Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

12 Reportage Nya Zeeland Sirenen Nr 8 • 2002 Situationen den samma på andra sidan jordklotet Tufft vara kvinna och brandman Nya Zeeland anställde sin första kvinnliga brandman redan för 21 år sedan. Men det stora genombrottet för kvinnor i räddningstjänsten har uteblivit. Av landets1 690 heltidsbrandmän är bara 27 kvinnor. Ändå är det ingen tvekan om att kvinnor kan. Förra året blev för första gången en kvinna, Melanie Horne, ”top recruit of the year”, vilket alltså innebär att hon klarade antagningstesten bättre än alla män. Nu är antagligen Melanie Horne lite tuffare än genomsnittet, hon är tre gånger Nya Zeeländsk mästarinna i boxning och har också ett VM-brons. I Christchurch finns fem kvinnliga brandmän. Sirenen träffade två av dem, Nikki Lendrebe, 29 år och Sarah Cook, 27. Båda är fysiska, ”Jag har aldrig varit rädd för att ta i och göra skitjobbet” säger Nikki Lendrebe och Sarah är elitspelare i squash. En av de första kvinnorna Nikki Lendrebe var en av de första kvinnliga brandmännen i Christchurch och har jobbat i nästan sju år. 18 år gammal började hon som frivillig, fyra år senare såg hon det som en utmaning att bli heltidare. Hon tror att kvinnor har mycket att tillföra, bland annat är kvinnor bättre på att ta folk anser Nikki. – När det hänt olyckor och vi måste tala med kvinnor eller barn får jag ofta sköta det. Sarah Cook har alltid tyckt om att arbeta med och hjälpa människor. För Sarah stod valet Nya Zeeland har central rekrytering av brandmän. Den genomförs två gånger per år. Antagningstesten är omfattande och delar av fystesten har anpassats för kvinnliga sökanden. Efter att ha fyllt i en ansökan blir man kallad till antagningsprov som genomförs i de tre största städerna, Auckland, Christchurch och Wellington. Provet innehåller fyra delar: språk-matte, fystest, praktiskt test och sist en intervju. Den sökande måste klara varje test för att få gå vidare till nästa. Fystestet ändrades radikalt förra året, vissa moment togs bort och andra gjordes mer yrkesrelaterade. Sarah Cook, en av fem kvinnliga brandmän i Christchurch, tycker inte om att fystestet gjorts olika för kvinnor och män. – Vi ska göra samma jobb och jag måste ändå bevisa för kollegorna att jag klarar uppgiften. mellan polis eller brandman. Ett besök på en brandstation avgjorde saken. Sarah var enda kvinna i sin omgång som klarade fystestet. Hon skulle inte haft några problem att klara samma test som männen och tycker inte om att det gjorts annorlunda (se artikel nedanför) för kvinnor. – Vi ska göra samma jobb och jag måste ändå bevisa för kolle- Styrke- och uthållighetsdelen har utarbetats i samarbete med ett universitet. Med hänsyn till att kvinnorna har en annan kroppsbyggnad än männen modifierades vissa moment. I stående skivstångspress har kvinnor en lättare stång, 15 kilo mot männens 25 kilo. Män gör fulla armhävningar medan kvinnor gör 3/4 med knäna i golvet. Ingen större kritik Symon Mitchell, nationell rekryteringsansvarig, säger att det inte varit någon större kritik mot att vissa moment gjorts olika för män och kvinnor. – Viktigast är att de jobbrelaterade testen är lika. Kvinnor som passerat testen kommer inte att ha några problem att gorna att jag klarar uppgiften. Nikki Lendrebe gjorde det gamla, tuffare testet och håller med. – Det gör mig arg. Om jag klarade det kan det inte vara omöjligt. Ska vi vinna respekt hos männen måste vi göra samma test. Sarah Cook har nu jobbat som brandman i ett år och tycker det är ett fantastiskt klara