Här återfick Torbjörn livet efter vännens snabba ingripande
Här återfick Torbjörn livet efter vännens snabba ingripande
Här återfick Torbjörn livet efter vännens snabba ingripande
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
intervjun hjärt–lungräddning<br />
10 HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011<br />
Efter drygt halva speltiden segnade <strong>Torbjörn</strong> ner på squashbanans<br />
hårda golv. Han hade drabbats av hjärtstopp. Under<br />
några minuter var han utan hjärtfunktion och andning, men<br />
spelkompisen Ingvars blixt<strong>snabba</strong> <strong>ingripande</strong> med hjärt–<br />
lungräddning räddade honom. Nu spelar de åter squash,<br />
men det tog över ett år innan de valde bana två – den bana<br />
där <strong>Torbjörn</strong> både förlorade och återvann sitt liv.<br />
text: peter örn foto: göran segeholm<br />
<strong>Här</strong> <strong>återfick</strong> <strong>Torbjörn</strong><br />
<strong>livet</strong> <strong>efter</strong> <strong>vännens</strong><br />
<strong>snabba</strong> <strong>ingripande</strong><br />
<strong>Torbjörn</strong> Blomqvist<br />
var 52 år den tisdagskväll<br />
i mars för<br />
nästan exakt två år<br />
sedan då hans liv för<br />
några minuter upphörde,<br />
ett tillstånd<br />
som varit definitivt om inte omgivningen<br />
agerat så snabbt som den<br />
gjorde. Han ledde med 2–1 i set och<br />
Ingvar Karlsson, hans vän och spelmotståndare<br />
sedan många år, skulle<br />
serva. De hade spelat över halva tiden<br />
av den timslånga squashmatchen<br />
när det hördes en duns mot golvet.<br />
Ingvar vände sig om och såg <strong>Torbjörn</strong><br />
liggande raklång och till synes helt<br />
livlös på rygg. Själv minns <strong>Torbjörn</strong><br />
inte så mycket av händelsen.<br />
– Det kändes ungefär som ett<br />
kraftigt blodtrycksfall, det snurrade<br />
till i huvudet, så som man kan känna<br />
om man reser sig alltför snabbt. l<br />
HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011 11<br />
HV1101s10_16.indd 10-11 2011-03-17 16.25<br />
l
intervjun hjärt–lungräddning<br />
Det fi nns bara ett sätt att göra fel, och det är att inte göra något alls, säger Ingvar Karlsson med armen runt <strong>Torbjörn</strong> Blomqvist. I mitten den livräddande defi brillatorn, som bidrog till att rädda <strong>Torbjörn</strong> Blomqvists liv.<br />
Jag upplevde ingen smärta men hörde<br />
själv dunsen då jag slog huvudet i golvet.<br />
Innan jag helt förlorade medvetandet<br />
upplevde jag en behaglig känsla<br />
av att jag for iväg i tanken, berättar<br />
<strong>Torbjörn</strong>.<br />
– Sedan minns jag inget mer förrän<br />
jag vaknade upp på golvet med en syrgasmask<br />
i ansiktet och ambulanspersonal<br />
som stod omkring mig, och jag<br />
frågade vad som hade hänt. I ögonvrån<br />
kunde jag skönja Ingvar som vankade<br />
oroligt fram och tillbaka vid ingången<br />
till squashbanan.<br />
Ingvars minnesbild är tydligare. Han<br />
sprang snabbt fram till <strong>Torbjörn</strong>,<br />
den svaga andningen som han först<br />
uppfattat upphörde nästan omedelbart,<br />
ansiktet ändrade färg. Ingvar<br />
har regelbundet genomgått kurser i<br />
hjärt–lungräddning, det ingår som<br />
en möjlighet i hans jobb som jurist på<br />
