Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

24 Tema Oljeskydd Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: KUSTBEVAKNINGEN Upptagning av olja med Lamor Advancing System. Påkopplad länsa samlar in oljan och en oljeupptagare med slingor med grov borst som roterar mellan två valsar tar upp den. Den ena valsen doppar ner i utsläppet, för upp och pressar av oljan till en tank på upptagningsfartyget. Den tömda delen av borstslingan roterar sedan ner och hämtar mer olja. Skärpt lagstiftning vändpunkten för Kustbevakningen Oljeutsläpp bötfälldes rekordsnabbt Tre dagar från utsläpp till böter. För första gången har den nya tuffare lagen mot oljeutsläpp till havs lett till fällande dom. – Det här är en vändpunkt för oss. Med en skärpt lagstiftning kan vi äntligen göra något åt oljesyndarna, säger Thomas Fagö, chef för Kustbevakningensräddningstjänst. Den kapten som släppte ut olja i Östersjön under 90-talet löpte ingen större risk att åka dit. Kustbevakningen har många maktlösa år bakom sig i jakten på miljöbovar. – Det hände inget med de vi tog. När ärendet dök upp på åklagarens bord sågs det som ett udda ärende och brottslingen var redan långt borta, säger Thomas Fagö. Men nu har Kustbevakningen fått en stärkt roll. Utländska fartyg som släpper ut olja i Sveriges ekonomiska zon kan ställas till svars vid svensk domstol. Det är också möjligt att gå ombord på utländska fartyg i den ekonomiska zonen, och lättare att göra husrannsakan på utländska fartyg på svenskt vatten och i svensk hamn. Dessutom har vattenföroreningsavgiften höjts kraftigt och kaptenens ansvar är tydligare. Befogenheter som polisen För att klara dessa nya uppgifter utbildas för närvarande etthundra anställda inom Kustbevakningen i brottsutredning. – Vi kan nu inleda och bedriva förundersökningar, vilket innebär att vi här har samma befogenheter som polisen. På så vis vinner vi viktig tid. Så snart det finns ett misstänkt fartyg, finns en jourhavande miljöåklagare som är beredd att fatta beslut och som sedan kan överta ansvaret för utredningen. Vid ett förnekande från kaptenen, finns det möjlighet att tvinga fartyget till kaj. Snabbhet avskräcker När ”Lily” ertappades med att släppa ut olja i Östersjön, var det alltså första gången man nådde ända fram med den nya lagen. Fartyget var på väg från Ventspils i Lettland till Göteborg för att bunkra. I Göteborg stod Kustbevakningens nyutbilade brottsutredare på kajen och väntade. Maskinchefen erkände utsläppet och fick böta 7 000 kronor. Dessutom drabbades rederiet av en vattenföroreningsavgift på 74 000 kronor som säkrades på plats. Förutom böter, kostar det tid, rykte och högre försäkringspremier. – Den snabba handläggningen avskräcker. Befälhavare som inte bryr sig om miljön, vet att det finns en risk att åka fast. Sådant sprider sig snabbt i de här kretsarna. Det finns en risk att de då väljer att göra sina utsläpp någon annanstans. Därför är internationellt samarbete viktigt. Utsläppen är onödiga Sverige har ett nära samarbete med baltstaterna och andra länder i Östersjön och genomför gemensamma övervakningsoperationer, exempelvis med flyg. Dessutom pågår ett liknande samarbete på åklagarsidan. Utsläpp av spillolja är egentligen helt onödigt. Sedan två år tillbaka finns det mottagningsstationer i flertalet hamnar i Östersjön, inom ramen för den så kallade Baltic Strategy. Syftet är att fartygen, utan extra kostnad, ska kunna lämna oljerester i hamnarna samt att kontroller utförs att så sker. Kanske slentrian Så frågan är varför oljeutsläppen ändå fortsätter? – Det kanske beror på slentrian, det kan bero på okunskap. Fartyg från andra världsdelar känner inte till våra regler. Det kan också bero på praktiska hinder i hamnen. Det kanske inte fanns någon slambil tillgänglig när de behövde och de hann helt enkelt inte vänta. Dagens sjöfart är oerhört tidsbunden. Vi gör vad vi kan för att informera om att mottagningsanläggningar finns.
Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg krävs för att garantera beredskapen Dygnet runt finns Kustbevakningen till sjöss eller i luften. Målet är att redan efter fyra timmar kunna begränsa utsläpp och att vara på plats med bekämpningsfartyg senast åtta timmar efter larmet. Målen är satta för att ett olycksförlopp kräver detta. – Är du inte där inom fyra timmar tappar du förutsättningarna att begränsa olyckan. Efter åtta timmar har oljan spridit sig över ett så stort område så att det blir svårt att hinna ifatt den. En lyckad insats kräver att vi är där så snabbt som möjligt och tar befälet över olyckan, förklarar Thomas Fagö. Hur klarar Kustbevakningen beredskapen idag? – Egentligen har vi inte tillräckliga fysiska förutsättningar för att klara beredskapen. Men med tur och genom att vi ser till att ligga på rätt plats med våra fartyg, har vi hittills klarat beredskapen till 90 procent. Men risken finns alltid att en fartygsolycka sker långt upp vid Norrlandskusten och då får vi svårt att hinna fram i tid. Thomas Fagö – Vi är medvetna om problemet. Vi har framfört till miljödepartementet att vi behöver fler fartyg för att klara beredskapen fullt ut. Regeringen har beslutat att satsa 50 miljoner extra på Kustbevakningen från år 2004 för att vi ska få de illegala utsläppen att upphöra. Bland annat ska vi utöka antalet flygtimmar från 3 000 till 5000 per år samt satsa mer på satellitspaning. Hur fungerar tillsynen av Kustbevakningens arbete? – Eftersom vi är en statlig myndighet är det bland andra jo, jk, Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer som kontrollerar att det går rätt till. Och att vi sköter vårt uppdrag, att jobba för ett renare hav, är det snarare verkligheten, eller medborgarna, som ser till. Skulle det börja flyta iland en massa olja längs våra ständer, skulle allmänheten reagera. De illegala oljeutsläppen på svenskt vatten minskar. Flygspaning och tuffare tag mot miljöbovarna, tros vara orsaken. Nu har även övervakning från rymden satts in i jakten på skeppare som avsiktligt pumpar ut fartygens spillolja i Östersjön. – Men oljeproblemet finns kvar. Det är i stort sett oförändrat hos våra baltiska grannar. Vi är inte nöjda förrän utsläppen upphör, säger Thomas Fagö. Förra året registrerade Kustbevakningen 176 oljeutsläpp i svenska vatten. I mitten av 90talet var de som mest uppe i 482. Sedan dess har antalet upptäckta utsläpp stadigt minskat. – Mycket tack vare flygspaning. De områden där utsläppen minskat, sammanfaller med områden där vi haft mycket övervakning med flyg. Men mörkertalet är stort. Utsläppen är troligen dubbelt så många. Att avslöja oljeutsläpp i Östersjön är som att leta efter en nål i en höstack, säger Thomas Fagö. Ofta blandas fartygens oljerester med rengörings- eller lösningsmedel, vilket innebär att oljan löses upp innan ut- Tema Oljeskydd Foto: KUSTBEVAKNINGEN De senaste åren har de illegala oljeutsläppen i Östersjön minskat kraftigt. Främst beroende på flygspaning, tror Kustbevakningen. Från och med i år sker också övervakningen med satellit i samarbete med Finland. På bilden tar Kustbevkningen upp olja med hjälp av länsor. Nya metoder ger färre oljeutsläpp Östersjön övervakas – från luften och rymden släppet ens hunnit upptäckas av Kustbevakningen. De stora havsområden som ska bevakas kräver samarbete med andra länder i Östersjöområdet. Samarbetet bygger på Helsingforskonventionen, Helcom, där Thomas Fagö är ordförande i bekämpningskommitten. Helcom varnar för kraftigt ökade risker i framtiden då oljetransporterna beräknas öka med 40 procent fram till 2015. – Mängden dumpad olja är avsevärt mycket större än de utsläpp som normalt sker vid olyckshändelser. Det finns all anledning att upprätthålla ett internationellt samarbete och jobba på att öka medvetenheten om att oljeutsläppen är ett stort hot mot miljön. Bäst ta upp oljan till sjöss Förra året hade det största illegala utsläppet en volym på 70 kubikmeter och kunde tas om hand av Kustbevakningen innan det nådde kustzonen. Det är avsevärt mycket dyrare att sanera en strand än att ta upp oljan till sjöss. Hittills i år har Kustbevakningen plockat upp olja vid ett trettiotal tillfällen. – Ambitionen är att ta upp allt. Men ofta hinner vi inte fram innan oljan lösts upp, i och med att det ofta handlar om ganska små mängder. Från och med i år har satellitövervakning – som ett komplement till flygspaningarna – satts in i jakten på oljesyndarna i Östersjön. Dyr satellittid – Problemet är att det är dyrt. Nu är det Sverige och Finland som utnyttjar satelliten och än så länge är det på försök. Satellitoperationerna är noggrant planerade i förväg. Vi beställer bilder på havsområden som vi anser särskilt intressanta. Då har vi även flygplan eller båtar i beredskap som snabbt kan ta sig ut till platsen. Om en bild visar att ett oljeutsläpp sker, larmas Kustbevakningens räddningstjänst. – Snabba ingripanden är aoch-o om vi ska kunna bevisa att ett utsläpp gjorts från fartyget. Förhoppningen är att övriga Östersjöstater hakar på och köper satellittid. I våras tog finska kustbevakningen, efter larm från satellitstationen i Tromsö, ett fartyg som släppte ut olja inne i Finska viken. – Än så länge har inte satellitbilderna lett till något ingripande på svenskt vatten, men det kommer att ske förr eller senare. 25 Kustbevakningen Kustbevakningen har ansvar för miljöräddningstjänst till sjöss. Oljeutsläpp är det vanligaste problemet. Kustbevakningen övervakar EU:s längsta yttre gräns och är alltid närvarande i Bottniska viken, i Östersjön liksom i Kattegatt och Västerhavet. Dessutom patrulleras Vänern och Mälaren. Det finns 26 kuststationer. Den centrala ledningen finns i Karlskrona. Kustbevakningen har 600 anställda, varav tre fjärdedelar arbetar till sjöss. Till sjöss är Kustbevakningen även polis, tullare och delvis räddningstjänst. Kustbevakningens fartyg är utrustade med vattenkanoner för att klara brinnande olja till sjöss. Resurser 14 miljöskyddsfartyg 3 Casa spaningsflygplan 30-tal övervakningsfartyg 50-tal arbetsbåtar (racerbåtar, svävare och gummibåtar) för bevakning i skärgårdsområden
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?