View/Open - MUEP - Malmö högskola

Hälsa och samhälle 

UNG OCH TANKLÖS 

EN LITTERATURSTUDIE OM 

PÅFÖLJDSSYSTEMET FÖR UNGA 

LAGÖVETRÄDARE 

LINN PERSDOTTER 

DALIA MAHDI

YOUNG AND 

THOUGTHLESS 

A LITERATURE REVIEW OF THE PENALTY 

SYSTEM FOR YOUNG OFFENDERS 

LINN PERSDOTTER 

DALIA MAHDI 

Författare 1/Persdotter, LP Linn & Författare 2/Mahdi, DM Dalia. Ung och 

Tanklös. En litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. 

Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 

enheten för hälsa och samhälle, 2010. 

Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga 

lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk 

tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i 

Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga 

lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i 

arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett 

mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård 

och hur straff och behandlig förenas på institutionerna. 

De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat 

sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi 

baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera 

bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att 

tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge 

någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar 

även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika 

straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga 

lagöverträdare förändrats. 

Nyckelord: Institutioner, Sluten ungdomsvård, Straff och behandling, 

Påföljdssystemet, Unga lagöverträdare 

2

FÖRKORTNINGAR ................................................................................................................ 5 

1 INLEDNING ....................................................................................................................... 7 

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ..................................................................................... 8 

AVGRÄNSNINGAR ........................................................................................................... 8 

DISPOSITION .................................................................................................................... 8 

2 VIKTIGA BEGREPP ............................................................................................................. 9 

BEGREPPET UNGDOM ..................................................................................................... 9 

BEGREPPET BROTT .......................................................................................................... 9 

3 METOD OCH DATA ......................................................................................................... 10 

4 BAKGRUND ..................................................................................................................... 12 

LAGSTIFTNINGENS FRAMVÄXT ..................................................................................... 12 

STATISTIK ÖVER UNGDOMSBROTTSLIGHET .................................................................. 13 

Typiska ungdomsbrott .............................................................................................. 13 

Ålder och kön ............................................................................................................ 13 

Ungdomar döms inte som vuxna lagöverträdare ..................................................... 13 

Kriminalstatistik 2008 ................................................................................................ 14 

5 TEORI .............................................................................................................................. 15 

STÄMPLINGSTEORIN ..................................................................................................... 15 

MICHEL FOUCAULT – ÖVERVAKNING OCH STRAFF ...................................................... 15 

STRAFFTEORI ................................................................................................................. 18 

Individual prevention ................................................................................................ 18 

Allmänprevention ..................................................................................................... 19 

Vedergällning "Öga för öga, tand för tand" .............................................................. 19 

6 LAGSTIFTNINGEN ........................................................................................................... 21 

SOCIALTJÄNSTEN ........................................................................................................... 21 

LAGEN MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA – LVU ......................... 21 

LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM UNGA LAGÖVERTRÄDARE – LUL .............. 21 

LAG OM VERKSTÄLLIGHET AV SLUTEN UNGDOMSVÅRD – LSU .................................... 21 

7 FORSKNINGSRESULTAT .................................................................................................. 23 

HÄKTAD ELLER OMEDELBART OMHÄNDERTAGEN? EN STUDIE OM AKUTA 

FRIHETSBERÖVANDEN AV UNGA LAGÖVETRÄDARE .................................................... 23 

JERZY SARNECKI – UPPFÖLJNING AV § 12 VÅRDEN ...................................................... 24 

INSATSER FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE. EN SYSTEMATISK SAMMANSTÄLLNING AV 

ÖVERSIKTER OM ÅTERFALL I KRIMINALITET ................................................................. 26 

8 PÅFÖLJDER FÖR UNGA LAGÖVERTRÄDARE ................................................................... 27 

HISTORISK TILLBAKABLICK............................................................................................. 27 

3

DE MODERNA PÅFÖLJDERNA ........................................................................................ 29 

9 PÅFÖLJDER UTAN PLACERING ........................................................................................ 32 

10 ANDELEN SOM DÖMS TILL VÅRD HAR ÖKAT ............................................................... 33 

VÅRDPLANERNA HAR BLIVIT BÄTTRE ............................................................................ 34 

OM VÅRDPLANEN INTE FÖLJS ....................................................................................... 34 

11 STATENS INSTITUTION ................................................................................................. 35 

VÅRD OCH BEHANDLING ............................................................................................... 35 

ADOLESCENT DRUG ABUSE DIAGNOSIS – ADAD .......................................................... 36 

BEHANDLINGSMETODER............................................................................................... 36 

12 FUNGERAR BEHANDLINGSMETODERNA? .................................................................... 38 

13 STRAFF OCH BEHANDLING ........................................................................................... 40 

STRAFFTID ..................................................................................................................... 40 

FRÅN STRAFF TILL ETT MER BEHANDLINGSINRIKTAT SAMHÄLLE ................................. 40 

UNGDOMARNAS SYN PÅ INSTITUTIONEN .................................................................... 41 

PERSONALENS SYN PÅ INSTITUTIONEN ........................................................................ 42 

14 DISKUSSION OCH SLUTSATS ......................................................................................... 44 

REFERENSER ...................................................................................................................... 48 

4

FÖRKORTNINGAR 

BrB Brottsbalken (1962:700) 

Brå Brottsförebyggande rådet 

LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga 

lagöverträdare 

LSU Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård 

LUL Lagen (1964:167) om särskilda bestämmelser för unga 

lagöverträdare 

LVM Lagen om särskilda bestämmelser om vård av missbrukare 

LVU Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga 

Prop. Regeringens proposition 

SoL Socialtjänstlagen (2001:453) 

SOU Statens offentliga utredningar 

SiS Statens institutionsstyrelse 

Lag (1998:620) Om belastningsregister 

Lag (1998:621) Om misstankeregister 

Lag (2002:445) Om medling vid anledning av brott 

5

”I samhällsdebatten finns en påfallande kluvenhet i synen på ungdom: den ses 

som både hot och löfte. Det som utmärker ungdomen i positiv bemärkelse, att det 

är den samhällsgrupp som befinner sig närmast den ständigt pågående 

samhällsförändringen, har alltså ofta sin tydliga motpol i att den samtidigt får 

symbolisera det problematiska med samhällsomvandlingen. Den negativa bilden 

av ungdomens livsstil leder till en sammankoppling av ungdom, avvikande 

beteende och brottslighet. Ungdomsbrottslighet blir därmed ett begrepp som 

uttrycker mer än att det är brott som begås av unga individer (brott som begås av 

vuxna går i regel inte under beteckningen vuxenbrottslighet).” 1 

1 Estrada, F & Flyghed, J (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten sid 9 

6

1 INLEDNING 

Brott som begås av barn och ungdomar väcker oftast starka känslor. År 2007 

misstänktes cirka 21 400 personer i åldern 15-20 år för brott mot brottsbalken. 

