Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentraler och frånluftsvärmepump

Forskning och 

Utveckling 

FOU 2003:94 

KOPPLINGSPRINCIPER FÖR FJÄRRVÄRME- 

CENTRAL OCH FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP 

Patrik Selinder, Håkan Walletun, Heimo Zinko 

ZW Energiteknik

KOPPLINGSPRINCIPER FÖR 

FJÄRRVÄRMECENTRAL OCH 

FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP 

Patrik Selinder 

Håkan Walletun 

Heimo Zinko 

ZW Energiteknik 

ISSN 1402-5191

I rapportserien publicerar projektledaren resultaten från sitt 

projekt. Publiceringen innebär inte att Svenska Fjärrvärmeföreningens 

Service AB tagit ställning till slutsatserna och 

resultaten. 

03-10-09 

© 2003 Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB

Sammanfattning 2003:94 - Kopplingsprinciper för 

fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump 

Fjärrvärmeleverantörer ställs ibland inför önskemål från sina kunder om att använda fjärrvärme 

som spetsvärme till deras värmepumpsanläggningar. Fastighetsägarnas motiv till detta 

är att minska sina totala uppvärmningskostnader genom att återvinna värme ur frånluften. 

För fjärrvärmeleverantören innebär arrangemanget dock en del problem. Förutom att mängden 

såld energi i förhållande till den anslutna effekten blir låg, så kommer fjärrvärmeleveransen 

framför allt att ske under perioder då nätet redan är hårt belastat. Dessutom har de kombinerade 

fjärrvärme- och värmepumpsanläggningarna ofta visat sig ha dålig eller mycket dålig 

avkylning. 

På senare år har problem med legionellatillväxt i tappvattensystem aktualiserats. Samtidigt 

kan man konstatera att många befintliga värmepumpsanläggningar bereder och ackumulerar 

tappvarmvatten vid så låg temperatur att risken för bakterietillväxt torde vara mycket stor. 

Anläggningarna tenderar dessutom att vara onödigt komplicerade vilket gör funktionen svår 

att överblicka, injustera och underhålla. Detta innebär att det i längden är svårt att erhålla god 

funktion. Både den dåliga avkylningen av fjärrvärmevattnet och risken för bakterietillväxt i 

tappvarmvattnet kan ofta härledas till den kopplingsprincip som använts. 

Syftet med denna rapport är att föreslå kopplingsprinciper som ska vara lättöverskådliga, ge 

förutsättningar för god avkylning av fjärrvärmevattnet och borga för fullgod tappvarmvattenkvalitet 

samtidigt som värmepumpen ges de rätta förutsättningarna för god funktion. 

Ett flertal befintliga anläggningar samt systemlösningar har granskats för att finna lämpliga 

kopplingsprinciper. De kopplingsprinciper som bäst uppfyllde uppställda kriterier utvärderades 

ytterligare med avseende på funktion och ekonomi. 

De viktigaste resultaten och slutsatserna från rapporten är: 

• Fyra av de granskade kopplingsprinciperna för frånluftsvärmepump och fjärrvärmecentral 

uppfyller väl de ställda kriterierna. Kopplingsprinciperna beskrivs funktionsmässigt i rapporten. 

• Förutsatt att elpriset inte är alltför högt jämfört med fjärrvärmepriset kan en installation av 

en frånluftsvärmepump med fjärrvärme som spets mycket väl vara lönsam för fastighetsägaren. 

• I vissa fall, t.ex. när skillnaden mellan el- och fjärrvärmepris är förhållandevis högt, kan 

fastighetsägaren vinna på att låta värmepumpen enbart producera värme till uppvärmningssystemet 

medan tappvarmvattnet värms med fjärrvärme. Värmepumpens relativt 

korta drifttid vägs då upp av en högre värmefaktor. 

• För småhus är kombinationen frånluftsvärmepump och fjärrvärme, med dagens förutsättningar 

vad gäller kopplingsprincip, installationskostnader och energipris, en mindre lämplig 

lösning både för fastighetsägaren och fjärrvärmeleverantören. 

• Marginalprissättning av den fjärrvärme som används som spets till en frånluftsvärmepump 

är i högsta grad motiverad. Samtidigt minskar en sådan prissättning frånluftsvärmepumpens 

konkurrenskraft gentemot fjärrvärme.

Summary 2003:94 - Connection principles for exhaust air 

heat pumps combined with district heating substations. 

District heating is, at times, used as the peak heat source in exhaust air heat pump installations. 

To the district heating customer, the heat pump installation is merely a way to reduce 

the overall heating cost of the building. However, to the district heating supplier, the use of 

district heating as a peak heat source in such a way might cause a number of economical as 

well as operational problems. Not only are the heat sales reduced in relation to the installed 

heat capacity, the heat supplied to the heat pump installation will primarily occur when the 

overall heat load of the district heating network is high. In addition to that, combined heat 

pump and district heating installations often causes unnecessary high return pipe temperatures. 

I the last couple of years, there have been a number of cases when legionella bacteria have 

been detected in domestic hot water systems. At the same time, existing heat pump installations 

tend to heat and accumulate domestic hot water at critically low temperature levels, creating 

good growing conditions for the legionella bacteria. The installations also tend to get 

complex witch makes them difficult to overview, adjust and maintain. These are drawbacks 

that eventually will make it difficult to uphold proper function of the installations. 

The high return pipe temperatures and the risk of legionella growth in the domestic hot water 

system can in many cases be derived from the connection principle used in the installation. 

The purpose of this report is to suggest connection principles that are easy to overview, allows 

low return pipe temperatures and assures adequate domestic hot water quality as well as positive 

working conditions for the heat pump. A number of existing installations have been 

studied in order to find the most appropriate way to connect exhaust air heat pumps and 

district heating substations. The best connection principles were then further examined with 

respect to function and economy. 

The most important conclusions that could be drawn from this report are: 

• Four of the connection principles studied in the report are considered to well fulfill the 

demands. These connections principles are further described in the report. 

• A heat pump installation will probably, as long as the electricity price does not exceed the 

district heating price all to much, be profitable to the owner of the building. 

• In some specific cases, for example when the difference between the electricity- and the 

district heating price is comparatively high, it is more profitable to attach the heat pump 

solely to the heating system while the domestic hot water is heated with district heating. 

The improved coefficient of performance (COP) weighs up the shorter operation time of 

the heat pump. 

• The standard connection principle when combining an exhaust air heat pump and district 

heating in single family houses is, in respect to today’s electricity- and district heating 

prices, an unprofitable solution for both the customer and the district heating supplier. 

• When district heating is used as the peak heat-load source in a heat pump installation, 

marginal costs pricing is well motivated. Marginal costs pricing of district heating does 

also make exhaust air heat pumps less competitive compared to district heating.

Stort Tack! 

Vi upphör aldrig att förvånas över hur väl man blir bemött i av alla när man ber om hjälp med 

något. Under genomförandet av detta projekt har vi haft en hel del kontakt med kollegor i 

fjärrvärme-, fastighet- och värmepumpbranschen. Alla har tagit sig tid att svara på våra frågor 

och bidragit med sina egna erfarenheter. 

Projektets referensgrupp bestod av: 

Hans Andersson, Södertörns Fjärrvärmeaktiebolag 

Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund 

Roger Svensson, Göteborg Energi 

Andreas Wiman, Norrenergi 

Utöver dessa har följande personer bidragit till projektet genom att generöst dela med sig av 

sin tid och sitt kunnande: 

Ulf Andersson, AB Enköpings Värmeverk 

Hans Carenmark, AB Enköpings Värmeverk 

Gunnar Eklund, IVT Industrier AB 

Lars Filipsson, Norrenergi AB 

Anders Fransson, Göteborg Energi AB 

Lars Jakobsson , Södertörns Fjärrvärme AB 

Kurt Jonsson, TomtbergaHuge Fastigheter AB 

Carl Gustav Mellsjö, Dural AB 

Jan-Erik Nowacki, Nowab 

Jan Persson, IVT Fastigheter AB 

Johan Schenning, Vattenfall Värme Uppsala AB 

Anders Svanäng, Driftec 

Vi vill därför passa på att tacka er för er medverkan i arbetet med denna rapport. Vi hoppas vi 

får möjligheten att återgälda er någon gång.

Innehållsförteckning 

1. Inledning ............................................................................................................ 1 

1.1 Bakgrund ....................................................................................................................1 

1.2 Syfte och mål...............................................................................................................1 

1.3 Genomförande och rapportuppbyggnad......................................................................2 

2. Värmepumpar .................................................................................................... 3 

2.1 Värmepumpar .............................................................................................................3 

2.2 Frånluftvärmepumpar.................................................................................................4 

3. Frånluftsvärmepumpens driftförutsättningar ................................................. 7 

3.1 Variationer i värmebehovet.........................................................................................8 

3.2 Värmesystemets temperaturnivå och betydelse för värmefaktorn.................................9 

3.3 Sammanfattning av frånluftsvärmepumpens driftförutsättningar ...............................13 

4. Kopplingsprinciper.......................................................................................... 14 

4.1 System inkopplade för både uppvärmning och tappvarmvatten..................................15 

4.2 System inkopplade för enbart uppvärmning...............................................................19 

4.3 System inkopplade enbart för tappvarmvattenberedning ...........................................20 

4.4 Värmepumpsystem för småhus ..................................................................................21 

4.5 Simulering av kopplingsprinciperna..........................................................................22 

4.6 Ekonomi....................................................................................................................23 

5. Resultat och Diskussion................................................................................. 27 

5.1 Kopplingsprinciper för flerbostadshus ......................................................................27 

5.2 Kopplingsprinciper för småhus .................................................................................29 

5.3 Frånluftsvärmepumpar och fjärrvärme i ett systemperspektiv....................................29 

6. Slutsatser ......................................................................................................... 30 

Referensförteckning

1. Inledning 

1.1 Bakgrund 

Leverantörer av fjärrvärme ställs ibland inför önskemål om att använda fjärrvärme som spetsvärme 

till kundens egen värmepumpsanläggning. Motivet att installera frånluftsvärmepump i 

en fastighet ansluten till fjärrvärmenätet är i de flesta fallen en önskan att minska de totala 

uppvärmningskostnaderna. Ett annat motiv kan vara en önskan att bidra till att minska den 

totala energianvändningen i samhället då frånluftvärmepumpen tar tillvara värmeenergi som 

annars skulle gått till spillo. 

Att använda fjärrvärme som spets till frånluftsvärmepumpar innebär dock en del problem för 

fjärrvärmeleverantören. Dels kommer den installerade fjärrvärmeeffekten inte att motsvaras 

av såld energi, dels kommer fjärrvärmeleveransen till dessa kunder framför allt att ske under 

perioder då nätet ändå är hårt belastat. Detta i kombination med att de kombinerade fjärrvärme- 

och värmepumpsanläggningarna ofta visar sig ha mycket dålig avkylning gör att 

värmepumpar ofta är illa sedda i fjärrvärmenät. 

Kundens önskan att minska sin energikostnad är dock mycket förståelig och det ska mycket 

till innan fastighetsägaren nekas leverans av fjärrvärme. Troligare är då att fjärrvärmeleverantören 

accepterar de olägenheter en värmepumpsanläggning riskerar föra med sig, 

såsom hög returtemperatur och ogynnsamt värmeuttag. 

När problem med legionellatillväxt i tappvattensystem har aktualiserats på senare år har det 

dessutom i ett flertal fall visat sig att det kan finnas avsevärda risker med att ansluta värmepumpar 

för tappvarmvattenproduktion och att använda fjärrvärme enbart som spets och komplement. 

I strävan att optimera utbytet från värmepumpen har stora system med ackumulering 

av tappvarmvatten vid alltför låga temperaturer konstruerats, dvs. utmärkta legionellaodlare. 

Både den dåliga avkylningen av fjärrvärmevattnet och risken för bakterietillväxt i tappvarmvattnet 

kan ofta härledas till den kopplingsprincip som använts. Anläggningen konstrueras 

normalt med utgångspunkt från värmepumpens behov utan hänsyn till vad som krävs för att få 

god avkylning i fjärrvärmenätet. 

Dessutom blir ofta anläggningen komplicerad som en följd av att konstruktören strävar efter 

att maximera energiuttaget från värmepumpen. Denna strävan resulterar ofta i en onödigt 

komplicerad anläggning som är svår att överblicka, injustera och underhålla vilket gör det 

svårt att i längden erhålla god funktion. 

