbildningen. Alla tycks också gilla att det tas ett samordnat grepp mellan olika myndigheter, säger Torbjörn Jansson. Han skickar den här pass- på plats för länge. Samtidigt tycker jag att det är bra att vi är på plats, att det finns svenska ögon där. Kan Räddningsverkets policy förändra säkerheten för egna personalen? – Det blir en annan situation för personalen, men vi bedömer inte att det förändrar säkerheten. Räddningsverket har för övrigt en polis ur nationella säkerhetsstyrkan med i insatsstyrkan. Dennes uppgift är att ha koll på det allmänna säkerhetsläget och därmed den egna styrkans säkerhet. – Det har fungerat mycket bra och det är ett samarbete vi väldigt gärna vill fortsätta med. PER LARSSON ningen till den kommunala räddningstjänsten: – Hotbilden finns redan i samhället och nya hot dyker hela tiden upp. Det är viktigt att inte räddningstjänsten blundar för dessa frågor. Det handlar helt enkelt om att bli mer riskmedveten. En del av riskbilden Räddningsverkets Ove Brunnström instämmer. Han säger: – Oavsett hur sannolikheten bedöms för en avsiktlig spridning av dessa farliga ämnen i Sverige har NBC-frågorna kommit för att stanna som en del av kommunens riskbild. Om det osannolika inträffar, då är det räddningstjänsten som får ta första stöten. När handledarutbildningen är klar före sommaren är målet är att utbilda 35 000 ”first responders” på ett och ett halvt ett år. Är det verkligen realistiskt? – Vi kommer kanske inte att nå alla, det handlar både om tid och ekonomi. Men jag tror att de flesta inom dessa yrkeskategorier tycker att ämnet är intressant och att de under en utbildningsdag vill lära mer, säger Ove Brunnström. STIG DAHLÉN FOTNOT: Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård är huvudmålgrupperna för utbildningen, men även andra kategorier kommer att inbjudas, exempelvis SOS Alarm och personal på vårdcentraler.
Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där Martin Willford, 30, svensk brandman i England som strejkar Blir det någon lösning på konflikten? – Vi står långt ifrån varandra. 16 december börjar vi nästa strejkperiod över åtta dagar. Ni begärde en lönehöjning på 40 procent, vad har ni erbjudits? – Det fanns ett bud på 16 procent från kommunerna i somras. Regeringen stoppade det. Vilket är deras motbud? – Vi har erbjudits fyra procent i år och eventuellt sju procent nästa år under förutsättning att vi moderniserar. Vilka moderniseringar? – Vi ska jobba mer med sjukvård, hur är inte preciserat. Dessutom ska 11 000 av totalt 52 000 brandmän bort. Det kallar inte jag modernisering utan rationalisering. Men regeringen försöker i opinionen få det till att vi är emot modernisering. Frostiga förhållanden alltså? – Räddninstjänstministern Nick Raynsford visar oss bara förakt. Han gör allt för att reta upp och misskreditera oss. Hur har effekten av strejken varit? – Regeringen har satt in militären och säger att den skött sig utmärkt. Men vid livshotande bränder har brandmän ryckt ut på eget bevåg. Lågvattenmärket var när rökdykare räddade liv vid en brand och regeringen gav militären beröm. Ni rycker alltså ut även när ni strejkar? – Vid fara för liv så åker man, det stöds av facket. Hur är allmänhetens reaktion? – Fifty-fifty enligt min uppfattning. När jag stått strejkvakt har folk kommit med både mat och pengar. Men samtidigt har en brandman fått sitt hus nedbränt. Jag har tagit bort alla klistermärken från bilen, av säkerhetsskäl. Har ni ingen strejkkassa? – Nej, och det vänder jag mig mot. Vi betalar 20 pund i månaden till facket. Det gör 1 miljon pund i månaden från alla brandmän. Jag undrar vart de pengarna tar vägen. När vi strejkar har vi inga pengar alls, vilket gör att vi lever på halv lön. Du ser ingen ljusning? – Nej, jag bara hoppas strejken tar slut. Är trött på situationen och tycker inte om den. Hur hamnade du i England? – Var räddningsman på Revinge, därefter sökte jag EU-stipendium för jobb utomlands och hamnade i England. Har nu en provanställning över två år. Fotnot: 1 pund motsvarar drygt 14 kronor. Slutlön för en brandman, efter 15 år, är i dagsläget 297 000 kronor. Kostnadsläget är högre i Storbritannien. Foto: PATRICK PERSSON Branden fick ett explosionsartat förlopp. Alla hann utrymma, men det uppstod skador för uppemot 150 miljoner kronor. Landskronas räddningschef Tore Lundmark tycker att byggreglerna borde ändras så att det blir krav på sprinkler i varuhus. Tore Lundmark vill att varuhus sprinklas: – Dags att ändra reglerna Branden i kombivaruhuset Åhléns och Hemköp i Landskrona fick ett explosionsartat förlopp. – Jag blir mer och mer övertygad om att sådana här byggnader borde sprinklas, säger Tore Lundmark, räddningschef i Landskrona. Ingen människa omkom, men värden för 125-150 miljoner kronor förstördes. – Utrymningen sköttes exemplariskt. Det blev räddningen, säger Tore Lundmark. En 13-årig flicka, efterlyst enligt LVU, lagen om vård av unga, har erkänt att det var hon som tände på. Tredje gången gillt… Söndagen 1 december larmades räddningstjänsten till Åhléns-varuhuset. Ett tillbud med brand i kläder som en kund lyckades släcka. Två dagar senare var det dags igen, brand på herrklädesavdelningen. Denna gång kunde personalen släcka. 