Enligt kriminalstatistiken är ungdomar därmed den mest aktiva åldersgruppen i 

samhället 2 . Ungdomsbrottslighet är idag ett väldigt omdiskuterat begrepp. Det 

förs med jämna mellanrum heta diskussioner i media om ungdomars 

lagöverträdelse. Intrycket vi får är att det hela tiden expanderas och utvecklas till 

ett samhällshot. Man ser dessa ungdomar som ett ökande problem och som är i 

stort behov av åtgärder. En annan vinkel massmedia använder sig av är att de 

listar upp vilka brott ungdomarna gjort och sedan berättar vad straffet blev. Detta 

leder till de olika debatterna om ungdomsbrottslighet och att rättsystemet för unga 

lagöverträdare borde utvecklas. Det är många som tycker att påföljderna för unga 

lagöverträdare är för milda. 

Antalet dömda ungdomar per år som får påföljden vård inom socialtjänsten har 

ökat sedan början av 1980-talet, från cirka 500 till 2657 stycken år 2004 3 . Till och 

med de dömda som överlämnas till vård har ökat en del, från 45 procent år 1999 

till 48 procent år 2004. Ungdomar i åldern 15-17 år avser den främsta ökningen, 

drygt 90 procent. Av de 15-17 åringar som dömdes för brott år 2004, var det 

närmare hälften som överlämnades till vård inom socialtjänsten 4 . 

Ungdomar anses vara mer känsliga för påverkan än vad vuxna är, på grund av att 

unga människor har en outvecklad ansvarsförmåga, de har svårare för att motstå 

grupptryck och kontrollera aggressiva impulser än vuxna. Psykologiskt är unga 

människor känsligare för bestraffning. Att bli vuxen är en inlärningsprocess där 

olika roller prövas. Bestraffa en ung människa kan störa denna inlärningsprocess. 

Därför ligger det i samhällets intresse att inte förhindra unga människors 

mognadsprocess med en alltför repressiv straffrättspolitik 5 . Därför har man i lagen 

tagit hänsyn till detta i påföljderna för unga lagöverträdare. 

Tanken med denna litteraturstudie är att försöka få kunskaper om hur 

rättssystemet resonerar kring unga lagöverträdare. Vad betyder egentligen 

ungdomsvård? Vilka påföljder finns det? Vilka behandlingsmetoder finns det för 

unga lagöverträdare? Vår mening med denna uppsats är att följa tidslinjen för 

åtgärderna kring unga lagöverträdare. 

2 

Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 

Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 sid. 351 

3 

Brottsförebyggande rådet Vård för unga lagöverträdare Socialtjänstens insatser Rapport 

2005:13 sid. 12 

4 


2005:13 sid. 12 

5 

Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid 147 

7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hantera unga 

lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Vad säger det om 

vår syn på ungdomsbrottslighet och hur hanterar vi problemet? Tyngdpunkten i 

vårt arbete kommer att ligga på utvecklingen av påföljderna samt hur straff och 

behandling kombineras. Avsikten är även att undersöka vilka lagar som tillämpas 

för unga lagöverträdare. För att uppsatsen ska närma sig syftet har vi valt att 

arbeta med följande frågeställningar: 

Har samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats? 

Hur ser dagens påföljdssystem ut för unga lagöverträdare? 

Hur förenar den slutna ungdomsvården straff och behandling? 

AVGRÄNSNINGAR 

Ungdomsbrott är en fråga som kan diskuteras länge och utan tvivel måste 

begränsningar göras. För att arbetet inte ska bli allför omfattande koncentreras 

arbetet på påföljderna, vilka behandlingsmetoder som finns på de olika 

institutionerna och på gruppen unga lagöverträdare. Vårt arbete kommer främst att 

inriktas på de delar som har betydelse för unga lagöverträdare. Vi har därför inte 

tänkt fördjupa oss i varför ungdomar begår brott. Dessutom tänker vi inte gå 

djupare in på LVU eftersom denna lag tillämpas mest för miljöfall och missbruk. 

Med miljöfall menas att en ungdom har dåliga förhållanden hemma. När 

begreppen ungdomar och unga lagöverträdare i fortsättningen används är det 

personer i åldern 15 till 21 år som åsyftas. Denna uppsats fokuserar på de unga 

lagöverträdarna som fyllt 15 år, som enligt svensk lag är straffmyndiga. 

DISPOSITION 

Uppsatsen inleds med att förklara vad begreppen ungdom och ungdomsbrott 

betyder. Efter detta kommer vår metod del. Här förklarar vi hur arbetet med 

uppsatsen har gått till väga. Fjärde delen i uppsatsen är en historisk tillbakablick 

där vi beskriver lagarna och deras uppkomst. Där kommer vi även att ta upp 

statistik över ungdomsbrottslighet. Därefter går vi över till vår teori del, där vi tar 

upp tre teorier som är relevanta för våra frågeställningar. I sjätte delen i uppsatsen 

redogör vi kortfattat för läsaren vilka lagar som tillämpas för unga lagöverträdare. 

I vår sjunde del av uppsatsen sammanfattar vi tre olika forskningsresultat. 

Huvuddelen av vår uppsats ligger under åttonde till fjortonde delen. Åttonde och 

nionde delen innehåller en grundlig genomgång om vilka påföljder som fanns förr 

och vilka påföljder som finns idag för unga lagöverträdare. I tionde delen redogör 

vi bland annat för unga som får påföljden vård. I elfte delen redogör vi om Statens 

institutionsstyrelse och Adolescent drug abuse diagnosis, samt beskriver vi några 

av de behandlingsmetoder som används på institutionerna. Vi går sedan in på vad 

forskningsresultat kommit fram till angående behandlingsmetoderna som används. 

I trettonde delen redogör vi bland annat om hur institutionerna förenar straff och 

behandling. Uppsatsen avslutas med diskussion och egna reflektioner. 

8

2 VIKTIGA BEGREPP 

BEGREPPET UNGDOM 

Ungdomsperioden är en livsfas mellan barndom och vuxenhet som inte avgränsas 

åldersmässigt. Den fysiologiska och biologiska avgränsningen menar att 

ungdomsperioden är den tid då individen genomgår puberteten. Puberteten brukar 

inträffa vid 13-14 års ålder 6 . Psykosociala avgränsningen är perioden då individen 

utvecklar sin självbild och identitet. Oftast börjar det vid 11 års ålder och avslutas 

vid 20 års ålder. En avgränsning kan också göras utifrån sociala kriterier. När den 

unge frigör sig från sin familj och försörjer sig själv 7 . Rätten att hållas ansvarig 

för sina brottsliga handlingar är vid 15 års ålder i Sverige. 

BEGREPPET BROTT 

I BrB 1:1 om brott och brottspåföljder definieras brott på följande sätt: 

"Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller 

författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet."(BrB 1:1) 8 

Vad som är brott enligt lagen och vem som är brottsling avgörs av samhällets 

struktur och de värderingar som förknippas med denna och de lagstiftningar som 

tillkommit genom politiska beslut. ”Handlingar som av lagen belagts med 

negativa straffåtgärder är dock den enda hållbara definitionen av brott 9 .” 