Det finns gott om exempel på detta och det torde därför ligga i fjärrvärmebranschens intresse 

att borga för att inkopplingen av värmepumpar blir sådan att avkylningen blir så bra som 

möjligt. Samtidigt måste naturligtvis fastighetsägarens krav på lönsamhet och god funktion 

tillgodoses. 

1.2 Syfte och mål 

Målet med projektet är att ta fram principscheman och styrstrategier för kombinationen frånluftsvärmepump 

och fjärrvärmecentral. Kopplingsprincipen skall vara sådan att värmepumpen 

ges förutsättningar för god funktion samtidigt som fjärrvärmecentralens avkylning skall vara 

godtagbar och myndigheternas krav på hälsa och miljö uppfyllas. 

Arbetet berör enbart frånluftsvärmepumpar då värmepumpar med andra värmekällor har helt 

andra karakteristika vad gäller effekt- och energitillskott. Eventuellt kan andra typer av vär- 

1

mepumpsanläggningar använda samma kopplingsprinciper men dessa alternativ har inte ingått 

i denna studie. 

1.3 Genomförande och rapportuppbyggnad 

För att säkerställa att föreslagna kopplingsprinciper ska ge värmepumpen goda förutsättningar 

att fungera väl samt för att undvika skrivbordslösningar har en stor del av arbetet utförts i 

”fält”. Dels genom kontakter med aktörer på marknaden och dels genom utvärderingar och 

funktionskontroller i befintliga anläggningar. 

Anläggningar som visat sig uppfylla satta kriterier har utvärderats och använts som goda exempel. 

Rapporten är uppdelad i tre steg. I kapitel 2 och 3 redogörs mycket kort vad som krävs för att 

få god funktion hos en värmepump samt dess fördelar och begränsningar. Därefter, i kapitel 4 

redovisas de väl fungerade kopplingsprinciper vi funnit. Dessutom behandlas kombinationen 

frånluftsvärmepump och fjärrvärme i småhus separat. Kapitlet avslutas med en ekonomisk 

sammanställning. I kapitel 5 redovisas och diskuteras resultaten från kapitel 4,. slutligen 

presenteras slutsatserna i kapitel 6. 

2

2. Värmepumpar 

I följande kapitel beskrivs, mycket kort, hur en värmepump fungerar samt hur ett frånluftsvärmepumpssystem 

är uppbyggt. Syftet är att ge en översiktlig bild av systemet och en grund 

för följande kapitel. 

2.1 Värmepumpar 

Enligt termodynamikens andra huvudsats strömmar värme från hög temperatur till låg temperatur, 

för att kunna vända den processen och ta värme från en låg temperatur till en högre 

krävs tillförsel av energi. Detta är just syftet med en värmepump. Genom yttre energitillförsel, 

oftast elenergi men även andra energiformer används, kan den lågtempererade energin tas 

tillvara. 

En värmepump består av ett slutet system med kompressor, förångare, kondensor och expansionsventil 

enligt Fig.1. I systemet cirkulerar ett köldmedium som i vissa delar av kretsen är i 

vätskeform och i andra delar i gasform. Värmepumpen utnyttjar det faktum att köldmediets 

förångnings- och kondenseringstemperatur är beroende av det tryck vätskan utsätts för. 

Hög temperatur, Högvärdig energi ut 

Kondensor 

Strypventil Kompressor 

Förångare 

Låg temperatur, lågvärdig energi in 

Figur 1: Principskiss, värmepump 

Figure 1: Flow diagram, heat pump 

Värmeenergin tas upp vid den lägre temperaturen i förångaren, köldmediet kokar där under 

lågt tryck vid en låg temperatur. Kompressorn transporterar köldmediet genom den slutna 

kretsen, komprimerar det och höjer därigenom dess temperatur samt upprätthåller ett högt 

tryck i kondensorn. I kondensorn har så köldmediet en högre temperatur än omgivningen och 

värmeenergi avges när köldmediet kyls och återgår till vätskeform. Strypventilens uppgift är 

att reglera massflödet genom systemet och upprätthålla tryckdifferensen, och därigenom temperaturdifferensen, 

mellan förångare och kondensor. 

Fördelen med en värmepump är att den ger mer värmeenergi än den elenergi den förbrukar 

(till kompressorn). Naturligtvis är då förhållandet mellan producerad värmeenergi och förbrukad 

elenergi intressant. Förhållandet mellan avgiven värme- och tillförd elenergi och kallas 

värmefaktor och kan definieras enligt Ekv.1 nedan. 

3

Avgiven värme 

Värmefakto rn = ekv.1 

Tillförd el 

Ju högre värmefaktorn är, desto mindre elenergi krävs för att få ut en viss mängd värmeenergi. 

En värmefaktor på 3 betyder att den avgivna värmeenergin är tre gånger så stor som 

den tillförda elenergin. Värmefaktorn kan också enligt Nowacki [Ref.1] skrivas som en funktion 

av kondensor- och förångartemperaturen och definieras då enligt Ekv.2. 

Värmefaktorn 

Där: 

T 

k = η × 

ekv.2 

Tk 

− T f 

Tk = Kondenseringstemperaturen (K) 

Tf = Förångningstemperaturen (K) 

η = Verkningsgrad jämfört med ideal process (normalt 0,5 till 0,7) 

Det senare sättet att definiera värmefaktorn visar på det viktiga sambandet mellan värmefaktorn 

och temperaturen i kondensorn och förångaren. Nämligen att ju mindre skillnaden mellan 

kondensor- och förångartemperaturen är ju bättre blir värmefaktorn. 

Värmepumpen blir alltså effektivare om den kan ta upp värmeenergi vid en hög temperatur 

och lämna den ifrån sig vid låg temperatur. 

2.2 Frånluftvärmepumpar 

En frånluftsvärmepump tar tillvara den värme som finns i frånluften och som annars skulle gå 

förlorad till omgivningen. Den är alltså i grund och botten en anordning för energiåtervinning 

och bör ses som ett komplement till byggnadens huvudsakliga uppvärmningssystem. 

I flerbostadshus eller andra större byggnader konstrueras och byggs systemen för att passa de 

lokala förutsättningarna, för småhus finns mer standardiserade lösningar. Genom att komplettera 

principskissen av en värmepump i Fig.1 får vi ett principschema över ett enkelt frånluftsvärmepumpsystem 

(Fig.2). 

Eftersom förångaren håller lägre temperatur än frånluften kommer värme att gå från frånluften, 

som då kyls ned, till köldmediet i förångaren. Om frånluftskanalen passerar i anslutning 

till värmepumpen kan systemet utformas så att frånluften går direkt genom förångaren. Direkt 

förångning är vanligt i frånluftvärmepumpar för småhus då frånluftsfläkten ofta är en integrerad 

del av värmepumpen. 

I större byggnader är dock ventilationsaggregatet oftast placerat långt från värmecentralen. 

Man ansluter då frånluftsaggregatet till värmepumpen via ett rörsystem, den vätska som används 

för värmetransporten kallas köldbärare och är normalt vatten med någon antifrystillsats 

för att klara de låga temperaturerna som uppstår. Om flera frånluftsaggregat är anslutna till 

samma system, vilket är vanligt i större byggnader, är det betydelsefullt att systemet är korrekt 

injusterat. 

Den upptagna värmeenergin lyfts sedan, genom värmepumpen, till en högre temperatur och 

levereras till byggnadens värmesystem. När värmebehovet är lägre än den levererade effekten 

från värmepumpen uppstår här ett problem. Eftersom kompressorn i de allra flesta värmepumpar 

inte är varvtalsreglerad så tillämpas intermittent värmepumpsdrift när värmebehovet 

är mindre än den av värmepumpen levererade effekten. Värmesystemet måste alltså, när värmepumpen 

går, kunna ta emot den effekt värmepumpen levererar. För att uppnå god funktion 

och lång livslängd bör samtidigt antalet kompressorstarter hållas nere. 

4

Värmebärare 

Värme- & tappvarmvattensystem 

Kondensor 

Strypventil Kompressor 

Köldbärare 

Förångare 

Frånluftskylare med fläkt 

Figur 2: Principskiss, frånluftsvärmepump 

Figure 2: Flow diagram, exhaust air heat pump 

Inkopplingen av värmepumpen mot värmesystemet bör alltså göras så att värme kan lagras in 

i värmesystemet när värmepumpen går. Inlagring av värme i systemet kan då göras på olika 

sätt. 

Beroende på hur värmepumpen ansluts till värmesystemet blir förutsättningarna olika. Man 

brukar skilja mellan fast- och flytande kondensering vilket syftar på om värme produceras till 

en konstant eller varierande temperatur. 

Vid fast kondensering produceras värme normalt till en ackumulator vid en fast temperatur. 

Värmepumpen kan då styras mot ackumulatortemperaturen och vid full effekt ladda ackumulatorn 

för att sedan stoppa när den är fulladdad. Korrekt utfört finns goda möjligheter till 

långa drifttider för värmepumpen. 

Produceras värme direkt till t.ex. uppvärmningssystemet kommer temperaturen att variera, 

man talar då om flytande kondensering. Genom att överladda uppvärmningssystemet (tillåta 

att temperaturen stiger över börvärdet) när värmepumpen är i drift och ladda ur det innan 

värmepumpen startar igen utnyttjar man uppvärmningssystemets vattenvolym som värmela- 

5 

Hetgasväxlare

ger. Fördelen med flytande kondensering är att värmefaktorn kan hållas hög eftersom värme 

kan produceras till en låg temperatur. 

Systemen kan dessutom kombineras. En vanlig lösning är att värmepumpen värmer tappvarmvatten 

i en ackumulator för att, när den är fulladdad, koppla över till värmesystemet och 

där arbeta med flytande kondensering. 

Vid tappvarmvattenackumulering krävs att vattentemperaturen hålls tillräckligt hög för att 

undvika tillväxt av mikroorganismer. Enligt Boverkets byggregler [Ref.2] ska tappvarmvatteninstallationer 

utformas så att ”...ohälsosam tillväxt av mikroorganismer förhindras”. För att 

undvika tillväxt av till exempel legionella föreslås att temperaturen i tappvarmvattenberedare 

eller -ackumulatorer är minst 60°C. 

Ska tappvarmvatten beredas med värmepump krävs således att köldmediet har de fysiska 

egenskaper som krävs för att producera värme till höga temperaturer, ett sådant köldmedia är 

R134a. Alternativt kan en hetgasväxlare användas, man utnyttjar då det överhettade 

köldmediet innan det når kondensorn (se Fig.2). Hetgasväxlare har relativt låg effekt, fördelen 

med dem är att det går att åstadkomma höga temperaturer oberoende av vilket köldmedia som 

används. 

6

3. Frånluftsvärmepumpens driftförutsättningar 

Nedanstående kapitel behandlar de effektvariationer som värmesystemet ska kunna hantera 

och hur värmefaktorn är beroende av den systemtemperatur som värmepumpen arbetar mot. 

Syftet är att tillsammans med föregående kapitel öka förståelsen för systemets begränsningar 

och möjligheter att producera värme för uppvärmning och tappvarmvatten. 

Frånluft är en tillförlitlig värmekälla med i stort sett konstant effekttillskott över hela året, den 

är dock begränsad vad det gäller energi och effekt. Byggnadens effekt- och energibehov 

kommer däremot att variera, dels beroende på utetemperaturen och dels på grund av tappvarmvattenlasten. 

För att på ett överskådligt sätt kunna visa på hur olika driftfall påverkar frånluftsvärmepumpens 

förutsättningar har simuleringar utförts på en modell av ett medelstort flerfamiljhus. Simuleringarna 

är utförda i MS Excel på en byggnad med data enligt Tabell 1 nedan. Klimatdata 

baseras på timvärden från Stockholm 1986, ett år som ofta används som referensår i solvärmesamanhang. 

Tabell 1: Modellhusets egenskaper 

Table 1:Properties of the model building 

Total yta: 1400 m² 

Antal lägenheter: 20 st. 

Max effektbehov för uppvärmning (DUT= -20): 70 kW (50 W/m²) 

Totalt energibehov för uppvärmning: 183 MWh/år 

Totalt energibehov för tappvarmvatten: 58 MWh/år 

Varmvattenbehov: 3,05 m3/dygn 

Frånluftsflöde: 1750 m3/timme 

Rumstemperatur: 21°C 

Temperaturnivå, uppvärmningssystem: 55°C – 45°C (linjär) 

Om vi antar att frånluftens temperatur sänks från rumstemperatur till 4°C innan den lämnar 

huset kommer en frånluftsvärmepump att kunna utvinna ca 10 kW värmeeffekt ur frånluften. 

