Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

30 Så väljer du rätt strålrör U töver prestanda, ergonomi och hanterbarhet är sådant som vikt, slit- styrka, servicebehov och pris aspekter som är viktiga vid valet av strålrör. Det måste också vara anpassat till systemet med pump och slang, för att alltid få rätt tryck och flöde. Det finns tyvärr inga strålrör som kan rekommenderas för alla situationer. Ett dimstrålrör anpassat för en normal lägenhetsbrand kanske ger för lite vatten eller för kort kastlängd för att vara lämpligt vid en lagerbrand. Å andra sidan är det kanske onödigt stort och klumpigt för en skogsbrand. Strålröret måste alltså vara anpassat för insatsmiljön Oavsett hur strålröret är utformat är det viktigt att man med begränsad träning kan lära sig att hantera det på ett bra sätt. Samtidigt måste även så grundläggande moment som strålförarteknik övas. Hög- eller lågtryck? Jag skulle inte bli förvånad om nästa generation av svensk standardbrandbil är utrustad med högtryckspump, med ett utgående tryck om 2-4 MPa (mega pascal) i stället för cirka 1MPa som i ett vanligt lågtryckssystem. Skillnaden mellan ett högoch lågtryckssystem märks främst på slangen. Med ett lågtryckssystem används gummibelagd vävslang som inte är formstabil. Med högtryck krävs formstabil slang som förvaras på centrumrulle. Det förhöjda trycket används på två sätt. Det ena, som används i till ex- Slätborrade munstycken De första strålrören utvecklades tillsammans med de första brandpumparna. Då fanns ännu inga smidiga brandslangar, strålrören monterades direkt på pumpen. Det gällde både de små handsprutorna av ”cykelpumpsmodell” och de större, som krävde uppemot åtta man som pumpade. Strålrören gjorde skäl för namnet: ett avsmalnande rör empel Danmark och Storbritannien, är att utnyttja det höga trycket till strömningsförluster. Då kan man ha en lång, smal, lätt och smidig slang som ger ett snabbt angrepp. Framför allt slipper man uppkopplingstiden för systemet, som ju alltid är vattenfyllt och klart att använda. I detta system blir munstyckstrycket ungefär samma som för lågtryckssystem. Förhöjt tryck på Island Det andra sättet är att låta munstyckstrycket vara förhöjt. Det används exempelvis på Island. Då får man antingen högre kastlängd eller en spray med betydligt mindre droppar, som är bättre för brandgaskylning. Det finns även system med mycket höga tryck. Skärsläckaren har exempelvis ett arbetstryck på uppemot 30 MPa. En del av detta tryck används för att kunna ha en tunn slang och en del av trycket ger en vattenstråle som kan tränga igenom fasta material. Samtidigt är vattnet så finfördelat att ytkylningen blir liten, vilket är skärsläckarens främsta nackdel. Ett dimstrålrör anpassat för en normal lägenhetsbrand kanske ger för lite vatten eller för kort kastlängd för att fungera vid en lagerbrand, och är kanske onödigt klumpigt för en skogsbrand. Strålröret måste vara anpassat för insatsmiljön. Och som framgår av bilden kan även insatsmiljön förändras vid en lägenhetsbrand. Tre generationer manuella strålrör som störde strömningen så lite som möjligt. Detta gav en samlad, ganska smal stråle med god kastlängd, eftersom det går att få ganska bra tryck även om flödet blir lågt i en handdriven pump. Enhetsstrålrör Så småningom utvecklades brandslangen och strålföraren kunde komma närmare branden. Då dög inte längre de slätborrade strålrören, eftersom vattnets träffyta blir så liten med sluten stråle. Enhetsstrålröret liknar ett slätborrat strålrör, men har en fast propeller monterad i avstängningsventilen. Propellern sätter vattnet i rotation, vilket ger en spray med ganska stora droppar - utmärkt för att blöta ned bränsleytor. Dimstrålrör Nackdelen med enhetsstrålrör är att strålbilden inte går att reglera, mer än mellan sluten och spridd stråle. För att vara effektiva vid brandsläckning inomhus måste vattendropparna vara mycket mindre än vad enhetsstrålröret kan åstadkomma. Dessutom måste sprayens konvinkel gå att variera så att utrymmet täcks in på bästa sätt. Nästa utvecklingssteg var dimstrålröret. Oftast är det konstruerat som ett tallriksstrålrör. Det får sin strålbild av att en samlad vattenström träf- Foto: PATRICK PERSSON far en tallrik eller spridarplatta. Vattnet finfördelas vanligen genom en krans av tänder. Det ger ett stort antal fina strålar i en ring. Roterande tandkrans gör vattentätheten jämnare, vilket dock medför att vattnet slungas åt sidorna och att vattentätheten i mitten minskar.