Vad som anses med begreppet brott förändras genom olika århundrade och i olika 

kulturer. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att 

uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Under tidernas gång har nya lagar 

tillkommit och det har genomgått stora förändringar i brottsbalken. Handlingar 

som tidigare definierats som brott kan till en följd av reformering av lagen bli 

straffria, medan andra handlingar som tidigare inte varit brott kan beläggas med 

nya straff 10 . Förutom detta kan brottets straffvärde förändras med tiden. Brott 

som tidigare betraktades som grova kan med tiden börja betraktas som mindre 

grova och leda till lindrigare straff. Enligt Jerzy Sarnecki, professor i allmän 

kriminologi, kan dessa ständiga förändringar i lagstiftningen vara relaterade till 

samhällsförändringar 11 . Människors moraluppfattningar förändras och den 

tekniska utvecklingen i samhället går framåt. 

6 http://www.ne.se/ungdomsbrottslighet 

7 Estrada, F & Flyghed, J (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten sid 12 

8 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 19 

9 Ekbom, T & Engström, G & Göransson, B (1999) Brott straff och kriminalvård sid 15 



9

3 METOD OCH DATA 

Detta arbete är utfört som en litteraturstudie och den litteratur som vi funnit har 

använts för att få svar på våra frågeställningar. För läsarens och vår egen skull 

ville vi först och främst få en överblick över området unga lagöverträdare. Under 

vår första del av arbetet började vi med att använda oss av internet. Då vi använt 

oss av sökmotorer såsom Libris (nationella bibliotekssystemet), Google samt 

hemsidor som Statens institutionsstyrelse, Brottsförebyggande rådet, 

Regeringskansliet och Socialstyrelsen. Vi använde oss då av sökord såsom: 

Kriminal politik, ungdomsvård, ungdomsbrottslighet, unga lagöverträdare, 

behandling av ungdomar, sluten ungdomsvård, straff, behandling, 

behandlingsmetoder, straffrätt, unga lagöverträdare och deras påföljder. Genom 

sökandet på internet har vi funnit grundläggande litteratur och rapporter. De olika 

sökmotorerna som Campbell Collaboration, ASSIA och Cambridge journals har 

vi inte valt att använda oss av. Eftersom i våra frågeställningar ville vi få svar på 

hur den svenska lagstiftningen resonerar samt vilka påföljder det finns för unga 

lagöverträdare. Därför valde vi att fördjupa oss med hjälp av statens offentliga 

utredningar, propositioner, svensk lagstiftning och relevant litteratur. Eftersom 

tredje frågeställningar handlar om hur den slutna ungdomsvården förenar straff 

och behandling, valde vi i delen ”forskningsresultat” att använda oss av 

forskningen ”Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning 

av översikter om återfall i kriminalitet”. Eftersom i denna forskning gjorde de en 

omfattande systematisk sammanställning av forskningsresultat kring unga 

lagöverträdare. 

Nationella bibliotekssystemet, ”Libris”, har varit en bra sökmotor dels för att hitta 

relevant litteratur till ämnet. Därefter har vi vänt oss till Malmö högskolas 

bibliotek, Malmösstadsbibliotek, samt Kristianstad högskolas bibliotek och 

stadsbibliotek. 

När vi använt oss av sökmotorn Google har vi använt samtliga av sökorden. Vi 

valde att gå vidare med de träffar som var relevanta för ämnet. För att kunna 

besvara våra frågeställningar behövde vi information som handlade om historik, 

lagarnas uppkomst och vilka påföljder som finns för unga lagöverträdare. Att 

använda oss av Google har varit en bra startpunkt eftersom det gav oss en 

överblick över vilken, myndighet, institution och hemsidor vi skulle fördjupa oss 

i. Genom sökmotorn Google fann vi hemsidan för Statens institutionsstyrelse. 

Deras hemsida har varit till stor hjälp för att få förstå hur sluten ungdomsvård 

fungerar och vilka behandlingsmetoder de använder sig av. 

Vi valde att använda oss av Brottsförebyggande rådets hemsida för att hitta 

rapporter angående unga lagöverträdare samt tidigare forskning. Genom Brås 

hemsida ville vi även få reda på antalet intagna ungdomar. Eftersom 

kriminalvårdsstatistiken från Brå 2008 rapportera om personer intagna i anstalt, 

personer övervakade av kriminalvårdens frivårdsorganisation och personer 

intagna i häkte. 

Regeringskansliets hemsida använde vi oss av eftersom vi ville få en insikt över 

hur regeringen resonerar kring lagarna angående unga lagöverträdare. 

Propositionerna från denna sida gav oss även en bra överblick över lagarnas 

uppkomst, samt påföljderna för unga lagöverträdare. 

10

Genom att ha använt oss av socialstyrelsens hemsida har vi fått en inblick över 

hur socialtjänstens arbete fungerar med unga. Efter vår granskning av materialet 

som var ganska tidskrävande, samtidigt väldigt intressant, valde vi att granska 

närmare på de texter, rapporter, litteratur och propositioner från de hemsidor som 

vi nämnt ovan. Det har varit en viss begränsning eftersom många av träffarna har 

handlat om specifika ungdomsbrott, missbruk och media artiklar om begångna 

brott. Vi kände även att forskning inom effekterna av påföljderna för unga 

lagöverträdarna har ett litet utbud. Detta kände vi även under teoridelen. Eftersom 

många teorier handlar om varför ungdomar begår brott. 

11

4 BAKGRUND 

I detta avsnitt kommer vi att ta upp de lagar som har betydelse för utvecklingen av 

dagens ungdomsanstalter. Vi kommer att ta upp viktiga årtionden som har haft 

stor betydelse. Dessutom kommer vi att ta upp en statistisk översikt över 

ungdomsbrottslighet. Eftersom vi vill ge läsaren en översikt över hur 

ungdomsbrottsligheten i Sverige ser ut. 

LAGSTIFTNINGENS FRAMVÄXT 

Mot slutet av 1800-talet hade den sociologiska straffrättskalan fått fäste i Europa. 

Därifrån kom idén om att straffet borde anpassas och utmätas efter 

gärningsmannens individuella förhållanden 12 . Lagen om tvångsuppfostran år 1902 

var en betydelsefull utveckling mot BrB behandlingsinriktade påföljdssystem 13 . 

Lagen var tillämplig för de ungdomar som begått brott innan de fyllt 18 år. Den 

unge kunde då dömas till uppfostringsanstalt, där brottet eller straffet saknade 

betydelse för anstaltsvistelsens varaktighet. Tvångsuppfostran skulle pågå tills den 

dömde ändrat sinnesinriktning och uppförande. Denna lag upphävdes dock år 

1947. Genom lagen om tvångsuppfostran startades diskussioner om 

tvångsuppfostran för ungdomar i åldersgruppen 18-20 år. Diskussionerna ledde 

till att ungdomsfängelse infördes genom lag år 1935. Det skulle innebära en 

individ preventivt inriktad anstaltsvård 14 . 