Länsförsäkringar, och han handlade<br />
omedelbart.<br />
– Men det är något helt annat då<br />
en kompis drabbas, då man hamnar i<br />
ett skarpt läge. Jag fi ck nog lite panik,<br />
försökte få kontakt med <strong>Torbjörn</strong> men<br />
lyckades inte och skrek på hjälp och<br />
började ge bröstkompression. Med<br />
vilket intervall vet jag inte säkert, eller<br />
om jag gav kompressionen på helt<br />
rätt ställe. Jag minns i alla fall att jag<br />
även gjorde konstgjord andning några<br />
gånger mellan kompressionerna, berättar<br />
Ingvar.<br />
– Det jag verkligen fått med mig från<br />
kurserna är att det bara fi nns ett sätt<br />
att göra fel, och det är att inte göra<br />
något alls.<br />
<strong>Torbjörn</strong> hade en maximal tur. Dels<br />
visste hans vän Ingvar hur viktigt det<br />
var att snabbt agera, dels hade sportanläggningen<br />
Bellevuestadion i Västerås<br />
dagen innan fått sin första hjärtstartare<br />
(defi brillator), och personalen<br />
hade en vecka tidigare utbildats i att<br />
använda en sådan. Båda faktorerna var<br />
avgörande för att rädda <strong>Torbjörn</strong>.<br />
– Jag vet inte hur länge jag utförde<br />
kompressioner, kanske fyra–fem minuter,<br />
berättar Ingvar. Jag fi ck också hjälp<br />
av en läkare som hade spelat tennis och<br />
hört mina rop på hjälp. Sedan kom personal<br />
med hjärtstartaren. Den kände av<br />
att <strong>Torbjörn</strong> inte hade någon puls och<br />
gav instruktioner med den inbyggda<br />
rösten när elstöten skulle ges för att<br />
hjärtat åter skulle börja slå.<br />
Det var personalens <strong>snabba</strong> <strong>ingripande</strong><br />
med hjärtstartaren som var<br />
avgörande för att <strong>Torbjörn</strong> kom att<br />
överleva.<br />
Hjärtstoppet kom utan förvarning;<br />
<strong>Torbjörn</strong>s fysik var bra, han tränade<br />
squash två–tre gånger i veckan, han<br />
hade inga kända hjärtproblem, gick på<br />
regelbunden hälsokontroll och tänkte<br />
så som hälsomedvetna människor i<br />
allmänhet på vad han åt och drack. <strong>Torbjörn</strong><br />
levde ett förhållandevis sunt liv.<br />
– När jag i <strong>efter</strong>hand funderat över<br />
det så minns jag att jag ibland känt mig<br />
extra andfådd då jag exempelvis joggat,<br />
men då har jag bara sänkt takten och<br />
inte tänkt mer på det.<br />
<strong>Torbjörn</strong> arbetar med försäljnings-<br />
och marknadsfrågor på fondförsäkringsbolaget<br />
SEB Trygg Liv i Stockholm,<br />
vilket innebär ett arbete i högt<br />
tempo och med mycket pendlande från<br />
hemmet i Västerås.<br />
– Jag har pendlat i nästan 15 år, och<br />
det tror jag i sig innebär en stressfaktor<br />
som kanske kan ha bidragit till att<br />
jag fi ck hjärtstopp. Kvällen då jag fi ck<br />
hjärtstopp hade jag innan återvänt<br />
med bil från jobbet i Stockholm, säger<br />
<strong>Torbjörn</strong>.<br />
Någon entydig medicinsk förklaring till<br />
hjärtstoppet har <strong>Torbjörn</strong> inte kunnat<br />
få, trots omfattande undersökningar.<br />
På hjärtintensiven upptäcktes en<br />
kraftig förträngning i en hjärtartär som<br />
kunde åtgärdas med ballongvidgning,<br />
och nu har han en liten defi brillator<br />
inopererad under huden på vänster<br />
bröst som en ren försiktighetsåtgärd.<br />
