Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

Foto: KUSTBEVAKNINGEN Storbrand på Bergshamra. Då kallade räddningsledaren på Kustbevakningen, som ryckte ut och i hög grad bidrog till att inte branden spred sig till bryggor och båtar. Vill larmas oftare Kustbevakningen en resurs även vid brand Här en ofta outnyttjad brandsläckningsresurs som gärna vill bli larmad – Kustbevakningen. – Vi har ett 40-tal fartyg och de flesta är utrustade med vattenkanoner och skum, säger Thomas Fagö. Han är räddningstjänstchef vid Kustbevakningen (KBV) och vill slå ett slag för sina fartyg i ett för KBV något udda sammanhang – som släckresurs. – Många blir förvånade när de får se våra släckningsmöjligheter. Många kommunala räddningstjänster har inte en tanke på att ta hjälp från oss. Inte heller SOS Alarm tänker på Kustbevakningen när det kommer in ett brandlarm, säger Fagö. Viktigt med tidigt larm De flesta av Kustbevakningens fartyg har vattenkanoner med kapacitet på 1 000-5 000 minutliter. Dessutom har fartygen 100-1 000 liter skumvätska i dunk eller tank. – Vid bränder i strandnära miljöer, som varv, fiskelägen och liknande samt på öar bör den kommunala räddningstjänsten överväga denna resurs för insats från sjösidan. Det är viktigt att vi larmas tidigt via SOS Alarm och att direktkontakt upprättas mellan räddningsledaren och deltagande enheter från Kustbevakningen, säger Thomas Fagö. Kustbevakningens kapacitet för brandsläckning är framtagen för bränder i fartyg till sjöss. Räddningsdykarna är även utbildade rök-, kem- och vattendykare och alla besättningsmän har dessutom brandsläckningsutbildning för att kunna släcka bränder på eget fartyg. I somras fick vi några exempel på Kustbevakningen som släckningsresurs vid bränder i kustnära miljöer. Kustbevakningsenheter sattes in vid den stora varvsbranden i Bergshamra och vid en brand på Grisselön utanför Örnsköldsvik. – På Grisselön brann flera sjöbodar och vårt fartyg KBV 308 gjorde en betydande insats, både vid brandbekämpningen och i transporterna av räddningspersonal, berättar Thomas Fagö. På väg efter tio minuter KBV 311 låg vid Vaxholm när larmet om brand i Bergshamravarvet kom. Räddningstjänsten begärde assistans från sjön. KBV 310, Furusund, fanns inte i beredskap vid larmtillfället. Dagpasset var slut, men kustbevakarna befann sig fortfarande ombord. Tio minuter senare var KBV 310 också på väg mot Bergshamra. Under resan hade KBV 310 radiokontakt med räddningsledaren och besättningen förberedde för släckarbete på distans, vattenkanon på fördäck samt fogfighter. Förberedelser gjordes även för att kunna bogsera undan brinnande båtar. Förstauppgiften på plats för KBV 310 blev vattenbegjutning av kajer och bryggor, där flera större båtar låg förtöjda. Senare anlände brandbåten Eldora- do från Blidö och KBV 311 som ytterligare resurser för räddningsledaren. Varvet brann ner fullständigt, men kringliggande hus samt båtar, fartyg och skog kunde räddas. KBV 311 avslutade insatsen genom att lägga ut en absorberingslänsa sedan olja eller oljehaltiga produkter kommit ut i vattnet med släckvattnet. Gratis för kommunerna Insatserna i somras visade att Kustbevakningen kan vara en värdefull resurs vid Sveriges kuster inklusive de stora insjöarna – det gäller bara att komma ihåg att larma ut den. Ekonomin brukar spela en viss roll för räddningstjänsten och kommunerna. För räddningsledaren kan det vara viktigt att veta svaret på följande fråga: Vad kostar det att anlita Kustbevakningen för släckningsinsatser i kustnära miljöer? Thomas Fagö: – Inget alls. Räddningstjänstlagens paragraf 43 anger att en statlig räddningstjänst ska delta i en räddningsinsats på anmodan av räddningsledaren, om myndigheten har lämpliga resurser och att deltagande inte allvarligt hindrar den ordinarie verksamheten. Den statliga