jobbet som brandman. Hela fystestet genomförs med hjälm, andningsutrustning (16 kilo), stövlar och handskar. Den yrkesrelaterade delen innehåller följande moment: • 40 meter slangdragning • ta sig uppför en tio meter hög trappa med 18 kilo på axlarna jobb. Hon känner sig accepterad av sina manliga kollegor, men det är ständiga glirningar. Trots det trivs hon. Måste vara hårdhudad – Jag försöker sköta mitt jobb. Det är tufft, man måste vara hårdhudad och ge igen. Nikki Lendrebe har samma erfarenheter. Hon har aldrig blivit illa behandlad men det finns • bära en 20 kilos vattendunk 50 meter • fira en 16 kilos vikt i ett rep 10 meter upp • dra en 80 kilosdocka 30 meter Allmänt styrke- och uthållighetstest: • 5 sekunders maximalt benoch ryggdrag i en maskin män som inte accepterar kvinnor i kåren. – De vägrar att tala med mig och jag talar heller inte med dem, vi undviker varandra helt enkelt. Fotnot: Totalt finns 440 kvinnliga brandmän. 413 är deltidare. Fystestet olika för kvinnor och män Två moment i fystestet har gjorts annorlunda för kvinnor. Det ena är att kvinnor gör armhävningarna med knäna i golvet. • stående press med skivstång, män 25 kilo, kvinnor 15 kilo • greppstyrka • armhävningar, kvinnor 3/4 med knäna i golvet Efter fystestet följer ett praktiskt test på en brandstation med 18 olika moment. Elva veckors utbildning Sista delen är en intervju där den sökande ska övertyga panelen om att han/hon har rätt egenkaper och personlighet för brandmannayrket. Efter att ha blivit godkänd erbjuds den sökande jobb och får börja den elva veckor långa grundutbildningen. De som inte får anställning direkt hamnar i en rekryteringspool i väntan på ett ledigt jobb.
Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbrandsläckning är på väg tillbaka. Landskrona är en av de första att satsa på tekniken, men flera kommuner i södra Sverige är på gång. Fördelarna är bland annat snabbare insatser och färre vattenskador. Brandförman Ulf Bergh i Landskrona är i hög grad mannen bakom högtryckets renässans i södra Sverige. Han är lyrisk över metodens förtjänster och har fått brandmännen i Landskrona med sig. – Killarna säger att det här skulle kommit för 20 år sedan. Alla 40 är positiva och det har aldrig hänt förut, säger Ulf Bergh. Förhöjt lågtryck Egentligen kallar han det för förhöjt lågtryck eftersom det jämfört med till exempel skärsläckarens 300 bar handlar om relativt måttliga tryck. – Pumpen klarar 60 bar men så högt tryck finns det ingen anledning att använda. Ulf Bergh har studerat högtryck i Köpenhamn där metoden använts i många år. Han blev imponerad. – Alla bilar har högtryck och jag tyckte det såg smidigt ut, lätt att dra ut slangen utan att den fastnar. Metoden minskar risken för vattenskador. Jag såg dem släcka en stor vindsbrand med hjälp av högtryck och efteråt fanns det inte en vattendroppe på vinden. Kostar 70 000 När Landskrona i våras skulle köpa en ny släckbil beslöt man sig för att satsa på högtryck. – Utrustningen gick på 100 000 kronor men eftersom det inte fanns några erfarenheter att bygga på tog vi till lite extra. Det behöver inte kosta mer än 70 000 kronor. Ulf Bergh ser nästan bara fördelar med högtryck. – Insatstiden kortas och man känner sig säkrare. Det finns inga slangkopplingar som hänger upp sig och strålröret behöver aldrig luftas. Man är alltid säker på att ha vatten. 