45 minuter senare, klockan 18.29, kom nästa larm, nu till Hemköp och där hade branden fått rejält fäste. ”Otroligt viktigt att personal i varuhus utbildas” Det som hände vid varuhusbranden i Landskrona kommer att utvärderas, men redan dagarna efter den förödande branden redovisar räddningschefen Tore Lundmark de här erfarenheterna: ■ Utrymningen fungerade bra, men det är inget man kan improvisera. Det krävs både en seriös planläggning och övningar. – Styrkan var på plats efter mindre än fem minuter. Då hade personalen utrymt varuhuset, men det fanns en uppgift att en kassörska saknades. – Det brann redan så häftigt att insatta rökdykare fick retirera efter bara några minuter, säger Lundmark. Kassörskan hade tagit sig ut och kunde en halvtimme senare anmäla att hon var oskadd. – Ulf Bergh, en av mina mest erfarna brandförmän, har berättat att han aldrig upplevt ett så snabbt brandförlopp. Tore Lundmark och hans personal överraskades alltså av hur snabbt allt gick. Samtidigt säger Lundmark : – De så kallade Loddby-försöken visade hur snabbt en brand i miljöer som dessa utvecklas. Det började bland papper och blöjor, sedan dröjde det inte förrän branden spritt sig till den stora mängden plaster. Sprinkler räddade Pub Två dagar före julafton 1999 kom en man in på Pub-varuhuset i Stockholm med en plastsäck på ryggen. Den innehöll 27 liter bensin. Han hällde ut ben- ■ Otroligt viktigt att räddningstjänsten utbildar personal i varuhus och andra publika lokaler hur man snabbt släcker, respektive hur man utrymmer. ■ Ansvariga för varuhus och andra affärer måste se till att utrymningsvägarna inte är blockerade. ■ Kalla tidigt på förstärkning! Vi lyckades inte rädda Åhléns sinen strax innanför entrén och tände på. I varuhusets många våningsplan trängdes flera tusen julhandlande människor. Varuhuset var sprinklat och det släckte branden i entrén. Utan sprinkler kunde Sverige ha fått ett Estonia på land. – Pub-branden tydliggjorde vilken effekt sprinkler kan ha. Det finns ingen räddningstjänst i världen som kan släcka lika snabbt som en sprinkleranläggning och som alla vet är det i en initialskedet en brand är hanterbar. Totalskadan på Åhléns/Hemköp i Landskrona sätter även den fokus på problematiken. Varuhuset saknade sprinkler, Åhléns enda osprinklade i syd- Sverige. Läge att ändra reglerna Tore Lundmark är en av initiativtagarna till sammanslutningen Novemberrörelsen, som arbetar för ett bättre brandskydd i Sverige. Sprinklerbranschen finns med, men det är inte bara därför som rörelsen väckt krav på ökad installation av sprinkler. – I samband med nyproduk- och Hemköp, men vi hindrade spridning till angränsande byggnader tack vare ett stort pådrag. Insatsen bestod av: 60 man från Landskrona, Helsingborg, Höganäs, Bjuv och Kävlinge. Vi upprättade bakre ledning, hade åtta släckbilar på plats, liksom två höjdfordon, en ledningsbuss och en depåcontainer. ■ Posom-gruppen (kommu- tion av varuhus och andra byggnader där många personer ska vistas borde det vara lag på sprinkler. Att lagstifta i redan befintlig bebyggelse är svårare. Det kostar mer och retroaktiv lagstiftning har vi inte i Sverige, säger Lundmark och tillägger: Ägarens ansvar – Ytterst är det objektsägarens ansvar. Åhléns och Hemköp i Landskrona hade säkert, med facit i hand, satsat de tusenlappar det kostat att sprinkla. Du får rätt många sprinklerhuvuden för 125 miljoner kronor. – Det är bara att konstatera att byggreglerna inte är anpassade till de snabba förloppen. Boverket och Räddningsverket borde studera detta, det känns som om det är läge för att ändra på reglerna. Den totalförstörda byggnaden i Landskrona var försäkrad till 95 miljoner kronor, varuvärdet på Åhléns till 25 miljoner. Till det kommer Hemköps varuvärde. STIG DAHLÉN nens krisgrupp) kallades in, informerade och tog hand om 150 personer, både anställda i varuhusen och framför allt boende i de hyreshus polisen lät utrymma. ■ Snabb information till media och allmänhet. Redan i första skedet tillsattes en informationchef. Tre presskonferenser arrangerades, den första klockan 21.15.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?