Under 1930-talet vilade straffsystemet på en ideologi som hävdade att straffet 

motiverades av allmänna preventiva skäl. Med allmän preventiv ideologi menas 

att man inte straffar en människa för hennes skull utan för att även förhindra 

andra. Efter andra världskriget höjdes aktningen för det mänskliga värdet. Den 

svenska socialpolitiken tog in reformer som barnbidrag, socialförsäkringssystem 

och omsorgen om barn och ungdom. Eftersom människovärdet höjdes till en 

självklar princip kom inställningen till det avvikande i samhället att förändras 15 . 

I många fall betraktades brottslingen som sjuk och i behov av anstaltsvård. Man 

satte även in avvikelsen i samband med individens svårigheter för att anpassa sig i 

samhället 16 . 

Det utmärkande med ungdomsfängelset var att påföljden var tidsobestämd. Den 

dömde skulle hållas kvar i fängelset minst ett år och max fyra år, tills fostrings- 

och utbildningssyftet kunde tillgodoses. Vilket var en av orsakerna till att man 

ville avskaffa ungdomsfängelset 17 . År 1999 infördes sluten ungdomsvård och 

lagen LSU trädde i kraft som ersättning för ungdomsfängelse (SFS 1998:603). 

Genom lagändringen 2006:110 bildades ett nytt kapitel i BrB, överlämnande till 

särskild vård för unga. Ungdomstjänst kom till, inte bara som en påföljd, utan 

även som en tilläggspåföljd. Överlämnande till vård inom socialtjänsten döptes 

om till ungdomsvård. Den slutna ungdomsvården (32:5) ändrades inte. 

12 Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 sid 26 






12

Enligt BrB får de ungdomar som inte hunnit fylla 15 år, inte dömas för någon 

påföljd. Begås brottet av en person som inte fyllt 21 år, särbehandlas denna 

person. Dessutom är särbehandling särskild påtaglig om personen inte fyllt 18 år. 

Detta motiveras med att unga människor har en outvecklad ansvarsförmåga, de 

har svårare för att motstå grupptryck och kontrollera aggressiva impulser än 

vuxna. Psykologiskt är unga människor känsligare för bestraffning. Att bli vuxen 

är en inlärningsprocess där olika roller prövas. Bestraffa en ung människa kan 

störa denna inlärningsprocess. Därför ligger det i samhällets intresse att inte 

förhindra unga människors mognadsprocess med en alltför repressiv 

straffrättspolitik 18 . 

STATISTIK ÖVER UNGDOMSBROTTSLIGHET 

”De flesta kriminologer håller med om att ungdomsbrottsligheten är utbredd, 

den är skevt fördelad och den utgör en kort period i de ungas liv” 19 

Typiska ungdomsbrott 

År 2007 misstänktes cirka 21 400 personer i åldern 15-20 år för brott mot 

brottsbalken. Enligt kriminalstatistiken är ungdomar därmed den mest aktiva 

åldersgruppen i samhället 20 . Brottsförebyggande rådet har genomfört 

skolundersökningar bland elever i årskurs 9 och i de senaste undersökningarna har 

det framkommit att över hälften av ungdomarna under det senaste året har begått 

någon brottslig handling. De vanligaste brotten som ungdomarna begår är 

stöldrelaterade brott, såsom stöld i skolan eller butiksstölder. Det framkommer 

även att det är vanligt med skadegörelse, varav en betydande del är klotter 21 . 

Ålder och kön 

Majoriteten av de som lagförs i Sverige är mellan 16 och 17 år och cirka 10 000 

ungdomar i åldern 15-17 år lagförs årligen. Övervägande delen av dessa är pojkar. 

Andelen lagförda flickor ökade dock under perioden 1980-1998 22 . Framförallt har 

antalet flickor lagförda för snatteri ökat. 

År 2003 var det endast en flicka som dömdes till sluten ungdomsvård, övriga var 

pojkar. Under år 2003 var det 4 ungdomar som var 15 år, 20 ungdomar som fyllt 

16 år, 61 ungdomar som fyllt 17 år, 16 ungdomar som fyllt 18 år och 1 person var 

19 år, som dömdes till sluten ungdomsvård 23 . 

Ungdomar döms inte som vuxna lagöverträdare 

I Sverige blir man straffmyndig när man är 15 år, vilket betyder att man från den 

åldern kan dömas för brott. Men man straffas inte lika hårt som om man vore 

vuxen, det vill säga 18 år. Begår man en brottslig handling innan man fyllt 21 år, 

18 Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid 147 

19 Estrada, F & Flyghed, J(2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten sid 299 

20 Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 

Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 sid. 351 

21 Brottsförebyggande rådet Kort om ungdomsbrottslighet (2005) Robert Svensson sid. 1 

22 Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 2000:7 sid 21 

23 Allmän SiS rapport; Sluten ungdomsvård år 2003 Redovisning av domarna, 

överklagade beslut under verkställigheten SiS rapport 2004:5 sid 6 

13

uppmärksammas åldern vid straffmätningen och rätten får döma till lindrigare 

straff än vad som är förskrivet för brottet 24 . Om gärningsmannen begår brott innan 

man fyllt 18 år, får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl 

och om sådant finns, döms man i första hand till sluten ungdomsvård. För brott 

som begåtts när den unge fyllt 18 år men inte hunnit fylla 21 år, får rätten döma 

till fängelse endast om det med hänsyn till handlingens straffvärde eller om det 

finns särskilda skäl för det. Begår dessutom gärningsmannen brott innan denne 

fyllt 21 år, får man inte dömas till fängelse på livstid 25 . 

Kriminalstatistik 2008 

Kriminalvårdsstatistiken från Brå 2008 rapporterar om personer intagna på anstalt, 

personer övervakade av kriminalvårdens frivårdsorganisation och personer 

intagna i häkte. Antalet intagna beskriver hur många personer som har börjat 

avtjäna sitt fängelsestraff, sin övervakning eller sin häktning under året. Antalet 

inskrivna den 1 oktober, beskriver hur många som faktiskt var inskrivna på anstalt 

eller hos frivårdsmyndigheterna 26 . 

År 2008 togs det in cirka 540 ungdomar på kriminalvårdsanstalt i åldrarna 15–20 

år och den 1 oktober 2008 var cirka 170 ungdomar inskriva. Både antalet intagna 

och inskrivna ungdomar ligger på samma nivå som året innan. Nivån är den lägsta 

på tio år 27 . Av de ungdomar som togs in på kriminalvårdsanstalt 2008, var cirka 6 

procent ungdomar i åldrarna 15-20 år. Av dem var enbart en person under 18 år 28 . 

Vilket beror på att sedan år 1999 döms personer som är under 18 år till sluten 

ungdomsvård istället för fängelse, om det inte finns synnerliga skäl att döma till 

fängelse. 