80 meter slang Högtryckspaketet bygger på en vanlig Rubergspump med en högtrycksdel. Slangrullen rymmer 80 meter 19 millimeters slang med ett Leader Quadra Fog strålrör som klarar 40 bar. Det har fyra flödeslägen från 20 till 150 liter. Utrustningen sitter baktill på bilen. Från början fanns en osäkerhet om systemet skulle ge tillräckligt med vatten men en mängd tester skingrade orosmolnen. Metoden är vattensnål och som mest går det att ta ut 216 liter i minuten vid maxtrycket 60 bar. – Ska vi högt upp i en fastighet använder vi max 40 bars tryck annars är 20-30 bar och 40-läget på munstycket vad vi behöver. Det är fullt tillräckligt för en lägenhetsbrand. Fin vattendimma Vid 40 bars pumptryck ger systemet cirka 140 liter i minuten i 40-läget och vid 20 bar 86 liter i minuten. Trycket vid munstycket är då 12 bar. Bara dubbelt så mycket som det traditionella lågtrycket men tillräckligt för att slå sönder vattendropparna och skapa ”magin”. – Vi får en jättefin vattendimma som släcker betydligt bättre än det traditionella systemet. Man behöver bara dutta lite och märker effekten direkt. Det går åt 30-50 liter för en lägenhetsbrand och det är helt torrt när Nyheter Snabbare insatser i Landskrona Renässans för högtryck Foto: GUNNO IVANSSON Ulf Bergh, brandförman i Landskrona, är en hängiven anhängare av högtryck som släckmetod. Han ser nästan bara fördelar: – Insatstiden kortas och man känner sig säkrare. Det finns inga slangkopplingar som hänger upp sig och strålröret behöver aldrig luftas. Man är alltid säker på att ha vatten. branden är släckt, det blir inget vatten som du kryper runt i. Sparar slangtvätt I Landskronas fall sparar högtrycket 35 000 - 40 000 kronor per år i slangtvätt eftersom slangen rengörs på plats. – Slangen tvättar vi med hjälp av en luddig handske. Den doppad i en hink med schampo och hålls sedan runt slangen medan den dras in. Han ser egentligen bara en nackdel med högtryck. – Man blir fort bekväm. Det är så smidigt, slangen är lätt att ta ut, rulla in och sköta. Ersätter inte lågtryck Samtidigt vill han understryka att det ersätter inte lågtrycket utan är ett komplement för snabba insatser i slutna utrymmen. – Vid stora brandgasvolymer kommer den aldrig fram utan då är det traditionell släckning som gäller, säger Ulf Bergh. Fotnot: SRV-Aktuellt nummer 3 2000 redovisar resultaten från testen av högtrycksbrandsläckning. Det kan laddas hem som ett PDF-dokument på Räddningsverkets webbplats www.srv.se. Gå till Publika- Högtryckbrandsläckning rekommenderas av Räddningsverket. – Det är en bra metod och erfarenheter från Island och Danmark är positiva. Där används högtryck alltid vid förstainsatsen, säger Sören Lundström, Räddningsverket. Redan 1995 började Stefan Svensson och Sören Lundström testa högtrycksbrandsläckning, vilket egentligen är en nygammal teknik. – Vi lärde oss mycket och redan vid de första försöken kunde vi se att man får mindre vattendroppar som förångas 13 tionsservice och välj SRV-Aktuellt i menyn till vänster. GUNNO IVANSSON Räddningsverket positivt till högtryckssläckning snabbare och tar upp energin från branden bättre. Generellt sett gäller ju högre tryck i munstycket, ju mindre droppar. 25-30 bar ger droppar som är 0,2-0,5 millimeter i medeltal och det är då man ser effekten av mindre droppar. Stefan Svensson ser flera vinster med högtryck. –Bättre släckeffekt, mindre vattenskador och kortare angreppstid eftersom man inte behöver koppla och lufta slangen. Släcktekniken blir lite annorlunda. Är man nära branden måste man jobba mer uppåt för att få ångmolnet från sig. Kul att det här anammas av räddningstjänsten.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 11: Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?