Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

14 Nyheter Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberrörelsen tar samlat grepp om brandskyddet – En helt ny öppenhet Flytta fokus från tekniken och börja prata med folk i stället. Det är en av Novemberrörelsens stora utmaningar. Det är så nätverket ska öka brandskyddet i Sverige. Den så kallade Novemberrörelsens höll sitt årliga seminarium på Räddningsverkets skola i Rosersberg – givetvis i november. Konkreta resultat – som exempelvis en minskning av antalet bränder eller onödiga larm – låter vänta på sig. Men Räddningsverkets representant, Mette Lindahl-Olsson, anser att Novemberrörelsen är ett slagkraftigt nätverk: Efter år av envetet tjat har Räddningstjänsten i Jönköping skapat ett intresse kring boendesprinkler. – Det är okunskap och rädsla för nymodigheter som bromsar utvecklingen, säger brandingenjör Samuel Nyström, numera van att prata för sin sak. Samuel Nyström gjorde sitt uttalande på Novemberrörelsens seminarium i Rosersberg – Vi försöker, i vårt olycksförebyggande arbete, på olika sätt verka för ett bra och optimalt brandskydd. Boendesprinkler är i vissa fall det optimala alternativet, anser vi. En strategi som under flera år varit trög att få gehör för. – Var vi än förde boendesprinkler på tal fick vi höra att det var för dyrt, orsakade vattenskador, var krångligt att installera och dessutom fult. Vi tyckte inte att det stämde. Gick till handling Till slut tröttnade Samuel Nyström och hans kollegor på diffusa och felaktiga uppfattningar kring boendesprinkler. De gick till handling. Traktens fastighetsägare, arkitekter, byggherrar och byg- – Vi har fått en helt ny öppenhet mellan de olika aktörerna i branschen. Tidigare kunde knappt vissa företrädare vistas i samma rum. Det kan de i dag eftersom alla behövs i det här arbetet och vi är beroende av varandras kunskap och kanaler för att nå ut. Förändrad attityd Ett viktigt arbete för parterna i Novemberrörelsen är att få ut budskapen om hur enskilda, företag och verksamheter kan ta ett ökat ansvar för brandskyddet. Kjell Thille representerar Svenska Brandskyddsföretag, med 300 000 kunder i sina register: gentreprenörer bjöds in till ett försök på räddningstjänstens övningsfält. Två containrar bredvid varandra laddades med likadana soffor som antändes samtidigt. I ena ”rummet” fanns en sprinkler installerad. Efter tre minuter löste den ut och några sekunder senare var branden i soffan släckt. På andra sidan väggen stod grannsoffan efter drygt fem minuter i full brand. Talande scenario – Vi behövde inte säga så mycket, scenariot var talande. Särskilt som de flesta aldrig sett en brand i verkligheten. Effekten blev att vi plötsligt har 130 personer i kommunen som pratar boendesprinklers. Inte bara vi på räddningstjänsten. I Jönköpingsområdet finns boendesprinkler i ett 20-tal fastigheter. I äldre- och studentbostäder,vårdanläggningar, hotell, kriminalvård och i vanliga bostäder. – Det här är en bra början och vi tror att fler kommer att följa efter. KATARINA SELLIUS – Vi måste ändra människors attityd till brand. Här är våra servicetekniker viktiga budbärare när de är ute och servar brandsläckare hos kunderna. Vi måste få folk att tänka själva – hur vill jag att mitt brandskydd ska se ut? Hur kan jag arbeta systematiskt med mitt brandskydd? Sådant pratade vi inte om tidigare. Tanken är att i den dagliga gärningen föra kunskaper om brandskydd vidare. Oavsett om man jobbar med förebyggande räddningstjänst eller säljer brandlarm. Men det krävs att alla aktörer drar sitt strå till stacken. Hittills har Försäkringsförbundet inte bidragit särskilt aktivt i detta sammanhang, menar Mette Lindahl- Olsson: – Inom försäkringsbranschen finns mycket kunskap och erfarenhet kring brandskydd och skadestatistik. Men de har varit dåliga på att dela med sig. De borde ta ett större ansvar. Varför inte skicka med en informativ broschyr om brandskydd tillsammans med försäkringsfakturan. Dialog med Boverket När det gäller målet att minska antalet dödsbränder, har Räddningsverket startat en dialog med Boverket. – Krav på boendesprinkler Jönköping jobbar för boendesprinkler: – Okunskap och rädsla bromsar utvecklingen Samuel Nyström Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN JÖNKÖPING Räddningstjänsten i Jönköping testade på sitt övningsområde brand i rum – med respektive utan sprinkler. Där satte man eld på två likvärdiga soffor från Ikea. Branden i rummet med sprinkler släcktes snabbt och effektivt. I det här rummet saknades sprinkler. Rummet och soffan drabbades av totalskada. borde finnas i byggreglerna för service- och äldreboende. Räddningsverket