Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

4 Nyheter Sirenen Nr 8 • 2002 Nya tvååriga utbildningen Snart smäller det Förutsättningarna ändras drastiskt för den som vill bli brandman. 15 veckor på skola blir två år. – Räddningstjänstdelen är 38 veckor, eller halva utbildningen. Vi erbjuder en mycket bred utbildning, säger Pia Holmstrand, Räddningsverket. Skydd mot olyckor är mycket mer än en brandmannautbildning. 1 mars går ansökningstiden ut för den nya tvååriga utbildningen. Frågorna och funderingarna är många ute i landet. Främst inom kommunal räddningstjänst som ser den traditionella 15 veckors utbildningen försvinna 2004. Lena Brunzell och Pia Holmstrand jobbar med den nya utbildningen på Räddningsverket. – En av de vanligaste farhågorna är vad som händer med det praktiska kunnandet på räddningstjänsterna, säger Pia Holmstrand. Svaret som ges är att det den nuvarande utbildningen erbjuder under 15 veckor, ska den nya också ge. Och mer därtill. – Detta skapar möjligheter till både grundläggande praktiska inslag och fördjupade teoretiska kunskaper inom räddningstjänstområdet. Studenterna får mer grunder i enkel praktik med brandslangar, andningsskydd med mera eftersom de inte har någon tidigare erfarenhet, till skillnad från de som går den nuvarande utbildningen och har krav på ett års anställning innan utbildning. Se nya möjligheter Synpunkterna från räddningstjänsterna kommer utifrån da- Foto: PER LARSSON Lena Brunzell och Pia Holmstrand har bråda dagar när den nya utbildningen ska sjösättas. Somliga skålar enkom in det nya året. Stefan Lundqvist kommer att höja sitt glas även för CRS, Centrum för risk- och säkerhetsutbildning. – Med CRS ska vi nå ut bredare än vi gör med dagens utbildningar. Vi står väl rustade, säger han. Nästa år startar Räddningsverkets nya utbildningar. Men först förändras organisationen. – Tidigare har det fokuserats på fyra skolor, nu får vi ett centrum med fyra skolor och en stab i Karlstad. För utbildningschef Stefan Lundqvist är det viktigt. Huvudmenyn är den nya tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor. Men CRS har för avsikt att växa inom fler områden och ser många presumtiva kunder. – För att lyckas är det viktigt att vi får med oss kunderna, att de får vara med och styra utbildningen. Vi har tidigare fått kritik för att vi inte lyssnar. Nu lyssnar vi. Styrelsen en garant Styrelsen för CRS anses blir en garant för extern påverkan. Den bildas 1 januari med Räddningsverkets generaldirektör Christina Salomonson som ordförande. I styrelsen kommer också att finns represen- gens verklighet. På Räddningsverket ser man gärna att räddningstjänsterna med den nya utbildningen också ser nya möjligheter. – Framtidens arbetsuppgifter inom räddningstjänst blir förmodligen mer nischade. Brandmännen kanske inte ska sköta all service av material. Det kan läggas ut på andra medan man själva koncentrerar sig mer på andra uppgifter. En betydande del av utbildningen ägnas åt säkerhetsarbete. Ur innehållet kan nämnas , värdering och uppskattning av risker, lagstiftning, olyckors effekter, riskhantering, riskhänsyn, strategier för ökad säkerhet. Med den nya lagen, som eventuellt träder i kraft 1 juli nästa år, avregleras utbildningen. – Det ger nya möjligheter som de flesta säkert inte funderat på, bland att driva egen utbildning. Tror på till 1 000 I början av december började Räddningsverkets marknadsföring av den nya utbildningen på allvar. Två miljoner kronor satsas fram till 1 mars, inriktningen är främst mot de som är 19-25 år. I mitten av december hade 21 ansökningar kommit in. Målet är 1 000 kvalificerade sökande till första kursen. – Lågt räknat tycker jag. Många har hört av sig och är intresserade. Jag tror många som inte tagit sig genom nålsögat tidigare nu ser chansen, säger Pia Holmstrand. tanter för näringsliv, kommuner, länsstyrelser, universitet med flera. – Styrelsen tar viktiga beslut som behörighetskrav för utbildningar, om utbildningsplaner och hur medel ska fördelas. Under styrelsen verkar chef och ställföreträdande chef. De basar över fem enheter, de