Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

28 Nyheter Sirenen Nr 8 • 2002 Liv-räddning... Pucken sitter oftast där den ska – i plockhandsken. Förhoppningsvis sitter även brandvarnaren där den ska – monterad där hemma. “Din Liv-räddning” slår Brandförsvarsföreningen i Jönköpings län fast, och använder HVs och Tre Kronors hockeymålvakt Stefan Liv i marknadsföringen. – Det ser ganska bra ut i vår kommun, 87,5 procent har brandvarnare. Men vi har upptäckt att statistiken ser sämre ut bland de yngre. Därför den här satsningen, säger brandingenjör Fredric Jonsson. Stefan Liv dyker upp i TV-reklamen, filmen körs även i Kinnarps Arena, Jönköpings hockeytempel. Det satsas även på reklam i radion för att nå målgruppen. Räddningskåren på Visingsö i Vättern är en av många deltidsstyrkor som fått problem med rekryteringen. De två-tre senaste åren har man förgäves sökt folk. Kåren går runt på tre styrkor, 1+4. Men det har länge fattats två personer. Slutbilden i reklamfilmen i Jönköping – brandvarnaren en Liv-räddning. Och det håller sä- Rekryteringsproblem på Visingsö Då dammsög deltidarna hela ön Brandmännen Kenneth Fristedt och Peter Andresen tog kontakt med platschefen Staffan Krantz och Göran Melin, ställföreträdande räddningschef i Jönköping, och föreslog: – Vi måste göra något, varför inte dammsuga ön på alla tänkbara brandmän och bjuda in dem till en provapå-dag. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN VISINGSÖ Nio intresserade Visingsö-bor kom till prova-på-dagen på brandstationen. En av dem var Lotta Dandenel. Ett av momenten som hon och de andra fick testa var att klippa i en bil. kert hockeymålvakten Stefan Liv med om. Så blev det. De flesta Visingsös 800 invånare känner eller känner till varandra. Det var inga större problem att kartalägga målgruppen, sedan var det ”bara” att ringa runt. Nio personer anmälde sig till informationsträffen på brandstationen en lördag. – De fick pröva på att klättra i stege, de fick klippa sönder en bil, känna på enkel rökdykning och använda brandslangen. Dagen avslutades med att kåren bjöd på middag och som tack för visat intresse delades det ut resebrandvarnare och reflex. – Efteråt anmälde sig fem man att gå vidare för att göra rullbandstestet, berättar Kenneth Fristedt. Han räknar inte med att alla blir brandmän, men blir utfallet två-tre nyrekryteringar är det ändå bingo. – Det skulle trygga verksamheten framöver.Alla här på ön är angelägna om att deltidskåren ska finnas kvar. Förra året ryckte deltidsstyrkan på Visingsö ut 77 gånger. 63 av utryckningarna var sjukvårdslarm, 4 automatlarm och 3 brand i byggnad. STIG DAHLÉN FOTNOT: Vill någon veta mer om Visingsös provapå-dag svarar Kenneth Fristedt gärna på frågor, tel 0390-406 06 Krav på brandvarnare gäller hela landet Många kommuner har tagit beslut om att brandvarnare ska införas i samtliga bostäder. Enskilda kommuner har dock ingen laglig möjlighet att besluta om generellt krav på brandvarnare i alla bostäder i den egna kommunen, vilket skapat en del osäkerhet i räddningstjänsten. På Räddningsverkets hemsida (www.srv.se) finns följande färsk information om brandvarnarkravet: ”Det finns endast en bestämmelse som gäller brandskyddet i befintliga bostäder och det är 41 § räddningstjänstlagen. Genom bestämmelsen ställs krav på att det ska finnas ett skäligt brandskydd i bland annat hyreslägenheter och enskilda villor. För att förtydliga vilken brandskyddsnivå som är skälig i en bostad beslutade Räddningsverket för ett år sedan om allmänna råd om brandvarnare i bostäder. Som framgår av det allmänna rådet anser Räddningsverket att det är skäligt att det finns minst en brandvarnare i varje bostad. Det är den kommunala räddningstjänsten som genom sin tillsyn ska se till att räddningstjänstlagens 41§ efterlevs. Till de kommunala uppgifterna hör också att sprida information om kravet på brandvarnare i bostäder. Kraven på brandskydd enligt räddningstjänstlagen gäller generellt i hela landet och kan inte påverkas av den enskilda kommunen.” Malmö drog igång lavinen Det började i Malmö för några år sedan – satsningen på brandvarnare i alla bostäder. Dödsbränderna har därefter närmast helt upphört i kommunen. Numera finns det fungerande brandvarnare i 90 procent av alla bostäder i Malmö. Fler kommuner har efter hand hakat på Malmös goda exempel. Den snöboll som Malmö rullade igång har senaste halvåret – med hjälp av mycket publicitet och Räddningsverkets allmänna råd – växt till en lavin. Stockholms brand- och räddningsnämnd har bestämt att det ska finnas brandvarnare i alla bostäder från årsskiftet Detta har skapat en stor efterfrågan och grossister rapporterar att de knappt hinner leverera till butikerna. Och bostadsbolagen hinner inte sätta upp brandvarnarna före 1 januari. Men 1 juli 2003 ska det vara klart. Tioårsbatteri blir billigast Minst en fungerande brandvarnare per våningsplan. Det är Räddningsverkets råd till allmänheten. För den riktigt säkerhetsmedvetne rekommenderar Ulf Erlandsson, brandingenjör vid Räddningsverket, också en brandvarnare i varje sovrum. Ett annat påtagligt råd från Ulf Erlandsson är: – Byt ut brandvarnare som är äldre än tio år! Numera säljs brandvarnare med tioårsbatterier. De kostar drygt 200 kronor, men utslaget per år blir det billigare än att köpa nytt batteri varje år. Dessutom undanröjs risken att man ska glömma bort batteribytet. Reklamradion sänder VMA automatiskt Från 1 december är de kommersiella radiostationerna en kanal att räkna med på allvar när allmänheten ska varnas och informeras vid allvarliga olyckor. I samband med kvartalstestet första måndagen i december testades också de så kallade VMA-boxar, som satts upp på de kommersiella stationernas sändarmaster. Boxarna innehåller utrustning, som gör att VMA-meddelanden, som sänds i Sveriges Radio, med automatik också sänds i de kommersiella stationerna. – Den kommersiella radion är den mest avlyssnade radiokanalen i åldrarna upp till 35 år. Genom denna tekniska lösning har ett effektivt sätt att varna folk blivit ännu bättre, säger presschef Mats Oscarsson, Räddningsverket. -89 års klass träffas fortfarande Goda traditioner är viktiga att slå vakt om. Brandmästarkursen från Revinge 1989 har tagit fasta på detta och fortsätter att träffas en gång vartannat år. – Vi brukar vara 20-21 gubbar av hela kursen på 25 elever. De flesta brandmästarklasser uttalar vid kursslut en ambition att fortsätta träffas, men det är få som klarar det. Därför känns det extra roligt att vi kan upprätthålla den här traditionen, säger Staffan Persson, elev på Revinge 1989 och senare lärare på skolan. – Redan första kursdagen förstod vi att detta var en samling individer som skulle trivas bra tillsammans. Under 14-veckorsutbildningen lyckades vi samla ihop 116 000 kronor och för dem åkte vi på klassresa till Frankfurt. Årets träff hölls i Helsingborg och nästa gång blir i Mjölby.
Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räddningsskola Rätt strålrör till rätt insats Vatten är det i särklass vanligaste släckmedlet och strålröret det verktyg som gör det möjligt att variera släckmetoderna. Men på samma sätt som det inte Vatten vid tre typer av brandsläckning atten används vid manuell brandsläckning på tre olika sätt: för V brandgaskylning, ytkylning och som gasformigt släckmedel. För brandgaskylning krävs ett strålrör som ger en spridd stråle med små droppar. Ytkylning kräver också en spridd stråle, men dropparna bör vara större. För att vatten ska fungera som gasformigt släckmedel krävs stora vattendroppar och en ganska samlad stråle. Brandgaskylning Vattendropparna kan kyla heta brandgaser för att minska deras brännbarhet och volym. Då minskar risken för övertändning. Dessutom strömmar kall luft till och arbetsmiljön förbättras. Släckning av lågande brandgaser – flammor – är också en form av brandgaskylning. Genom att tillräckligt mycket vatten förångas i flammorna kyls dessa så mycket att förbränningen upphör. Ibland kallas metoden för offensiv släckning, men den är inte mer offensiv än många andra metoder. För brandgaskylning måste vattendropparna vara mycket små, mindre än en halv millimeter i diameter. Det klarar många dimstrålrör, dimspik och applikatormunstycken. Det gör däremot inte enhetsstrålrören. Men det är inte bara droppstorleken som avgör effektiviteten för släckning/kylning av gaser, även konvinkeln och kastlängden påverkar. För bästa effekt ska sprayen täcka in en så stor del av gasvolymen som möjligt. Effektivast blir brandgaskylningen med ett enda svep som täcker in den gasvolym som ska kylas. Det ger mindre slitage på utrustningen, men framför allt bättre kyleffekt än pulsationer. Ytkylning finns något bra verktyg som både sågar, spikar och skruvar finns det ingen universell släckmetod som passar alla bränder. För att välja rätt strålrör måste man Foto: ARNE FORSELL/BILDBYRÅN Det finns inga strålrör som passar för alla situationer. För att välja rätt strålrör måste man ha klart för sig i vilken insatssituation som gäller. Bilden är hämtad från en sågverksbrand i Hässleholm. Vid kylning av ytor spelar inte dropparnas storlek så stor roll. Det är ofta en fördel med lite större droppar, som kan passera genom flammor och heta gaser utan att förångas. Ett par millimeters diameter räcker för att droppen ska klara tiotals meter genom brandgaserna utan att förångas nämnvärt. Tre ställen för ytkylning kan särskiljas: ■ Direkt på de brinnande ytorna. Det är vanligast vid mindre bränder och ger den snabbaste släckningen. ■ Fuktning av de bränsleytor som börjat pyrolysera men ännu inte brinner. ■ Kylning av icke brännbara konstruktioner i syfte att hindra brandspridning. Vatten som gasformigt släckmedel Att använda vattnet som gasformigt släckmedel var länge det enda sättet att hantera större bränder inomhus, innan lämplig skyddsklädsel utvecklats. ha klart för sig i vilken insatssituation det ska användas. Och släckeffekten beror i alla händelser mer på vad du gör med vattnet, än på vilken utrustning som används. 29 Med en ganska liten mängd vatten fuktas heta ytor i brandrummet, framför allt taket och brandhärden. Är rummet slutet bildas så mycket ånga att det kan fungera som ett gasformigt släckmedel. Vattenångan fyller rummet och gör att flammorna inte orkar hålla temperaturen uppe utan slocknar. För att kunna använda vatten på detta sätt krävs ett strålrör som ger stora vattendroppar. Vattnet får ju inte förångas på vägen, då motverkar det sitt syfte. Strålen bör också kunna täcka in de heta ytorna. Observera att tekniken endast används för att slå ned en brand. Då befinner sig all personal utanför brandrummet. Först när branden slagits ned, går rökdykare in och slutför insatsen genom kylning av de inblandade bränsleytorna. STEFAN SÄRDQVIST i samarbete med Eva-Lena Lindbäck
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?