Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

22 Tema Oljeskydd Sirenen Nr 8 • 2002 I oljeskyddsförråden finns sex arbetsbåtar som klarar strandnära arbete. Peter Börjesson och Micael Hajas är oljeskyddsansvariga från Botkyrka räddningskår. Deras kunskaper har kommit till användning i uppbyggandet av oljeskyddsberedskapen i S:t Petersburg. Här tar de en tur med det ryska räddningsteamet på studiebesök i Karlskrona. Ibland kan det vara bättre att låta oljan ligga kvar Det står fem röda containrar, märkta Räddningsverket, i Karlskrona örlogshamn. De innehåller bland annat snabbgående aluminiumbåtar, oljepumpar, flera hundra meter oljelänsor, krattor och säckar med bark. Inom tio timmar ska oljeskyddsförrådet kunna vara på en skadeplats 25 mil bort. Förrådet kan larmas ut av 61 kommuner i södra Sverige. Räddningsverket har fem mobila oljeskyddsförråd utplacerade i Sverige. De sköts av räddningstjänsterna i Karlskrona, Botkyrka, Visby, Umeå och Vänersborg. Totalt har dessa räddningstjänster mellan tio och femton man specialutbildade i oljeskydd. – Gäller det en snabb insats kan vi nå olycksplatsen med de viktigaste delarna av förrådet inom fyra timmar, säger Anders Svensson, brandförman i Karlskrona och en av de ansvariga för oljeskyddsförrådet. Oavsett om det är en tankbilsolycka i inlandet, ett oljeläckande fartyg i hamn eller ett oljeutsläpp i kustzonen som flyter mot land, är det den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för rädd- ningsarbetet. Då gäller det främst att förhindra och begränsa spridningen av oljan. – Meningen är att den drabbade kommunen kan använda sig av oljeskyddsförrådet när det sker ett utsläpp. Därför är det viktigt att alla kommuner också känner till att förråden finns. Fraktas med helikopter Om det behövs, fraktas materielen med hjälp av helikopter till platsen. Inom tio timmar ska hela oljeskyddsförrådet kunna vara på plats. Hamnar oljan på land är det kommunens miljö- och hälsoskyddschef som beslutar om en eventuell sanering. Det är kommunen som står för arbetet med att rengöra nedsmutsade stränder och forsla bort oljan. I bästa fall har kommunen en oljeskyddsplan för att snabbt veta hur ett oljeutsläpp ska hanteras. Personal följer med När ett oljeutsläpp inträffat är det räddningsledaren som bestämmer om och när förråden ska användas. Räddningsledaren kontaktar närmaste soscentral eller tar direktkontakt med den räddningstjänst som sköter närmaste oljeskyddsförråd. De ser till att oljeskyddsut- rustningtransporteras till skadeområdet. I Botkyrka finns en likadanuppsättning av oljeskyddsmateriel som i Karlskrona. Peter Börjesson Brandman Peter Börjesson på räddningstjänsten i Botkyrka, är en av de som specialutbildats i oljeskydd: Skickar med två man – Vi skickar alltid med två man för att utbilda personalen i den drabbade kommunen. Starten är viktig och det gäller att komma igång med saneringen så fort som möjligt. – Det är viktigt att kunna hantera utrustningen och veta vad som är lämpligt att använda vid det aktuella påslaget. Dessutom behöver de ofta hjälp med taktikråd för hur utsläppet bäst ska bekämpas. Det kan vara enkla, men nog så viktiga råd: – Att alltid gå samma väg ut till den plats som ska saneras. Och lägga ut fibermatta för att undvika att trampa runt med oljan som kletar av sig i skog och mark. Annars är risken att skadan blir ännu värre. Utrustningen får kommunen låna gratis mot att förrådet återställs i ursprungligt skick. Inte använts i år Hittills i år har varken Botkyrkas eller Karlskronas oljeskyddsförråd kommit till användning. Förra året användes Karlskronaförrådet av Trelleborgs kommun som drabbades av att ett omfattande oljeutsläpp drev iland. Den senaste, riktigt stora oljesaneringen, inträffade för fyra år sedan. Öckerö kommun drabbades av ett stort utsläpp då ett norskt oljefartyg