– Jag ser det som en livförsäkring om<br />
något skulle hända med hjärtat. Men<br />
trots att jag inte säkert vet orsaken till<br />
hjärtstoppet är jag inte orolig, egentli-<br />
12 HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011<br />
» … jag har lugnat ner<br />
mig <strong>efter</strong> hjärtstoppet.<br />
Jag har också blivit<br />
betydligt känsligare än<br />
tidigare.«<br />
torbjörn blomqvist<br />
gen är ju jag den friskaste av oss alla nu<br />
<strong>efter</strong> alla medicinska genomgångar.<br />
I stort sett har <strong>Torbjörn</strong> återgått till<br />
det liv han levde före hjärtstoppet. Han<br />
spelar fortfarande squash, om än inte<br />
lika ofta och med ett något lägre tempo<br />
än tidigare. Han har medlems kort på<br />
gymmet, och enligt Ingvar slår <strong>Torbjörn</strong><br />
fortfarande 40 meter längre med<br />
drivern på golfbanan än vad Ingvar<br />
förmår, precis som före händelsen.<br />
I Svenska rådet för hjärt–lungräddning<br />
(HLRrådet) ingår läkare och representanter<br />
från Röda Korset, Livräddningssällskapet<br />
med fl era. Rådet ansvarar<br />
för utbildning och riktlinjer för hjärt–<br />
lungräddning.<br />
Nuvarande riktlinjer för lekmän som bevittnar<br />
ett hjärtstopp är att omedelbart larma 112,<br />
ropa på hjälp och sedan påbörja bröstkompressioner,<br />
som gör att blodet manuellt<br />
pumpas runt i kroppen, då man växelvis gör<br />
Kanske de största förändringarna har<br />
skett inom honom.<br />
– Min fysiska kapacitet har inte<br />
förändrats, men jag tror att jag har<br />
blivit lite mer inbunden än tidigare. Jag<br />
tycker att jag drar mig undan ibland<br />
för att vara lite för mig själv. Tidigare<br />
var jag mycket engagerad i olika frågor,<br />
men jag har lugnat ner mig <strong>efter</strong> hjärtstoppet.<br />
Jag har också blivit betydligt<br />
känsligare än tidigare. Det spelar ingen<br />
roll om det handlar om tankar kring<br />
själva händelsen, om min familj eller<br />
något annat, säger <strong>Torbjörn</strong>.<br />
Ingvar kan intyga förändringarna<br />
hos <strong>Torbjörn</strong>, även om han uppfattar<br />
att de var tydligast i början.<br />
– Jag minns att vi kunde gå runt på<br />
golfbanan, och helt plötsligt stannade<br />
<strong>Torbjörn</strong> upp, refl ekterande, man<br />
kunde se hur han riktigt uppskattade<br />
att bara få vara vid liv, säger Ingvar. n<br />
30 kompressioner följt av två inblås<br />
(konstgjord andning). Bröstkompressioner<br />
görs med båda händerna mitt<br />
på bröstkorgen, med raka armar och<br />
med hjälp av den egna kroppstyngden.<br />
Bröstkorgen ska tryckas in med<br />
cirka två kompressioner per sekund (cirka<br />
100/min). Inblås görs genom munnen sedan<br />
huvudet böjts bakåt för att öppna luftvägarna<br />
och näsgångarna stängts. Hjärt–lungräddning<br />
måste pågå fram till dess att någon med<br />
Alla kan använda<br />
hjärtstartare<br />
Små förändringar i nya riktlinjer – tonvikt på djupa kompressioner<br />
hjärtstartare (defi brillator) kan ge en elstöt.<br />
Hösten 2011 kommer de nya riktlinjerna<br />
att börja läras ut. Dessa lägger större tonvikt<br />
på bröstkompressioner och på att dessa ska<br />
göras djupare än i dag, minst 5 centimeter.<br />