myndigheten kan inte fakturera den kommunala räddningstjänsten för en sådan insats. STIG DAHLÉN – Utmattning vanligare bland brandmän Sirenen Nr 8 • 2002 – Utmattning, och efterföljande sjukskrivningar, har blivit vanligare bland brandmän. Det existerade knappt för 15-20 år sedan. Det sa Curt Malmsten, Räddningshälsan, en av föreläsarna årets Fys-konferens som hölls i Malmö. Malmsten framhöll också att maxtest kan vara etiskt försvarbart vid fystester eftersom vissa förändringar i hjärtat kan upptäckas tidigare om man anstränger hjärtat kraftigt vid EKG-test. Han påpekade också att maxtester inte ska göras på tidigare obekanta personer. Bland föreläsarna fanns också Malmö FF:s fotbollstränare Tom Prahl som ansåg att tränarrollen till hälften är att vara ledare, 35 procent instruktör och 15 procent administratör. Årets fyskonferens lockade cirka 150 deltagare. FYS-2003 kommer att hållas i Borås med Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund som arrangör. Slåss för fysträning i nya utbildningen – Eleverna bör under utbildningstiden få klart för sig vilka fysiska krav som ställs vid antagning till brandman och i arbetet som brandman. Det anser Rit, Räddningstjänstens idrotts- och testledare, som vid årsmötet i Malmö beslutade uppvakta Räddningsverket med en skrivelse apropå den nya utbildningen inom räddningstjänsten. Rit anser också att det är viktigt att eleverna får en gedigen fysisk träning under utbildningstiden – Så att de får goda träningsvanor och lär sig förstå hur kroppen fungerar ur fysiologisk synpunkt. Från Rit:s årsmöte kan för övrigt noteras att Lars Bohlund, Solna/Sundyberg omvaldes som ordförande. Omval blev det också för ledamöterna Gunnar Örneborg, Botkyrka, och Mats Pettersson, Jönköping. Övriga i styrelsen är Jan-Erik Andersson, Trollhättan, och Peter Larsson, Kalmar. Överklagade självrisk När staten ersatte Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund för översvämningarna 2001 drog Räddningsverket självrisk för både Sundsvalls och Timrå kommuner. Men förbundet ska inte betala självrisk för Timrå kommun. Det slår länsrätten i Värmland fast och ger därmed förbundet rätt i dess överklagan mot Räddningsverket. Eftersom endast Sundsvalls kommun drabbades av kostnader, är det också bara från Sundsvall självrisk ska dras från ersättningen, anser länsrätten. Räddningstjänstförbundet ersätts nu med 412 155 kronor, vilket är Timrås självrisk. Sundsvall-Timrå har dessutom lämnat in en kompletterande faktura på 109 854 för hyra av översvämningsskydd. Den totala statliga ersättningen för insatsen blir 3 007 367 kronor. Nu får vi ta med ”fem liter brandbomber”… Från årsskiftet får flygresenärer vid resor mellan två EU-länder ta med sig fem liter sprit i handbagaget, mot tidigare två. Detta upprör Svensk pilotförening, som anser att spritflaskorna kan användas som potentiella brandbomber. En pilot sa i en intervju i Sveriges Radio: – Man får längre inte ens ta med sig en nagelfil ombord, däremot fem liter brandfarlig vätska. Ingen kontrollerar heller vilken vätska som finns i flaskorna, det kan röra sig om rena molotovcocktails. Problemet borde gå att lösa genom att förbjuda att spritflaskor får tas ombord på flygplan samtidigt som det blir tillåtet att köpa taxfree när man lämnat planet vid ankomst. Det borde till och med – i dessa terroristtider – vara lätt att få igenom ett sådant internationellt beslut. Ingenjörer väljer oftast kommun Majoriteten brandingenjörer som utbildas vid Lunds tekniska högskola (LTH) hamnar i kommunal räddningstjänst. Enligt siffror från Robert Jönsson vid LTH har 330 elever som påbörjat studierna 1986-96 tagit examen. De har hamnat i följande miljöer: Kommunal räddningstjänst 52 procent, konsultföretag 25, statlig verksamhet 13, försäkringsbolag 5, industri 2,5, övrigt 2,5 procent.
Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i Indonesien Räddningsverket stödjer fredsövervakning i Indonesien. I början av december reste 13 personer på Räddningsverkets uppdrag till Banda Aceh för att etablera ett huvudkontor och tolv distriktskontor åt Center for Humanitarian Dialogue (CDH), som ansvarar för fredsövervakningen. 9 december skrevs ett fredsavtal mellan organisationen GAM (Det fria Aceh) och indonesiska regeringen. Med undertecknandet finns en förhoppning att den konflikt som pågått under mer än 25 år i Acehprovinsen på Norra Sumatra är avslutad. CDHs övervakningskommission påbörjade övervakningsarbetet direkt efter att avtalet skrevs på. Uppdraget för Räddningsverkets stödstyrka är att hjälpa till med förläggning, arbetsplatser, tekniskt stöd, inköp, fordon, samband, sjukvård med mera. Den första tiden leds styrkan av Stefan Johansson, Räddningsverket i Karlstad. Han ersätts efter nyår av Fredrik Zethelius från Sandö. Den första styrkan stannar i två månader. Därefter kommer antalet personer att minska stegvis. Sida finansierar uppdraget med totalt 20 miljoner kronor. 23 oktober drabbades Lund av en orkan. Förödelsen blev enorm. En brandman omkom och fjärrvärmenätet slogs ut. Fast inte på riktigt. Politikernas årliga revision av räddningstjänsten i Lund var dramatisk. Revisionsdagen är den dag då politikerna i Lunds Räddningsoch beredskapsnämnd reviderar förvaltningens totala verksamhet under det gångna året. I Lund anser man att det inte räcker med att granska fakturor, siffror och formalia. – Det kändes meningslöst. Vårt jobb handlar ju främst om operativ och förebyggande räddningstjänst. Hur kan politikerna veta att vi verkligen gör vårt jobb, säger Mats Paulsson, ställföreträdande chef vid räddningstjänsten i Lund. Hemlighetsmakeri Därför är den årliga revisionsdagen numera en nervkittlande tillställning. Den föregås av hemlighetsmakeri – ett scenario målas upp där alla förvaltningens avdelningar blir inblandade. Politikerna i nämnden bjuds in att delta i denna fejkade dra- Nyheter Nervkittlande revision i Lund: Räddningstjänst sätts på prov Foto: KATARINA SELLIUS För tredje året i rad kör man en annorlunda revision i Lund. – Revisionsdagen är ett politiskt styrmedel. Då är det viktigt att politikerna förstår hur vår verksamhet fungerar i verkligheten, säger Mats Paulsson, ställföreträdande räddningschef i Lund. matik. Ingen, förutom den som satt ihop spelet, vet vad som ska hända. Avdelningschefer, vakthavande brandingenjörer, räddningschef i beredskap, insatschefer och styrkechefer får alltså lösa sina ”normala” arbetsuppgifter inför öppen ridå. – Meningen är att förbättra den politiska insynen och förståelsen för verksamheten. Det här är ett utmärkt sätt för politikerna att få grepp om vår verksamhet. Räddningstjänstens ageran- de bedöms av inhyrda experter. Denna gång var det Ken Henningson, blivande räddningschef i Malmö, som utvärderade hur personalen skötte sitt jobb. Stärker självförtroendet I år var det alltså orkanen som drog fram. Redan på fredag eftermiddag fick räddningstjänsten i Lund en vädervarning från SMHI. Ett dygn senare blåste tak av hus, det grävdes hål på huvudledningen till fjärrvärmenätet, kommunens äldrebo- 27 enden blev obeboeliga