Här återfick Torbjörn livet efter vännens snabba ingripande

More documents

Recommendations

Info

intervjun hjärt–lungräddning Det fi nns bara ett sätt att göra fel, och det är att inte göra något alls, säger Ingvar Karlsson med armen runt Torbjörn Blomqvist. I mitten den livräddande defi brillatorn, som bidrog till att rädda Torbjörn Blomqvists liv. Jag upplevde ingen smärta men hörde själv dunsen då jag slog huvudet i golvet. Innan jag helt förlorade medvetandet upplevde jag en behaglig känsla av att jag for iväg i tanken, berättar Torbjörn. – Sedan minns jag inget mer förrän jag vaknade upp på golvet med en syrgasmask i ansiktet och ambulanspersonal som stod omkring mig, och jag frågade vad som hade hänt. I ögonvrån kunde jag skönja Ingvar som vankade oroligt fram och tillbaka vid ingången till squashbanan. Ingvars minnesbild är tydligare. Han sprang snabbt fram till Torbjörn, den svaga andningen som han först uppfattat upphörde nästan omedelbart, ansiktet ändrade färg. Ingvar har regelbundet genomgått kurser i hjärt–lungräddning, det ingår som en möjlighet i hans jobb som jurist på Länsförsäkringar, och han handlade omedelbart. – Men det är något helt annat då en kompis drabbas, då man hamnar i ett skarpt läge. Jag fi ck nog lite panik, försökte få kontakt med Torbjörn men lyckades inte och skrek på hjälp och började ge bröstkompression. Med vilket intervall vet jag inte säkert, eller om jag gav kompressionen på helt rätt ställe. Jag minns i alla fall att jag även gjorde konstgjord andning några gånger mellan kompressionerna, berättar Ingvar. – Det jag verkligen fått med mig från kurserna är att det bara fi nns ett sätt att göra fel, och det är att inte göra något alls. Torbjörn hade en maximal tur. Dels visste hans vän Ingvar hur viktigt det var att snabbt agera, dels hade sportanläggningen Bellevuestadion i Västerås dagen innan fått sin första hjärtstartare (defi brillator), och personalen hade en vecka tidigare utbildats i att använda en sådan. Båda faktorerna var avgörande för att rädda Torbjörn. – Jag vet inte hur länge jag utförde kompressioner, kanske fyra–fem minuter, berättar Ingvar. Jag fi ck också hjälp av en läkare som hade spelat tennis och hört mina rop på hjälp. Sedan kom personal med hjärtstartaren. Den kände av att Torbjörn inte hade någon puls och gav instruktioner med den inbyggda rösten när elstöten skulle ges för att hjärtat åter skulle börja slå. Det var personalens snabba ingripande med hjärtstartaren som var avgörande för att Torbjörn kom att överleva. Hjärtstoppet kom utan förvarning; Torbjörns fysik var bra, han tränade squash två–tre gånger i veckan, han hade inga kända hjärtproblem, gick på regelbunden hälsokontroll och tänkte så som hälsomedvetna människor i allmänhet på vad han åt och drack. Torbjörn levde ett förhållandevis sunt liv. – När jag i efterhand funderat över det så minns jag att jag ibland känt mig extra andfådd då jag exempelvis joggat, men då har jag bara sänkt takten och inte tänkt mer på det. Torbjörn arbetar med försäljnings- och marknadsfrågor på fondförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv i Stockholm, vilket innebär ett arbete i högt tempo och med mycket pendlande från hemmet i Västerås. – Jag har pendlat i nästan 15 år, och det tror jag i sig innebär en stressfaktor som kanske kan ha bidragit till att jag fi ck hjärtstopp. Kvällen då jag fi ck hjärtstopp hade jag innan återvänt med bil från jobbet i Stockholm, säger Torbjörn. Någon entydig medicinsk förklaring till hjärtstoppet har Torbjörn inte kunnat få, trots omfattande undersökningar. På hjärtintensiven upptäcktes en kraftig förträngning i en hjärtartär som kunde åtgärdas med ballongvidgning, och nu har han en liten defi brillator inopererad under huden på vänster bröst som en ren försiktighetsåtgärd. – Jag ser det som en livförsäkring om något skulle hända med hjärtat. Men trots att jag inte säkert vet orsaken till hjärtstoppet är jag inte orolig, egentli- 12 HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011 » … jag har lugnat ner mig efter hjärtstoppet. Jag har också blivit betydligt känsligare än tidigare.