Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

2 Inledaren Sirenen Nr 8 • 2002 Större engagemang från förtroendevalda krävs Räddningsverket håller på att avsluta ett verksamhetsår, där våra uppdragsgivare på olika områden har fattat beslut, som kommer att få stor inverkan på vår verksamhet både på kort och på lång sikt. Målet att 2006 kunna verka som en säkerhetsmyndighet står fast och det förändringsarbete vi inlett för att nå det målet tar allt konkretare form. Vid årsskiftet förs all utbildningsverksamhet över till det nya Centrum för risk- och säkerhetsutbildning, som ingår i Räddningsverket, men som har en speciell ställning med bland annat egen styrelse. Styrelsen är ännu inte utsedd men ska enligt regeringen bestå av personer som representerar utbildningsintressenterna. Avsikten är att de därigenom ska ges ett starkare inflytande över utbildningens innehåll. Detta centrum ska svara för och utveckla den nya utbildning för skydd mot olyckor, som startar höstterminen 2003. Måste bli attraktivt Vid centrumets utbildningsplatser ska erbjudas utbildning också för myndigheter, organisationer och näringsliv inom risk- och säkerhetsområdet. Denna uppdragsutbildning ska ses som ett svar på statsmakternas krav på att höja samhällets beredskap mot allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner. Mot denna bakgrund ska vi satsa mycket kraft på att göra den nya utbildningen attraktiv för dem som ska välja studieväg efter gymnasiet. Vi ska se till att den tvååriga studiemedelsberättigade utbildningen får en kvalitet och kvantitet, som både studenter och avnämare har rätt att kräva. Marknadsföringen av utbildningen är i full gång och 1 mars går anmälningstiden ut. Utbildningsreformen genomförs samtidigt som vi fortsätter den gamla utbildningen tills vidare. En viss ”parallellkörning” har Innehåll Nyheter Så blir nya utbildningen ………………………4-5 Räddningsverket sätter press på FN ……………6 Storbrand i Landskrona ……………………………7 Sirenen på Nya Zeeland sid 8-12 Statlig och resultatinriktad räddningstjänst …8-9 Hård satsning på förebyggande ……………10-11 Olika fystest för män och kvinnor ………………12 Landskrona satsar för högtryck …………………13 Jönköping jobbar för boendesprinkler …………14 Slut med brandflyget i Räddningsverkets regi …15 Revinge – holländarnas bästa övningsfält ……16 Nytt i Sirenen: Fråga Verket ………………………17 Uppslaget: Landets kortaste styrka? ………18-19 Oljeskydd sid 20-25 Svensk beredskap klarar inte stor olycka ………20 bedömts nödvändig för att svara upp mot kommunernas uttalade behov. Lagförslaget på gång Utbildningen är ett av våra prioriterade områden under nästa år. Arbetet med att införa den nya lagen om skydd mot olyckor ger vi också stora resurser. Lagförslaget lämnas i dagarna till lagrådet för remiss och regeringen räknar med att nya lagen ska träda i kraft den 1 juli nästa år. Reformeringen av räddningstjänstlagstiftningen innebär att vi går över till ett modernt målstyrande regelverk, som ger möjlighet till flexibilitet, anpassad efter de lokala kommunala förhållandena. Med det kommunala självstyret som fundament får varje kommun möjlighet att forma sitt arbete med skydd mot olyckor utifrån de riskanalyser som ska göras. Det kommunala helhetsgreppet i detta arbete är starkt betonat. Övergripande kommunala handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet och för räddningstjänstverksamheten ska ersätta dagens mera detaljerade räddningstjänstplan. Ett framgångsrikt arbete för säkerhet och trygghet på den kommunala nivån förutsätter en bred samverkan mellan förvaltningarna, något som saknats i många kommuner. Större engagemang För att kunna leva upp till de nationella övergripande målen måste de förtroendevalda visa ett större engagemang för säkerhetsfrågorna än i dag. På flera områden ska vi reda ut olika aktörers ansvar och roller som en konsekvens av den nya lagen. Vår normgivnings- och rådgivningsverksamhet har vi gett högsta prioritet. En Den skyldige hittas sällan ………………………21 Oljeskyddsförråd värdefull resurs ………………22 Ryska stränder saneras med svenska metoder…23 Skärpt lagstiftning ………………………………24 Östersjön övervakas från rymden ………………25 Kustbevakningen en resurs