De ungdomar i åldern 15-20 år som togs in 2008 var tillgreppsbrott det vanligaste 

brottet, i synnerhet stöld och rån. Ungefär 36 procent av ungdomarna i åldern 15- 

20 år hade dömts för tillgreppsbrott som huvudbrott 29 . Den huvudbrottskategorin 

där den största andelen unga finns representerad är rån. Under 2008 togs det in 28 

procent ungdomar i åldern 15-20 år, som dömdes för rån. Vilket skiljer sig tydligt 

från de äldre där endast 3 procent var intagna för rån 30 . Men i jämförelser mellan 

olika åldersgrupper måste man ta hänsyn till att unga personer mellan 15 -20 år 

löper mindre risk till att dömas till fängelse, speciellt vid lindrigare brott 31 . 

24 

Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård 

inom socialtjänsten Rapprot 2002:19 sid 9 

25 

Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård 


26 

Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid 219 

27 


28 


29 


30 


31 


14

5 TEORI 

De teorier som vi valt att använda oss av i detta avsnitt är stämplingsteorin, 

Michel Foucaults teori om övervakning/straff och straffteorin. Vi anser att dessa 

teorier knyter an till våra frågeställningar. Stämplingsteorin har vi valt för att 

teorin utgår från att ett avvikande beteende inte är en egenskap hos individen utan 

istället är beroende av omgivningens reaktioner. Michel Foucaults övervakning 

och straff ansåg vi vara relevant då han visar en framställning av straffens 

idéhistoria. Vi avslutar vår teoridel med straffteorin där vi tar upp tre olika 

straffteorier. 

STÄMPLINGSTEORIN 

Enligt stämplingsteorin är det etablerade samhället och dess krav på individen 

som är de bakomliggande orsakerna för att en individ ska begå en brottslig 

handling. Det är inte bakgrund och orsak till problemet som är det viktigaste, utan 

det är samhällets reaktion på avvikande beteende. Stämplingsteorin fokuserar på 

betydelsen av omgivningens reaktioner på en avvikande handling 32 . Det vill säga 

tanken på brott finns först när en handling i samhället beläggs med straff. Enligt 

Frank Tannenbaum var det samhällets utpekande av en kriminell individ som ond, 

som kunde leda till att individen till slut accepterar denna syn på sig själv och 

uppfattar sig som ond. Vilket gör att individen beter sig därefter 33 . Det är då 

samhällets reaktion på brott och avvikande beteende som frambringar mera brott. 

Howard Becker är ännu en förespråkare för stämplingsteorin och han utgår ifrån 

att avvikande beteende i sig inte är en egenskap hos vissa individer, utan att det 

istället är beroende av omgivningens reaktioner på en individs beteende 34 . 

Howard menar att om en person begår ett brott kommer denna person inte att 

uppfattas som brottsling, så länge ingen upptäcker att man begått ett brott. Sen 

vise versa, en person kan uppfattas som kriminell, trots man inte har begått något 

brott. Eftersom omgivningen tror att personen är skyldig. När individen väl 

accepterar den stämpeln som satts, börjar han/hon uppfatta sig själv som 

kriminell. Med andra ord så genomgår individen en identitetsförändring och 

börjar handla så som andra förväntas. 

Stämplingsteorins syn på brottslighet har mötts av mycket negativa reaktioner, 

speciellt från rättssystemet 35 . Dessutom har teorin fått kritik för att den accepterar 

en förvriden bild av den sociala verkligheten eftersom den godtar det avvikande 

beteendemönstret. 

MICHEL FOUCAULT – ÖVERVAKNING OCH STRAFF 

Genom denna teori vill vi ge läsaren en framställning av straffens ide historia och 

hur samhället skapade individen. Vilket Michel Foucault beskriver i sin bok 

Övervakning och straff. Vi börjar med att beskriva hur straffsystemet har 

utvecklats och hur det på senare tid utvecklats till mer behandlingsinriktat. 





15

Kroppen som ett mellanled 

Straffsystemet använde sig av avrättning, stympning, symboliskt brännmärkt i 

ansiktet och död eller levande utställd för att allmänheten skulle kunna beskåda 

och skrämmas 36 . Det handlade först och främst om att en förbrytare skulle betala 

för sitt brott och oftast genom kroppslig bestraffning. Men de plågsamma straffen 

avskaffades och det kom fram nya tankesätt och lagar. De gamla straffen tyckte 

man var lika våldsamma som brottet. Man började även tycka att åskådarna kunde 

börja vänja sig vid en grymhet som man egentligen ville att de skulle ta avstånd 

ifrån. Istället inriktade man sig på att försöka ha ett straff som påverkade på 

djupet. Det skulle påverka tanken, sinnelaget och hjärtat, med andra ord själen 37 . 

Man började använda kroppen som ett mellanled. Genom att spärra in den och låta 

den arbeta berövade man individen hans största rättighet, att vara fri. Straffet blev 

mer och mer inriktat på att bota och uppfostra än att den skyldige bara skulle 

betala för sitt brott. Man befriade domarna från det påfrestande yrket att bestraffa 

och bödel ersattes med vakter, psykologer, fängelsepräster och läkare 38 . 

Omvandlingen 

Redan från början var fängelsestraffet ett frihetsberövande och en teknisk 

omvandling av individen. Fängelset var ett straff men det var också ett redskap 39 . 

Ett redskap för att göra individerna “nyttiga” och lagliga medborgare. Individen 

bearbetades oavbrutet från början av fängelsestraffet till slutet. Det kunde vara 

dagar, månader och år. Fängelset skulle fungera som en disciplinär apparat. Den 

tog sig an individernas olika aspekter som t.ex. det dagliga uppförandet, 

arbetsförmågan och den moraliska inställningen. Fängelset fungerade som 

tvångsuppfostran eftersom den bestämde vilken mat fångarna skulle äta, när de 

skulle vila, arbeta och när man fick tala eller inte. Fängelset disciplinerade 

individerna först genom isolering 40 . En förlust av frihet har samma värde för alla. 

Den dömde isolerades först från yttervärlden. Fångarna isolerades även från 

varandra eftersom de inte skulle skapa kontakter eller bilda en allt för omfattande 

gemenskap. Ensamheten inom ett fängelse var menat som ett positivt 

omvandlingsätt. Isoleringen skulle göra att ångesten skulle nå den dömde. Ju mer 

den dömde tänkte desto mer skuld och ånger skulle han komma att känna. Detta 

skulle få den dömde att hata sitt brott. Ju mer han ångrade och hatade sitt brott 

desto plågsammare skulle ensamheten kännas. Det var inte förrän den dömde hade 

ångrat sig djupt och underkastat sig som ensamheten skulle lättas ifrån honom 41 . 

Auborn modellen eller Cherry Hill Philadelphia? 