« torbjörn blomqvist gen är ju jag den friskaste av oss alla nu efter alla medicinska genomgångar. I stort sett har Torbjörn återgått till det liv han levde före hjärtstoppet. Han spelar fortfarande squash, om än inte lika ofta och med ett något lägre tempo än tidigare. Han har medlems kort på gymmet, och enligt Ingvar slår Torbjörn fortfarande 40 meter längre med drivern på golfbanan än vad Ingvar förmår, precis som före händelsen. I Svenska rådet för hjärt–lungräddning (HLRrådet) ingår läkare och representanter från Röda Korset, Livräddningssällskapet med fl era. Rådet ansvarar för utbildning och riktlinjer för hjärt– lungräddning. Nuvarande riktlinjer för lekmän som bevittnar ett hjärtstopp är att omedelbart larma 112, ropa på hjälp och sedan påbörja bröstkompressioner, som gör att blodet manuellt pumpas runt i kroppen, då man växelvis gör Kanske de största förändringarna har skett inom honom. – Min fysiska kapacitet har inte förändrats, men jag tror att jag har blivit lite mer inbunden än tidigare. Jag tycker att jag drar mig undan ibland för att vara lite för mig själv. Tidigare var jag mycket engagerad i olika frågor, men jag har lugnat ner mig efter hjärtstoppet. Jag har också blivit betydligt känsligare än tidigare. Det spelar ingen roll om det handlar om tankar kring själva händelsen, om min familj eller något annat, säger Torbjörn. Ingvar kan intyga förändringarna hos Torbjörn, även om han uppfattar att de var tydligast i början. – Jag minns att vi kunde gå runt på golfbanan, och helt plötsligt stannade Torbjörn upp, refl ekterande, man kunde se hur han riktigt uppskattade att bara få vara vid liv, säger Ingvar. n 30 kompressioner följt av två inblås (konstgjord andning). Bröstkompressioner görs med båda händerna mitt på bröstkorgen, med raka armar och med hjälp av den egna kroppstyngden. Bröstkorgen ska tryckas in med cirka två kompressioner per sekund (cirka 100/min). Inblås görs genom munnen sedan huvudet böjts bakåt för att öppna luftvägarna och näsgångarna stängts. Hjärt–lungräddning måste pågå fram till dess att någon med Alla kan använda hjärtstartare Små förändringar i nya riktlinjer – tonvikt på djupa kompressioner hjärtstartare (defi brillator) kan ge en elstöt. Hösten 2011 kommer de nya riktlinjerna att börja läras ut. Dessa lägger större tonvikt på bröstkompressioner och på att dessa ska göras djupare än i dag, minst 5 centimeter. Den åtgärden anses så viktig att den som är osäker på att kunna göra inblås bör fokusera enbart på kompression. Rekommendationen gäller liksom tidigare alla personer utom barn och lungsjuka, då inblås alltid bör ingå i hjärt–lungräddning. n HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011 13 l HLRrådet beräknar att det fi nns omkring 4 000 hjärtstartare (defi brillatorer) utplacerade i hela landet. 2 000 av dessa är registrerade i rådets och civilförsvarets gemensamma hjärtstartarregister (www. hjartstartsregistret.se) med information om var den närmaste hjärtstartaren fi nns, och numera uppmanas alla köpare av hjärtstartare att anmäla den till hjärtstartarregistret. Dessa kan användas av vem so m helst. Hjärtstartaren känner själv av den drabbades hjärtstatus/hjärtrytm och har en inbyggd röst som förklarar hur användaren går till väga och när elstöten ska ges. Det fi nns ingen risk att skada den drabbade eller sig själv även om hjärtstartaren används på ett felaktigt sätt. En hjärtstartare kostar 15 000–17 000 kronor. n Hjärtstopp i Vasaloppet Hård fysisk ansträngning kan vara en utlösande