Det innebär att effekttäckningen från frånluften grovt räknat skulle vara 14 % av den totala 

tillförda värmeeffekten för uppvärmning vid DUT. Om all tillgänglig energi från frånluften 

kan tas tillvara kommer den tillförda energimängden då att täcka 36 % av husets totala energibehov. 

Den totala producerade effekten respektive energin från värmepumpen beror dock på hur hög 

värmefaktor som kan uppnås. Utöver energin som tas tillvara ur frånluften tillkommer den 

elenergi som används för att driva värmepumpen också att omvandlas till värme och tillföras 

värmesystemet. Om man antar att värmefaktorn är 3 skulle det totala effekttillskottet då vara 

ca 15 kW vilket motsvarar ca 21 % av det maximala effektbehovet för uppvärmning. Värmepumpens 

andel av den totala energitäckningen under året ökar då till 52 %. Det är värt att 

hålla detta i minnet, om vi förutsätter att samma energimängd kan utvinnas ur frånluften så 

kommer t.ex. en försämrad värmefaktor faktiskt att öka värmepumpens effekt och därigenom 

dess andel av det totala energitäckningen. Men vi har då istället ökat behovet av drivel. 

7

3.1 Variationer i värmebehovet 

Då en frånluftsvärmepump till större delen utnyttjar ”gratisenergi” vill man naturligtvis utnyttja 

den så mycket som möjligt. Men även om frånluft som värmekälla ger i stort sett konstant 

effekttillskott så kommer möjligheten att avyttra värmen från värmepumpen att variera 

med värmebehovet. 

Uppvärmningsbehovet är avhängigt av utetemperaturen och alltså till stor del årstidsberoende 

medan tappvarmvattenförbrukningen varierar stort under dygnet. Variationen av värmebehovet 

kan alltså antas bestå av: 

1. Långsamma förlopp som beror på årstiden. 

2. Medelsnabba förlopp som beror på relativt snabba ändringar av utetemperaturen (som 

till viss del dämpas av husets värmetröghet). 

3. Snabba förlopp som beror på tappvarmvattenförbrukningen. 

Om vi fortsätter att räkna med vårt modellhus så kommer värmebehovet att under året variera 

enligt Fig.3. Energibehovet per månad redovisas tillsammans med energitillskottet från en 

frånluftsvärmepump med värmefaktorn 3 (att den tillgängliga energin från värmepumpen ser 

ut att variera vintertid beror på att månaderna är olika långa). 

Energiförbrukning [kWh/månad] 

40000 

35000 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

0 

Värmelast månadsvis, husmodell för 20 lägenheter 

Uppvärmning Tappvarmvatten Energi från värmepump 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Figur 3: Månadsvis värmebehov för modellhuset under ett år 

Figure 3:Monthly heatload of the model building during one year 

Under oktober till april är uppvärmningsbehovet så stor att all värme från värmepumpen kan 

användas för att täcka en del av uppvärmningsbehovet. Under sommarmånaderna däremot 

finns nästan inget uppvärmningsbehov vilket innebär att endast en del av den tillgängliga 

energin från värmepumpen kan tas tillvara för uppvärmning. Samtidigt kan man se att energibehovet 

för tappvattenberedning också är lägre än den av värmepumpen producerade effekten. 

För att få så lång utnyttjandetid som möjligt måste värmepumpen alltså producera värme 

till både uppvärmning och tappvarmvattenberedning 

Att bara titta på förbrukningen månadsvis är dock inte helt korrekt, eftersom det totala energibehovet 

över en längre period inte tar hänsyn till de snabba och medelsnabba variationerna i 

8

värmebehovet. Även under relativt kalla perioder under höst och vår kan värmebehovet 

sjunka så lågt att det inte finns avsättning för den värme värmepumpen kan producera. Dessutom 

kommer energibehovet för tappvarmvattenberedning att variera under dygnet. Fig.4 

visar hur effektbehovet för uppvärmning och tappvarmvatten kan variera under ett dygn med 

måttligt uppvärmningsbehov. 

Värmeeffekt [kWh] 

20 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Värmelast under ett dygn (1986-06-18), husmodell för 20 lägenheter 

Uppvärmning Tappvarmvatten 

Tillgänglig effekt från värmepump Utnyttjad effekt från värmepump 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 

Figur 4: Timvis värmebehov för 20 lägenheter under 1 dygn 

Figure 4:Hourly heatload of the model building during 24 hours 

När värmepumpens effekt är högre än effektbehovet måste den stanna till dess värmebehov 

föreligger vilket innebär att man inte utnyttjar all tillgänglig energi i frånluften. Genom att låta 

värmepumpen arbeta mot en ackumulator kan kortare variationer i värmebehovet till viss del 

utjämnas och energin i frånluften kan utnyttjas bättre . 

3.2 Värmesystemets temperaturnivå och betydelse för värmefaktorn 

Enligt Ekv.2 är värmefaktorn beroende av kondensor- och förångartemperaturerna. Ju mindre 

temperaturdifferensen är desto högre blir värmefaktorn. Genom att hålla kondensatortemperauren 

låg kommer således värmefaktorn att bli hög vilket i sin tur minskar den mängd elenergi 

som åtgår för att producera en viss mängd värme. Fig.5 visar sambandet mellan kondensatortemperatur 

och värmefaktor, i exemplet är värmefaktorn beräknad enligt Ekv.2 med förångartemperatur 

på 0°C och verkningsgraden jämför med en ideal process är 0,5. 

9

Värmefaktor 

Värmefaktorns beroende av kondenseringstemperaturen 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

10 20 30 40 50 60 70 

Kondensortemperatur 

Figur 5: Förhållande mellan kondensortemperatur och värmefaktor. 

Figure 5: The relationship between the condenser temperature and the coefficient of performance (COP) 

I de flesta bostadshus behövs värme för varmvattenberedning och uppvärmning. För att få 

bästa möjliga värmefaktor ska värmepumpen arbeta mot det system som har den lägsta temperaturen. 

3.2.1 Tappvarmvattenberedning 

Om värmepumpen kan arbeta mot det inkommande kallvattnet tycks vid första anblicken 

goda förutsättningar finnas för hög värmefaktor. Det utgående tappvarmvattnet är dock så 

mycket varmare att de fördelarna försvinner. Om värmepumpen ska värma tappvarmvatten 

måste den arbeta med en kondensortemperatur som är högre än temperaturen på det utgående 

tappvarmvattnet. 

Eftersom tappvarmvattenbehovet varierar såpass kraftigt under dygnet sker normalt tappvarmvattenvärmning 

med värmepump genom att värmepumpen arbetar mot en ackumulator 

efter principen fast kondensering. Det innebär att kondensortemperatur måste hålla över 60°C 

för att kunna hålla den av Boverket rekommenderade temperaturen i ackumulatortanken. Det 

kommer i sin tur att resultera i en jämförelsevis låg värmefaktor. 

Om vi antar att kondenseringstemperaturen är 5°C högre än ackumulatortemperaturen blir 

värmefaktorn, enligt Fig.2 ovan, ca 2,5. 

3.2.2 Uppvärmning 

Temperaturen i uppvärmningssystemet är i normala fall betydligt lägre än tappvattentemperaturen 

och ur värmefaktorsynpunkt alltså ett bättre alternativ, det förutsätts då att värmepumpen 

jobbar enligt principen flytande kondensering. 

Förutsättningarna för god värmefaktor ökar ju lägre temperaturnivån i uppvärmningssystemet 

är. Fig.6 visar den timvisa fördelningen av fram- och returledningstemperaturen i vårt modellhus 

om uppvärmningssystemet är dimensionerat som ett 55°C – 45°C system. Dessutom 

visas värmefaktorn som funktion av systemtemperaturen. 

10

Antal timmar 

Timvis fördelning av Tfram i ett beräknat "55°C - 45°C system" 

under 1986 och COP vid aktuell temperatur. 

Framledning Returledning Värmefaktor 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 

Radiatorsystemets fram- och returledning (Tkond är 5°C högre) 

Figur 6: Timvis fördelning av Tfram/Tret samt värmefaktor vid systemtemperaturerna 55°C -45°C 

Figure 6: Hourly distribution of the supply- and return pipe temperature and the COP at 

the design temperatures 55°C -45°C 

Figuren visar att uppvärmningssystemets temperaturnivå under större delen av tiden är relativt 

låg, förutsatt att systemet är korrekt konstruerat kommer framledningstemperaturen endast att 

överskrida 45°C ett fåtal timmar under året. Om en värmepump skulle producera värme till 

uppvärmningssystemets framledning skulle den få medelvärmefaktorn 4,9 medan motsvarande 

siffra för returledningen är 5,3. 

Om skillnaden mellan fram- och returledningstemperaturen är större ökar vinsten att leverera 

värmen till returledningen, Fig.7 visar motsvarande bild för ett 70°C-50°C system. 

Antal timmar 




800 

12 

700 

600 

500 

10 

8 

400 

6 

300 

200 

100 

4 

2 

0 

0 

10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 





Temperaturen i returledningen är relativt låg under stor del av året medan framledningen är 

betydligt högre. Medelvärmefaktorn för värmeleverans till fram- respektive returledningens 

temperatur är här 4,5 och 5,1. 

11 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Värmefaktor 

Värmefaktor

Kan värme levereras till ett lågflödessystem finns goda möjligheter att öka värmefaktorn ytterligare. 

I ett 70°C – 30°C system blir temperaturfördelningen i systemet enligt Fig.8. 

Antal timmar 




1800 

12 

1600 

1400 

10 

1200 

8 

1000 

800 

6 

600 

4 

400 

200 

2 

0 

0 

10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 





Här blir skillnaderna mellan fram- och returleverans stora, vilket även slår igenom för värmefaktorn. 

Medelvärmefaktorn för leverans till fram- respektive returledning är här 4,5 och 6,1. 

Temperaturen i kondensorn kommer dock att vara något högre än vad som framgår av ovanstående 

exempel. Vattnets temperatur höjs i kondensorn vilket innebär att vattentemperaturen 

när den passerat kondensorn har närmat sig uppvärmningssystemets framledningstemperatur. 

Temperaturhöjningen är dock, på grund av frånluftsvärmepumpens förhållandevis ringa effekt, 

relativt liten. Först när uppvärmningsbehovet är så lågt att värmepumpen kan täcka hela 

behovet kommer den att klara av att lyfta temperaturen till framledningens temperatur. 

Temperaturhöjning [°C] 

Värmepumpens höjning av uppvärmningssystemets 

returtemperatur vid olika systemtemperaturer 

55-45 70-50 70-30 

8,0 

7,0 

6,0 

5,0 

4,0 

3,0 

2,0 

1,0 

0,0 

-20 -10 0 10 20 30 

Utetemperatur 

Figur 9: Värmepumpens höjning av uppvärmningssystemets returtemperatur vid olika systemtemperaturer 

Figure 9:The temperature raise due to the heat pump at different design temperatures. 

12 

Värmefaktor

Beroende på vilka fram- och returtemperaturer systemet är dimensionerat för kommer värmepumpens 

påverkan på returtemperaturen att variera. I ett lågflödessystem kommer värmepumpen 

att höja temperaturen mer än i ett högflödessystem. Fig.9 visar hur värmepumpen 

påverkar returtemperaturen i vårt modellhus vid olika systemtemperaturer. Det ”knä” som 

syns när utetemperaturen är ca 12°C markerar den utetemperatur där värmepumpen klarar 

hela värmebehovet. När utetemperaturen sjunker ökar flödet i systemet samtidigt som värmepumpens 

andel av den totala värmeproduktionen minskar. 

Värmepumpens ringa temperaturhöjning innebär samtidigt att det är av mindre betydelse vilken 

framledningstemperatur systemet dimensioneras för eftersom värmepumpen ändå inte 

kommer att kunna höja vattentemperaturen så högt. 

Det är alltså viktigare med låg returtemperatur än låg framledningstemperatur för att få god 

värmefaktor. 

3.3 Sammanfattning av frånluftsvärmepumpens driftförutsättningar 

Exemplen ovan pekar på att en värmepump i en fastighet med tappvarmvattenberedning och 

uppvärmningssystem bör, för att få så bra värmefaktor som möjligt, arbeta mot ett uppvärmningssystem 

med låg returtemperatur enligt principen flytande kondensering. Uppvärmningssystemets 

begränsade drifttid kan dock innebära att värmepumpens totala producerade 

värmemängd blir låg. 