fyra skolorna och en stab i Karlstad. Hur självstyrande blir skolorna? – Skolorna får större ansvar. CRS ledning kommer att lägga fast inriktning, uppdrag och tilldelning av medel, men sedan är det upp till skolcheferna att agera inom givna ramar. För räddningstjänsten blir urvalet ett annat, yrket är också under förändring. Samtidigt är det en ny situation att konkurrera om arbetskraften. Var kan utbildningen ge jobb, förutom inom räddningstjänsten? – Vid larmcentraler, inom statlig räddningstjänst, bevakning, säkerhetsområdet. Under tredje terminen skickas studenterna ut på arbetsplatser. Halva tiden i kommunal räddningstjänst, andra halvan är inriktad mot systematiskt säkerhetsarbete. Det kallas lärande i arbete. – Det är mer utbildning i arbetslivet än praktik. Studenterna ska ha handle- – Stora nationella kunder är hela CRS ansvar. Skolorna profilerar sig i sin region. De blir också mer särpräglade, inriktade mot olika ämnesområden. Får skolorna eget resultatansvar? – Ja, inom ramen för CRS. Den skola som är duktig på att ordna nya kunder och intäkter får ta del av kakan. Var det bra att alla skolor behölls? – Ja. CRS ska verka i hela landet, och fyra skolor är vårt huvudalternativ. Skolorna har uppbyggda nätverk som vi nu kan utveckla. Kommer det att bli personalminskningar? dare, Räddningsverket kommer att erbjuda en sex dagar lång handledarutbildning våren 2004 som kommunerna själva får betala. PER LARSSON Nedräkningen 1 mars – sista ansökningsdag. Därefter granskning och urval. 300 kallas till test. Maj – läkarundersökning och arbets-EKG för de 300. Därefter ett andra urval. Juli - beslut om antagning. 1 september – utbildningsstart för de 150 första eleverna. CRS bildas – och får fler kunder till utbildn – Ja. Vi ser över detta inom ramen för verksamhetsplaneringen. Räddningsverket disponerar i dag cirka 400 miljoner för att bedriva utbildning. Anslaget kommer för CRS att minska till cirka 340 miljoner. Omsättningen ligger på 500 miljoner. Mellanskillnaden ska finansieras genom intäkter från kunder, i dag cirka 100 miljoner. Kommer CRS att klara ekonomin och därmed behålla skolorna? – Ska vi utveckla verksamheten behövs ökade intäkter. Vi behöver fyrdubbla försäljningen inom fyra år. Om vi bara skulle finansieras via anslaget,
Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto: JOHAN EKLUND Snart smäller det för den nya tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor. Marknadsföringen har börjat på allvar och 1 mars, när ansökningstiden går ut, hoppas Räddningsverket ha 1 000 kvalificerade sökande till 150 platser. Kö till nuvarande utbildningen Den nuvarande utbildningen för heltidsbrandmän kommer att finnas kvar under en övergångsperiod, sista kursen genomförs hösten 2004. – Men det finns inget generaldirektörsbeslut på det, så det är inte helt klart, säger Lena Brunzell. Många räddningstjänster är oroliga för att de inte ska klara att utbilda redan anställd per- ngen? då minskar förutsättningarna. Var finns kunderna? – Jag ser inga avgränsningar för vilka marknader vi ska finnas på. Fler utredare har pekat på möjligheten att nyttja vår kompetens. Men det här är bara i sin linda. Är du orolig för hur den nya tvååriga utbildningen ska tas emot? – Jag är inte orolig för kursstarten. Det viktiga är att vidmakthålla intresset. Mottagandet på arbetsmarknaden våren 2005, när de första studenterna går ut, blir avgörande för framtiden. PER LARSSON sonal innan det är för sent. Nästa år är 240 elever inbokade och 140 står på väntelista. För 2004 är 216 platser planerade, anmälan görs i januari 2003. Det finns två huvudskäl till att Räddningsverket inte tänker köra längre än över 2004. Det ena är att det inte finns pengar till det. – Dessutom sker med den nya lagen en avreglering av nuvarande kompetenskrav, säger Lena Brunzell. Kan enskild kund köpa utbildning brandman heltid efter 2004? – Vi kan erbjuda tjänsten, men kommunen får betala hela utbildningskostnaden. I dag kostar en brandmannaklass med 24 elever cirka tre miljoner kronor, säger Pia Holmstrand. Här är namn för CRS-styrelse