Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

20 Tema Oljeskydd Sirenen Nr 8 • 2002 ”Vi har inte beredskap för Årligen transporteras 20 miljoner ton brännolja, bensin och diesel på våra svenska landsvägar. Samtidigt fraktas miljoner ton olja till och från svenska hamnar. Oljan är nödvändig för vårt samhälle. Men när något går snett blir oljan ett elände. Oljeutsläpp orsakar fågeldöd, förvandlar badstränder till svarta, kleti- Sverige har inte beredskap att klara ett oljeutsläpp liknande det som hände utanför Spaniens kust. Det säger Margaretha Ericsson, oljeskyddsansvarig på Räddningsverket och observatör på plats vid det stora oljeutsläppet i Galicien. Räddningsverkets internationella oljeskyddsarbete har ökat på senare år. En viktig del är att bistå andra länder med expertkunskap och att samla erfarenheter från oljeutsläpp. – Vi lär av andras misstag och framsteg. Det är enda sättet att se hur oljeskyddsutrustningen fungerar i skarpa lägen, säger Margaretha Ericsson, som under tre dagar följt arbetet med bekämpningen av den olja som läckt ut från tankern Prestige. 50 mil kust nedsmutsad 50 mil av den spanska kusten har hittills smutsats ned med kletig olja. Det har varit hink och spade som använts för att få upp den. – Det är den enda metoden Ryska oljetransporter utgör ett stort hot mot Östersjön och de svenska kusterna. – I takt med att hotbilden ökar, måste vi ställa ökade krav på kommunerna. Vi anser att alla kommuner ska ha en oljeskyddsplan, säger Karl-Erik Kulander, chef vid Räddningsverkets enhet för miljö- och kärnenergi. Räddningsverket arbetar just nu – tillsammans Kustbevakningen, Kommunförbundet, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket och IVL, Svenska Miljöinstitutet – med att dra upp målen för det framtida svenska marina oljeskadeskyddet. Det innebär en översyn och uppstramning av det nu gällande inriktningsdokumentet. när oljan väl hamnat på land. 700 personer var igång och arbetade med strandsaneringen. Vi studerade mest vad som sker med oljan i nästa led i saneringsarbetet. Den sandblandade oljan förbränns medan den olja som plockas upp från vattnet, separeras och återanvänds i traktens värmekraftverk. Det är ofta den hanteringen som kan bli en flaskhals vid saneringsarbetet. Oljelänsor från Sverige 2 400 meter oljelänsor från Räddningsverkets förråd har transporterats till den spanska Atlantkusten i ett försök att styra undan olja från känsliga musselbankar och fiskeodlingar. – Även om det just nu är en katastrof för sjöfåglar, fiskenäring och stränder, så kommer kusten att hämta sig efter ett omfattande och dyrt saneringsarbete. Utanför spanska kusten byts vattnet ut två gånger per dygn med tidvattnet. I Östersjön tar det däremot flera år för vattnet Räddningsverket vill höja beredskapen Alla kommuner ska ha oljeskyddsplan Framför allt är det hotbilden som ökat – oljetransporterna på Östersjön slår alla rekord. I år fraktas mer än 80 miljoner ton olja längs Östersjöns känsliga farleder och Ryssland bygger snabbt ut sina oljehamnar. Jättehamn i Primorsk Störst är Primorsk utanför S:t Petersburg som invigdes för ett år sedan. En