Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

10 Reportage Nya Zeeland Sirenen Nr 8 • 2002 Förebyggande I samhällets tjänst – med hjälp av samhället Förebyggande har blivit en integrerad och accepterad del av räddningstjänsten i Nya Zeeland. Ett uttalat mål är att förebyggandearbetet ska ske i samverkan med samhället. Liksom i Sverige satsar räddningstjänsten på att installera brandvarnare. Åtta befolkningsgrupper har identifierats som mest utsatta för risk att skadas i bränder: • etniska grupper, maorier och polynesier • låginkomsttagare • lägenhetsinnehavare • barn • åldringar, särskilt de som bor isolerat • rörelsehindrade • boende i glesbygd • industri- och affärsinnehavare Ursprungsbefolkningen maorierna tillhör de sämst ställda och är kraftigt överrepresenterade i statistiken över dödsbränder. – Vi satsar särskilt i fattiga områden med bland annat dörrknackningskampanjer där vi informerar om brandsäkerhet och frågar om de vill ha en brandvarnare uppsatt. Samtidigt som de hämtar sin matkupong får de också en blankett där de kan fylla i om de vill ha brandvarnare, berättar brandbefälet Nigel Brook. Levande ljus stort problem Bränder orsakade av levande ljus är ett stort problem i Nya Zeeland. Landet har större sociala skillnader än Sverige och när pengarna inte räcker sparar människor in på el och uppvärmning genom att använda levande ljus. Det har lett till en mängd bostadsbränder och i ett försök att komma åt problemet har New Zealand Fire Service (NZFS) bland annat tagit fram en särskild säkerhetsljusstake som delas ut. Strategin att satsa på utsatta områden bygger delvis på en rapport från ett forskningsprojekt vid universitetet i Otago som NZFS finansierade. Projektet kunde visa att det finns ett direkt samband mellan dödsbränder och ett områdes sociala status. Landets delades in i tio nivåer av levnadsstandard där de sämst ställda har index 10 och de rikaste index 1. Störst risk för fattiga Det visade sig att boende i områdena med den lägsta levnadsstandarden löper sex gånger högre risk att omkomma Nick Burke, brandman i Christchurch, är ansvarig för brandsäkerhetskampanjen FireWise i sitt område. Barn anses vara den bästa målgruppen för brandsäkerhet eftersom man samtidigt når föräldrarna. i en brand jämfört med de i de rikaste. Sambandet gällde för bränder överhuvudtaget. Risken för att drabbas av brand är 2,5 gånger större i de fattigaste områdena jämfört med de rikaste. En stor satsning är brandsäkerhetskampanjen FireWise. Den introducerades för två år sedan och riktar sig till skolbarn i åldern 5-8 år. Barn anses vara den bästa målgruppen för brandsäkerhet och TVmediet effektivaste sättet att nå dem. Ändå är grunden i FireWise ett paket för skolor. Det är upplagt för 19 lektioner och innehåller bland annat tändare, stearinljus, brandvarnare, block för att rita utrymningsplaner och material om larmnumret 111. Läraren kan använda det själv men tanken är att en brandman ska ge sitt stöd, vilket visat sig behövas. Effektivt sätt nå vuxna – Vi upptäckte att i låginkomstområden användes inte paketet. Det måste marknadsföras annars tycker läraren att det är för omfattande, säger brandmannen Nick Burke, ansvarig för FireWise i St Albans-distriktet i Christchurch. Barnen får rita en utrymningsplan med återsamlingsplats för sitt eget hus och ta med sig hem. Ett effektivt sätt att samtidigt nå föräldrarna. – Barn är duktiga på att utbilda sina föräldrar och vi har haft fall där barn ”Vi har haft fall där barnen räddat familjen när föräldrarna hamnat i panik” räddat familjen när föräldrarna hamnat i panik, säger Nick Burke. Kampanjerna initieras ofta centralt, men finansieringen sker lokalt. För brandmännen innebär det att de först måste ge sig ut på sponsorjakt. – Här i Christchurch har vi bland annat lyckats ordna så att en del av vinsten från pubarnas spelautomater går till brandvarnarkampanjer, säger Nigel Brook. Uppmuntrar sprinklersystem Räddningstjänsten uppmuntrar också installation av sprinklersystem, i första hand i äldreboenden och andra inrättningar, men även i privatbostäder. Ett forskningsprojekt utfört av Byggnadsforskningsrådet och finansierat av NZFS tog fram ett sprinklersystem för bostäder som kostar bara lite drygt motsvarande 4 000 kronor vid nybyggnation. Det låga priset beror på att systemet bygger på husets vanliga vattenledningssystem. Det behöver inte testas, rinner bara vattnet i kökskranen fungeras också sprinklern. Forskarna kom fram till att med det här billiga sprinklersystemet i alla hem skulle antalet brännskador minska med 55 procent och dödsfallen med mer än 70 procent. I kombination med en brandvarnare skulle skador och dödsfall reduceras med mer än 80 procent.