Regeringen väntas besluta om CRS (Centrum för risk och säkerhetsutbildning) styrelse 19 december. Sannolikt kommer stora delar av den referensgrupp som medverkat till bildandet av Centrum, att ombildas till styrelse. Så här ser referensgruppen ut: Christina Salomonson, Räddningsverket (ordförande), Fredrik Hassel, Krisberedskapsmyndigheten, Conny Jansson, Västerviks kommun, Anita Sundin, Kommunförbundet, Anna-Stina Nordmark-Nilsson, Norrbottens läns landsting, Stig Ekberg, Länsstyrelsen Uppsala län, Maud Östling, Örebro universitet, Bengt Sundelius, Försvarshögskolan, och Inge Lundström, Föreningen svenskt näringsliv. Anna-Stina Nordmark-Nilsson har tackat nej till att medverka i styrelsen. Landstingsförbundet ska föreslå en ny representant. Styrelsen tillträder 1 januari. Dess första uppgift blir att utse chef för CRS. Enligt vad Sirenen erfar blir det Stefan Lundqvist, i dag chef för Räddningsverkets utbildningsstab. Fakta tvååriga utbildningen Höstterminen 2003 startar den nya tvååriga utbildningen Skydd mot olyckor (80 studiepoäng). Intagning sker två gånger om året, 150 studenter varje gång. I utbildningen ingår två praktikperioder, eller lärande i arbete (LIA) som det heter. Här är en sammanfattning av utbildningen: Termin 1 Introduktionskurs (4 poäng) Pedagogik. Individ- och grupputveckling. Informationssökning. Brandmannens roll. Brand i hemmet. Första hjälpen. Säkerhet och samhälle (8 poäng) Säkerhet i samhället. Risker och olyckors effekter. Stor vikt vid lagstiftning, samt hur risker uppfattas, värderas och hanteras. Räddning 1 (8 poäng) Kemiska och fysikaliska faktorer som styr olycks- och brandförlopp. Olyckors effekter på miljön. Byggnadstekniskt brandskydd. Introduktion i förberedande och genomförande av räddningsinsatser, bland annat risker vid insats, prehospitalt omhändertagande, egen hälsa och livsstil. Termin 2 Systematiskt säkerhetsarbete 1 (10 poäng) Systematisering, metoder och verktyg för att hantera risker i kommunal samhällsplanering. Kommunikation, utvärdering, rapportskrivning. Räddning 2 (10 poäng) Metod och teknik vid räddningsinsatser. Åtgärder vid bränder, olyckor med farliga ämnen och vattenlivräddning. Samverkan och organisation vid insats. Byggnadstekniskt brandskydd. Hälsa och livsstil. Termin 3 LIA - Räddning 3 (10 poäng) Lärande i arbetet (LIA) genomförs hos kommunal räddningstjänst med handledare. Räddningstjänstens verksamhet, organisation och kommunens säkerhetsarbete. Genomföra arbete om brandskydd. Reflektera över dagens och framtidens räddningstjänst. LIA - Systematiskt säkerhetsarbete 2 (10 poäng) Genomförs i kommunal, statlig eller privat verksamhet. Inriktat mot säkerhet och skydd mot olyckor. Del 1: Insikt i ämnet. Metoder för olycksförebyggande arbete. Del 2: Individuellt arbete inom valt ämnesområde. Redovisas med rapport och seminarium. Termin 4 Räddning 4 (10 poäng) Efterföljande åtgärder vid räddningsinsatser. Hur erfarenheter används i förebyggande arbete. Ledning av räddningsinsatser. Åtgärder vid insatser i komplexa miljöer. Psykosocialt omhändertagande vid olyckor. Samhällets sårbarhet (10 poäng) Hur samhället förebygger och förbereder sig för extraordinära händelser, svåra påfrestningar. Samverkan. Internationellt arbete. Examination Varje kurs eller kursavsnitt avslutas med examination. Bedömning kan genomföras skriftligt, muntligt eller genom praktisk tillämpning, enskilt eller i grupp. Betygssättning På samtliga kurser ges antingen betygen godkänd eller icke godkänd. Möjlighet att tenta om två gånger. Behörighet För att söka utbildningen krävs: ■ Grundläggande högskolebehörighet. Därutöver krävs engelska A, Matematik A, Samhällskunskap A, Svenska B. Lägst godkänd i dessa ämnen. ■ B-körkort. ■ Simkunnig, 200 meter. ■ Godkänt konditionstest enligt Arbetsmiljöverkets krav för rökdykning. ■ Fullt frisk enligt Arbetsmiljöverkets krav. Avgörande för antagning är betyg och eventuell arbetslivserfarenhet. Mer information finns på www.brandman.srv.se En informationscentral finns på telefon 020-250 250. 5
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?