misslyckades med en överbunkring. Istället för att pumpa in olja i lastrummet, hamnade åtskilliga ton olja i havet. Grötö drabbades svårt av den kletiga oljan som drev iland på ön. Vid det tillfället användes förråden i Vänersborg och Karlskrona. Chefer dåligt insatta När fartyget Alambra för två år sedan spillde ut olja utanför Gotland och i Stockholms skärgård, upplevde Peter Börjesson att berörda miljöchefer var dåligt insatta i saneringsarbetet. Både Haninge och Värmdö kommuner använde sig då av oljeskyddsförrådet i Botkyrka. Som ett led i att förbättra oljeskyddsberedskapenytterli- gare, utbildar Räddningsverket i år ett 10-tal oljesaneringsledare. Peter Börjesson är en av dessa: – Syftet är att vi ska bli bättre på att bistå miljö- och hälsovårdscheferna när det skett ett utsläpp. Med våra erfarenheter och kunskaper kan vi hjälpa till att bedöma hur utsläppet ska hanteras. – Så fort olja flyter iland, ser de flesta kommuner det som självklart att sanera. Men man måste inte ta upp oljan i alla lägen. Ibland kan det vara bättre att låta oljan ligga kvar. Högtryckstvättar man stranden med hett vatten, dödas garanterat allt växtliv och miljön får svårt att återhämta sig. Strö bark över oljan Ett sätt att skona miljön kan vara att strö bark över oljan, vilket hindrar fåglar från att drabbas. Sedan kan man välja att suga upp sörjan eller låta den ligga kvar och brytas ned. – Får oljan ligga tillräckligt länge försvinner den av sig själv genom nedbrytning. Men man måste förstås göra en bedömning av varje påslag. Var har det skett och hur omfattande det är. Är det värt att sanera eller ej?
Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i förråden En arbetsbåt av större modell och sex mindre arbetsbåtar av aluminium. Salapump för maskinell oljeupptagning, två oilmop, två oljeupptagare (Vikoma ”Mini vac system” och Lamor ”Bogcollector”), en Alfa Laval pump, en miniskimmer. Cirkus-oljeupptagare, som tar upp olja i strömmande vatten. Ett terrängfordon, 4och 6-hjulsdrivna, tio 1,5 meters aluminiumcontainrar. I Vänersborg och Umeå finns numera även så kallade strömroder för utsättning av länsor i strömmande vatten. Ett högtrycksaggregat och en hetvattenstvätt. Utbildningsmateriel, informationsvideo, cd-rom, två vhfradioapparater, en gps, en sats dokumentationsmateriel och bärbar pc. 100 meter sorptionslänsor, 600 meter oljeläns, 150 meter brandläns i två av förråden. 50 säckar sorptionsmedel typ torv, 50 säckar bark och en barkspridare. För styrning och inneslutning av olja finns gummibåt, 2 000 meter uppblåsbar luftlänsa, ankringssystem,luftfyllningssystem, anordning för helikopterlyft och överlevnadsdräkter. Fem strandskyddssystem som vardera täcker 1 800 kvadratmeter: 40 dukar till 100 meter strand, vadarbyxor och flytvästar. Säckhållare med sex storsäckar. Tjugo satser handmateriel som består av diverse borstar, spadar, skopor, spackelspadar, säckar och skyddskläder. I Sankt Petersburg finns ingen beredskap för oljeut släpp. – Floden Nevas stränder är kladdiga av olja på sina håll. Och i hamnarna flyter tjock olja i vattnet. Ingen bryr sig, säger förman Andrei Bagotski. Tillsammans med sitt ryska räddningsteam har han besökt räddningstjänsten i Karlskrona för att lära allt om oljesanering. Under en höstvecka övade tio ryska räddningsarbetare på att lägga ut och förankra oljelänsor, sköta oljepumpar, arbetsbåtar och annan oljeskyddsmateriel. När Sirenen besöker Karlskrona är det ett nyutvecklat styrroder som upptar intresset. Ett finurligt roder som man använder från stranden för att lägga ut länsor i strömmande vatten. – Det här skulle passa bra i Neva eftersom vattnet är strömt. Vitsen är att man inte behöver spärra av farleden med länsorna och stoppa trafiken, utan kan vika undan och stänga in oljan med hjälp av styrrodret, säger Andrei Bagotski. Samma