vid brand …………26 Operativ revision i Lund …………………………27 Visingsö löste deltidsproblemet ………………28 Bättre forskning med hårdare krav ……………38 Flest bränder tredje advent………………………39 Revinge satsar på miljön ………………………40 Sirenens räddningsskola Välj rätt strålrör ………………………………29-31 Erfarenheter IR-kamera vid rökdykning……………………32-33 särskild samordningsgrupp har bildats för att under första halvåret 2003 fungera som ett stöd för inblandade parter inför införandet av lagen. Tillsammans med Kommunförbundet ska vi i många olika sammanhang informera kommuner, länsstyrelser och andra inblandade om den nya lagstiftningen. Gemensam statlig linje Vårt arbete under 2003 kommer att kännetecknas av en stark vilja till samverkan. Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket har kommit överens om att så långt möjligt företräda en gemensam linje i kontakterna med den regionala och lokala nivån. Tvärsektoriellt samarbete är nyckelordet också för den verksamhet vi startade i Karlskoga i oktober. Vid det nationella centrumet för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO, ska vi utveckla arbetet med att ge våra uppdragsgivare en samlad bedömning över olycksutvecklingen och säkerhetsarbetet i landet. Vi går in i 2003 med en krympt ekonomisk ram. Det innebär att vi redan har inlett ett internt arbete med att höja vår effektivitet och öka produktiviteten. Vi har beslutat om sänkta ambitioner i vissa verksamheter och att avsluta tidigare utförda uppgifter, där vi inte har ett tydligt uppdrag. Med hopp om att vi även i fortsättningen ska kunna verka med medborgarnas bästa för våra ögon vill jag tacka för gott samarbete under 2002. God jul och gott nytt år. Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Ordet fritt Har brist på tydlighet något egenvärde? ………34 Kan brandman bli befäl efter 2005? ……………35 Du sköt dig själv i foten, Claes Thorell …………36 Efterlängtade sanningar från Thorell …………36 Operativ beredskap måste få kosta ……………37 Omslagsbilden: Foto: GUNNO IVANSSON Det är tufft att vara brandman på Nya Zeeland, konstaterar Nikki Lendrebe. Det finns män som inte accepterar kvinnor i kåren. – De vägrar att tala med mig och jag talar heller inte med dem, vi undviker varandra helt enkelt, säger hon.
Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om snabeln eller om konsten att banta en olyckofant A lla som är obarnsliga eller som tar sig själva på jättestort allvar bör kan- ske inte läsa längre. Sagor brukar vara barnsliga eller oallvarliga. Ett korn av sanning eller sensmoral kan dock inte uteslutas. Det var en gång en samling blinda män. Nej förresten, de var gravt närsynta, och det var inte bara män, men i alla fall. De kom fram till något stort, det var en elefant, den så kallade olyckofanten. Företagsamma som de var, grabbade de tag i varsin del av det stora djuret och bildade olika arbetslag. Varje lag utvecklade sitt eget språk, sina egna principer och ritualer. Snubbelpreventörerna i sina vita rockar vid benen, arbetskontrollörerna på ryggen som höll elefantföraren i tukt och förmaning etcetera. De som stod längst bak kallades utsläppsgänget och drev tufft frågan om mer förstoppning. Man kan förstå deras perspektiv, de fick ju spillning i skallen hela tiden. Närsynta Längst fram fanns snabelförarna. Det var de som bara var män. Snabeln användes till att spruta vatten om det skulle bli för varmt någonstans på elefanten och att till att därvid trumpeta ljudligt. När elefanten skulle sova låg snabeln och dess förare för sig själva i en egen hydda. Man kunde tro att de olika lagen inte arbetade på samma djurkropp. Närsyntheten var som sagt den minsta gemensamma nämnaren. I alla arbetslag ingick även djurister, vilka hade till uppgift att oberoende av varandra utfärda massvis med preskriptioner om hur de olika kroppsdelarna borde föra sig. (Den minnesgode minns den tid då det fanns en ytterligare en olyckofant. Den kallades civilofanten och hade en uppgift endast om det blev bråk. Då skulle den spruta vatten, rota i bråten med sina betar och trumpeta om den såg flygfän av okänd härkomst. Den låg emellertid och sov i ett skjul hela tiden och avled sedermera på grund av oträning ). Fabelfakta År 2000 omkom 2 606 personer i Sverige till följd av olyckor. Av dessa utgör transportolyckor cirka 25 procent, fallolyckor cirka 50 procent och ”övriga” 25 procent. Sedan 1970-talet har drunk- ILLUSTRATION: MICHAEL FINSBERG I snablernas värld jobbar de flesta flitigt, men oftast var för sig. Thomas Gell tycker att det är hög tid att alla som arbetar med säkerhet inser att de ska vara en del av helheten och att samverkan krävs för att hantera framtidens problem. Alla arbetslagen var mer eller mindre viktmedvetna, många hade blivit så kallade nollviktionärer. Hela kolossen vägde vid detta tillfälle drygt 2 600 kilo. Men hur bantar man en kropp som hanteras av en sådan uppsjö av arbetslag? Oharmoniskt utseende En del lag hade faktiskt på egen hand lyckats minska vikten på sin kroppsdel genom flitig motion av just denna del. Detta hade dock gett olyckofanten ett oharmoniskt utseende, där en del lemmar var smala och spinkiga, medan andra var svullna och otympliga. Och hur bantar man exempelvis en snabel? Bara den alltså? Snabeln vägde drygt 120 kilo och hade så gjort sedan urminnes tid, hur än snabelförarna ansträngde sig för att åstadkomma en viktminskning genom vattenmetoden eller så kallad snabelsyning. Egentligen är det mycket enkelt: ska man lyckas med en ningsolyckorna minskat med 50 procent och döda i arbetsolyckor gått ner från 250 till 50. Antalet döda i bränder har legat i stort sett konstant, runt 120 personer per år. 2001 gjorde den kommunala räddningstjänsten 10 981 insatser mot brand i byggnad Namn: Thomas Gell Född: 1955 Hemort: Fagerås, Kil Yrkesbakgrund: Tekn lic i skeppsbyggnad, Räddningsverket sedan 1987 med frågor om farligt gods och risk. Fritidsintressen: Månskensbonde, längdskidåkning. bantning krävs kunskaper om näringslära, om hur många points som olika födoämnen (90 döda, 68 svårt skadade) och 10 732 insatser vid trafikolyckor (387 döda, 1 475 svårt skadade, 2 096 losstagningar). Används rätt metodik för att förebygga dödsbränder och har räddningstjänsten någon roll när det gäller att förebygga trafikolyckor eller fallolyckor? innehåller och vidare behövs regelbunden vägning. Och karaktärsfasthet. Motion och vägning av enskilda kroppsdelar i all ära, men ska vikten ner totalt sett så måste man väga hela olyckofanten och nogsamt bokföra vad som stoppas i munnen. Snabelförerskor behövs Skogens konung insåg detta och lät djuristerna utarbeta ett sinnrikt dekret som stipulerade såväl trivselvikt som viktminskningsplan, viktanalyser och noggranna viktförloppsutredningar. Snabelverket och elefantförbundet tyckte att snabelförarna härvid borde kunna vara särskilt behjälpliga. Nästan vad olyckofanten än äter, så nog är snabeln inblandad. Den används exempelvis redan i dag lika ofta till att ta loss sådant som fastnar mellan bilringarna som till vattenbegjutning för husbehov. Dessutom skulle det inte skada med fler snabelförerskor. Låt vara att de inte kan trumpeta lika högt och ljudligt som förarna, men för bantning kan de vara väl så skickade. Stora förhoppningar lades på den särskilda viktväktarkurs som inrättades i det nya Centrumet för olyckofants- och viktighetsutbildning samt på den Centralvåg som monterades upp i Karls del av skogen. Debatt 3 Hur slutar då denna saga? Kommer de olika arbetslagen att vilja hjälpa varandra med bantningen? Kommer skogens konung att kräva obligatorisk synkontroll? Blir det någon utdikning av preskriptionsträsket? Har man glömt de näringslivsmedelsupptagande organens roll i sammanhanget? Vill snabelförarna egentligen bli viktväktare? Hur många snabelförerskor blir det? Kommer snabelverket att klara sig från elefantsjuka? Är det sant att elefantförbundet bor i ett elfenbenstorn? Och ytterst: kommer olyckofanten att leva mer oviktig i alla sina dagar? Den som lever får se. Thomas Gell Välkommen att delta i ”Debatt”! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon 054 - 13 51 04. Textlängd: cirka 50 maskinskrivna rader eller omkring 4 000 tecken (inklusive blanksteg). Adress: ”Debatt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. E-post: sirenen@srv.se
Page 1: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?