Vi kan samtidigt se att för att kunna hantera de kortvariga variationer i värmebehovet som 

beror på tappvarmvattenberedning bör värmepumpen arbeta mot en ackumulator (med fast 

kondensering). Drifttiden kan då bli lång men till priset av en låg värmefaktor. 

En avvägning måste då troligtvis ske mellan värmefaktor och drifttid. Eftersom de yttre förutsättningarna 

såsom uppvärmningssystemets systemtemperaturer, tappvarmvattenbehovet, 

energipris och klimat varierar mellan olika anläggningar kan en sådan avvägning troligtvis 

inte göras generell utan måste anläggningsanpassas. 

13

4. Kopplingsprinciper 

I tidigare kapitel har förutsättningarna för värmepumpar beskrivits utan att vi gått in djupare 

på hur de ska kopplas in på värmesystemet eller hur de ska styras. Inte heller har syftet med 

projektet, inkoppling med fjärrvärme som tillsatsvärme, berörts. I detta kapitel ska den rent 

fysiska sammankopplingen av värmepumpar och fjärrvärme behandlas. 

När man kopplar samman två värmeproducerande system krävs en hel del kunskap för att få 

dem att fungera väl tillsammans. Inkopplingen av värmepumpen mot det övriga värmesystemet 

samt styrning av både värmepump och fjärrvärme måste samverka. Utan kunskap om och 

erfarenhet av båda systemen finns stor risk att de inte fungerar väl tillsammans. 

För att säkerställa att de kopplingsprinciper som redovisas nedan verkligen har förutsättningar 

att fungera väl har ett urval skett i samarbete med fjärrvärmeleverantörer och tillverkare/konstruktörer 

av värmepumpsanläggningar. Urvalet har skett i två steg, inledningsvis har 

befintliga anläggningar som bedömts ha god funktion samt systemförslag från värmepumpstillverkare 

valts ut för ytterligare utvärdering. I ett andra steg har de kopplingsprinciper 

som uppfyller nedanstående urvalskriterier valts ut för att redovisas i rapporten. 

• Kopplingsprincipen ska vara enkel och lättöverskådlig. 

• Avkylning av fjärrvärmevattnet ska vara god. 

• Tappvarmvattenkvaliteten ska var fullgod. 

• Värmepumpen ska ges förutsättningar för god funktion. 

Urvalskriterierna är medvetet utformade så att de ger utrymme för visst godtycke i bedömningen, 

detta för att inte en i övrigt god lösning ska uteslutas för att den inte tillfullo uppfyller 

ett viss kriterium. Urvalskriterierna är valda i samförstånd med projektets referensgrupp. 

17 befintliga anläggningar med frånluftsvärmepump och fjärrvärme samt 12 systemlösningar 

från IVT:s systemhandbok [Ref.3] har granskats i projektet. Utifrån dem har fem kopplingsprinciper 

valts ut för ytterligare utvärdering. Slutligen har en vanligt förekommande kopplingsprincip 

för inkoppling av värmepump och fjärrvärme i småhus granskats. 

De anläggningar som granskats och redovisas i denna rapport är alltså inte med nödvändighet 

representativa för de inkopplingsprinciper som förekommer i landet utan är exempel på anläggningar 

som visat sig fungerar bra. Det finns utan tvekan ett flertal goda inkopplingsprinciper 

som inte redovisas i rapporten liksom det finns andra åsikter om vilka urvalskriterier 

som är viktiga. 

En värmepump kan kopplas in mot husets värmesystem på en mängd olika sätt, kopplingsprinciperna 

kan delas in i tre kategorier: 

1. System med värmepump inkopplade för både uppvärmning och tappvarmvattenberedning. 

2. System med värmepump inkopplade för enbart uppvärmning. 

3. System med värmepump inkopplade för enbart tappvarmvattenberedning. 

Ingen av de anläggningar som granskats i projektet är konstruerade med en värmepump inkopplad 

enbart för tappvarmvattenberedning, däremot var värmepumpen i flera anläggningar 

inkopplade enbart mot uppvärmningssystemet. I de fall där värmepumpen enbart var inkopplad 

mot uppvärmningssystemet var anläggningen endera nyligen ombyggd p.g.a. dålig funktion 

eller så var den ansluten till ett fjärrvärmenät där energipriset på sommaren var så lågt att 

det ansågs olönsamt att överhuvudtaget bereda tappvarmvatten med värmepump. 

14

4.1 System inkopplade för både uppvärmning och tappvarmvatten 

4.1.1 System med ackumulering av värmevatten, ”A1” 

Två anläggningar konstruerade enligt denna princip är utvärderade i projektet, båda försörjer 

relativt stora bostadskomplex i två olika fjärrvärmenät. Uppgifter om anläggningarna är tillhandahållna 

av konstruktören Anders Svanäng på Driftec AB [Ref.4]. Anläggningen på bilden 

är parallellkopplad men principen kan även användas på 2- och 3-stegskopplade fjärrvärmecentraler. 

VV 

KV 

AV 

SV1 SV2 

VV-VVX 

VP 

FJV 

P1 

FJV 

Figur 10: Principschema, Kopplingsprincip ”A1” 

Figure 10: Flow diagram, ”A1” 

I princip är anläggningen utformad så att värmepumpen jobbar mot en ackumulator med värmevatten 

som sedan shuntas till uppvärmningssystemet eller, via en värmeväxlare, används 

för momentan värmning av tappvarmvatten. Anläggningen styrs genom att: 

• Värmepumpen startar när den inkommande temperaturen understiger inställt minvärde 

och stoppar när den överstiger inställt maxvärde. 

• Cirkulationspumpen för värmepumpskretsen, P1, går kontinuerligt. 

• SV1 reglerar den utgående tappvattentemperaturen. 

• SV2 och SV3 styr i sekvens och reglerar den utgående uppvärmningstemperaturen efter 

en utetemperaturkompenserad kurva. 

Det innebär att när inget uppvärmningsbehov finns är SV3 stängd mot uppvärmningssystemet 

och värmevattnet går från värmepumpen till ackumulatorn via tappvarmvattenväxlaren ”VV- 

VVX”. Vid varmvattentappning kommer det inkommande kallvattnet att först förvärmas i 

fjärrvärmecentralens förvärmare, mellanvärmas av värme från värmepumpen för att slutligen 

värmas till rätt temperatur i eftervärmaren. 

När uppvärmningsbehovet ökar öppnar SV3 mot uppvärmningssystemet, om inte värmepumpen 

klarar att hålla rätt framledningstemperatur öppnar SV2. Vattnet i uppvärmningssystemet 

15 

SV3 

ACK. 

AV

förvärms då med fjärrvärme, mellanvärms med värmepumpen och temperaturen höjs till sist 

den sista biten i den sista fjärrvärmeväxlaren. 

Anläggningen kan vid första anblicken se komplicerad ut, men funktionen är enkel. Styrning 

av VV och värme kan göras helt separata och med standardkomponenter. Inkopplingen av 

fjärrvärme garanterar god avkylning medan värmepumpen får goda förutsättningar för långa 

drifttider. Kopplingsprincipen innebär dessutom att värmepumpen kan användas för värmning 

av tappvarmvatten utan risk för legionellatillväxt. 

Anläggningen kräver relativt stor mängd komponenter (dubbla fjärrvärmeväxlare och ackumulatortankar) 

och kräver i de flesta fall en hel del rörinstallation vilket kan vara kostsamt vid 

en nybyggnation. Vid ombyggnad av en befintlig anläggning finns dock redan en del av materialet 

på plats vilket då minskar investeringskostnaderna. 

De utvärderade anläggningarna har mycket god avkylning av fjärrvärmevattnet, den uppmätta 

årsmedelavkylningen är över 50°C med en uppmätt genomsnittlig värmefaktor på över tre. I 

ett av fallen stod värmepumpen för över 40% av byggnadens totala värmebehov. 


Värmepumpstillverkaren IVT har ställt samman och tillhandahåller en systemhandbok med 

förslag till lämpliga systemkopplingar för värmepumpsanläggningar [Ref.3]. Baserat på antalet 

lägenheter och val av tillsatsvärme föreslås olika kopplingsprinciper. De olika kopplingsprinciperna 

med fjärrvärme som tillsats skiljer sig framför allt genom hur tappvarmvattensystemet 

ansluts, vid större tappvarmvattenbehov ackumuleras större mängd tappvarmvatten. 

Vi har valt att granska en kopplingsprincip som föreslås för byggnader med 6-14 lägenheter. 

Denna kopplingsprincip har inte utvärderats i någon befintlig installation men ett flertal 

anläggningar av denna typ finns installerade idag. 

VV 

KV 

SV1 SV2 

Slingtank 

VP 

FJV 

P1 

FJV 

16 

SV3 

SV4 

Figur 11: Principschema, kopplingsprincip ”A2” 

Figure 11: Flow diagram, ”A2” 

FV

Värmepumpen värmer tappvarmvatten i en slingtank placerad mellan för- och eftervärmaren. 

När temperaturen i slingtanken uppnått rätt temperatur kopplas värmepumpen in mot uppvärmningssystemet 

parallellt med fjärrvärmeväxlaren. Nedan beskrivs översiktligt hur anläggningen 

styrs enligt de temperaturgränser som anges som defaultvärden i systemhandboken. 

• Värmepumpen startar när uppvärmningssystemets framledningstemperatur underskrider 

börvärdet med 5°C och stoppar då börvärdet överskrids med 5°C. Överskrider returtemperaturen 

till värmepumpen 48°C stoppas värmepumpen. 

• Cirkulationspumpen för värmepumpskretsen, P1, är i drift när värmepumpen går. 

• Om uppvärmningssystemets framledningstemperatur underskrider börvärdet med mer än 

5°C under 120 minuter och flödesvakten, FV, visar att flödet genom värmeväxlaren går åt 

rätt håll samt är tillräckligt stort öppnar SV2 till dess rätt framledningstemperatur uppnåtts. 

• När temperaturen i slingtanken understiger 45°C växlar SV3 över flödet till tappvattenvärmning. 

När temperaturen i slingtanken överstiger 47°C styr SV3 tillbaka flödet till 

uppvärmningssystemet. 


• SV4 stängs mot värmesystemet när P1 stannar. 

Då värmepumpen är inkopplad parallellt med fjärrvärmeväxlarna har kopplingsprincip ”A2” 

förutsättning att ge lika god avkylning av fjärrvärmevattnet som en konventionell fjärrvärmecentral. 

Värmepumpen får samtidigt förutsättningar för god funktion då värmefaktorn kan 

hållas hög samtidigt som drifttiderna bör kunna bli långa. 

Slingtanken består av en rörslinga som passerar genom en mantel med där värmevatten ackumuleras, 

vilket innebär att tappvarmvattnet värms momentant när det passerar genom slingtanken. 

Tappvarmvattenvolymen i rörslingan är dessutom liten vilket innebär att risken för 

legionellatillväxt är obefintlig. 

4.1.3 System med ackumulering av tappvarmvatten, ”B” 

En anläggning byggd enligt denna kopplingsprincip är utvärderad. Värmepumpen var ursprungligen 

inkopplad parallellt med fjärrvärmeväxlaren mot uppvärmningssystemet. När 

uppvärmningsbehovet var stort uppstod dock effektbrist i byggnaden eftersom ett oproportionerligt 

stort flöde gick via värmepumpen som inte klarade av att lyfta temperaturen tillräckligt 

mycket. Anläggningen byggdes om med värmepumpen inkopplad på uppvärmningssystemets 

returledning enligt figur 12. 

17

VV 

KV 

SV3 

ACK.1 

ACK.2 

P2 

VV-VVX 

SV5 

FJV 

FJV 

SV2 

Figur 12: Principschema, kopplingsprincip ”B” 

Figure 12: Flow diagram, ”B” 

Värmepumpen värmer tappvarmvatten i två ackumulatortankar, när de är fulladdade kopplas 

värmepumpen över till uppvärmningskretsens returledning. Uppvärmningssystemets framledningstemperatur 

upprätthålls sedan vid behov med fjärrvärme. Anläggningen styrs enligt 

nedan: 

• Värmepumpen och laddningspump P2 startar när temperaturen i botten på ackumulatorn 

understiger inställt värde. SV5 reglerar flödet genom tappvarmvattenväxlaren VV-VVX 

så att den ingående temperaturen till värmepumpen är konstant 53°C. När den ingående 

temperaturen till värmepumpen överstiger 55°C stoppar P2. Finns uppvärmningsbehov 

växlar då SV4 över till uppvärmningssystemet, annars stoppar värmepumpen. 