har skrivit ett brev till Boverket och framhåller där att det för vissa boendekategorier är skäligt att ställa krav på ett säkrare brandskydd. – Äldre människor är en överrepresenterad grupp i dödsbrandstatistiken. Vi har försett Boverket med underlag och vår förhoppning är att byggreglerna på sikt revideras. KATARINA SELLIUS ...och så här bemöter Nyström fördomarna Samuel Nyströms argument för boendesprinkler när vanliga fördomar dyker upp: Orsakar vattenskador. – Helt fel. Försäkringsbolagens statistik visar entydigt att den totala skadekostnaden är betydligt mindre vid en brand släckt eller kontrollerad av sprinkler, jämfört med en osprinklad brand. Onödiga sprinklerlarm är oerhört sällsynta, uppstår i så fall vid åverkan eller fabrikationsfel. Det krävs en utvecklad brand för att lösa ut en sprinkler. Dyrt. – En optimal lösning är ett effektivt brandskydd till acceptabel kostnad. Det får inte bli mycket dyrare än en konventionell lösning. Vi har kommit fram till en kostnad på 190- 270 kronor per kvadratmeter. 6 000-8 000 kronor för en lägenhet i ett äldreboende. Oavsett hur effektivt ett brandskydd är, så är ytterst ändå pengarna som styr. Krångligt. – Ett sprinklersystem är ett enkelt tekniskt system jämfört med de flesta andra som byggs i hus i dag. Det gäller både installation, drift- och underhåll. Merparten av installationerna har gjorts av vanliga rörentreprenörer. Fult. – Det finns både dolda och smäckra sprinklerhuvuden på marknaden i dag. Tänker man till i projekteringen behöver större delen av installationen inte bli synlig.
Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberrörelsen ...är ett nationellt nätverk som arbetar förebyggande för ett bättre brandskydd i Sverige. Novemberrörelsen startade i november 1999, i samband med ett seminarium anordnat av Kommunförbundet, Räddningstjänsten Storgöteborg och Swelarm. Därav namnet. Det första temat var samverkan om säker och tidig upptäckt av brand i kombination med rätt åtgärd. I nätverket ingår Brandförsvarsföreningen, Föreningen säkerhet genom nödbelysning, Försäkringsförbundet, Kommunförbundet, Räddningsverket, SABO-företagen, SOS-Alarm, Sprinklerfrämjandet, Swelarm, Svenska Brandskyddsföretag. Novemberrörelsens mål för 2002-2005 Novemberrörelsens mål för perioden 2002-2005 är att... ...minska antalet dödsbränder ...minska antalet storskador ...minska totala antalet bränder ...antalet räddningsinsatser vid onödiga automatiska brandlarm ska minska ...systematiskt brandskyddsarbete införs på arbetsplatser ...brandvarnare installeras och underhålls i alla bostäder ...fungerande brandsläckningsutrustning finns i alla bostäder ...alla grundskolebarn får tillgång till brandskyddsutbildning ...utbildning om brand, relaterad till utbildningens innehåll, ingår som en naturlig del i all gymnasial och eftergymnasial utbildning ...byggnader med kulturellt värde får ökad brandsäkerhet. Automatlarmen blev inte färre – Teknik och människor fladdrar lite på var sitt håll. Vi måste föra ihop dem, säger Henrik Persson, brandingenjör, Södertörns brandförsvarsförbund, där automatlarm inte längre anses vara räddningstjänst. Sirenen har tidigare berättat om Södertörns radikala grepp för att lösa problemet med onödiga automatlarm. Automatlarm betraktas som teknisk service och räddningstjänsten skriver avtal med de kunder som vill ha överföring. Erfarenheter efter två år: – Försäkringsbolagen har varit största motståndet. De har använt oss som slagträ för att kunna höja premierna gentemot kunderna. – Vi har färre blåljuskörningar i dag men däremot har antalet onödiga larm inte minskat. Men vi ser det som ett långsiktigt arbetet. Det handlar om att få kunden att tänka efter före, sa Henrik Persson. Brandskydd självklarhet på sjukhuset Riskhanteringspärmen är vältummad på Universitetssjukhuset Linköping. Här är systematiskt brandskydd en självklarhet bland personalen. Universitetssjukhuset Linköping är föregångare när det gäller systematiskt brandskyddsarbete. – Ett koncept man började arbeta fram redan 1993. Det handlar om utbildning, rutiner och utrymning. En viktig stomme är de 180 brandombuden som utses, en på varje enhet, säger Fredrik Lundholm, säkerhetsansvarig. De är experter på brandplaner, utrymningsplaner och katastrofplaner. Varje år utbildas dessutom 500 ur personalen i brandskydd. De får lära sig hantera släckutrustning, utrymning och hur man forslar ut patienter från rökfyllda rum. Happy fires spar pengar 6 maj 2001 brann det på Bläseboskolan i Göteborg. Någon hade staplat telefonkataloger och tänt på. En person råkade passera och larmade, samtidigt gick automatlarmet. – Vi sparade sju miljoner på det, en typisk Happy fire, konstaterar vd KG Berglund, Försäkrings AB Göta Lejon. Happy fires är bränder som släcks tidigt, innan de tar fart. Genom att branden kunde släckas snabbt stannade kostnaderna vid 385 000 kronor. Om skolan brunnit ned, hade det kostat 7,4 miljoner. Göta Lejon försäkrar Göteborgs stads fastigheter. I det skadeförebyggande följs alla bränder i skolor, daghem, sjukhem och idrottsanläggningar upp. 2001 inträffade 77 Happy fires och den verkliga skadekostnaden för dessa bränder uppgick till 6 miljoner. 