Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
30<br />
Så väljer du<br />
rätt strålrör<br />
U<br />
töver prestanda, ergonomi<br />
och hanterbarhet<br />
är sådant som vikt, slit-<br />
styrka, servicebehov och pris<br />
aspekter som är viktiga vid valet<br />
av strålrör.<br />
Det måste också vara anpassat<br />
till systemet med pump och<br />
slang, för att alltid få rätt tryck<br />
och flöde.<br />
Det finns tyvärr inga strålrör<br />
som kan rekommenderas för<br />
alla situationer.<br />
Ett dimstrålrör anpassat för<br />
en normal lägenhetsbrand<br />
kanske ger för lite vatten eller<br />
för kort kastlängd för att vara<br />
lämpligt vid en lagerbrand. Å<br />
andra sidan är det kanske onödigt<br />
stort och klumpigt för en<br />
skogsbrand.<br />
Strålröret måste alltså vara<br />
anpassat för insatsmiljön<br />
Oavsett hur strålröret är utformat<br />
är det viktigt att man<br />
med begränsad träning kan<br />
lära sig att hantera det på ett<br />
bra sätt.<br />
Samtidigt måste även så<br />
grundläggande moment som<br />
strålförarteknik övas.<br />
Hög- eller lågtryck?<br />
Jag skulle inte bli förvånad om<br />
nästa generation av svensk<br />
standardbrandbil är utrustad<br />
med högtryckspump, med ett<br />
utgående tryck om 2-4 MPa<br />
(mega pascal) i stället för cirka<br />
1MPa som i ett vanligt lågtryckssystem.<br />
Skillnaden mellan ett högoch<br />
lågtryckssystem märks<br />
främst på slangen. Med ett lågtryckssystem<br />
används gummibelagd<br />
vävslang som inte är<br />
formstabil. Med högtryck krävs<br />
formstabil slang som förvaras<br />
på centrumrulle.<br />
Det förhöjda trycket används<br />
på två sätt.<br />
Det ena, som används i till ex-<br />
Slätborrade<br />
munstycken<br />
De första strålrören utvecklades<br />
tillsammans med de första<br />
brandpumparna.<br />
Då fanns ännu inga smidiga<br />
brandslangar, strålrören monterades<br />
direkt på pumpen. Det<br />
gällde både de små handsprutorna<br />
av ”cykelpumpsmodell”<br />
och de större, som krävde uppemot<br />
åtta man som pumpade.<br />
Strålrören gjorde skäl för<br />
namnet: ett avsmalnande rör<br />
empel Danmark och Storbritannien,<br />
är att utnyttja det<br />
höga trycket till strömningsförluster.<br />
Då kan man ha en<br />
lång, smal, lätt och smidig<br />
slang som ger ett snabbt angrepp.<br />
Framför allt slipper man<br />
uppkopplingstiden för systemet,<br />
som ju alltid är vattenfyllt<br />
och klart att använda. I detta<br />
system blir munstyckstrycket<br />
ungefär samma som för lågtryckssystem.<br />
Förhöjt tryck på Island<br />
Det andra sättet är att låta<br />
munstyckstrycket vara förhöjt.<br />
Det används exempelvis på Island.<br />
Då får man antingen högre<br />
kastlängd eller en spray<br />
med betydligt mindre droppar,<br />
som är bättre för brandgaskylning.<br />
Det finns även system med<br />
mycket höga tryck. Skärsläckaren<br />
har exempelvis ett arbetstryck<br />
på uppemot 30 MPa. En<br />
del av detta tryck används för<br />
att kunna ha en tunn slang och<br />
en del av trycket ger en vattenstråle<br />
som kan tränga igenom<br />
fasta material.<br />
Samtidigt är vattnet så finfördelat<br />
att ytkylningen blir liten,<br />
vilket är skärsläckarens främsta<br />
nackdel.<br />
Ett dimstrålrör anpassat för<br />
en normal lägenhetsbrand<br />
kanske ger för lite vatten eller<br />
för kort kastlängd för att fungera<br />
vid en lagerbrand, och är<br />
kanske onödigt klumpigt för en<br />
skogsbrand. Strålröret måste<br />
vara anpassat för insatsmiljön.<br />
Och som framgår av bilden kan<br />
även insatsmiljön förändras vid<br />
en lägenhetsbrand.<br />
Tre generationer manuella strålrör<br />
som störde strömningen så lite<br />
som möjligt. Detta gav en samlad,<br />
ganska smal stråle med<br />
god kastlängd, eftersom det<br />
går att få ganska bra tryck även<br />
om flödet blir lågt i en handdriven<br />
pump.<br />
Enhetsstrålrör<br />
Så småningom utvecklades<br />
brandslangen och strålföraren<br />
kunde komma närmare branden.<br />
Då dög inte längre de slätborrade<br />
strålrören, eftersom<br />
vattnets träffyta blir så liten<br />
med sluten stråle.<br />
Enhetsstrålröret liknar ett<br />
slätborrat strålrör, men har en<br />
fast propeller monterad i avstängningsventilen.<br />
Propellern<br />
sätter vattnet i rotation, vilket<br />
ger en spray med ganska stora<br />
droppar - utmärkt för att blöta<br />
ned bränsleytor.<br />
Dimstrålrör<br />
Nackdelen med enhetsstrålrör<br />
är att strålbilden inte går att re-<br />
glera, mer än mellan sluten och<br />
spridd stråle.<br />
För att vara effektiva vid<br />
brandsläckning inomhus måste<br />
vattendropparna vara mycket<br />
mindre än vad enhetsstrålröret<br />
kan åstadkomma. Dessutom<br />
måste sprayens konvinkel<br />
gå att variera så att utrymmet<br />
täcks in på bästa sätt.<br />
Nästa utvecklingssteg var<br />
dimstrålröret. Oftast är det<br />
konstruerat som ett tallriksstrålrör.<br />
Det får sin strålbild av<br />
att en samlad vattenström träf-<br />
Foto: PATRICK PERSSON<br />
far en tallrik eller spridarplatta.<br />
Vattnet finfördelas vanligen<br />
genom en krans av tänder. Det<br />
ger ett stort antal fina strålar i<br />
en ring.<br />
Roterande tandkrans gör<br />
vattentätheten jämnare, vilket<br />
dock medför att vattnet slungas<br />
åt sidorna och att vattentätheten<br />
i mitten minskar.