Den åtgärden anses så viktig att den som är<br />
osäker på att kunna göra inblås bör fokusera<br />
enbart på kompression. Rekommendationen<br />
gäller liksom tidigare alla personer utom<br />
barn och lungsjuka, då inblås alltid bör ingå i<br />
hjärt–lungräddning. n<br />
HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011 13<br />
l<br />
HLRrådet beräknar att det fi nns omkring<br />
4 000 hjärtstartare (defi brillatorer)<br />
utplacerade i hela landet. 2 000 av dessa<br />
är registrerade i rådets och civilförsvarets<br />
gemensamma hjärtstartarregister (www.<br />
hjartstartsregistret.se) med information<br />
om var den närmaste hjärtstartaren fi nns,<br />
och numera uppmanas alla köpare av<br />
hjärtstartare att anmäla den till hjärtstartarregistret.<br />
Dessa kan användas av vem so<br />
m helst. Hjärtstartaren känner själv av den<br />
drabbades hjärtstatus/hjärtrytm och har en<br />
inbyggd röst som förklarar hur användaren<br />
går till väga och när elstöten ska ges. Det<br />
fi nns ingen risk att skada den drabbade eller<br />
sig själv även om hjärtstartaren används<br />
på ett felaktigt sätt. En hjärtstartare kostar<br />
15 000–17 000 kronor. n<br />
Hjärtstopp<br />
i Vasaloppet<br />
Hård fysisk ansträngning<br />
kan vara en utlösande faktor<br />
för hjärtstopp. Sedan 1970<br />
fi nns 16 dödsfall i hjärtstopp<br />
i Vasaloppet beskrivna,<br />
och även en rad lyckade<br />
räddningsinsatser vid hjärtstopp. Men den<br />
förebyggande hälsoeffekten av att träna<br />
inför ett Vasalopp är större än risken för att<br />
loppet i sig ska utlösa hjärtstopp, även hos<br />
personer med ökad risk, och dessutom har<br />
en förhållandevis hög andel av skidåkarna i<br />
Vasaloppet (som kan bli vittnen till någons<br />
hjärtstopp) medicinsk yrkesbakgrund eller<br />
utbildning i hjärt–lungräddning.<br />
– Arrangörerna av Vasaloppet har påvisat<br />
en exemplariskt god beredskap för att<br />
hantera sådana händelser, och man skulle<br />
önska att fl er idrottsevenemang och andra<br />
stora publika evenemang hade motsvarande<br />
beredskap, säger docent Leif Svensson<br />
på Stockholms Prehospitala centrum. n<br />
HV1101s10_16.indd 12-13 2011-03-17 16.25
intervjun hjärt–lungräddning<br />
Omgivningens agerande avgörande vid plötsligt hjärtstopp<br />
Varje år drabbas omkring<br />
10 000 svenskar av hjärtstopp<br />
utanför sjukhus. Drygt<br />
300 överlever <strong>efter</strong>som<br />
någon som ser vad som hänt<br />
snabbt agerar och ger hjärt–<br />
lungräddning. Men betydligt<br />
fler skulle kunna överleva.<br />
Någon segnar ner på<br />
gatan, i köpcentret eller<br />
hemmet. Personen<br />
kan ha drabbats av plötsligt<br />
hjärtstopp, ett tillstånd som<br />
leder till döden om inget<br />
vittne till händelsen omedelbart<br />
agerar och påbörjar<br />
hjärt–lungräddning. Tiden<br />
är knapp, dödligheten ökar<br />
med 10 procent per minut<br />
om inget görs.<br />
Svenskar har blivit allt<br />
bättre på att förstå tecknen<br />
på hjärtstopp – medvetslöshet,<br />
andningsstillestånd,<br />
upphörd puls – och även<br />
på att ingripa och påbörja<br />
hjärt–lungräddning. Men av<br />
de omkring 10 000 som drabbas<br />
varje år (incidensen har<br />
varit i stort sett oförändrad<br />
genom åren) överlever ändå<br />