Det fanns två olika modeller om hur länge isoleringen skulle gå till. Auburn 

modellen förordade en ensam cell över natten, gemensamt arbete och 

gemensamma måltider. Det skulle vara absolut tystnad, fångarna hade bara rätt att 

tala till vakterna efter att ha frågat om tillstånd och även då skulle de tala med låg 

röst. Auborn modellen menade istället för att bara låsa in de dömda lät man de 

vara tillsammans och delta i nyttiga aktiviteter. Man tvingade dem att göra goda 

vanor samtidigt som man övervakade dem. Eftersom tystnadsregeln hela tiden 

tillämpades menade man att modellen skulle lära de dömda att lagen är en helig 

36 Foucault, M(2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 13 

37 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 21 





16

skrift. Skulle den överträdas ledde det till konsekvenser. Genom isoleringen, en 

gemenskap utan kommunikation och lagen skulle omvandla individen till en 

social laglydig person 42 . En annan modell som tillämpades var Philadelphia vilket 

innebar att det inte var någon gemensam lag som skulle omvandla individen. Det 

rådde absolut isolering och den dömdes återanpassning skulle komma inifrån. Det 

egna samvetet skulle spela störst roll hos individen. Detta ledde till att de dömda 

skulle vilja arbeta självmant för att söka tröst. Vilket gjorde att övervakarna 

slipper tvinga fångarna att arbeta. Det ledde även till att fångarna respekterade 

vakternas auktoritet mer 43 . 

Arbetets uppkomst i fängelserna 

Den andra åtgärden för att disciplinera och omvandla individen var arbetet i 

fängelset. Det var viktigt för fången att bryta den sysslolösheten som kanske satt 

honom i fängelset. Arbetet i fängelserna fanns för det skulle ge goda verkningar 

för fångarna. Den lilla lönen de fick väckte kärlek till arbetet. Detta skulle leda till 

en vana för fången att arbeta. Arbetet förändrade den våldsamme och orolige till 

en lugn fungerande individ. När fångarna arbetade hade de inte tid för att komma 

på besvärande idéer. De fokuserade på arbetet de skulle göra. Arbetet i fängelset 

gav inte en ekonomisk vinst. Det var viktigt eftersom det skapade ett upprättande 

av ett maktförhållande 44 . Det lärde även fången att anpassa sig till ett schema och 

följa det. 

Behandling istället för betalning 

Att bli dömd till fängelse förr var inte bara ett frihetsberövande. Fängelset var en 

plats där beslut, som fångar hade fått på sig, skulle verkställas. Fängelse 

förvaltningar konstaterade ganska tidigt ifall fängelset skulle fungera effektivt, 

skulle inte straffet bestämmas en gång för alla i första domslutet. Det skulle 

istället utformas som en läkarbehandling än som en betalning. Därför finns det 

idag öppna anstalter, permission och villkorlig frigivning 45 . 

Övervakning leder till kunskap 

Fängelset var inte bara en plats för att avtjäna ett straff på. Genom övervakning 

kunde man studera fångarna. Detta ledde till att man fick en kunskap om varje 

fånge. Man kunde hålla koll på hans uppförande, läggning och hans förbättring 46 . 

Genom dessa observationer kunde man inrikta behandlingen på vart det “onda” 

satt hos fången. För att minska våld och tvång inom fängelset behövdes två 

viktiga åtgärder. 1) Panoptikonsystemet: fången iakttas på en gång, föra 

anteckningar som sedan ska registreras och bokföras. Samtidigt som övervakning, 

observation, isolering och individualisering skedde. 2) Skapa perfekt övervakning 

där de nya humanistiska lagarna och de nya straffteorierna tillämpades. Detta 

genom att skapa ett fängelse med synliga celler där övervakningen skedde från en 

central punkt. Övervakningen var fullständig om vaktchefen från ett centralt rum, 

utan att själv synas, kunde se insidan av alla celler. På detta sätt kunde han även 

följa personalen och de andra vakterna som var på de olika avdelningarna. 

Fängelserna byggdes alltifrån halvcirkel, kryss till att likna en stjärna. 






17

STRAFFTEORI 

Straffteori handlar om utdömandet av själva straffet eller legitimerandet av straff. 

Det finns tre olika straffteorier: individual prevention, allmänprevention och 

vedergällning. Individual prevention och allmän prevention bygger på en 

framåtblickande logik. Påförandet av ett straff eller ett straffhot är endast riktigt 

om dessa åtgärder minskar brottsligheten. Bestraffningen bygger på en pliktetik. 

Själva handlingen utgör grunden för åtgärderna där ansvarsförmåga, avsikt och 

skuld är de centrala frågorna. 

Individual prevention 

Denna straffteori kommer från kriminologins klassiska skola där Cesare Beccaria 

och Ceccare Lombroso var förespråkare. Cesare Beccaria menade att 

straffsatserna skulle sättas efter brottets grovhet. Lombrosos vetenskap var 

biologin och antropologin där han försökte kategorisera brottslingar 47 . Dessa 

uppfattningar ersattes senare av sociologiska och psykologiska 

förklaringsmodeller som vi tänker förklara längre fram under behandlingsdelen. 

Individual prevention handlar om att hitta ett straff till individens behov. Det finns 

tre olika individual preventiva åtgärder: 1) Inkapacitering/oskadliggörande, 

2) Behandling, 3) Avskräckning. 

Inkapacitering/oskadliggörande 

Den mest inkapaciterande åtgärden är dödstraffet. Det finns Kollektiv och selektiv 

inkapacitering. Kollektiv inkapacitering är den brottsminskade effekt som 

fängelse medför. Alltså de som sitter i fängelse begår inte fler brott. Selektiv 

inkapacitering handlar om de brottsminskade effekterna av att ge längre straff till 

de individer som anses vara mer brottsbenägna än andra 48 . 

Behandling 

Grundtanken var nu att försöka finna kriminalitetens orsaker för att kunna 

förebygga den bl.a. genom lagstiftning. Straffet skulle relateras till lagbrytarens 

personliga egenskaper och inte till lagöverträdelsens brott. Idag använder man 

termen påföljd istället för straff. Fokus ligger på att bota och inte straffa 

brottslingen. Denna tanke har sina rötter i 1700-talets upplysningstid. Tanken var 

då att livsvillkoren satte ramarna för hur människorna utvecklades. Behandling 

var moralisk uppfostran som lösning på olika samhällsproblem 49 . Människan kan 

alltid påverkas till något bättre. Genom denna tanke kom de första 

sinnessjukhusen fram. De första som blev föremål för denna "uppfostran" var de 

fattiga, sinnesjuka, arbetslösa, utvecklingsstörda och kriminella. Det vi idag 

kallar medikalisering av sociala problem härstammar härifrån. När läkarna 

började göra ett urval av sjuklingar som ansågs botbara. När kroppssjukvården 

blev mer framgångsrik överfördes erfarenheterna till psykiatrin. Från och med 

sekelskiftet började detta medicinska perspektiv föras över till andra områden som 

till exempel brottslighet, lösdriveri och barn med dåligt uppförande. Det gavs 

47 

Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2007) Criminological Theory, Context and 

consequences Sid. 19 

48 

Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 10 

49 

Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, om tvång i föräldrars ställe sid. 80 

18

medicinska orsaker och behandling började byggas på medicinsk sakkunskap 50 . 