faktor för hjärtstopp. Sedan 1970 fi nns 16 dödsfall i hjärtstopp i Vasaloppet beskrivna, och även en rad lyckade räddningsinsatser vid hjärtstopp. Men den förebyggande hälsoeffekten av att träna inför ett Vasalopp är större än risken för att loppet i sig ska utlösa hjärtstopp, även hos personer med ökad risk, och dessutom har en förhållandevis hög andel av skidåkarna i Vasaloppet (som kan bli vittnen till någons hjärtstopp) medicinsk yrkesbakgrund eller utbildning i hjärt–lungräddning. – Arrangörerna av Vasaloppet har påvisat en exemplariskt god beredskap för att hantera sådana händelser, och man skulle önska att fl er idrottsevenemang och andra stora publika evenemang hade motsvarande beredskap, säger docent Leif Svensson på Stockholms Prehospitala centrum. n HV1101s10_16.indd 12-13 2011-03-17 16.25
intervjun hjärt–lungräddning Omgivningens agerande avgörande vid plötsligt hjärtstopp Varje år drabbas omkring 10 000 svenskar av hjärtstopp utanför sjukhus. Drygt 300 överlever eftersom någon som ser vad som hänt snabbt agerar och ger hjärt– lungräddning. Men betydligt fler skulle kunna överleva. Någon segnar ner på gatan, i köpcentret eller hemmet. Personen kan ha drabbats av plötsligt hjärtstopp, ett tillstånd som leder till döden om inget vittne till händelsen omedelbart agerar och påbörjar hjärt–lungräddning. Tiden är knapp, dödligheten ökar med 10 procent per minut om inget görs. Svenskar har blivit allt bättre på att förstå tecknen på hjärtstopp – medvetslöshet, andningsstillestånd, upphörd puls – och även på att ingripa och påbörja hjärt–lungräddning. Men av de omkring 10 000 som drabbas varje år (incidensen har varit i stort sett oförändrad genom åren) överlever ändå bara drygt 300. Överlevnaden skulle kunna vara 30–40 procent om vi blev ännu duktigare på att känna igen hjärtstopp och vågade agera, enligt docent Leif Svensson, överläkare och chef för Stockholms Prehospitala centrum vid Södersjukhuset och ordförande i Svenska rådet för hjärt–lungräddning (HLR-rådet). – Även de mest tafatta bröstkompressionerna ökar överlevnadschansen dramatiskt. Det enda fel man kan göra är att man inte gör något alls, säger Leif Svensson. Sverige ligger långt framme internationellt sett i fråga om utbildning i basal hjärt– lungräddning. Omkring två miljoner svenskar har genomgått kurser, och mellan 75 000 och 100 000 nyutbildas varje år. Bara under 2010 såldes 40 000 utbildningspaket (träningsdockan MiniAnne plus instruktionsmaterial) till skolor och arbetsplatser. Seattle i USA är den stora förebilden på området; där är i stort sett alla vuxna utbildade i »Även de mest tafatta bröstkompressionerna ökar överlevnadschansen dramatiskt.« leif svensson hjärt–lungräddning, och det finns 2 500 hjärtstartare (defibrillatorer) utplacerade i offentliga miljöer (Stock- 14 HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011 holm, som storleksmässigt liknar Seattle, har cirka 150 hjärtstartare). Överlevnaden i Seattle är 20–25 procent. Överlevnaden efter hjärtstopp i Sverige är 8–9 procent om hjärt–lungräddning sätts in omedelbart, men bara cirka 2,5 procent om vittnen inte agerar. – Andelen människor som bevittnar ett hjärtstopp och samtidigt påbörjar hjärt– lungräddning har ökat från 40 procent för 25 år sedan till 70–75 procent i dag, vilket är en av de högsta siffrorna i världen. Tyvärr är tiden till att en hjärtstartare används fortfarande för lång, i Sverige i genomsnitt 10 minuter, vilket gör att överlevnaden efter hjärtstopp fortfarande är förhållandevis låg, säger Leif Svensson. Larmcentralens råd via telefon är numera att bara ge bröstkompression och inte inblås eftersom en outbildad riskerar att misslyckas med inblås och då samtidigt förlora viktig tid med kompressionen. Men i riktlinjerna och utbildningen till allmänheten i hjärt–lungräddning kvarstår