bara drygt 300. Överlevnaden<br />
skulle kunna vara 30–40<br />
procent om vi blev ännu<br />
duktigare på att känna igen<br />
hjärtstopp och vågade agera,<br />
enligt docent Leif Svensson,<br />
överläkare och chef för<br />
Stockholms Prehospitala<br />
centrum vid Södersjukhuset<br />
och ordförande i Svenska<br />
rådet för hjärt–lungräddning<br />
(HLR-rådet).<br />
– Även de mest tafatta<br />
bröstkompressionerna ökar<br />
överlevnadschansen dramatiskt.<br />
Det enda fel man kan<br />
göra är att man inte gör något<br />
alls, säger Leif Svensson.<br />
Sverige ligger långt framme<br />
internationellt sett i fråga<br />
om utbildning i basal hjärt–<br />
lungräddning. Omkring två<br />
miljoner svenskar har genomgått<br />
kurser, och mellan<br />
75 000 och 100 000 nyutbildas<br />
varje år. Bara under<br />
2010 såldes 40 000 utbildningspaket<br />
(träningsdockan<br />
MiniAnne plus instruktionsmaterial)<br />
till skolor<br />
och arbetsplatser. Seattle i<br />
USA är den stora förebilden<br />
på området; där är i stort<br />
sett alla vuxna utbildade i<br />
Ȁven de mest<br />
tafatta bröstkompressionerna<br />
ökar<br />
överlevnadschansen<br />
dramatiskt.«<br />
leif svensson<br />
hjärt–lungräddning, och<br />
det finns 2 500 hjärtstartare<br />
(defibrillatorer) utplacerade<br />
i offentliga miljöer (Stock-<br />
14 HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011<br />
holm, som storleksmässigt<br />
liknar Seattle, har cirka<br />
150 hjärtstartare). Överlevnaden<br />
i Seattle är 20–25<br />
procent. Överlevnaden <strong>efter</strong><br />
hjärtstopp i Sverige är 8–9<br />
procent om hjärt–lungräddning<br />
sätts in omedelbart,<br />
men bara cirka 2,5 procent<br />
om vittnen inte agerar.<br />
– Andelen människor som<br />
bevittnar ett hjärtstopp och<br />
samtidigt påbörjar hjärt–<br />
lungräddning har ökat från<br />
40 procent för 25 år sedan<br />
till 70–75 procent i dag,<br />
vilket är en av de högsta<br />
siffrorna i världen. Tyvärr är<br />
tiden till att en hjärtstartare<br />
används fortfarande för lång,<br />
i Sverige i genomsnitt 10<br />
minuter, vilket gör att överlevnaden<br />
<strong>efter</strong> hjärtstopp<br />
fortfarande är förhållandevis<br />
låg, säger Leif Svensson.<br />
Larmcentralens råd via<br />
telefon är numera att bara ge<br />
bröstkompression och inte<br />
inblås <strong>efter</strong>som en outbildad<br />
riskerar att misslyckas med<br />
inblås och då samtidigt förlora<br />
viktig tid med kompressionen.<br />
Men i riktlinjerna<br />
och utbildningen till allmänheten<br />
i hjärt–lungräddning<br />
kvarstår både kompression<br />
och inblås. Tumregeln är<br />
Plötsligt hjärtstopp kan drabba<br />
vem som helst. Orsaken<br />
är att hjärtmuskelns<br />
arbete blir kraftigt<br />
osynkroniserat, ett kaos<br />
uppstår i hjärtats elektriska<br />
system som gör att<br />
det inte förmår pumpa runt<br />
blodet i kroppen. Akut hjärtinfarkt<br />
är den vanligaste orsaken,<br />
men även medfödda hjärtfel<br />
kan ligga bakom. De flesta som<br />
drabbas är äldre personer med<br />
att hjärt–lungräddning bör<br />
sättas in inom en minut<br />
<strong>efter</strong> hjärtstoppet, och elstöt<br />
med hjärtstartare inom fem<br />
minuter, för att den drabbade<br />
