Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

16 Nyheter Sirenen Nr 8 • 2002 Revinge-rutten 80 mil för att öva Holländska befäl och brandmän tar sina släckbilar och kör till Revinge för att öva och vidareutbilda sig. Låter som ett unikt projekt, men det har redan hänt sju gånger i år och för 2003 är redan 13 turer inbokade. En del svenska kårer drar sig för att åka tio mil till någon av Räddningsverkets fyra skolor för specialträning. För långt, för dyrt, för krångligt hör man ibland. De borde kika på sina holländska kollegor i Twente och Eindhoven. De 80 milen till Räddningsverkets skola i Revinge utanför Lund tar tio timmar. Avresa tidigt söndag morgon, framme sen eftermiddag, sedan full fart måndag-fredag. – Holländarna är oerhört ambitiösa, varje kväll har de två-tre timmars uppföljning med genomgångar av dagens övningar, berättar Jan Tapani, lärare på Revinge och skolans koordinator för utbytet med Holland. Det började med en pilotkurs för befäl och brandmän från Twente strax före jul förra året. 30 elever som hade med sig fyra släckbilar till Sverige. Revingetestet föll så väl ut att Twentes räddningstjänst ganska omgående bokade in tre kursveckor i följd i nu höstas, 30 elever per vecka. Allt inriktat på insatser mot brand. Femårskontrakt på gång Ryktet om den svenska övningsoch utbildningsanläggningen spred sig snabbt i Holland. I mitten av oktober skickade räddningstjänsten i Eindhoven 30 befäl till Revinge för övningar i brand, kem och trafikolycka. Nibra, den holländska befälsskolan, har hakat på. Tidigare har Nibra köpt in sig på 28 kursveckor på engelska Moreton-in-Marsh. – De vill lägga delar av sin utbildning i Revinge i stället. Två veckokurser är redan inbokade för nästa år och vi diskuterar en rad specialkurser med Nibra. Dessutom har Nibra visat intresse av att teckna femårskontrakt för ett antal kursveckor varje år, berättar Jan Tapani. Skräddarsyr kurser Holländarna övar med egna instruktörer, men skolan i Revinge skräddarsyr också specialkurser efter önskemål. Intresset är stort för att ta till sig svenskt kunnande, exempelvis inom brandförlopp, brandventilation, släckteknik, brandorsaksutredning och kemutbildning. I Holland finns cirka 30 000 brandmän på hel- och deltid. Räddningstjänsten är indelad i 28 distrikt och på centrala träffar redovisas erfarenheterna från Revinge. Det har lett till att alltfler räddningstjänster hör av sig till skolan. Groningen har beställt en pilotkurs och med räddningstjänsten i storstaden Rotterdam diskuteras befälsutbildning. – Holländarna har svårt att öva fullt ut på hemmaplan. Övningsfälten är små och de ligger i tätbebyggda områden. Foto: HENRIK KARLSSON 385 000 kronor Volvo släpps från 30 meter höjd – allt för att öka räddningstjänstens förmåga att snabbt och effektivt ta ut människor ur fordon som krockat. Detta är andra släppet – det föregående skedde från 20 meter. I det nya centrum för utbildning som bildas i Sverige vid årsskiftet får de fyra skolorna ökade krav på sig att öka intäkterna. Det stora intresset från Holland höjer omsättningen rejält. – Vi har även inlett samarbete med danska Beredskapsstyrelsen om insatsledarutbildning, Öresundsbron och närheten till kontinenten öppnar nya marknader. Tyvärr har vi en bromskloss,förläggningsmöjligheterna på skolan räcker inte till och Räddningsverket har investeringsstopp för nybyggnation, säger Jan Tapani. Lär av varandra Holländare och danskar har egna instruktörer med sig till Revinge. Efter varje övningsmoment diskuterar dessa tillsammans med svenska instruktörer hur kursdeltagarna genomfört sina uppgifter. – Mycket givande för båda parter. Vi har redan lärt oss mycket av holländarna. Inte minst har de ett brett kunnande i ledning av stora olyckor. STIG DAHLÉN Fritt Volvo-fa höjd – för säk Den