både kompression och inblås. Tumregeln är Plötsligt hjärtstopp kan drabba vem som helst. Orsaken är att hjärtmuskelns arbete blir kraftigt osynkroniserat, ett kaos uppstår i hjärtats elektriska system som gör att det inte förmår pumpa runt blodet i kroppen. Akut hjärtinfarkt är den vanligaste orsaken, men även medfödda hjärtfel kan ligga bakom. De flesta som drabbas är äldre personer med att hjärt–lungräddning bör sättas in inom en minut efter hjärtstoppet, och elstöt med hjärtstartare inom fem minuter, för att den drabbade ska ha bäst chanser att överleva. Det finns studier som visat att en sådan snabb insats kan leda till en överlevnad på upp till 75 procent. Det kan finnas anledning för anhöriga till personer som lever med ökad risk för hjärtstopp (se faktaruta om hjärtstopp) att investera i en egen hjärtstartare, säger Leif Svensson. – Jag tycker att man kan ta upp frågan med sin egen läkare, precis som man ställer frågor om sin kost och annat. Det gäller speciellt om man bor lite avlägset. Vi inom HLR-rådet får allt fler frågor från privatpersoner om just detta, och numera finns det ingen lag som säger att man måste ha utbildning för att använda hjärtstartare eftersom de blivit så enkla och ofarliga att använda. Mer information om hjärtstopp, utbildning och råd/riktlinjer för hjärt– lungräddning: ‹www.hlr.nu› peter örn källa: Läkartidningen 2010;107(8):502-5. Hjärtstopp eller hjärtinfarkt? någon bakomliggande hjärt eller lungsjukdom, men ibland hittar man ingen förklaring. Till skillnad från hjärtinfarkt, som orsakas av en cirkulationsrubbning till följd av proppbildning i hjärtats kranskärl och inte alltid är livshotande, så leder plötsligt hjärtstopp alltid till döden om omgivningen inte reagerar omedelbart. n Dansbandet Streaplers, med erfarenhet av hjärtsjuka fans. Göran Liljeblad, Henrik Uhlin, Kjetil Granli, Anders Larsson, busschauffören i bandet Alf Nordström, Kenny Samuelsson och Håkan Liljeblad. Dansband såg fansen segna ned – då skaffade de en defibrillator Genom åren har de fått se flera personer segna ner på parketten. Nu har dansbandet Streaplers köpt in en defibrillator. –Tidigare har man känt sig maktlös när något hänt. Nu ska det vara tryggt att se och höra oss, säger Henrik Uhlin, bandets gitarrist. Streaplers fyllde jämna 50 år under 2009. Uppsättningen har varierat lite genom åren. Till exempel har Henrik Uhlin spelat många år med Flamingokvintetten. – Där var jag med vid tre, fyra tillfällen då folk i publiken segnade ner. Vid något tillfälle kom ambulansen och la en filt över den som trillat ihop. Då förstod jag att det var riktigt illa. Vid ett av olycksfallen slutade vi att spela för kvällen. Men vi får aldrig veta vad som hänt, hur allvarligt det är. Oavsett blir det naturligtvis en trist stämning när något sådant HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011 15 l händer, säger Henrik Uhlin. Alla bandmedlemmar har vid något tillfälle varit med om att någon på dansgolvet drabbats av hjärtproblem under en spelning. – Vi har alla spelat i olika band. Vår sångare, Kenny Samuelsson, har vid fem tillfällen sett folk som bara ramlat ihop på dansgolvet. Man känner sig illa till mods över att inte kunna göra något. Vi har pratat om det i bandet och ville göra något, säger Henrik Uhlin. Han fortsätter: – Luften går ur en fullständigt när något sådant här sker. Utbildningen fick de via en god vän som i flera år arbetat tillsammans med Hjärt- Lungfonden, som startat ett projekt för att försöka minska dödstalen i plötsligt hjärtstopp. Man har bland annat försett flera offentliga platser med defibril- l HV1101s10_16.indd 14-15 2011-03-17 16.25 foto: tommy holl
Page 1: intervjun hjärt-lungräddning 10 H

Här återfick Torbjörn livet efter vännens snabba ingripande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?