Från upplysningstidens pedagogiska behandlingstanke kom en socialpolitisk 

behandlingstanke fram. Den innebar att sociala reformer används för att gradvis få 

bort brott och andra sociala problem. Behandling blir en politisk ideologi. 

Uttrycket behandling visar en positiv människosyn, istället för mänskliga 

egenskaper som bestäms av biologi och arv 51 . 

Avskräckning 

Straffet ska få personer att avstå från fortsatt brottslighet. Tanken kommer från 

kriminologins Cesare Beccaria som förespråkade om att människan styrs av lust 

över lidande kalkyler. Konsekvensen av ett brottsligt handlande ska finnas för ett 

avskräckande syfte samt för att påverka brottsligheten 52 . Detta tankesätt finns med 

även i vår tid mot ungdomsbrottslighet där tidiga insatser sätts in. 

Allmänprevention 

Den sociologiska skolan växte fram från Tyskland runt år 1888. Deras företrädare 

menade att straffets främsta syfte var att bekämpa brottsligheten som ett socialt 

fenomen. Straffet skulle inte baseras på grund av kollektiv avskräckning eller 

individuell skuld, utan efter hur stort hot brottsligheten är mot samhället. Under 

1900 talet tog staten större ansvar för att öka välståndet och upprätthålla social 

stabilitet i samhället. Följden blev att kriminalpolitikens område expanderades 

väsentligt. Kriminalpolitiken som hittills hade haft hand om lagstiftning och 

rättsväsende kom nu i kontakt med ett medvetande samband mellan kriminalitet 

och sociala problem 53 . Allmänprevention idag handlar om vilken effekt straffhotet 

har på allmänheten. Bestraffning av brottslingar ska avhålla andra människor att 

begå brott 54 . Man delar in allmänprevention i allmänavskräckning och 

moralbildning. 

Inom ramen för allmänavskräckning finns det omedelbar och medelbar 

avskräckning. Omedelbar avskräckning: Den effekt som kan nås exempelvis om 

man använder sig av offentliga avrättningar. Medelbar avskräckning: När man 

kriminaliserar en handling och straffhotet fungerar som en avskräckande effekt 55 . 

Moralbildningssyfte är att genom förbjuda en handling, så ska den över tid få 

statusen som moralisk dålig. Ett exempel på detta är rattfylleri 56 . 

Vedergällning "Öga för öga, tand för tand" 

Straffet ska komma som en hämnd för den brottsliga handlingen. Vedergällning 

50 


51 


52 

Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2007) Criminological Theory, Context and 

consequences Sid. 16 

53 


54 

Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid. 73 

55 


56 


19

ukar kopplas ihop med hämnd 57 . I och med upplysningstankarna och det 

moderna samhällets intåg i västvärlden ansågs vedergällning som något primitivt. 

Det var något som styrdes av känslor och inte förnuftet. Immanuel Kant ansåg att 

det var moraliskt fel att använda människor som medel för något gott. Han var 

emot individual- och allmänprevention. Straffet skulle vara riktat mot människan 

och inte för att avskräcka andra från brott. Kant förespråkade om proportionerlig 

vedergällning 58 . Straffet ska vara avpassat till vad som är moraliskt försvarligt. 

Cesare Beccaria tyckte man skulle använda straffet som medel för att avskräcka, 

som nämnts tidigare, fast man ska inte använda sig av för oproportionerliga straff, 

för det finns risk för att det försvagar förtroendet för rättsordningen och lagarna. I 

Sveriges straffmätningsprincip använder man sig av relativ proportionalitet. Man 

lyfter fram de faktorer som kan anses vara relevanta för att bedöma vad en 

handling förtjänar i straff. Det är detta som skiljer vedergällning åt individual 

prevention och allmänprevention åt. Proportionerlig vedergällning blir 

handlingen, avsikt och ansvarsförmåga som avgör straffet. Man blickar då bakåt 

istället för framåt som de första två preventionen innebär 59 . 

57 Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 14 



20

6 LAGSTIFTNINGEN 

I detta avsnitt kommer vi att ta upp grundläggande information om socialtjänstens 

roll och vilka lagar som tillämpas för unga lagöverträdare. För att ge läsaren en 

bättre insikt i lagarna. 

SOCIALTJÄNSTEN 

Kommunernas arbete gällande ungdomar bestäms först och främst av 

socialtjänstlagen, SoL, lagen med särskilda bestämmelser av vård av unga, LVU 

och föräldrabalken 60 . De barn och ungdomar som begår brott, blir i stort sett 

föremål för insatser av de sociala myndigheterna. För de barn och ungdomar som 

inte uppnått straffmyndighetsåldern, det vill säga 15 år, ligger i stort sett hela 

ansvaret på socialtjänsten. För ungdomar mellan 15- 21 års ålder delas detta 

ansvar mellan socialtjänsten och rättsväsendet. Socialtjänsten fokuserar främst på 

åldersgruppen 15-17 år. Vilket innebär, att när ungdomarna väl blivit myndiga, tar 

kriminalvården över en större del av socialtjänstens uppgifter. 

LAGEN MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA – 

LVU 

För att lagstiftningen ska kunna användas krävs det att den unge utsätter sin hälsa 

eller utveckling för fara, genom till exempel missbruk av beroendeframkallande 

medel, brottslighet eller annat social nedbrytande beteende 61 . Det krävs även att 

den vård som behövs inte kan ges på frivillig väg, det vill säga att den unge eller 

föräldrarna inte samtycker till vård. Länsrätten fattar då ett beslut efter ansökan 

från socialtjänsten. I akuta fall kan socialtjänsten besluta om ett omedelbart 

omhändertagande. 

LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM UNGA 

LAGÖVERTRÄDARE – LUL 

Påföljdssystemet ser något annorlunda ut för unga lagöverträdare än för vuxna. 

Sedan år 1965 finns det en särskild lag som gäller för unga som misstänkts för 

brott, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL 62 . I den 

lagen finns det bestämmelser som uppger bland annat hur åklagarens och polisens 

förundersökning ska handläggas, när ungdomar får häktas och vad som gäller vid 

rättegång. LUL gäller först och främst för ungdomar i åldrarna 15-17 år. 

Dessutom gäller även vissa bestämmelser för ungdomar i åldrarna 18-20 år. 

LAG OM VERKSTÄLLIGHET AV SLUTEN UNGDOMSVÅRD – LSU 

Den 1 januari 1999 infördes det en ny lag i Sveriges; lagen om verkställighet av 

sluten ungdomsvård, LSU. Den nya påföljden innebär sluten ungdomsvård för 

ungdomar som begått brott i åldrarna 15-17 år. Påföljden medför intagning för 

vård och behandling på något av Statens institutionsstyrelses särskilda 

ungdomshem under en viss bestämd tid som domstolen bestämt utifrån 

60 http://www.stat-inst.se/document/2005_1.pdf sid 5 

61 http://www.stat-inst.se/document/2005_1.pdf sid 5 

62 Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 2000:7 sid 9 

21

ottslighetens straffvärde 63 . Den nya påföljden är avsedd att ersätta fängelse för 

de unga lagöverträdarna. 