splitter nya Volvo-jeepen hissas upp drygt 30 meter i luften, släpps och kraschar med ett brak. – Vi gör det för att brandmän ska lära sig klippa rätt i moderna bilar, säger Robert Badics, lärare på Räddningsverkets skola i Revinge. Volvos nya lyxmodell XC90, en så kallad stadsjeep, kostar runt 385 000 kronor. Innan jeeparna ens började rulla på de svenska vägarna har Räddningsverkets skola i Revinge utsatt modellen för skador som motsvarar frontalkrockar i 50 kilometer i timmen (släpp från 9,83 meters höjd), 70 kilometer i timmen (19,27 meter) och 90 kilometer i timmen (31,86 meter). Nej, det är inte Räddningsverket som gör slut på sina sista pengar för året. Volvo ställer upp gratis med bilarna, totalt har verkets fyra skolor fått ett 30-tal nya S70, S80 och nu jeepen de senaste åren. – Volvo har alltid profilerat sig på säkerhet, att förare och passagerare ska klara en krock med så små skador som möjligt. Tidigare har biltillverkare visat ett litet intresse för räddningstjänstens möjligheter till bra omhändertagande i samband med trafikolyckor. Men här går nu Volvo före och samarbetar med oss i syfte att underlätta losstagningen av de som finns kvar i bilen efter krocken, berättar Robert Badics, lärare med losstagning som specialitet. Borstål ger extra styrka Redan förra hösten besökte Badics och hans kollega Kalle Josefsson Volvos testlabb i Göteborg för att diskutera klippmöjligheter i den nya modellen. Sidokrockskydden är en säkerhetsdetalj som Volvo satsat särskilt på i jeepen. Den så kallade B-stolpen, mellan framoch bakdörr, har gjorts extra stark med hjälp av legeringen borstål. – Testerna vi gjort visar att Bstolparna ska klippas så högt upp som möjligt. Klipp längre ner försvårar det fortsatta arbetet avsevärt, säger Badics.
Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER LUNDGREN Holländska brandmän och befäl drar sig inte för att ta sina räddningsfordon och köra 80 mil till Räddningsverkets skola i Revinge för övning och utbildning. Räddningstjänsten i Twente var först ut, men många fler har bokat in sig 2003. I Twente-gänget fanns tre kvinnliga brandmän, här Annemiek Bloemendaal. ll från 30 meters erhets skull Räddningsverket har en grupp med representanter från alla fyra skolor och verket centralt som arbetar med losstagning. Gruppen har bland annat producerat en instruktionsvideo för losstagning i olika typer av fordon, ”Räddning trafikolycka – personbil och tunga fordon”. Videon uppdateras kontinuerligt och i nästa utgåva kommer även den nya Volvojeepen med. Till våren är det dags för minibussar. Två typer behövs Losstagningsgruppen arbetar också med klippteknik och testar verktyg från olika tillverkare. Robert Badics och Kalle Josefsson aktar sig för att rekommendera något fabrikat före det andra. Men de har en generell uppmaning till räddningstjänsterna: – Se till att ni har två typer av saxar, en med mindre skär och en med större. De med små skär är oerhört starka, men är svåra att klippa breda stolpar med. Det är också möjligt att göra Foto: ROBERT BADICS Klipp så högt som möjligt i B-stolpen! Det är rådet vid losstagning i Volvos nya stadsjeep. om en redan befintlig sax för att möta behovet av att ha både mindre och större skär. Hur gångbara är de klippverktyg räddningstjänsterna fått från Räddningsverket för krigsräddningstjänsten? – Det är bra grejer, men om detta är enda klippverktygen på en kår behövs det ett komplement, exempelvis en modern sax med stora skär, säger Kalle Josefsson. Hur välutrustade är i regel räddningstjänsterna? – Väldigt olika. En del har inget alls, särskilt på landsbygden och det är ju där som hastigheterna på våra vägar är som högst och krockskadorna blir värst. Samtidigt finns det småkårer som är mycket välutrustade. Mycket tycks hänga på den lokale