Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

32 Erfarenheter Sirenen Nr 8 • 2002 A ll material ger ifrån sig infraröda värmestrålar på våglängder som inte kan uppfattas av ögat. I en IR-kamera omvandlas dessa till synligt ljus. Tekniken är inte ny men har länge varit förbehållen militära ändamål. Möjligheten att se i mörker, lokalisera ytor och föremål med förhöjd temperatur är naturligtvis ett fantastiskt hjälpmedel också på räddningstjänstens område: ■ Förebygga bränder genom att se var det utvecklas värme i till exempel en elektrisk installation. ■ I samband med aktiv räddningstjänst snabbt och säkert kunna genomsöka stora lokaler efter människor och före- Undersökning av misstänkt röklukt i en byggnad är ett rutinuppdrag för de flesta räddningskårer. Normalt föranleder det bara utryckning med en mindre styrka. Oftast är det lätt att avslöja orsaken. En glimtändare eller lysrörsdrossel som blivit överhettad på grund av ett blinkande lysrör är klassiska exempel. Andra gånger är det svårare att hitta varifrån röken kommer. Källan kanske inte ens finns kvar. Alla kårer borde ha IR-kamera mål. ■ När en brand är under kontroll kunna lokalisera kvarvarande glödbränder i väggar och bjälklag. I Sverige finns numera flera typer av värmekameror. Den mest avancerade är en brandhjälm med integrerad IR-ka- Dödsbränder som kunde undvikits? En pyrande brand i en askkopp kan självslockna utan att vålla någon skada. Röklukten kan till och med komma utifrån från en bil som kört förbi. Att avbryta sökandet och åka tillbaka till brandstationen utan att ha hittat orsaken innebär ett stort ansvar för räddningsledaren. Fann inte orsaken I Sirenen nummer 4/01 berättade vi om två dödsbränder som båda föregicks av undersökningslarm där räddnings- mera och tryckluftsmask. Användaren får en svart/vit bild som är förbluffande tydlig oavsett hur tät röken är i rummet. Tyvärr är priset ganska högt, omkring 200 000 kronor. Andra typer av värmekameror är bärbara och används som en större kikare. En modell tjänsten var på plats utan att finna orsaken. I Södertörn kallades räddningstjänsten en kväll till ett flerfamiljshus där några av de boende känt röklukt i trapphuset. Brandpersonalen gjorde en grundlig genomsökning av källaren och vinden samt ringde på dörrklockan till varje lägenhet. Där ingen öppnade luktade man i dörrinkasten och kontrollerade om dörrspeglarna var varma. Till slut avbröts sökandet. Tre dagar senare upptäckte en besökare att det varit en ger bilder i färg där föremålens temperatur registreras i en skala av svala och varma färger. Priset är lägre än för IR-hjälmen, men fortfarande högt. Under 2003 väntas nya modeller med inbyggda finesser komma ut på marknaden. Ett tjugotal räddningskårer i brand i en av lägenheterna och att en man i femtioårsåldern omkommit. Två dog efter brand I Eskilstuna påträffades två ungdomar döda efter en brand som självslocknat i en lägenhet i ett flerfamiljshus. Två gånger tidigare samma dag hade räddningstjänsten varit på undersökningslarm i samma hus utan att upptäcka något. Båda dessa fall väckte naturligtvis uppmärksamhet i medierna. I allmänhetens ögon hade räddningsorganen miss- Sverige har skaffat en eller flera IR-kameror. Tillsammans med Räddningsverket driver de ett projekt om hur värmekamera ska användas vid rökdykning. Projektledare är Lennart Andersson vid räddningstjänsten i Västerås, kontaktman vid Räddningsverket är Sören Lundström, tel. 054-13 53 36. Erfarenheterna av värmekamerorna är redan så goda att vi vågar oss på en rekommendation: Alla räddningstjänster i Sverige bör ha tillgång till en IRkamera. De som inte har egen bör ha planlagt var de snabbt kan få tillgång till en. ULF ERLANDSSON Branden syns – men känns inte Vid en övning i ett rivningshus i Västerås borrades ett hål utifrån och glödande kolbitar stoppades in så det blev en pyrande brand i väggen. Därefter rökfylldes rummet. Rökdykaren på bilden kände inifrån ingen värme på väggen, branden var för honom omöjligt att lokalisera. Men IRkameran avslöjar omgående värmeförändringen, och därmed brandhärden. lyckats med sin uppgift. Vid räddningstjänsterna i Södertörn och Eskilstuna har man tagit vara på erfarenheterna. Båda kårerna har nu skaffat IR-utrustning för att indikera förhöjda temperaturer. Rutinerna för åtgärder vid undersökningslarm är också uppgraderade. Men hur gör ni vid din räddningskår? Hur mycket tid lägger ni på ett larm om röklukt i trappan i ett hyreshus? ULF ERLANDSSON
Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter Foto: GUNNAR KARLSSON/NERIKES BRANDKÅR Räddningstjänsten i Örebro har i flera år testat olika typer av värmekameror. Här är brandman Stefan Larsson i aktion under en övning. Brandman gick in själv – Det gällde en människas liv Vid en lägenhetsbrand i ett servicehus i Örebro gjorde en brandman iförd tryckluftsapparat med IR-hjälm en insats som sannolikt räddade livet på en medvetslös kvinna. Larmet gällde rökutveckling från en lägenhet på ett av de lägre planen av ett sjuvåningshus i centrala stan. Grannar kände röklukt och såg att ett par fönster var sotiga på insidan. Räddningstjänsten larmades. Brandman Robin Muskos berättar själv vad han upplevde: – Redan under framkörningen misstänkte vi att det kunde finnas människor kvar i lägenheten. Jag tog på mig en tryck- Erfarenheter ■ En IR-kamera är ett utmärkt hjälpmedel som alla räddningstjänster bör ha tillgång till. ■ IR-tekniken ger en revolutionerande förmåga att se i mörker och att utläsa variationer i temperatur. ■ Det vanligaste användningsområdet är att lokalisera glödbränder. Då är en handburen enhet smidigare än hjälm. luftsapparat vars mask har en integrerad hjälm med IR-kamera och var insatsklar när vi kom fram. Medan kollegorna förberedde vattenförsörjning och rökdykarinsats gick jag in i trapphuset och kände på dörren till den brinnande lägenheten. – Dörren var olåst så jag öppnade och kikade in. Röklagret nådde ända ner till golvet men tack vare IR-utrustningen kunde jag lätt orientera mig i hallen. Brandrummet låg till vänster. Värmen registrerades av kameran som ett vitt lysande sken. Rakt fram fanns toaletten och några andra utrymmen. Men genast till höger låg köket. Jag behövde bara ta ett steg in i hallen för att överblicka hela ■ Vid genomsökning av stora rökfyllda lokaler ger IR-utrustningen mycket stora tidsvinster. Den traditionella sökningen i blindo längs väggarna kan ersättas med att leta som vid fri sikt. ■ I en rökfylld korridor kan en människa enkelt upptäckas på 60 meters avstånd. ■ Vid rökdykning i samband med sökning och släckning ger IR-hjälmen båda händerna fria till annat arbete. utrymmet. På golvet syntes tydligt konturerna av en människa. I strid med reglerna – Kameran ger en negativ svart/vit bild och jag minns att jag fick associationer till en amerikansk TV-film där polisen hade ritat offrets konturer på ett golv, fortsätter Robin. – Jag vet att det är riskfyllt att gå in i röken ensam. Men här gällde det en människas liv. Rökdykargruppen var ännu inte framme, så jag gick själv in i köket och drog ut offret. Det var en äldre kvinna. Hon var medvetslös men vid liv. Ambulanspersonalen gav första hjälpen och förde henne till sjukhus. Hon är nu helt återställd. ■ Försök visar att rökdykare med IR-hjälm utför vissa standardiserade uppdrag på halva tiden jämfört med ”vanliga” rökdykare. Men utrustningen är tung (cirka 4 kilo) och kräver mycket av sin bärare. ■ En handburen IR-kamera i kombination med en vanlig tryckluftsmask ger rök mellan kameran och masken vilket försämrar sikten. ■ Rökdykare med IR-stöd har möjlighet att se värmeansam- Med en traditionell rökdykarinsats utan IR-stöd hade rökdykarna varit helt blinda i den täta röken. Sannolikt hade deras första åtgärd blivit att slå ner branden i rummet till vänster från hallen. Genomsökningen av de andra utrymmena hade förmodligen fått vänta ytterligare några minuter. Frågan är om den medvetslösa kvinnan hade klarat det? Nerikes Brandkår, med huvudstation i Örebro, har sedan flera år testat värmekameror av olika slag. Artikeln bygger på en rapport från Nerikes Brandkår. lingar ovanför rökgaslagret och upptäcka en hotande övertändning i ett tidigt skede. ■ Rökdykargruppens sammansättning och andra arbetarskyddsregler vid rökdykning med IR-utrustning bör ses över och anpassas till den nya tekniken. ■ IR-hjälmen upplevs för tung. Rökdykning 50 meter – klart på tio minuter 33 Vid en brand i ett stort underjordiskt parkeringshus i Eskilstuna hade brandpersonalen till en början svårt att hitta brandplatsen. Avståndet från ingången till den brinnande bilen visade sig efteråt vara nästan 50 meter. Lokalen var helt rökfylld och golvet lutade från inträngningsdörren ner mot garaget. Trots att alla befintliga rökluckor var öppna och en stor motordriven fläkt tryckte in frisk luft vällde tjock, svart rök tillbaka mot rökdykarna. Det var hopplöst att lokalisera var brandobjektet fanns. Först när en av kårens nya värmekameror kom till platsen löstes problemet. En tredje rökdykare spände på sig kameran framför ansiktsmasken och tjänstgjorde som vägvisare för sina kamrater. Med IR-teknik redovisas temperaturdifferenserna med olika färger samtidigt som lokalen och alla föremål framträder som om utrymmet var fritt från rök. Längst in i garaget stod en helt övertänd Nissan Micra. Andra bilar intill hade just fattat eld. Tio minuter senare var branden helt under kontroll. I Eskilstuna har man, till skillnad från i Örebro, lösa IRkameror som inte är integrerade med brandhjälmen och andningsskyddet. En sådan kamera hålls som en kikare framför ögonen eller spänns fast med remmar framför en vanlig tryckluftsmask. Artikeln bygger på en rapport av Rolf Forsell, räddningstjänsten i Eskilstuna. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN Med hjälp av IR-kameran upptäckte den tredje rökdykaren den brinnande bilen redan efter tio minuter. Ulf Erlandsson är anställd vid Räddningsverket med uppgift att bland annat leda ett stort brandutredningsprojekt. Erlandsson medverkar i Sirenen med sammanfattningar av rapporter. Han tar med glädje emot synpunkter och tips på tel 054-13 50 39, fax 0470-208 04, e-post: ulf.erlandsson@srv.se
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?