• Styrventil SV2 reglerar uppvärmningssystemets framledningstemperatur enligt en utetemperaturkorrigerad 

kurva. 

• Är utgående tappvarmvattentemperatur lägre än inställt börvärde öppnar SV3 och blandar 

in fjärrvärmevärmt tappvarmvatten. Vid behov öppnar SV2 i sekvens med SV3, denna 

funktion blockeras om temperaturen i ackumulatorn är högre än inställt värde. 

Inkopplingen av värmepumpen på uppvärmningssystemets returledning innebär att returen till 

fjärrvärmeväxlaren, och därigenom fjärrvärmens returtemperatur, blir högre än vad som är 

nödvändigt. Trots det har den utvärderade anläggningen mycket god avkylning (fjärrvärmevattnets 

medelreturtemperatur var, under perioden jan - maj 2003, 33°C) vilket torde bero på 

att frånluftsvärmepumpens ringa effekttillskott helt enkelt inte påverkar uppvärmningssystemets 

returtemperatur nämnvärt (jämför Fig.9). 

En klar nackdel med kopplingsprincipen är att varmvatten bereds och ackumulerad till en 

relativt låg temperatur. Legionellabakterien har god tillväxt upp till 45°C vilket innebär att det 

18 

SV1 

VP 

P1 

SV4

kan finnas risk för tillväxt i slingtanken. Om hög vattengenomströmningen kan garanteras, 

t.ex. genom använda små tankar, kan dock risken för tillväxt minskas. 

Genom att höja temperaturen i tanken kan, till priset av minskad värmefaktor risken för tillväxt 

dock minskas eller helt elimineras. 

Enligt Kurt Jonsson på Tomtberga Huge Fastigheter AB [Ref.5] är ackumulatortankarna 

medvetet snålt dimensionerade så att god vattengenomströmning ska garanteras, därigenom 

minskas risken för legionellatillväxt. 

4.2 System inkopplade för enbart uppvärmning 

4.2.1 System med två seriekopplade fjärrvärmeväxlare, ”C1” 

Den utvärderade anläggningen är ansluten till ett fjärrvärmenät med lågt energipris under 

sommarhalvåret och uppvärmning av tappvarmvatten med värmepump sommartid ansågs då 

vara oekonomiskt. Värmepumpen är därför enbart inkopplad mot uppvärmningssystemet. 

Anläggningen finns med i IVT:s systemhandbok som en referensanläggning. 

SV2 

FJV 

FJV 

Figur 13: Principschema, kopplingsprincip ”C1” 

Figure 13: Flow diagram, ”C1” 

Uppvärmningssystemet värms här av en för- och en eftervärmare för fjärrvärme med värmepumpen 

inkopplad parallellt med förvärmaren. Värmepumpen tar, via P1, ett delflöde från 

uppvärmningssystemets returledning som sedan värms till rätt temperatur i eftervärmaren. 

Värmepumpen styrs mot uppvärmningssystemet efter en utetemperaturkorrigerad kurva enligt 

principen flytande kondensering. Anläggningen styrs enligt nedan: 

• Värmepumpen startar när uppvärmningssystemets framledningstemperatur underskrider 

börvärdet med 5°C och stoppar då börvärdet överskrids med 5°C. 

• Om uppvärmningssystemets framledningstemperatur underskrider börvärdet med mer än 

5°C under 120 minuter öppnar SV2 till dess rätt framledningstemperatur uppnåtts. 

• Cirkulationspumpen för värmepumpskretsen, P1, är i drift när värmepumpen går. 

19 

VP 

P1

Eftersom värmepumpen enbart är inkopplad mot uppvärmningssystemet är anläggningen enkel 

och lättöverskådlig. Värmepumpen arbetar dessutom med låg kondensortemperatur vilket 

innebär att värmefaktorn blir hög. 

Inkopplingen mot värmesystemet påminner om den kopplingsprincip som Värmeverksföreningen 

(numera Svensk Fjärrvärme) rekommenderade tidigare [Ref.6]. Enligt den principen 

skulle dock en backventil monterades i uppvärmningssystemet mellan de två värmeväxlarna. 

Så länge som värmepumpens laddningspump inte tillåts starta om inte uppvärmningssystemets 

cirkulationspump går torde den dock inte behövas. 

Kopplingsprincipen innebär att avkylningen blir lika god som för motsvarande anläggning 

med konventionell fjärrvärmecentral. 

4.2.2 System med en fjärrvärmeväxlare, ”C2” 

Denna kopplingsprincip har vi funnit i fyra anläggningar i två fjärrvärmenät. Liksom för 

kopplingsprincip C1 är värmepumpen här enbart inkopplad mot uppvärmningssystemet. 

SV2 

FJV 

FJV 

Figur 14: Principschema, kopplingsprincip ”C2” 

Figure 14: Flow diagram, ”C2” 

Värmepumpen tar här, på samma sätt som för kopplingsprincip ”C1” ett delflöde från värmesystemets 

returledning. Vattnet från värmepumpen eftervärms sedan vid behov med fjärrvärmeväxlare. 

Anläggningen styrs på samma sätt som kopplingsprincip ”C1”. Inkopplingen av 

värmepumpen mot värmesystemet blir också här mycket enkel. 

Inkopplingen innebär på samma sätt som för kopplingsprincip ”B” att fjärrvärmens returtemperatur 

höjs något, framför allt när fjärrvärmetillskottet är lågt. Även denna kopplingsprincip 

gynnas dock av värmepumpens ringa effekt och avkylningen kan bli mycket god. Av de 

granskade anläggningarna varierar årsmedelavkylningen mellan 37°C och 54°C, i det senare 

fallet är uppvärmningssystemet dimensionerad som ett 60°C – 40°C system. 

4.3 System inkopplade enbart för tappvarmvattenberedning 

Ingen anläggning med frånluftsvärmepump inkopplad enbart för tappvarmvattenberedning är 

utvärderad i projektet. Faktum är att vi inte känner till om någon sådan anläggning är i drift 

idag. Eftersom energibehovet för tappvarmvatten och den tillgängliga energin från frånluftsvärmepumpen 

överensstämmer både i storlek och varaktighet vore det osannolikt om inga 

sådana anläggningar är byggda. 

20 

VP 

P1

Att varken vi eller våra kontaktpersoner känner till någon sådan anläggning får oss dock att 

tro att den inkopplingsprincipen är ovanlig. En möjlig anledning till det kan vara att en värmepump 

som enbart är kopplad till tappvarmvatten inte utnyttjas optimalt. De flesta värmepumpsanläggningar 

är konstruerade för att optimera värmepumpens drifttid och då måste den 

vara inkopplad mot både uppvärmnings- och tappvarmvattensystemet. En annan anledning 

kan vara att värmefaktorn, och därigenom energibesparingen kommer att bli låg. 

4.4 Värmepumpsystem för småhus 

Värmeanläggningar till småhus bör, för att vara lönsamma för tillverkaren och leverantören, 

vara så standardiserade att en och samma anläggning kan användas i hus av varierande storlek 

och i olika delar av landet. Detta gäller i hög grad även för frånluftsvärmepumpar för småhus, 

de är normalt byggda som en komplett enhet med varmvattenberedning, frånluftsfläkt och 

styr- och reglerutrustning. 

Frånluftsvärmepumpar är mycket vanliga i nybyggda småhus och de flesta småhustillverkarna 

erbjuder idag mer eller mindre färdiga standardlösningar. Värmesystemet i husen är ofta baserad 

på en frånluftsvärmepump kompletterad med elpatron för spetsvärme. 

För att anpassa denna standardlösning till nybyggnation av småhus i områden som är aktuella 

för fjärrvärmeanslutning eller för att möjliggöra anslutning av befintliga småhus med frånluftsvärmepump 

till fjärrvärmenätet, erbjuder de större värmepumpstillverkarna separata 

fjärrvärmetillsatser. 

Tillsatserna är då konstruerade för att ersätta den elpatron för spetsvärme som normalt monteras 

i frånluftsvärmepumpar och styrs via värmepumpens reglercentral. Fjärrvärmetillsatsen 

monteras i ett skåp intill värmepumpen och ansluts enligt Fig.15. 

SV2 

FJV 

FJV 

P1 

VV 

KV 

SV3 

Figur 15: Principschema, kopplingsprincip för småhus 

Figure 15: Flow diagram, ”single family buildings” 

De vanligaste värmepumparna avsedda för småhus har en dubbelmantlad varmvattenberedare 

enligt Fig.15. Värmepumpen värmer då vattnet i manteln som i sin tur värmer tappvarmvattnet 

i tappvarmvattenberedaren. Anläggningen styrs då enligt följande: 

• Värmepumpen startar när temperaturen i dubbelmanteln understiger inställt minvärde och 

stoppar då temperaturen överskrider maxvärdet. 

21 

SV4

• Om temperaturen i manteln understiger minvärde under tillräckligt lång tid startar laddningspump 

P1. 

• SV2 konstanthåller fjärrvärmens returtemperatur (NIBE, FJVM 110) eller så styrs den 

mot temperaturen i dubbelmanteln (IVT 630), se kommentarer nedan. 


• SV4 reglerar uppvärmningssystemets framledningstemperatur. 

De två fjärrvärmetillsatser som granskats skiljer sig åt genom det sätt på vilken reglerventilen 

SV2 styrs. NIBE använder en termisk ventil som konstanthåller returtemperaturen till fjärrvärmenätet 

medan IVT har valt att styra ventilen mot temperaturen i dubbelmanteln. 

Inkopplingen av värmepumpen mot den ackumulerande dubbelmanteln och fjärrvärmetillsatsen 

som ersättning för elpatronen innebär att anläggningen blir enkel och lättförståelig. Nackdelen 

är att värmefaktorn blir låg då värmepumpen alltid arbetar mot en hög temperatur samtidigt 

som fjärrvärmereturens temperatur blir hög. 

4.5 Simulering av kopplingsprinciperna 

En slutsats man kan dra av kapitel tre är att värmepumpen måste vara inkopplad mot både 

uppvärmning- och tappvarmvattensystemet om den ska utnyttjas maximalt. Problem med den 

typen av system är att värmefaktorn blir låg vid tappvarmvattenberedning om det ska värmas 

till tillräckligt hög temperatur. 

Eftersom hela syftet med att installera en värmepump faller om värmefaktorn är för låg måste 

den beaktas vid val av kopplingsprincip. Vilken kopplingsprincip som är mest lönsam för en 

viss fastighet beror av förhållandet mellan installationskostnaden, elpriset, fjärrvärmepriset, 

värmefaktorn, fastighetens energibehov och värmepumpens drifttid. 

De kopplingsprinciper som redovisats tidigare bör alltså utvärderas med avseende på dessa 

faktorer. För att försöka utröna skillnaderna mellan de olika kopplingsprinciperna på ett någorlunda 

rättvist vis har simuleringar genomförts på modellhuset. Simuleringarna har utförts 

för tre typfall som representerar de olika kopplingsprinciperna. 

• Typfall 1 

Värmepumpen jobbar här mot en ackumulator med värmevatten som används både för tappvarmvattenvärmning 

och för uppvärmning. Ackumulatortemperaturen är ca 45°C vilket motsvarar 

en kondenseringstemperatur på 50°C. Tappvarmvattnet eftervärms av fjärrvärme till 

55°C Typfall 1 är baserat på kopplingsprincip ”A1”. 

• Typfall 2a 

Även här jobbar värmepumpen mot både tappvarmvatten och uppvärmningssystem, skillnaden 

mot Typfall 1 är att tappvarmvatten bereds i en ackumulator och varmhålls vid 45°C 

(kondensortemperaturen är då 50°C). När ackumulatorn är fulladdad kopplar värmepumpen 

över till uppvärmningssystemet där den arbetar enligt principen flytande kondensering. Kondensortemperaturen 

är då 5°C högre än uppvärmningssystemets framledning. Tappvarmvattnet 

eftervärms även här av fjärrvärme till 55°C. Typfall 2a är baserat på kopplingsprinciperna 

”A2” och ”B”. 

• Typfall 2b 

Detta typfall är identiskt med typfall 2a bortsett från att tappvarmvattentemperaturen i ackumulatortanken 

håller de av Boverket rekommenderade 60°C, kondensortemperaturen är då 

65°C vid tappvarmvattenberedning. 