räddningschefen, säger Robert Badics. STIG DAHLÉN Fråga Verket Vad tycker Räddningsverket? Sirenen öppnar här en ny spalt där alla läsare ges möjligheter att ställa frågor till Räddningsverket. I varje nummer kommer verkets överdirektör Lars Hedström att besvara en eller flera frågor. Välkomna att ”Fråga Verket”! Idén till denna frågespalt fick vi på redaktionen när en brandmästare med ansvar för teknikoch materielfrågor på sin kår skickade denna insändare: ”Jag har läst och hört om hur Räddningsverket måste spara pengar och hur detta kommer att påverka den fortsatta utvecklingen på teknikoch materielområdet. Verket har gjort mycket bra genom åren och därför vore det trist om utvecklingsfrågorna på Vad händer när SRV ska spara? materielområdet (materiel och teknik/taktik) prioriteras ner. Hur illa är det? Kommer Räddningsverket och dess skolor inte alls att jobba med utveckling av Bas-bilar, strålrör, losstagningsfrågor, IR-hjälmar, larmställ och annat? Och hur blir det med satsningen på regionala resurser i framtiden, typ oljeskyddsförråd, översvämningsdepåer, Rits-styrkor och kemresurser?” Förebyggande i fokus Tack för dina frågor! Det är bra att vi även har en debatt externt om Räddningsverkets utveckling. Just nu, som du mycket riktigt har hört, sker diskussioner om verkets framtida inriktning och vilket stöd vi ska ge till kommunerna. Vi har fått en mängd nya uppgifter, men inga ökade anslag. Det är innebär en stor omställning för oss, men också en inspirerande utmaning. Räddningsverket har svarat för en mycket bra utveckling inom teknikoch materielområdet. En del av den utvecklingen har skett inom ramen för krigsanslaget och räddningstjänst under höjd beredskap. Genom en förändrad hotbild och därmed en förändrad satsning av de statliga resurserna har den delen redan minskat. Skadeförebyggande Vad ska vi fortsätta med, vad är fokus? Vi vill bland annat bidra till att utveckla nya kostnadseffektiva arbetsmetoder som kan hanteras av mindre enheter och ge möjligheter till flexibla organisationslösningar. Du kommer att se mindre av utvecklingen av materiel som strålrör, räddningsutrustning och larmställ. Vi vill stödja kommunernas arbete inom hela området skydd mot olyckor, bland annat genom att utveckla ett skadeförebyggande program. Vi ska fortsätta att ha det förebyggande arbetet i fokus. Lars Hedström Den uppföljande delen måste också bli bättre. Utvecklingen inom brandutredningarna har varit mycket positiv, nu ska enligt förslaget till den nya lagstiftningen olycksförloppsutredningargenomföras. Centrumet i Karlskoga för att utveckla erfarenhetsuppföljningar av olyckor är en medveten satsning att utveckla återkoppling, uppföljning och utvärdering. SKICKA DINA FRÅGOR HIT: e-post: sirenen@srv.se eller ”Fråga Verket”, Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad Du kan även ringa in frågor: 054-13 51 02, 13 51 04, 13 51 06. 17 Ny forskningsstrategi Vi är en expertmyndighet och har därmed ett ansvar för en långsiktig forskning och utveckling. Vi har en ny forskningsstrategi där vi har valt strategiska områden som vi fokuserar på och utvecklingsprojekten kommer hanteras på liknande sätt i framtiden. När det gäller de resurser som staten stödjer kommunerna med som skogsbrandsflyg, helikopterberedskap och olika förstärkningsdepåer för oljebekämpning, keminsatser, översvämningar och skogsbrand kommer också förändringar att ske. Räddningsverkets del i skogsbrandflyg och helikopterberedskap kommer att avslutas. Materieldepåerna och förstärkningsresurserna utreds just nu. En inriktning är att det som finns för nationellt bruk ska också kunna användas internationellt och vice versa. Materielhanteringen behöver effektiviseras och behoven måste utvärderas. Lars Hedström
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?