styrroder finns på två av oljeskyddsförråden i Sverige – i Vänersborg och Umeå – för användning i exempelvis Göta kanal eller älvarna. Räddar liv Det ryska teamet hör till räddningsorganisationenEmercom, som är en civil räddningsstyrka i Ryssland. Syftet med den svenska oljeskyddsutbildningen är att Emercom-styrkorna i S:t Petersburg ska påbörja arbetet med att sanera stadens stränder och hamnar från olja. – Det har vi aldrig gjort tidi- Tema Oljeskydd Ryska stränder saneras med svenska metoder gare. Det har varken funnits pengar eller intresse att värna om miljön i vattnet, säger Bagotski. Han basar över ett team på 31 man på sin räddningsstation som i dag främst sysslar med livräddande uppgifter. De gör insatser vid drunkningstillbud, trafikolyckor, järnvägsolyckor och självmord. – För det mesta är vi en resurs till ambulanspersonalen. Vi gör allt utom att släcka bränder, men på sikt kommer vi att slås ihop med brandkåren. Meningen är att hela räddningsorganisationen ska finnas under ett paraply. I dag finns totalt 150 anställda som arbetar med räddning och brandsläckning i S:t Petersburg. – Det är naturligtvis löjligt i en stad med över fem miljoner Nyutbildade i oljesanering. Alexander Zhiltsov och Ivan Vasehin har båda ett års erfarenhet av räddningsarbete i S:t Petersburg. – Oljeskyddsarbetet ser jag som en ny och mycket viktig uppgift, säger Ivan Vasehin. Barkspridaren är en nyhet i förrådet. Anders Svensson visar Andrei Jegorov från Sankt Petersburg hur den fungerar. Att blanda oljan med bark har flera fördelar. Dels hindras fåglar att fastna i den kletiga oljan, dels är det lättare att suga upp den. invånare. Men tanken är att vi ska bli fler i den nya organisationen. Förhoppningsvis ett par hundra till. Svensk metod efterfrågad Visserligen står de svenska oljeskyddsförråden för det mesta orörda. Men den svenska beredskapen är hög och kunnandet likaså. Det har fört med sig att svensk räddningstjänst fått en nyckelroll i uppbyggandet av oljeskyddsberedskap även i andra länder, bland annat i Vietnam, Tyskland, Polen och de baltiska staterna. Räddningstjänsterna i Botkyrka och Karlskrona håller gemensamt i utbildningen av det ryska teamet. Under en sjuårsperiod har Räddningsverkets bidragit till att bygga upp en oljeskyddsberedskap i de baltiska länderna. Tidigare har Lettland, Estland, 23 Litauen samt Kaliningrad fått utbildning och utrustning. Nu har turen kommit till S:t Petersburg. – Det är viktigt att vi får den här hjälpen. På så vis kan även vi påverka att Östersjön blir renare, säger Andrei Bagotski. Fotnot: Utbildningsveckan ledde till att räddningsstyrkan Emercom i S:t Petersburg via sida-bidrag får ett ”paket” med oljeskyddsutrustning. En arbetsbåt med trailer, ett styrroder, 210 meter oljeläns, aluminiumfat för förvaring av oljespill, pump för tjockolja, skyddsdräkter, handredskap samt motorsåg för håltagning i is för att klara oljebekämpning vintertid. Utrustningen levererades under hösten av oljeskyddsansvariga från Botkyrka och Karlskrona räddningstjänst. Snabba oljeskyddsinsatser kan bli verklighet i Estland och Lettland De räddningstjänstavtal Sverige i år tecknat med Estland och Lettland, innebär att det svenska kunnandet inom oljeskydd också kan komma till användning operativt. – Vid händelse av ett större oljeutsläpp i dessa länder kommer vi att sända observatörer och experter på oljeskyddsarbete. Det kan bli aktuellt att även sända en snabb insatsstyrka från oljeskyddsförråden i Botkyrka och Karlskrona, säger Margaretha Ericsson, oljeskyddsansvarig vid Räddningsverket. Avtalet omfattar utbildning av räddningstjänstpersonal, forskning och utveckling samt operativt arbete vid svåra olyckor, som till exempel skogsbränder, översvämningar, oljeutsläpp och kemikalieolyckor.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?