jättehamn med kapacitet att skeppa ut 40 miljoner ton olja per år. Ytterligare två är under uppbyggnad, norr och söder om Primorsk. – Problemet är att många av fartygen är i uselt skick. Även om Östersjön är ett lugnare hav, kan fartyg haverera. Vi kan inte utesluta en större oljeolycka i svenska vatten, säger Karl-Erik Kulander. ga områden och förgiftar vårt dricksvatten. Oljeutsläpp som sker ute till havs, tas om hand av Kustbevakningen. I hamnar och längs stränderna ansvarar den kommunala räddningstjänsten. Till stöd för kommunerna har Räddningsverket byggt upp fem regionala oljeskyddsförråd. att bytas ut på grund av den mycket låga vattenomsättningen. – Ett liknande utsläpp skulle få förödande konsekvenser för miljön i och kring Östersjön. Vi har inte beredskap för en sådan situation, utan måste förlita oss på utländsk hjälp. EU-samarbetet har ökat Inom eu har samarbetet kring oljeskyddet ökat. – Vi har ett brett kunskapsutbyte och på eu:s hemsida listas numera respektive lands resurser för oljeutsläpp och saneringsarbete. Det finns möjlighet att snabbt kartlägga länders beredskap och ta reda på vilken oljeskyddmateriel som finns att tillgå i respektive land. Syftet är att snabbt kunna be varandra om hjälp, förklarar Margaretha Ericsson. Räddningsverket samarbetar också med de nordiska länderna i Köpenhamnsavtalet, med östersjöstaterna i Helcom, Helsingforskonventionen, samt länderna i det Arktiska rådet, eppr. Femtio mil av Galiciens kust i det nordvästra hörnet av Spanien har smetat I början av november lämnade fartygetPrestige hamnen i Ventspils i Lettland. Med 70 000 ton olja i lastenpasserade den Östersjön och Karl-Erik Kulander skånska sydkusten. En vecka senare hamnade oljetankern i sjönöd utanför spanska Atlantkusten, klövs och gick till botten med 60 000 ton olja i lasten. – Prestige hade endast enkelskrov och Östersjön trafikeras av fartyg som är lika risiga som Prestige. Det är slumpen som avgör, olyckan hade lika gärna kunnat inträffa här. Konsekvenserna skulle bli ödesdigra om våra kuster skulle bli nedkletade med olja. Vår beredskap är för dålig för att hantera en liknande olycka. Därför måste kommuner och länsstyrelser öka beredskapen för oljeskadeskyddet och vara klara över sina roller. Press på kommunerna Räddningsverket vill sätta press på kommunerna vad gäller upprättandet av oljeskyddsplaner: – I dag kan vi inte tvinga kommunerna att ha beredskapsplaner för oljeutsläpp. Det finns många kommuner som inte har någon oljeskyddsplan alls. Och det finns de som har gamla, inaktuella planer. Men det är mycket viktigt att varje kommun har en plan för hur man ska arbeta när man drabbas av oljeutsläpp. Därför anser vi att varje kommun ska upprätta en oljeskyddsplan. Vi har uppvaktat Kommunförbundet i denna fråga. Inte bara kustnära Karl-Erik Kulander fortsätter: – Vi är duktiga på att ta hand om det akuta skedet. Men vad händer sen? Hur sköts sanering och ledning? Det krävs att kommunerna ser över sina risker och planerar för dem. Och det handlar inte enbart om sjöoch kustnära kommuner. Transporter av miljöfarliga ämnen sker dagligen på våra vägar över hela landet.
Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ner av kletig olja. Bara i det här lilla området i Fisterra uppskattades oljemängden till 200 ton. Räddningsverket ersätter kommunerna för räddningstjänstinsatser och sanering av olja på stränder. – Det är sällsynt att vi får tillbaka pengarna. Oftast hittar vi inte den skyldige, säger Margaretha Ericsson, oljeskyddsansvarig på Räddningsverket. – Därför hoppas vi mycket på de utökade befogenheterna som Kustbevakningen fått i jakten på oljesyndare. Hittills har Räddningsverket, sedan 1986, betalat ut 157 miljoner kronor vid 127 tillfällen. I regel genomförs 5-6 oljesaneringar varje år. I år beräknas summan hamna på cirka en miljon kronor för saneringar som skett i Trelleborg, Norrtälje, Gotland, Simrishamn och Lysekil. Förra året betalades fem miljoner ut till ett tiotal kommuner sedan det läckande fartyget Alambra spillt olja i Stockholms skärgård och utanför Gotland. Det pågår en rättslig process mot rede- Tema Oljeskydd Hittar sällan den skyldige Margaretha Ericsson Texter oljeskyddstemat: KATARINA SELLIUS riet. Men efter de allra flesta oljeutsläpp som driver i land, står det orsak ”okänd” i rapporterna. Fick tillbaka kostnader I några få fall har Räddningsverket lyckats få tillbaka utlagda kostnader från försäkringsbolag och internationella oljeskadefonden. Senast förra året då Räddningsverket fick ut två miljoner kronor från ett försäkringsbolag, sedan en norsk oljetanker för fyra år sedan orsakat ett oljeutsläpp i Öckerö kommun vid en misslyckad överbunkring. Foto: RÄDDNINGSVERKET En livbåt från den havererade oljetankern Prestige spolades upp på land. EU svartlistar farliga fartyg 21 Sextiosex farliga handelsfartyg ska svartlistas från europeiska vatten, enligt förslag från EU-kommissionen som lades fram i början av december. Oljekatastrofen i Spanien har drivit fram åtgärden. EU-kommissionen vill sätta press på vissa länder och skeppsägare. 26 av de 66 fartygen seglar under turkisk flagg. Enligt krav som bland annat Sverige och EU drivit igenom i FN:s sjöfartsorganisation IMO, International Maritime Organization, ska alla oljefartyg ha dubbelskrov senast 2015. Inom Helcom, Helsingforskonventionen, driver Östersjöstaterna frågan hårt för att försöka påskynda kravet på säkrare fartyg och tidigarelägga utfasningen av enkelskroviga tankers. Och det ser ut som om frågan nu fått förnyad fart. Rekommendationer väntas om att alla enkelskroviga tankfartyg med olja i lasten ska förbjudas i Europas vatten. Sjösäkerhet ska diskuteras vid EUtoppmötet i Köpenhamn 12-13 december. – Vi arbetar även för att strandsanering ska inbegripas i det gemensamma oljeskyddsarbetet kring Östersjön, säger Karl-Erik Kulander, Räddningsverkets representant i Helcom. Helcom ser helst att IMO klassar Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde, PSSA (Particularly Sensitive Sea Area). Då måste fartyg som forslar miljöfarligt gods ha dubbelskrov. De måste också ta ombord miljölots som både inspekterar fartyget och vet var de allra miljökänsligaste områdena finns. Stora Barriärrevet utanför Australiens kust är klassat enligt dessa kriterier. Olja på Gotländska stränder I början av december spolades cirka ett ton tjock olja i land på Gotlands östkust. En mil sandstränder och raukar kletades ner av knytnävstora oljeklumpar. Oljemängden är den största sedan år 2000 då fartyget Alambra smutsade ner Gotska Sandön. Oljan kan komma från ett fartyg, men även från havsbottnen, och kan ha rörts upp av kraftiga vindar. Saneringen sker för hand och med bark som strös över oljan. Barken innehåller en bakterie som bryter ner oljan. Svåra oljekatastrofer 12 december 1999 Frankrike – Erika släppte ut 13 000 ton tung dieselolja mellan England och Frankrike 15 februari 1996 – Sea Empress, 65 000 ton råolja nära kusten av Wales 5 januari 1993 Storbritannien – Braer, 84 500 ton i närheten av Shetlandsöarna 3 december 1992 Spanien – Grekiska tankern Aegean Sea bröts itu nära La Coruna och släppte ut 80 000 ton olja 19 september 1992 Indonesien – Liberiaregistrerade tankern Nagasaki Spirit kolliderade och läckte ut 12 000 ton råolja 28 maj 1991 Angola/Liberia – den Liberiargistrerade supertankern ABT Summer exploderade och spillde ut 260 000 ton olja utanför Angola 7 februari 1990 USA – American Trader läckte ut 1 200 000 liter utanför Californien 19 december 1989 Marocko – Iranska tankern Kharg-5 övergavs och läckte ut 70 000 ton råolja 24 mars 1989 – Exxon Valdez släppte ut 38 800 ton råolja utanför Alaskas kust Källa: WWF
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?