73 miljoner kronor i skadekostnader sparades därmed tack vare tidig upptäckt. – Vi gör en vinst genom att inte få några bränder. Då kan vi motivera kostnader för larminstallationer för några miljoner. Nyheter Foto: KJELL NILSSON Leni Björklund begåvades med ett antal säkerhetsprylar av generaldirektör Christina Salomonson. ”Men vad har man en sådan här till”, undrade ministern glatt. Något kristallklart svar fick hon inte. Kopian av karbinkroken kan Leni Björklund använda som nyckelknippa på försvarsdepartementet. Nya ministern på besök – Ni betyder mycket för allas vår trygghet Försvarsminister Leni Björklund har presenterat sig för Räddningsverkets personal. – Ni betyder mycket för allas vår trygghet, sa hon. Några besked i sakfrågor lämnade inte landets högste företrädare för räddningstjänsten och skyddet mot olyckor. – Jag måste läsa på mer, men jag vet sedan tidigare att det är ett utomordentligt viktigt område i samhället som Räddningsverket företräder. Leni Björklund har säkert ännu mer att lära om de militära delarna av försvaret. De civila har hon från och till kommit i kontakt med i egenskap av generalsekreterare i Svenska Kyrkan. – Jag har sysslat en hel del med beredskapsplanering och Inget mer brandflyg i Räddningsverkets regi Många protesterade i remissvaren, riksdagspolitiker har ställt interpellationer. Men skogsbrandbevakningen kommer att upphöra i Räddningsverkets regi. – Det är beklagligt att vi inte kan fortsätta, säger överdirektör Lars Hedström, Räddningsverket. Han nämner tre huvudskäl till att verket inte längre anser sig kunna engagera sig i verksamheten: • Utökade uppgifter inom den befintliga anslagsramen. De pengar som finns måste därför i första hand gå till uppgifter som Räddningsverket har ett uttalat uppdrag att utföra. • Något uppdrag för skogsbrandbevakningen finns inte och därför heller inga medel från staten. • Den nya lagen, som väntas träda i kraft under nästa år, betonar den enskildes ansvar när det gäller olyckor och räddningstjänst. Räddningsverket anser att skogsägarna bör ta ett större ansvar för att förhindra bränder. Remissvaren gav gensvar för alternativ finansiering av skogsbrandflyget. De flesta anser att Räddningsverket ska tilldelas pengar och ansvara för uppgiften. Reaktionerna runtom i landet är många. En norrländsk tidning hade rubriken: ”En svart dag i flygets historia” Riksdagsman Krister Örnfjäder (s) har ställt en interpellation till försvarsminister Leni Björklund och vill ha besked om vad hon tänker göra för att skogsbrandflyget ska kunna leva vidare. Flera länsstyrelser har skrivit till regeringen med uppmaningen att skogsbrandflyget får fortsätta som hittills. Återstår att se om regeringen anslår nya friska pengar. 15 på så sätt kommit i kontakt med Räddningsverkets frågor. Ministern fick sedan en genomgång av aktuella frågor i direktionsrummet. – Ett viktigt besök. Det händer mycket på det här området för tillfället, inte minst kommer den nya lagen att ställa nya krav på aktörerna. Högprioriterat hos Wallström 1 januari i år inrättades en ny funktion för räddningstjänstinsatser i EU. Den tillhör kommissionären Margot Wallströms område (miljö). Räddningstjänstfrågor är ett av Wallströms tio högst prioriterade områden och innebär att medlemsländerna genom den nya EU-funktionen kan räkna med hjälp när en katastrof inträffar. För att ge EU:s medlemsstater och aktörer som verkar inom detta område möjlighet att diskutera dessa frågor arrangerade Wallström ett forum 28-29 november i Bryssel med titeln – From terrorist Risks to Natural and technological Hazards. 550 personer deltog, därav ett 30-tal svenskar. I slutsatserna från forumet identifierades förebyggande, information till allmänheten, utbildning och mer tvärsektoriellt arbete som speciellt viktiga områden. – EU är en katalysator, vi kan inte göra allt själva utan vi är beroende av att ni aktivt deltar i arbetet med räddningstjänstfrågorna på EU-nivå, sa Catherine Day, i generaldirektorat Miljö.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 13: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?