22

• Typfall 3 

Värmepumpen arbetar här enbart mot uppvärmningssystemet. Värmepumpen arbetar med 

flytande kondensering och en kondenseringstemperatur som är 5°C högre än uppvärmningssystemets 

framledningstemperatur. Typfall 3 är baserad på kopplingsprincip ”C1” och ”C2” 

bortsett från att i simuleringarna är kondenseringstemperaturen beroende av uppvärmningssystemets 

framledning i stället för dess returledning. Eftersom simuleringarna är gjorda på ett 

lågtemperatursystem (55°C – 45°C) torde dock avvikelsen vara liten. 

4.5.1 Resultat från simuleringarna 

De viktigaste beräkningsresultaten är sammanställda i Tabell 2 nedan. Noteras bör att 

”Typfall 2b”, som har störst värmeleverans från värmepumpen även har den högsta elförbrukningen 

och den lägsta värmefaktorn samtidigt som motsatt förhållande råder för ”Typfall 3”. 

Tabell 2: Resultat från simuleringar, typfall 1-3 

Table 2: Simulation results, type 1-3 

Typfall Energi från VP Elförbrukning Totalvärmefaktor 

1 115 MWh 36 MWh 3,2 

2a 105 MWh 29 MWh 3,6 

2b 119 MWh 38 MWh 3,1 

3 95 MWh 22 MWh 4,2 

Eftersom den kopplingsprincip som har det energimässigt största utnyttjande av värmepumpen 

samtidigt har den sämsta värmefaktorn är det svårt att direkt se vilken av systemen som är 

mest ekonomiskt fördelaktigt. För att göra en ekonomisk utvärdering måste den levererade 

värmen från värmepumpen och dess värmefaktor sättas i relation till det rådande el- och fjärrvärmepriset 

samt investeringskostnaden. 

Simuleringarna ovan baseras på det ”modellhus” vi tidigare beskrivit, troligtvis skulle simuleringar 

utförda på ett hus med andra egenskaper, t.ex. ventilationsflöde, inomhustemperatur 

eller klimat, ge ett annat resultat. Antalet variabler är dock så många att resultaten blir alltför 

svåröverskådliga. Då syftet med simuleringarna dessutom varit att åskådliggöra skillnaden 

mellan kopplingsprinciperna har inga sådana simuleringar utförts. 

4.6 Ekonomi 

För att kunna göra en ekonomisk värdering har resultaten redovisade i Tabell 2 kompletterats 

med el- fjärrvärmepriser, resultatet kan utläsas i Fig.16 och Fig.17 nedan. Eftersom de faktiska 

energipriserna inte är så intressanta som förhållandet mellan dem är beräkningarna redovisade 

med relativa energipriser. 

I Fig.16 visas hur den totala energikostnaden varierar med det relativa elpriset. Beräkningarna 

är utförda enligt Ekv.3, energiförbrukningar och energibehov är baserade på årsbasis medan 

energipriserna är årsmedelvärden. 

K 

Q 

K 

× 

+ Q 

l = 

el 

el 

K fv 

Ql 

fv 

ekv.3 

23

Där: 

Qel = Elförbrukning (MWh) 

Qfv = Fjärrvärmeförbrukning (MWh) 

Ql = Totalt energibehov (MWh) 

Kel = Elpris (SEK/MWh) 

Kfv = Fjärrvärmepris (SEK/MWh) 

Kl = Total relativ energikostnad (%) 

Den totala energikostnaden för kombinationen fjärrvärme/värmepump ställs här i relation till 

energikostnaden för ett helt fjärrvärmevärmt hus. Energikostnaden består för enkelhetens 

skull enbart av ett rörligt energipris. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

Energikostnad jämfört med helt fjärrvärmevärmevärmt hus 

Typfall 1 Typfall 2a Typfall 2b Typfall 3 

1 1.5 2 2.5 3 

El-pris/FV-pris 

Figur 16: Relativ kostnad mot relativt elpris för typfall 1-3 

Figure 16: The relative heatingcost plotted against the relative electricity cost, Type 1-3 

Enligt Fig.16 har ”Typfall 1” och ”Typfall 2b” de lägsta energikostnaderna så länge elpriset är 

relativt lågt i förhållande till fjärrvärmepriset. Om förhållandet elpris/fjärrvärmepris är större 

än ca 1,5 kommer ”Typfall 3" att ha lägst total energikostnad. Ju högre kvoten el- 

/fjärrvärmepris är desto större betydelse får alltså värmefaktorn. Noteras kan också att först 

när kvoten mellan el- och fjärrvärmepris överstiger anläggningens totalvärmefaktor är totalkostnaden 

högre än motsvarande energikostnad för en helt fjärrvärmevärmt byggnad. 

I Fig.16 beskrivs hur det totala energipriset varierar med förhållandet elpris/fjärrvärmepris för 

de olika typfallen utan hänsyn till investeringskostnaden vid installationen. Eftersom investeringskostnaden 

för värmepumpar ofta uppges i kostnad per installerad värmeeffekt är det 

intressant att se vilket investeringsutrymme de olika typfallen har för olika energiprisförhållanden, 

Fig.17 nedan beskriver detta samband. 

Investeringsutrymmet är beräknat med nuvärdesmetoden enligt Ekv.4. Kalkylräntan är 6%, 

nusummefaktorn 7,36, avskrivningstiden 10 år och fjärrvärmepriset är 400 SEK/MWh, alla 

priser exklusive mervärdesskatt. 

24

⎛ ⎛ K ⎞⎞ 

⎜ 

⎟ NF 

= ⎜ 

⎟ 

ekv.4 

⎝ ⎝ 

⎠⎠ 

Pvp 

el 

I Ql 

− Q fv + Qel 

× × K fv × 

⎜ ⎜ K ⎟⎟ 

fv 

Där: 

I = Investeringsutrymme (SEK) 

NF = Nusummefaktorn 

Pvp = Värmepumpens nominella värmeeffekt (kW) 

SEK/kW 

16000 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

Investeringsutrymme för frånluftsvärmepumpar 

avskrivningstid 10 år 

Typfall 1 Typfall 2a Typfall 2b Typfall 3 

Nyckeltal, installationskostnad 

1 1.5 2 2.5 3 

El-pris/FV-pris 

Figur 17: Investeringsutrymme mot relativt elpris för typfall 1-3 

Figure 17: Investment margin plotted against the relative electricity cost, Type 1-3 

Resultaten överensstämmer med energikostnadsberäkningarna i så mån att ”Typfall 1” har det 

största investeringsutrymmet vid lågt relativt elpris medan ”Typfall 3” är det bästa valet vid 

högre relativt elpris. 

Ett vanligt nyckeltal för värmepumpars investeringskostnad är femtusen kronor per installerad 

kilowatt värmeeffekt. Enligt det nyckeltalet är installation av en värmepump ekonomiskt försvarbart 

för alla typfall så länge det relativa elpriset är mindre än 2,4. Om beräkningarna ovan 

görs med ett annat fjärrvärmepris påverkas värmepumpanläggningarnas lönsamhet. Höjs 

fjärrvärmepriset till 600 SEK/MWh ökar investeringsutrymmet med ca 50%, vilket naturligtvis 

är en betydande skillnad. 

4.6.1 Värmepumpsystem för småhus 

Ovanstående beräkningar och simuleringar baseras på ett flerbostadshus men samma principer 

gäller även för småhus. Den systemlösning för villor vi granskat påminner i allt väsentligt om 

”Typfall 1”. I småhus arbetar värmepumpen dock med en högre kondensortemperatur eftersom 

tappvarmvattnet ska konstanthållas på ca 50°C. 

Man illustrerar enkelt hur förhållandet mellan installationskostnad, elpris, fjärrvärmepris och 

totalvärmefaktor blir för småhus genom ett räkneexempel. 

25

Antag att en frånluftsvärmepump med fjärrvärme som spets ska installeras i ett hus med ett 

totalt värmebehov på 20 MWh/år. Frånluftsvärmepumpen antas stå för 50 % av det totala 

värmebehovet. Om man antar att värmepumpens verkningsgrad jämfört med en ideal process 

är 0,5 och kondensor- och förångartemperaturerna är 55°C respektive 0°C (i analogi med 

tidigare beräkningsvärden) blir värmefaktorn 2,9 (enligt Ekv.2). 

Den relativa energikostnaden kan då beräknas med Ekv.3. Om man antar att elpriset är 1,5 

gånger större än fjärrvärmepriset blir den relativa energikostnaden 76 %. Med ett fjärrvärmepris 

på 600 SEK/MWh (det är rimligt att anta att energipriset för småhus är något 

högre än för flerbostadshus, elpriset blir då 900 SEK/MWh, vilket är rimligt) blir det totala 

investeringsutrymmet enligt Ekv.4 ca 21 000 kr. Installationskostnaden för en frånluftsvärmepump 

i ett småhus är, enligt Energimyndigheten [Ref.7] mellan 25 000 kr och 55 000 kr. Det 

är alltså betydligt svårare att räkna hem en installation av frånluftsvärmepump och fjärrvärme 

i ett småhus än i ett flerbostadshus. 

26

5. Resultat och Diskussion 

Målet med projektet var att ta fram förslag på principscheman och styrstrategier för kombinationen 

frånluftsvärmepump och fjärrvärmecentral. För att finna lämpliga lösningar har ett urval 

av befintliga anläggningar och systemlösningar utvärderats. Med stor sannolikhet finns 

förutom dessa andra lämpliga kopplingsprinciper som inte kommit till vår kännedom och 

sålunda inte utvärderats i projektet. Vi gör alltså inte anspråk att därför vara nytänkande eller 

att rapporten ska vara heltäckande. 

Fyra av de utvärderade kopplingsprinciperna utmärker sig genom att de väl uppfyller de kriterier 

som ställts samtidigt som de visat sig vara de ekonomiskt mest fördelaktiga. Vilken av 

kopplingsprinciperna som är mest lämplig beror på de aktuella förutsättningarna. 

5.1 Kopplingsprinciper för flerbostadshus 


När skillnaden mellan el- och fjärrvärmepris är lågt är det ekonomiskt fördelaktigt att låta 

värmepumpen producera värme till både tappvarmvatten och uppvärmning. Värmepumpen 

kan arbeta med relativt låg värmefaktor och ändå vara lönsam. Kopplingsprincip ”A1” ger 

dessutom möjlighet att värma tappvarmvatten med värmepump vid en relativt låg temperatur 

(och därmed förhållandevis hög värmefaktor) utan ackumulering av tappvarmvatten. 

En anläggning av denna typ kräver en del investeringar då det behövs flera värmeväxlare och 

minst en ackumulatortank. Funktionen är dock enkel och fjärrvärmevattnets avkylning är lika 

god som en motsvarande fjärrvärmecentral utan värmepump. 

Kopplingsprincipen kan med fördel användas vid ombyggnation av en befintlig anläggning 

där ackumulatortankar och värmeväxlare kan återanvändas. Då värmepumpen arbetar mot en 

ackumulatortank kommer kopplingsprincipen dessutom att fungera oavsett om värmepumpen 

har hög eller låg värmeeffekt. 


Liksom för kopplingsprincip ”A1” kommer denna kopplingsprincip mest till sin rätt när skillnaden 

mellan el- och fjärrvärmepriset är lågt, marginalerna är dock större med denna kopplingsprincip. 

Detta på grund av att värmepumpen arbetar med principen ”flytande kondensering” 

när den går mot uppvärmningssystemet vilket innebär att värmefaktorn blir högre. 

Tappvarmvatten kan även här värmas med värmepumpen vid låg temperatur och relativt hög 

värmefaktor. 

Jämfört med ”A1” kräver denna kopplingsprincip inga ackumulatortankar (förutom slingtanken) 

och ett mindre antal värmeväxlare. Dock är styr- och reglerfunktionerna något mer 

invecklade med ytterligare en reglerkrets och fler komponenter. 

5.1.3 System för enbart uppvärmning, ”C1” 

Vid större skillnad mellan el- och fjärrvärmepris ökar värmefaktorns betydelse för anläggningens 

lönsamhet och det blir allt viktigare att värmepumpens kondensortemperatur kan 

hållas låg. Kopplingsprincip ”C1” låter värmepumpen arbeta mot uppvärmningssystemets 

returledning som i normala fall under större delen av året håller låg temperatur. Värmepumpens 

lönsamhet ökar om ett lågtemperatursystem används. 

27

Kopplingsprincipen är lätt att förstå funktionsmässigt. Liksom för kopplingsprincip ”A1” och 

”A2” kommer fjärrvärmevattnets avkylning att vara lika god som motsvarande fjärrvärmevärmda 

anläggning. Kopplingsprincipen är mindre lämplig om värmepumpens värmeeffekt är 

hög eftersom det leder till onödigt korta gångtider. 