ska ha bäst chanser att<br />
överleva. Det finns studier<br />
som visat att en sådan snabb<br />
insats kan leda till en överlevnad<br />
på upp till 75 procent.<br />
Det kan finnas anledning<br />
för anhöriga till personer<br />
som lever med ökad risk för<br />
hjärtstopp (se faktaruta om<br />
hjärtstopp) att investera i en<br />
egen hjärtstartare, säger Leif<br />
Svensson.<br />
– Jag tycker att man kan<br />
ta upp frågan med sin egen<br />
läkare, precis som man ställer<br />
frågor om sin kost och<br />
annat. Det gäller speciellt<br />
om man bor lite avlägset. Vi<br />
inom HLR-rådet får allt fler<br />
frågor från privatpersoner<br />
om just detta, och numera<br />
finns det ingen lag som säger<br />
att man måste ha utbildning<br />
för att använda hjärtstartare<br />
<strong>efter</strong>som de blivit så enkla<br />
och ofarliga att använda.<br />
Mer information om<br />
hjärtstopp, utbildning och<br />
råd/riktlinjer för hjärt–<br />
lungräddning: ‹www.hlr.nu›<br />
peter örn<br />
källa: Läkartidningen<br />
2010;107(8):502-5.<br />
Hjärtstopp eller hjärtinfarkt?<br />
någon bakomliggande hjärt eller<br />
lungsjukdom, men<br />
ibland hittar man<br />
ingen förklaring. Till<br />
skillnad från hjärtinfarkt,<br />
som orsakas av<br />
en cirkulationsrubbning<br />
till följd av proppbildning<br />
i hjärtats kranskärl och inte<br />
alltid är livshotande, så leder<br />
plötsligt hjärtstopp alltid till<br />
döden om omgivningen inte<br />
reagerar omedelbart. n<br />
Dansbandet Streaplers, med erfarenhet av hjärtsjuka fans. Göran<br />
Liljeblad, Henrik Uhlin, Kjetil Granli, Anders Larsson, busschauffören<br />
i bandet Alf Nordström, Kenny Samuelsson och Håkan Liljeblad.<br />
Dansband såg fansen<br />
segna ned – då skaffade<br />
de en defibrillator<br />
Genom åren har de fått se<br />
flera personer segna ner på<br />
parketten. Nu har dansbandet<br />
Streaplers köpt in en<br />
defibrillator.<br />
–Tidigare har man känt sig<br />
maktlös när något hänt. Nu<br />
ska det vara tryggt att se och<br />
höra oss, säger Henrik Uhlin,<br />
bandets gitarrist.<br />
Streaplers fyllde<br />
jämna 50 år under<br />
2009. Uppsättningen<br />
har varierat lite genom åren.<br />
Till exempel har Henrik<br />
Uhlin spelat många år med<br />
Flamingokvintetten.<br />
– Där var jag med vid<br />
tre, fyra tillfällen då folk i<br />
publiken segnade ner. Vid<br />
något tillfälle kom ambulansen<br />
och la en filt över den<br />
som trillat ihop. Då förstod<br />
jag att det var riktigt illa. Vid<br />
ett av olycksfallen slutade vi<br />
att spela för kvällen. Men vi<br />
får aldrig veta vad som hänt,<br />
hur allvarligt det är. Oavsett<br />
blir det naturligtvis en trist<br />
stämning när något sådant<br />
HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011 15<br />
l<br />
händer, säger Henrik Uhlin.<br />
Alla bandmedlemmar har<br />
vid något tillfälle varit med<br />
om att någon på dansgolvet<br />
drabbats av hjärtproblem<br />
under en spelning.<br />
– Vi har alla spelat i olika<br />
band. Vår sångare, Kenny<br />
Samuelsson, har vid fem<br />
tillfällen sett folk som bara<br />
ramlat ihop på dansgolvet.<br />
Man känner sig illa till mods<br />
över att inte kunna göra<br />
något. Vi har pratat om det i<br />
bandet och ville göra något,<br />