Sirenen Nr 8 • 2002 Reportage Nya Zeeland Idésprutan Wayne Hamilton har flera gånger vunnit förebyggandeutmärkelsen Pride in Prevention Award. Senast för en trailer som demonstrerar brandriskerna i hemmet. Men det räckte inte med att ha idén. För att den stilfullt motivlackade vagnen skulle bli verklighet tvingades han själv ragga sponsorer för att klara finansieringen. ”Kom igen hör ni, skaffa er brandvett” Räddningstjänsten i Nya Zeeland satsar hårt på förebyggande. Egna initiativ uppmuntras och ett pris för lyckade förbyggandeprojekt, Pride in prevention award, har instiftats. Priset delas ut av det som närmast är Nya Zeelands motsvarighet till Räddningsverket, New Zealands Fire Service. En som fått det priset flera gånger är brandmannen och idésprutan Wayne Hamilton i Christchurch. Första priset fick han för idén om att förse ena sidan av de samlarkort som följer med frukostflingorna med ett brandskyddsmeddelande. Ett effektivt sätt att nå rakt in i tusentals hem. Stora sociala skillnader Hans nästa snilleblixt krävde betydligt mer jobb. I Nya Zeeland är främsta brandorsaken matlagning och nummer två är levande ljus. Landet har stora sociala skillnader och när pengarna inte räcker sparas in på el genom att använda levande ljus. – Jag ville visa folk vad elden kan göra i ett hem. De flesta vet inte hur farlig den är och hur snabbt det går, berättar Wayne Hamilton. Broschyrer läses inte av många och Wayne Hamilton ville på ett konkret sätt demonstrera konsekvenserna av en brand. I England och Australien hade han sett demonstrationsvagnar men tyckte att de var för begränsade. Han beslöt sig för att satsa på en egen, mer utvecklad variant. Telefonföretag sponsrade Räddningstjänstens egen budget lämnar inte utrymme för den här sortens projekt. Wayne Hamilton presenterade sin idé för New Zealands Fire Service och fick motsvarande 90 000 kronor. Resten fick han försöka hämta in själv och lyckades. – Ett telefonföretag sponsrade med 70 000 kronor och spisen fick jag av ett företag som säljer hushållsmaskiner. Resultatet blev en motivlackerad demonstrationsvagn. När långsidans dörrar öppnas är vagnen uppdelad i två rum, ett ”kök” och ett ”vardagsrum” med sprinkler. I köket värmer han matolja tills det börjar brinna och visar vad som hän- 11 der om man försöker släcka med vatten. I stället visar han att det är med hjälp av en blöt handduk som branden ska kvävas. I vardagsrummet får publiken se två olika bränder, dels ett levande ljus som antänder en gardin och dels brand i en soptunna. Bränderna släcks med både handbrandsläckare och taksprinkler. Han har ytterligare fyra-fem projekt på gång, men vill inte avslöja vad de handlar om. Priset har fått status och det finns de som vill ta genvägar. – Jag vågar inte berätta det eftersom det finns de som försöker sno mina idéer.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning n
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2002 Fabeln om sna
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2002 Nyheter Foto:
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2002 Hallå där M
Page 9: Sirenen Nr 8 • 2002 ra sina riske
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2002 Högtrycksbra
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2002 Novemberröre
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2002 Foto: PETER L
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2002 Säsong för
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2002 detta” s ne
Page 23 and 24: Sirenen Nr 8 • 2002 Detta finns i
Page 25 and 26: Sirenen Nr 8 • 2002 Fler fartyg k
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2002 Stödinsats i
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2002 Sirenens Räd
Page 31 and 32: Lästips Vatten och andra släckmed
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2002 Erfarenheter
Page 35 and 36: Foto: STEFAN ANDREASSON Hur blir de
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2002 foten ningen,
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2002 Platsannonser
Page 41 and 42: Sirenen Nr 8 • 2002 Miljöarbetet
Page 43 and 44: Sirenen Nr 8 • 2002 Och hur tar s

Sirenen Nr 8 • 2002 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?