5.1.4 System för enbart uppvärmning, ”C2” 

Detta är en mycket enkel inkopplingsprincip med samma för- och nackdelar som ”C1” ovan. 

Värmepumpens inkoppling på uppvärmningssystemets returtemperatur innan fjärrvärmeväxlaren 

innebär dock att kopplingsprincipen orsakar en viss höjning av fjärrvärmevattnets returtemperatur. 

Kopplingsprincipen är mindre lämplig om uppvärmningssystemet är injusterat som ett lågflödessystem 

eller om värmepumpen har hög värmeeffekt. Det låga medieflödet kommer då att 

innebära att temperaturhöjningen blir relativt hög vilket resulterar i hög fjärrvärmereturtemperatur. 

Omvänt gäller att vid högflödessystem eller med värmepumpar med låg värmeeffekt 

blir höjningen av returtemperaturen liten. 

Kopplingsprincipen kommer alltså att innebära att fjärrvärmens returtemperatur blir något 

högre än nödvändigt, men är förutsättningarna de rätta kommer den höjningen att vara marginell. 

Till kopplingsprincipen fördelar hör är att den är mycket enkel och lättöverskådlig samtidigt 

som den är väl lämpad för ombyggnad av befintliga anläggningar. 

5.1.5 Ekonomi 

Hur lönsam installation en frånluftsvärmepump är för fastighetsägaren hänger på att förhållandet 

mellan investeringskostnad, värmepumpens drifttid, fastighetens energibehov, värmefaktorn 

och relationen mellan el- och fjärrvärmepriset är fördelaktigt. 

Beräkningar utförda på simulerade anläggningar tyder på att installationen av en frånluftsvärmepump 

mycket väl kan vara lönsam upp till en jämförelsevis hög el-/fjärrvärmepriskvot. 

Vid jämförelsen mellan olika kopplingsprinciper visade det sig också att anläggningar där 

värmepumpen enbart producerar värme till husets uppvärmningssystem ofta blir ekonomiskt 

fördelaktiga jämfört med anläggningar där värmepumpen används för både tappvarmvatten 

och uppvärmning. Den högre värmefaktorn väger då upp det faktum att värmepumpens drifttid 

blir kortare. 

Jämförelsen baserar sig på simuleringarna utförda på ett specifikt hus under vissa förhållanden, 

ändras dessa förhållanden kommer resultatet sannolikt att påverkas. Eftersom 

simuleringarna framför allt syftade till att jämföra de olika kopplingsprincipernas förutsättningar 

har inga mer utförliga studier gjorts på hur resultatet påverkas om dessa förhållanden 

ändras. 

Den prisjämförelse som gjorts i rapporten är dessutom något missvisande då beräkningsmodellen 

inte tar hänsyn till att fjärrvärmepriset för en fastighet med frånluftsvärmepump 

rimligtvis bör vara högre än fjärrvärmepriset för en helt fjärrvärmevärmd fastighet. 

I en fastighet där fjärrvärme används som spets för en värmepumpsanläggning blir fjärrvärmeleverantörens 

kostnadsbild annorlunda jämfört med en fastighet som är helt fjärrvärmevärmd. 

Energiuttaget till fastigheten kommer då främst att ske när produktionskostnaden är 

som högst samtidigt som den lägre energiförbrukningen innebär att avkastningen på investeringar 

i produktionsanläggningar och distributionssystem blir låg. 

Den högre energi- och investeringskostnaden i förhållande till den levererade energin motiverar 

alltså att fjärrvärmeleveransen till en fastighet med frånluftsvärmepump prissätts på ett sätt 

28

som motsvarar fjärrvärmesystemets marginalkostnader. Risken finns annars att kostnadsfördelningen 

i kundkollektivet snedvrids. 

5.2 Kopplingsprinciper för småhus 

Kopplingsprincipen för frånluftsvärmepump och fjärrvärme i småhus skiljer sig från de vanligare 

kopplingsprinciperna för flerbostadshus. I de kopplingsprinciper för småhus som granskats 

i projektet används fjärrvärme som ersättning till en elpatron i en redan färdig systemlösning 

med frånluftsvärmepump. Fjärrvärmecentralen är då en fristående modul ock den 

kopplingsprincip som används innebär att tappvarmvattnet värms via värmevattnet. Anläggningen 

blir enkel och fungerar väl men eftersom värmepumpen konstant måste arbeta mot en 

hög temperatur blir värmefaktorn relativt låg. Ur fjärrvärmeleverantörens synpunkt är den 

kopplingsprincip som studerats ej acceptabel då den ofrånkomligt leder till höga returtemperaturer. 

Den relativt låga värmefaktorn i kombination med förhållandevis hög installationskostnad 

innebär dessutom att kombinationen torde bli lönsam för fastighetsägaren först när elpriset är 

mycket lågt i förhållande till fjärrvärmepriset. Tillämpas dessutom marginalprissättning för 

fjärrvärme kommer fastighetsägarens lönsamhet att minska ytterligare. 

När denna rapport skrevs fanns inga certifierade (P-märkta) fjärrvärmemoduler. Ett krav som 

Svensk Fjärrvärme (f.d. Fjärrvärmeföreningen) ställer på fjärrvärmecentraler för småhus. 

5.3 Frånluftsvärmepumpar och fjärrvärme i ett systemperspektiv 

I rapporten har kombinationen värmepump och fjärrvärme framför allt diskuterats ur fastighetsägarens 

och till viss del fjärrvärmeleverantörens perspektiv. Det har visats att under de 

rätta förutsättningarna kan installation av en frånluftvärmepump vara lönsam för fastighetsägaren 

samtidigt som fjärrvärmecentralens avkylning är god. 

Fjärrvärmeleverantören påverkas dock ändå negativt, dels genom minskad energiförsäljning 

och ogynnsamt effektuttag, men också genom att värmeunderlaget för eventuell kraftvärmeproduktion 

minskar. Fjärrvärmeleverantören har dock möjlighet att påverka situationen 

genom att prissätta fjärrvärme på ett sådant sätt att värmepumpsalternativet inte blir intressant 

för fastighetsägaren. Det kan t. ex. ske genom marginalprissättning av fjärrvärmeleveransen 

till fastigheter med värmepumpar. 

Hur förekomsten av frånluftsvärmepumpar i fjärrvärmeanslutna byggnader ska bedömas ur ett 

samhällsekonomiskt eller miljömässigt perspektiv är inte helt enkelt. Visserligen minskas ett 

eventuellt kraftvärmeunderlag i fjärrvärmenätet samtidigt som elanvändningen ökar, men 

samtidigt minskar byggnaderna sina värmeförluster. 

Finns ingen kraftproduktion i fjärrvärmenätet kommer den tillförde värmeenergin från en 

korrekt installerad frånluftsvärmepump att framför allt ersätta fjärrvärmenätets marginalproduktion. 

Ur miljösynpunkt innebär det att den miljöpåverkan fjärrvärmenätets marginalproduktion 

har måste jämföras med miljöpåverkan från marginalelproduktionen. 

Vid kraftvärmeproduktion blir bilden mer komplex, även här ersätter en värmepump marginalproduktionen 

i fjärrvärmenätet. Samtidigt innebär dock det minskade kraftvärmeunderlaget 

att el från förhållandevis miljövänlig elproduktion som annars skulle kunna ersätta el från 

kolkondenskraftverk kan minska. 

29

6. Slutsatser 

Frånluftsvärmepumpar är, liksom fjärrvärme, ett uppvärmningsalternativ med höga installationskostnader 

och låga driftskostnader. Båda systemen är med andra ord lämpliga som basvärmeanläggningar 

vilket innebär att kombinationen inte är helt lyckad. Att dessutom båda 

systemen vill ”lägga beslag” på värmesystemets lägsta tillgängliga temperatur gör att kombinationen 

dessutom kan vara tekniskt svårgenomförbar. 

Det kan dock finnas nog så goda skäl att installera en frånluftsvärmepump i kombination med 

fjärrvärme. I många fastigheter är t.ex. en frånluftsvärmepump det enda praktiska alternativet 

för återvinning av värme ur ventilationsluften. 

Fyra av de kopplingsprinciper för frånluftsvärmepump och fjärrvärmecentral som utvärderats 

i projektet för har visat sig väl uppfylla de funktionsmässiga och ekonomiska krav som ställts. 

Kopplingsprinciperna skiljer sig funktionsmässigt och till viss del även resultatmässigt från 

varandra, dessa olikheter beskrivs mer utförligt i rapporten. 

Andra viktiga resultat och slutsatser från projektet sammanfattas nedan: 

• Förutsatt att elpriset inte är alltför mycket högre än fjärrvärmepriset kan en installation av 

en frånluftsvärmepump med fjärrvärme som spets mycket väl vara lönsam för fastighetsägaren. 

Detta gäller framför allt i flerbostadshus, för att en installation av frånluftsvärmepump 

i småhus ska vara lönsam krävs att elpriset är mycket lågt i förhållande till fjärrvärmepriset. 

• För småhus är kombinationen frånluftsvärmepump och fjärrvärme, med de förutsättningar 

vad gäller kopplingsprincip, installationskostnader och energipris som gäller idag, en 

mindre lämplig lösning både för fastighetsägaren och fjärrvärmeleverantören. 

• Är skillnaden mellan el- och fjärrvärmepris lågt är det troligtvis lönsamt för fastighetsägaren 

att låta värmepumpen producera värme enbart till uppvärmningssystemet medan 

tappvarmvattnet värms med fjärrvärme. Värmepumpens totala drifttid kommer då att vara 

kort jämfört med en anläggning där värmepumpen producerar värme till både tappvarmvatten 

och uppvärmning men det vägs upp av högre värmefaktor. En sådan anläggning 

kan dessutom göras väldigt enkel. 

• En enkel och lättöverskådlig anläggning leder till att drift- och underhållsarbetet blir väsentligt 

förenklat. Bristande funktion som följd av onödigt komplicerade anläggningar är 

enligt vår erfarenhet ett av de primära skälen till att många anläggningar inte fungerar så 

bra som de skulle kunna göra. 

• Marginalprissättning av den fjärrvärme som används till spets till en frånluftsvärmepump 

är i högsta grad motiverad. Samtidigt minskar en sådan prissättning frånluftsvärmepumpens 

konkurrenskraft gentemot fjärrvärme. 

30

Referensförteckning 

1. NOWACKI, JAN-ERIK 

Värmepumpar för större hus (FVF 2000:15) 

ISSN 1401-9264 

Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB, Stockholm 2000 

2. Boverkets byggregler, BBR 99 

ISBN 91-7147-454-4 

Boverket, 1998 

3. IVT Systemhandbok fastighet 2002 

Programvara, CD-ROM 

IVT Industrier AB, 2003 

4. SVANÄNG, ANDERS 

Driftec AB 

Personliga kontakter, 2003 

5. KURT JONSSON 

Tomtberga Huge Fastigheter AB 

Personliga kontakter, 2003 

6. Fjärrvärmeanslutning – Instruktion för större anläggningar. 

Svenska Värmeverksföreningen, Stockholm 1983 

7. Villavärmepumpar 

Broschyr, Energimyndigheten (ET 21:2002) 

Energimyndigheten 2002

Rapportförteckning 

Samtliga rapporter kan beställas hos Svensk Fjärrvärmes Förlagsservice. 