i det nollgradiga vädret och en brandman omkom i tjänsten. Larmvägar testades och man insåg att räddningstjänsten saknade resurser att flytta äldre och sjuka människor då styrkorna redan var hårt ansträngda med räddningsarbetet. Stödgrupp upprättades och improvisationsförmågan testades. – Det är spännande när verksamheten sätts på prov. Självförtroendet växer hos alla inblandade när vi klarar att lösa uppgifterna. – Vi hade lärt av den senaste, riktiga, orkanen som drabbade Lund 1999. Den gången stannade nämligen orkanvarningen här hos oss. Och alla andra blev överraskade. Ansvaret ligger på oss att varna övriga kommunala förvaltningar i en sådan här situation. KATARINA SELLIUS FOTNOT: Vill du veta mer om hur Lund lägger upp revisionsdagen, går det bra att kontakta Mats Paulsson på telefon 046- 35 80 12. Räddningsverket lånar ut bandvagnar – och ställer krav på rätt utbildning Köra bandvagn kräver i grunden B-körkort. Men det räcker inte – tycker Räddningsverket, och kräver specialutbildning för att låna ut vagnar till räddningstjänsterna. Cirka 120 räddningstjänster har tillgång till 180 bandvagnar. De kommer ursprungligen från militära försvaret och meningen från början var att försvaret skulle skänka bandvagnarna till kommunerna. Detta var inte juridiskt möjligt, däremot kunde statliga Räddningsverket ta över bandvagnarna och låna ut dem till kommunerna. Skälet till att verket ställer krav på specialutbildning är Köra bandvagn i oländig terräng ställer höga krav på föraren. Därför kräver Räddningsverket att räddningstjänsterna har specialutbildade förare för de bandvagnar som verket lånar ut till kommunerna. enligt Lennart Danielsson på räddningstjänstavdelningen detta: – Det är ett arbetsgivaransvar att brandmännen har rätt utbildning. Dels finns det personrisker med att köra bandvagn utan specialutbildning, dels finns risken att man förstör vagnen. Utbildning lär också brandmännen att nyttja bandvagnen fullt ut. Självkostnadspris Räddningsverket samarbetar sedan en tid med Svenska Kraftnät och Svensk Energi om bandvagnsutbildning. Grundutbildningar har i höst genomförts i Karlsborg och Åsbro utanför Hallsberg. – Få räddningstjänster har hittills skickat folk till dessa kurser. En del tycker att kursavgiften på 8 900 kronor är för dyr, men det handlar om rena självkostnadspriset. Enbart i bensinkostnader kör varje elev upp ett par tusen kronor under de fyra dagarna, säger Lennart Danielsson. På kursen samsas två man om en bandvagn, så det blir tillfälle till mycket praktik. – Kommuner kan formellt lösa utbildningen på hemmaplan med hjälp av en godkänd instruktör, men det blir inte alls samma möjligheter till praktiskt handhavande. Svenska Kraftnät och Svensk Energi erbjuder även särskilda utbildningar i vinter respektive mörkerkörning. – Det är viktig påbyggnadsutbildning för de som räknar med att använda bandvagnar under svåra förhållanden. Men det första steget och det vi kräver för fortsatt utlåning av bandvagnarna är att alla som kör har grundutbildningen, säger Lennart Danielsson. STIG DAHLÉN FOTNOT: Den som vill veta mer om kraven på bandvagnsförare och utbildningen kan ringa Lennart Danielsson, telefon 054-13 50 00.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?