Lästips Vatten och andra släckmedel Av Stefan Särdqvist, 2002. Publikationsnummer: U30-617/02. Pris: 335 kronor. Högtrycksbrandsläckning SRV Aktuellt 3/2000. Beställningsadress: Räddningsverkets publikationsservice, L124, 651 80 Karlstad. Fax: 054-13 56 04. E-post: publikationsservice@srv.se Systemkurva och pumpkurva För varje brandvattenpump finns ett förhållande mellan hur mycket vatten pumpen levererar och det utgående trycket. Detta brukar kallas för pumpkurvan. Samtidigt finns ett annat samband, en systemkurva. Den består av två delar: tryckförluster i slangen och munstyckstryck. Både tryckförluster och munstyckstryck varierar med flödet. (Se illustration) Brandvattenhydraulik handlar om hur dessa kurvor kan påverkas. Pumpens prestanda styr pumpkurvan. Slangsystemet styr en del av systemkurvan, munstyckets utformning en annan. Oreglerade strålrör Med fullt öppen ventil hos ett enhetsstrålrör styrs flödet av storleken på munstyckets hål. Ett litet hål ger stort flödesmotstånd och flödet blir litet. Ett stort hål ger mindre förluster – en större mängd vatten kan passera. Eftersom tryck och flöde alltid ställer in sig vid skärningen mellan pumpoch systemkurvorna kommer övergången till ett större munstycke att innebära att flödet ökar, men att munstyckstrycket sjunker. För att kompensera detta måste pumptrycket öka om munstyckstrycket ska hållas. Vid samma tryck men med en Sirenens Räddningsskola Tryckförlust varierar med flödet Sluten stråle Den slutna strålen används i stort sett endast när det är räckvidd som behövs. Det är bra att känna till räckvidden hos de strålrör som används. Även dimstrålrör ska kunna klara av att ge en sluten stråle med någorlunda bra kastlängd, 20-25 meter, enligt strålrörsnormen SS3500. Spridd stråle Den spridda strålen används dubblering av munstycksdiametern ökar flödet fyra gånger. Flödet beror av munstycksdiametern i kvadrat. Med samma munstyckstryck ger alltså fyra 7 millimeters strålar samma flöde som en 14 millimeters stråle. Oreglerade dimstrålrör beter sig på samma sätt som enhetsstrålrören, även om det inte finns ett runt munstyckshål. För dessa kan en likvärdig munstycksdiameter beräknas. Flödesreglering Vissa dimstrålrör har inbyggd flödesreglering. En del har olika lägen på avstängningsventilen, andra har en separat ring att vrida på. I båda fallen fungerar regleringen ungefär som trapporna på ett enhetsstrålrör. Skillnaden är att avtrappningen kan ske under drift. Flödesmarkeringarna på strålröret anger flödet vid ett givet referenstryck, ofta 0,5 eller 0,6 MPa (mega pascal). Vid andra tryck blir flödet annorlunda. Med flödesreglering ökar strålrörets användbarhet, så att ett vattenflöde kan väljas som är lagom för den brand som ska mötas. Tryckreglering Oreglerade strålrör har egenheten att med minskande munstyckstryck minskar bland annat strålens kastlängd. Vissa strålrör har därför automatisk mest. Det beror på att med ökad konvinkel ökar också vattnets träffyta. Ju större träffyta desto snabbare släckning – i alla fall så länge vattnet når fram. Begreppet spridd stråle är egentligen missvisande. En stråle som är spridd är ju inte längre någon stråle; ordet spraya är mer rättvisande. Med ett bra strålrör kan man med ett svep täcka in det som ska kylas, oavsett om det rör sig om en gasvolym vid brandgaskylning, bränsleytor vid ytkyl- tryckreglering. Den består av ett fjäderbelastat motstånd. Vid höga munstyckstryck går fjädern i botten, då blir tryck och flöde samma som för ett oreglerat strålrör. Om det ingående trycket sjunker, kommer fjädern att dra ihop sig och minska flödesöppningen. Effekten blir ungefär den samma som att flödet sänks i ett flödesreglerat strålrör. Vid låga tryck stänger det tryckreglerade strålröret helt. Tryckförluster i praktiken Om en flödesmätare monteras på pumpen är det lätt att reglera trycket. Vet man hur stort flöde ett strålrör ger vid rekommenderat munstyckstryck, är Strålbild – sluten eller spridd Vattentätheten i liter per kvadratmeter och minut för två olika dimstrålrör, ett med fast och ett med roterande tandkrans. Tryck och flöde ställer alltid in sig vid skärningen mellan pumpoch systemkurvan. Systemkurvan byggs upp av slangförluster och munstyckstryck. ning eller heta ytor i allmänhet vid användning av vatten som gasformigt släckmedel. Vid tester där strålrör jämförs med varandra är det viktigt att veta vad man testar. Antingen är det strålröret i sig. Då måste strålrörens munstyckstryck och därmed flöde vara i enlighet med tillverkarens rekommendationer – och då blir det svårt för att inte säga omöjligt att rättvist jämföra olika strålrör. Eller också testar man strålrören i ett helt system: vatten- Läraren 31 det bara att ställa in trycket på pumpen så att flödet blir det rätta. Skillnaden mellan utgående tryck och munstyckstrycket ger ett mått på tryckförlusterna i systemet. Vid övningar kan man bygga upp olika slangsystem och själv se hur flödet varierar beroende på vilka komponenter som används. Det går även att använda tryckmätare för att mäta tryckförlusterna i olika system. Det är bra om man vill lära sig begränsningarna i olika brandvattensystem. En fast monterad flödesmätare kan dock användas även i skarpa lägen. källa, pump, slang, strålrör, brandgaser och brandhärd. Då kan man jämföra exempelvis tiden det tar att kyla brandgaser eller slå ned en brand. Om den senare testmetoden används kommer man att upptäcka att de allra flesta strålrör fungerar utmärkt, och att olikheter i hur angreppet utförs ger avsevärt större skillnader än olikheter som strålrören ger. Namn: Stefan Särdqvist Ålder: 34 år Bostadsort: Lund Bakgrund: Brandingenjör 1991, teknologie doktor vid Lunds tekniska högskola 2000 med avhandlingen ”Demand for extinguishing media in manual firefighting”. Räddningsverkets skola i Revinge sedan 2000, lärare och forskare. Aktuell med boken ”Vatten och andra släckmedel” som kom ut under hösten 2002.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?