Telefon: 026 – 24 90 24, Telefax: 026 – 24 90 10, www.fjarrvarme.org 

Nr Titel Författare Publicerad 

2003-10-09 

FORSKNING OCH UTVECKLING – RAPPORTER 

1 Inventering av skador på befintliga skarvar med CFC-blåsta 

respektive CFC-fria fogskum 

Hans Torstensson maj-96 

2 Tryckväxlare – Status hösten 1995 Bror-Arne Gustafson 

Lena Olsson 

maj-96 

3 Bevakning av internationell fjärrvärmeforskning Sture Andersson 

Gunnar Nilsson 

maj-96 

4 Epoxirelining av fjärrvärmerör Jarl Nilsson sep-96 

5 Effektivisering av konventionella fjärrvärmecentraler 

(abonnentcentraler) 

6 Auktorisation av montörer för montage av skarvhylsor och isolering 

Former och utvärdering 

Lena Råberger 


okt-96 

Lars-Åke Cronholm okt-96 

7 Direkt markförlagda böjar i fjärrvärmeledningar Jan Molin 

Gunnar Bergström 

8 Medierör av plast i fjärrvärmesystem Håkan Walletun 

Heimo Zinko 

9 Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten i 

kulvertisolering av polyuretanskum 

Lars-Åke Cronholm 

Hans Torstensson 

dec-96 

dec-96 

dec-96 

10 Dynamiska värmelaster från fiktiva värmebehov Sven Werner mars-97 

11 Torkning av tvätt i fastighetstvättstugor med fjärrvärme H. Andersson 

J. Ahlgren 

12 Omgivningsförhållandenas betydelse vid val av strategi för 

Sture Andersson 

ombyggnad och underhåll av fjärrvärmenät. Insamlingsfasen Jan Molin 

Carmen Pletikos 

13 Svensk statlig fjärrvärmeforskning 1981-1996 Mikael Henriksson 

Sven Werner 

14 Korrosionsrisker vid användning av stål- och plaströr i 

fjärrvärmesystem – en litteraturstudie 

15 Värme- och masstransport i mantelrör till ledningar 

för fjärrkyla och fjärrvärme 

16 Utvärdering av fuktinträngning och gasdiffusion 

hos gamla kulvertrör ”Hisings-Backa” 

maj-99 

dec-97 

dec-97 

Peeter Tarkpea dec-97 

Daniel Eriksson 

Bengt Sundén 

dec-97 

Ulf Jarfelt dec-97 

17 Kulvertförläggning med befintliga massor Jan Molin 


Stefan Nilsson 

dec-97 

18 Värmeåtervinning och produktion av frikyla – två sätt att öka 

marknaden för fjärrvärmedrivna absorptionskylmaskiner 

Peter Margen dec-97 

19 Projekt och Resultat 1994-1997 Anders Tvärne mars-98


20 Analys av befintliga fjärrkylakunders kylbehov Stefan Aronsson 

Per-Erik Nilsson 

21 Statusrapport 

Trycklösa Hetvattenackumulatorer 

22 Round Robin 

test av isolerförmågan hos fjärrvärmerör 

03-10-09 

Mats Lindberg 

Leif Breitholtz 

mars-98 

maj-98 

Ulf Jarfelt maj-98 

23 Mätvärdesinsamling från inspektionsbrunnar i fjärrvärmesystem Håkan Walletun juni-98 

24 Fjärrvärmerörens isolertekniska långtidsegenskaper Ulf Jarfelt 

Olle Ramnäs 

25 Termisk undersökning av koppling av köldbärarkretsar till 

fjärrkylanät 

juni-98 

Erik Jonson juni-98 

26 Reparation utan uppgrävning av skarvar på fjärrvärmerör Jarl Nilsson 

Tommy Gudmundson 

27 Effektivisering av fjärrvärmecentraler – metodik, nyckeltal 

och användning av driftövervakningssystem 

juni-98 

Håkan Walletun apr-99 

28 Fjärrkyla. Teknik och kunskapsläge 1998 Paul Westin juli-98 

29 Fjärrkyla – systemstudie Martin Forsén 

Per-Åke Franck 

Mari Gustafsson 

Per-Erik Nilsson 

30 Nya material för fjärrvärmerör. Förstudie/litteraturstudie Jan Ahlgren 

Linda Berlin 

Morgan Fröling 

Magdalena Svanström 

juli-98 

dec-98 

31 Optimalt val av värmemätarens flödesgivare Janusz Wollerstrand maj-99 

32 Miljöanpassning/återanvändning av polyuretanisolerade fjärrvärmerör Morgan Fröling dec-98 

33 Övervakning av fjärrvärmenät med fiberoptik Marja Englund maj-99 

34 Undersökning av golvvärmesystem med PEX-rör Lars Ehrlén apr-99 

35 Undersökning av funktionen hos tillsatser för fjärrvärmevatten Tuija Kaunisto 

Leena Carpén 

maj-99 

36 Kartläggning av utvecklingsläget för ultraljudsflödesmätare Jerker Delsing nov-99 

37 Förbättring av fjärrvärmecentraler med sekundärnät Lennart Eriksson 


38 Ändgavlar på fjärrvärmerör Gunnar Bergström 


39 Användning av lågtemperaturfjärrvärme Lennart Eriksson 

Jochen Dahm 

Heimo Zinko 

40 Tätning av skarvar i fjärrvärmerör med hjälp av material 

som sväller i kontakt med vatten 

Rolf Sjöblom 

Henrik Bjurström 


maj-99 

sept-99 

sept-99 

nov-99


41 Underlag för riskbedömning och val av strategi för underhåll 

och förnyelse av fjärrvärmeledningar 

42 Metoder att nå lägre returtemperatur med värmeväxlardimensionering 

och injusteringsmetoder. Tillämpning på två fastigheter i Borås. 

43 Vidhäftning mellan PUR-isolering och medierör. Har blästring 

av medieröret någon effekt? 

44 Mindre lokala produktionscentraler för kyla med optimal 

värmeåtervinningsgrad i fjärrvärmesystemen 

03-10-09 


Jan Molin 

Carmen Pletikos 

dec-99 

Stefan Petersson mars-00 

Ulf Jarfelt juni-00 

Peter Margen juni-00 

45 Fullskaleförsök med friktionsminskande additiv i Herning, Danmark Flemming Hammer 

Martin Hellsten 

feb-01 

46 Nedbrytningen av syrereducerande medel i fjärrvärmenät Henrik Bjurström okt-00 

47 Energimarknad i förändring 

Utveckling, aktörer och strategier 

Fredrik Lagergren nov-00 

48 Strömförsörjning till värmemätare Henrik Bjurström nov-00 

49 Tensider i fjärrkylenät – Förstudie Marcus Lager nov-00 

50 Svensk sammanfattning av AGFWs slutrapport 

”Neuartige Wärmeverteilung” 

51 Vattenläckage genom otät mantelrörsskarv Gunnar Bergström 


52 Direktförlagda böjar i fjärrvärmeledningar 

Påkänningar och skadegränser 

Heimo Zinko jan-01 

Sven-Erik Sällberg 



jan-01 

jan-01 

53 Korrosionsmätningar i PEX-system i Landskrona och Enköping Anders Thorén feb-01 

54 Sammanlagring och värmeförluster i närvärmenät Jochen Dahm 

Jan-Olof Dalenbäck 

feb-01 

55 Tryckväxlare för fjärrkyla Lars Eliasson mars-01 

56 Beslutsunderlag i svenska energiföretag Peter Svahn sept-01 

57 Skarvtätning baserad på svällande material Henrik Bjurström 

Pal Kalbantner 


okt-01 

58 Täthet hos skarvar vid återfyllning med befintliga massor Gunnar Bergström 



okt-01 

59 Analys av trerörssystem för kombinerad distribution av 

fjärrvärme och fjärrkyla 

Guaxiao Yao dec-01 

60 Miljöbelastning från läggning av fjärrvärmerör Morgan Fröling 

Magdalena 

Svanström 

jan-02 

61 Korrosionsskydd av en trycklös varmvattenackumulator 

med kvävgasteknik – fjärrvärmeverket i Falkenberg 

Leif Nilsson jan-02 

62 Tappvarmvattenreglering i P-märkta fjärrvärmecentraler för 

villor – Utvärdering och förslag till förbättring 

Tommy Persson jan-02


63 Experimentell undersökning av böjar vid kallförläggning 

av fjärrvärmerör 

03-10-09 


Nils Olsson 

jan-02 

64 Förändring av fjärrvärmenäts flödesbehov Håkan Walletun 

Daniel Lundh 

jan-02 

65 Framtemperatur vid värmegles fjärrvärme Tord Sivertsson 

Sven Werner 

mars-02 

66 Fjärravläsning med signaler genom rörnät – förstudie Lars Ljung 

Rolf Sjöblom 

mars-02 

67 Fukttransport i skarvskum Gunnar Bergström 



april-02 

68 Round Robin test II av isolerförmågan hos fjärrvärmerör Ture Nordenswan april-02 

69 EkoDim – beräkningsprogram Ulf Jarfelt juni-02 

70 Felidentifiering i FC med ”flygfoton” – Förstudie Patrik Selinder 


juni-02 

71 Digitala läckdetekteringssystem Jan Andersson aug-02 

72 Utvändigt skydd hos fjärrvärmerörsskarvar Gunnar Bergström 



73 Fuktdiffusion i plaströrsystem Heimo Zinko 



Ulf Jarfelt 

sept-02 

sept-02 

74 Nuläge värmegles fjärrvärme Lennart Larsson 

Sofie Andersson 

Sven Werner 

sept-02 

75 Tappvarmvattensystem – egenskaper, dimensionering och komfort Janusz Wollerstrand sept-02 

76 Teknisk och ekonomisk jämförelse mellan 1- och 2-stegskopplade 

fjärrvärmecentraler 

77 Isocyanatexponering vid svetsning av fjärrvärmerör Gunnar Bergström 

Lisa Lindqvist 

Håkan Walletun okt-02 


78 Förbättringspotential i sekundärnät Lennart Eriksson 

Stefan Petersson 


okt-02 

okt-02 

79 Jämförelse mellan dubbel- och enkelrör Ulf Jarfelt dec-02 

80 Utvändig korrosion på fjärrvärmerör Göran Sund dec-02 

81 Varmvattenkomfort sommartid i småhus Tommy Persson dec-02 

82 Miljöbelastning från produktion av fjärrvärmerör Morgan Fröling 

Camilla Holmgren 

dec-02 

83 Samverkande produktions- och distributionsmodeller John Johnsson 

Ola Rossing 

feb-03 

84 Användning av aska vid förläggning av fjärrvärmeledningar - 

förstudie 

Rolf Sjöblom feb-03 

85 Marginaler i fjärrvärmesystem Patrik Selinder 

Heimo Zinko 

mars-03 

86 Flödesutjämnande körstrategi Gunnar Larsson april-03 

87 ”Black-Box”-undersökning av fjärrvärmecentraler Håkan Walletun 

Bernt Svensson 

juni-03


88 Långtidsegenskaper hos lågflödesinjusterade radiatorsystem Stefan Petersson 

Sven Werner 

aug-03 

89 Rationellt byggande av fjärrvärmeledningar Tommy Gudmundson sep-03 

90 Total – Kontra utförandeentreprenad Tommy Gudmundson sep-03 

91 Tryckväxlare för fjärrkyla – Teknik och funktion Bror-Arne Gustafson sep-03 

92 Kylning av kylmaskiners kondensorer med fjärrkyla i 

livsmedelsbutiker 

03-10-09 

Caroline Haglund 

Stignor 

sep-03 

93 Minskade distributionsförluster med diffusionstäta fjärrvärmerör Maria Olsson okt-03 

94 Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump Patrik Selinder 


Heimo Zinko 

95 Funktion hos 1-rörs radiatorsystem – Avkylning, komfort och stabilitet Stefan Petersson 

Bernt-Erik Nyberg 

FORSKNING OCH UTVECKLING – ORIENTERING 

okt-03 

okt-03 

1 Fjärrkyla: Behov av forskning och utveckling Sven Werner jan-98 

2 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport 

nr 534. Mätvärdesinsamling för perioden 23/5 – 30/9 1996. 

3 Symposium om Fjärrvärmeforskning på Ullinge Wärdshus i Eksjö 

kommun, 10-11 december 1996 

4 Utvärdering av fjärrkyla i Västerås. Uppföljning av Värmeforsk rapport 

nr 534. Mätvärdesinsamling för period 2. 1/1 – 31/12 1997. 

5 Metodutveckling för mätning av värmekonduktiviteten 

i kulvertisolering av polyuretanskum 

6 Optimering av fjärrvärmevattens framledningstemperatur i mindre 

fjärrvärmesystem 

Lars Lindgren 

Conny Nikolaisen 

jan-98 

Lennart Thörnqvist jan-98 

Conny Nikolaisen juli-98 


Hans Torstensson 

Ilkka Keppo 

Pekka Ahtila 

sept-99 

jan-03

Svenska Fjärrvärmeföreningens Service AB och Statens Energimyndighet 

bedriver forskningsprogram inom området fjärrvärme 

hetvattenteknik och fjärrkyla. 

SVENSKA FJÄRRVÄRMEFÖRENINGENS SERVICE AB 

101 53 STOCKHOLM 

Besöksadress: Olof Palmes Gata 31, 6 tr 

Telefon 08 - 677 25 50, Telefax 08 - 677 25 55 

Förlagsservice, beställning av trycksaker: 

Telefon 026 - 24 90 24, Telefax 026 - 24 90 10

Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentraler och frånluftsvärmepump

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?