Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

38 Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PER LARSSON Ett nytt dokument visar inriktningen för Räddningsverkets forskning. Bakom dokumentet står, både bildligt och bokstavligt Charlotte Larsgården, Agne Sandberg, Hans-Olov Byquist och Jenny Selrot Bättre forskning med hårdare krav Räddningsverket ökar satsningen på forskning, men stramar samtidigt till ramarna för vilken forskning som ska bedrivas. – Tidigare spretade det lite åt olika håll, det fanns ingen strategi, säger Hans- Olov Byquist, på FoU-funktionen vid Räddningsverkets stab. För att bli tydligare och bättre i forskningsarbetet har Räddningsverket tagit fram dokumentet ”Forskning för ett säkrare samhälle”. Det beskriver i en första del Räddningsverkets policy i forskningsfrågor. I den andra delen presenteras forskningsprogrammet för 2003-2005. – Den forskning vi ska finansiera ska bedrivas inom våra fyra forskningsområden som presenteras i programmet. Programområdena kan ses som en inspirationskälla för forskare, säger Byquist. Räddningsverket större sats- Sirenen är perfekt för dig som ska rekrytera personal inom sektorn befolkningsskydd och räddningstjänst. Ingen tidning inom branschen har sådan täckning som Sirenen. Nästa nummer trycks den ning på forskning innebär i pengar att åtta miljoner kronor utlyses för forskningsprojekt varje år. Detta sker genom att forskarna bjuds in att söka pengar till forskningsprojekt. Forskningen initieras alltså av forskarna själva, inte av Räddningsverket. Når fler forskare – Med en bred inbjudan hoppas vi få kontakt med fler forskare. Det ser vi som viktigt, inte minst med tanke på Räddningsverkets breddade ansvarsområden. Vilken typ av nya forskaransikten hoppas Räddningsverket nå? – Det kan exempelvis vara samhällsplanerare och beteendevetare. Hur många forskningsuppdrag kan åtta miljoner kronor ge? – 10-15 stycken ungefär. Vår ambition är färre men större projekt jämfört med tidigare. Från att forskningsfrågorna 6 februari. För att vi ska hinna få med din annons vill vi att du förhandsbokar utrymme senast den 20 januari samt lämnar färdig annons senast den 25 januari. Våra spaltbredder är: 1 spalt 41 millimeter drivits direkt av avdelningarna samlas de nu gemensamt i verket. Där granskas ansökningarna av en forskningsberedningsgrupp och ett vetenskapligt råd. Beslut tas av generaldirektör Christina Salomonson. – Det har inte gjorts någon verksövergripande bedömning tidigare. Det vetenskapliga rådet blir en kvalitetssäkring. När forskningsarbetet kommer igång tar sakavdelningarna över ansvaret. Högre krav ställs Bättre kontroll och samordning är två skäl till förändringen. – Det kommer att ställas höga krav på projektbeskrivning och genomförandet, säger Agne Sandberg, handläggare på staben. Räddningsverket får ibland kritik för att vräka ut forsknings- och utvecklingsrapporter, de så kallade lila rapporterna, utan urskiljning. Den kritiken har man tagit till sig. 2 spalter 87 millimeter 3 spalter 134 millimeter 4 spalter 180 millimeter 5 spalter 227 millimeter Priset är 15 kronor per spaltmillimeter (plus moms). Vad annonsen kostar räk- – Många rapporter är mycket bra, men alla ska inte skickas till alla. Vi har också fått kritik för att vi är dåliga på att nå målgrupperna. Nu ska forskningsrapporterna särskiljas, säger Hans-Olov Byquist. Därav anses också viktigt att skilja också på forskning och utveckling. – Vi ska ha olika förväntningar på forskning och utveckling. Forskning ska generera ny kunskap och är i viss mening att betrakta som riskpengar. Av utvecklingsarbete kan man förvänta sig resultat som omedelbart kan omsättas i praktiken. Forskning kan ge upphov till fortsatt utvecklingsarbete. Kopplingen mellan utveckling och forskning är viktig, så på sikt är det naturligtvis inte bra om satsningar på utvecklingssidan tillåts minska för mycket, säger Hans-Olov Byquist. PER LARSSON Annonsera i Sirenen – boka senast 20 januari nar du ut enligt följande exempel: En annons som är 134 millimeter bred (3 spalter) och 150 millimeter hög kostar 6 750 kronor (3 x 150 x 15). För färgannonser pristillägg på 1 000 kronor. Nya bestämmelser för petroluemprodukter Regeringen har ändrat i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt i sevesolagstiftningen. Anledningen är att ändringar i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2001:3) annars skulle göra att uppskattningsvis ytterligare 500-700 verksamheter i landet omfattades av sevesolagstiftningen. – Det var aldrig sevesodirektivets syfte att dessa verksamheter skulle åläggas så rigorösa säkerhetsbestämmelser, säger Peter Albertsson, Räddningsverket. Kemikalieinspektionens ändringar innebär att flygfotogen, eldningsolja1 och diesel för första gången klassificeras efter hur miljöfarliga de är och ändras till riskfraserna R51/53. Konsekvensen blir att man vid innehav av 200 ton av dessa petroleumprodukter, som tidigare inte räknats som farliga ämnen, skulle omfattas av sevesolagstiftningens lägre kravnivå. Därför ändrar regeringen i förordningarna. Det innebär i stora drag att: ■ Anläggningar med mindre än 2 500 ton petroleumprodukter omfattas inte av vare sig sevesoreglerna eller tillståndsplikt enligt miljöbalken. ■ Anläggningar med mer än 2 500 ton omfattas av sevesolagstiftningens lägre kravnivå. Anmälan ska lämnas in före årsskiftet. ■ Anläggningar med mer än 25 000 ton omfattas av miljöbalkens tillståndsplikt och sevesolagstiftningens högre kravnivå. Före halvårsskiftet 2004 ska ägare till anläggningar ha gjort ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, lämnat in säkerhetsrapport och intern plan för räddningsinsatser. – På det här sättet bevaras sevesodirektivets intentioner i de svenska reglerna – det är tänkt i första hand för kemisk processindustri, inte för små lager av bränsle. Sirenen på nätet: http://sirenen.srv.se Ring eller e-posta om du har några frågor. Kontaktperson för annonser är i första hand Per Larsson, tel 054-13 51 02. Är han inte inne kan du tala med Gunno Ivansson (13 51 06) eller Stig Dahlén (13 51 02).
Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser Flest bränder tredje advent December och januari är de klart värsta månaderna då det gäller dödsbränder och andra bränder i byggnader i Sverige. Orsakerna är många: vårt mörka och kyliga klimat med stort behov av värme och belysning, våra traditioner med levande ljus, tomtebloss och fyrverkerier samt, inte minst, vårt sätt att fira de stora helgerna med stora mängder alkohol. Statistiskt vet vi att antalet bränder på grund av glömda ljus är störst runt den tredje helgen i advent. De första adventsljusen har då brunnit ner en bit samtidigt som den största vaksamheten har släppt. Det krävs bara en kort stund av ouppmärksamhet för att olyckan ska vara ett faktum. Den som tänder ett ljus har också ansvaret för att det blir släckt. Det är ett bra talesätt. Men tyvärr fungerar det inte alltid. Frekvensen brandtillbud på grund av glömda ljus är särskilt stor på företag, kontor och andra arbetsplatser. Någon tänder ett ljus för att ge lite stämning åt kafferasten. När han eller hon sedan går därifrån sitter några av kamraterna kvar. Ansvaret för ljuset blir oklart och det är lätt att det förblir tänt när sista personen lämnar rummet. Lämna inte lågan Ett värmeljus på ett fat eller i en ljuskopp bedöms av många som ofarligt. Så är det inte alltid. Ljusmassan i värmeljuset kan ha skiftande kvalitet. Det finns billiga varianter med ljusmassa av oren paraffin. Ett sådant värmeljus blir lätt överhettat så att hela ytan flammar upp. Faran är extra stor om det står flera ljus tätt intill varandra eller om ljuset står i en hållare som hindrar värmeavgivningen. Annorlunda julminne Dagarna före jul för ett par år sedan var jag hemma hos en dam som bodde i en lägenhet i min hemstad. Hon höll på att städa. Men det var inte den vanliga julstädningen. Inne i lägenheten luktade det starkt av rök. På golv, mattor, möbler, kläder och allt julpynt låg ett lager av sot. I köket var det allra värst. Där fanns brännskador till och med i putsen i taket. För visst hade det varit en brand. På eftermiddagen föregående dag hade kvinnan haft besök av sina två vuxna döttrar. En adventsljusstake hade varit tänd. När först mamman och sedan döttrarna lämnade lägenheten blev det en miss med ljusen. Ingen kom ihåg att släcka dem. Full fyr på bordet När det kortaste ljuset brann ner till vitmossan som fanns i botten av adventsljusstaken tog det eld. Värmen smälte de andra ljusen och snart var det full fyr på köksbordet. Brinnande stearin rann ner på dynan till en av köksstolarna och branden fick ytterligare fart. Lyckligtvis upptäckte en granne eldslågorna innanför fönstret och larmade. Skadorna blev trots allt begränsade. Det var tur för kvinnan saknade hemförsäkring. Om branden inte hade upptäckts så tidigt hade hon förlorat allt. Men det blev nog en rätt jobbig jul i alla fall. Ulf Erlandsson Länsstyrelsen i Norrbottens län är en spännande arbetsplats. Få arbetsplatser har så stor bredd i sin verksamhet. I vår roll som regeringens regionala företrädare ingår att offensivt arbeta med tillsyn och utveckling av viktiga samhällsområden som socialtjänst, regionalpoitik, näringsliv, miljö- och naturvård, kulturmiljövård, kommunikationer, bygg- och planfrågor, areella näringar, jämställdhet m m. Detta innebär att de flesta akademiska yrken finns representerade på myndigheten. Vår verksamhet sträcker sig från länsutveckling till myndighetsutövning - från Norrbotten till Europa. Projektledare Räddningssamarbete i Barentsregionen Ref. nr 052-24174-02 Läs mer om länsstyrelsen och arbetsuppgifterna på www.bd.lst.se www.bd.lst.se Foto: ULF ERLANDSSON Värmeljus på ett fat eller i en ljuskopp är inte ofarligt. Ljusmassan kan ha skiftande kvalité och billiga varianter av oren paraffin blir lätt överhettade så att hela ytan flammar upp. Vi behöver en ingenjör som ställer krav. SITAC är Sveriges ledande företag för värdering av kompetens och kvalitet inom byggsektorn. Med ett certifikat från oss öppnas dörren mot den svenska och europeiska marknaden. Är du brandingenjör eller byggare med spetskompetens inom brandteknik? Hör av dig! Ring eller skriv till Peter Bengtsson, tel: 0455-33 63 01, e-post: peter.bengtsson@sitac.se, postadress: SITAC, Box 553, 371 23 Karlskrona. www.sitac.se Dokumenterad kvalitet 39
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?