säger Henrik Uhlin.<br />
Han fortsätter:<br />
– Luften går ur en fullständigt<br />
när något sådant<br />
här sker.<br />
Utbildningen fick de via en<br />
god vän som i flera år arbetat<br />
tillsammans med Hjärt-<br />
Lungfonden, som startat<br />
ett projekt för att försöka<br />
minska dödstalen i plötsligt<br />
hjärtstopp. Man har bland<br />
annat försett flera offentliga<br />
platser med defibril- l<br />
HV1101s10_16.indd 14-15 2011-03-17 16.25<br />
foto: tommy holl
intervjun hjärt–lungräddning<br />
latorer. Utbildningen tog<br />
en halv dag att genomföra.<br />
Medlemmarna i Streaplers<br />
fick var sin docka att öva på.<br />
För att skapa en »hjärtsäker<br />
arbetsplats« arbetar orkestermedlemmarna<br />
i team,<br />
två och två, om något skulle<br />
inträffa under en spelning.<br />
– Då vet vi exempelvis<br />
vem som gör vad. Vi kan gå<br />
ut med inställningen att »nu<br />
ska vi fixa det här«. Det ska<br />
bli en slags service till våra<br />
kunder. De ska kunna känna<br />
sig trygga , säger Uhlin.<br />
– Naturligtvis hoppas<br />
vi slippa använda den här<br />
maskinen, men om vi kan<br />
rädda en enda människa så<br />
är vi i mål. Kenny, sångaren,<br />
har som sagt varit med om<br />
det fem gånger på 30 år. Inte<br />
särskilt ofta kan tyckas, men<br />
det är fem gånger för mycket.<br />
»Vi är ju inga<br />
doktorer eller ens<br />
i närheten av det,<br />
utan vanliga killar<br />
som vill hjälpa<br />
till.«<br />
Det ska inte behöva vara så.<br />
Henrik Uhlin och kompisarna<br />
i bandet känner sig<br />
väl förberedda <strong>efter</strong> utbildningen<br />
på defibrillatorn.<br />
– Apparaten är tämligen<br />
idiotsäker. Vi är ju inga doktorer<br />
eller ens i närheten av<br />
det, utan vanliga killar som<br />
vill hjälpa till. Men defibrillatorn<br />
berättar precis hur man<br />
går till väga. När den startar<br />
leder den dig genom hela förloppet.<br />
Analyserar hjärtrytm<br />
och om det är nödvändigt<br />
med elchock. Maskinen hjälper<br />
till med tempo och när<br />
det är dags för inblåsningar<br />
om det skulle vara så att man<br />
glömmer av sig eller tappar<br />
räkningen.<br />
Alla i Streaplers genomgick<br />
utbildningen. Till och med<br />
bandets chaufför.<br />
– Den finns med inne i<br />
bussen. Skulle det hända en<br />
trafikolycka eller liknande<br />
så kan vi snabbt vara där.<br />
Varje år har vi ungefär<br />
120 spelningar, och vi kör<br />
5 000–6 000 mil per år. Det<br />
gör att vi syns rätt mycket på<br />
vägarna, säger Henrik Uhlin.<br />
Bandet gjorde en repetition<br />
av övningarna för någon<br />
månad sedan, så att allt ska<br />
fungera perfekt om något<br />
skulle inträffa.<br />
– Frågeställningarna<br />
kommer ju <strong>efter</strong> att man är<br />
klar. Vad händer om det är<br />
en vattenpöl i närheten av<br />
den man ska rädda? Och så<br />
vidare. Vi är ju som sagt inga<br />
doktorer, säger Henrik Uhlin<br />
och tillägger:<br />
– Det ska bli säkert för<br />
hjärtat att gå på våra spelningar.<br />
Sedan kan det så klart<br />
bli mycket hjärta och smärta<br />
ändå, men på ett annat sätt.<br />
tobias sandblom<br />
16 HÄLSA & VETENSKAP NR 1 2011<br />
HV1101s10_16.indd 16 2011-03-17 16.25<br />
foto: tommy holl
Change language