SKILLNADEN MELLAN VÅRDA AV LVU OCH LSU 

Med vård av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, är det 

socialtjänsten som ansöker hos länsrätten och rätten beslutar om vården 64 . Man 

upprättar en vårdplan utifrån den unges behov av vård, målet med de särskilda 

insatserna, umgänget med föräldrarna och vårdnadshavarens syn på den planerade 

vården 65 . Även en behandlingsplan upprättas tillsammans med den unge på 

institutionen. Inom sex månader ska socialnämnden pröva om vården ska upphöra 

för den unge. Den upphör när det inte längre finns behov av vård. 

Men med vård av lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU, får man 

en tidsbestämd påföljd. Det är rätten som bestämmer påföljden och tiden, som kan 

variera från 14 dagar till 4 år 66 . Denna påföljd kan endast genomföras på någon av 

Statens institutionsstyrelses, SiS, institutioner. Alla ungdomar börjar med att sitta 

på en låst avdelning och under tiden blir det så småningom öppnare förhållanden, 

beroende på den unges skötsamhet och verkställighetstidens längd 67 . 

63 Allmän SiS rapport; Sluten ungdomsvård år 2003 Redovisning av domarna, 

överklagade beslut under verkställigheten SiS rapport 2004:5 sid 2 

64 Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr 2009-101-3 sid 144 




22

7 FORSKNINGSRESULTAT 

HÄKTAD ELLER OMEDELBART OMHÄNDERTAGEN? EN STUDIE OM 

AKUTA FRIHETSBERÖVANDEN AV UNGA LAGÖVETRÄDARE 

Lupita Svensson har skrivit en doktorsavhandling som består av en nationell 

totalundersökning av unga lagöverträdare som varit akut frihetsberövade, antingen 

via häktning eller omedelbart omhändertagande eller båda delarna. Studien 

omfattar totalt 526 unga lagöverträdare som blivit akut frihetsberövade, fördelade 

över tre undersökningsår 68 . De undersökningsår som valts är 1992, 1998 och 

2003. De undersökta lagöverträdarna är i åldern 15-17 år. Studien har både 

analyserats utifrån ett kvantitativ och kvalitativ perspektiv. 

Resultatet visar att akuta frihetsberövande är relativt sällsynt och berör få unga 

lagöverträdare. Det framkommer även tydligt att förhållandet mellan andelen 

omedelbart omhändertagande och häktade inte är i överensstämmelse med vad 

lagstiftningen har förespråkat genom att i de rättsliga förutsättningarna ange att 

unga lagöverträdare endast ska häktas när det föreligger synnerliga skäl. Gruppen 

unga lagöverträdare som blir akut frihetsberövande är ungdomar, oftast pojkar, 

som är tidigare kända av socialtjänsten. Dessa ungdomar har begått grova 

våldsbrott riktade mot andra personer, oftast med någon form av redskap eller 

vapen. Även faktorer som etnisk bakgrund har ett direkt samband med akut 

frihetsberövande. Det finns skillnad mellan invandrare (första generationen) och 

svenska ungdomar. Invandrare blir oftare föremål för en häktning än svenska 

ungdomar. Det finns även skillnad i ålder. De som blir omedelbart omhändertagna 

är yngre än de som blir häktade. Medelåldern för den unga lagöverträdaren är 16 

år och 10 månader 69 . Ytterligare vad som framkommer i arbetet är att det skett en 

kraftig ökning av akuta frihetsberövande mellan åren 1998 och 2003 70 . Det rör sig 

framförallt om häktningarna. 

Åldern visar sig vara en faktor som används vid bedömningen av vårdbehovet. 

Eftersom det är vanligare att en 15-åring blir omedelbart omhändertagen än en 

17-åring 71 . Enligt Lupita framkommer det inte i lagstiftningens utformning att det 

föreligger en skillnad i åldern, när det gäller den straffrättsliga eller socialrättsliga 

särbehandlingen 72 . Lagstiftningen säger att häktning ska vara ett undantagsfall för 

den unge och att socialtjänsten är ett bättre alternativ. För att det ska bli aktuellt 

med behandling i stället för repression krävs först och främst ett vårdbehov hos 

den unge lagöverträdaren 73 . Försvårande omständigheter uppstår i samband med 

de resonemang om den unga lagöverträdarens utveckling, eftersom de ses som 

68 Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta 

frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid 82 











23

omogna och under utveckling. Lupita undrar då om grunden för en 

vårdbehovsbedömning av den unge ska vara graden av mognad och utveckling? 

Hon bygger då vidare på att en konsekvens av det resonemanget skulle vara att 

alla unga lagöverträdare har ett vårdbehov och ska därför omedelbart 

omhändertas, med andra ord behandlas och därmed är häktningsalternativet 

överflödigt. Hon anser även, att bedömningen av hur vårdbehovet hos unga 

lagöverträdare ska göras inte framkommer genom lagstiftningen 74 . 

”Sammanfattningsvis blir ett av de tydligaste resultaten från studien att 

myndigheternas hantering av unga lagöverträdare präglas av ett repressivt och 

normrationellt handlande i det akuta inledande skedet, medan hanteringen av 

unga lagöverträdare i ett mer långsiktigt perspektiv är mer behandlingsinriktat 

och målrationellt oavsett praktik.” 75 

JERZY SARNECKI – UPPFÖLJNING AV § 12 VÅRDEN 

Projektet ”uppföljning av § 12 – vården” bedrevs från januari 1990 till år 1994, 

vid ett antal ungdomsinstitutioner. Undersökningen omfattar alla ungdomar som 

under åren 1990-1994 har varit inskrivna och vistats mer än en vecka på särskilda 

ungdomshem i Stockholms län 76 . Från projektets början ingick det fem särskilda 

ungdomshem i undersökningen: Bärby, Hammargården, Lövest, Stall frossarbo 

och 5 gruppen. Men efterhand har även institutionen Högantorp tillkommit. Totalt 

omfattar undersökningen 814 ungdomar. Antalet undersökta ungdomar var lägst 

år 1991, med 146 stycken individer och högst år 1992, med 177 stycken 

individer 77 . De undersökta ungdomarna har sedan följts upp vid tre olika tillfällen, 

sex, tolv och tjugofyra månader efter utskrivningen. Undersökningens syfte var 

bland annat att: 

Studera i vilken mån huvudmännen kunde ge dessa ungdomar den vård 

som efterfrågades. 

Kartlägga om ungdomar som av olika skäl inte fick den vård de behövde 

på institutionerna, fick några andra vårdformer. 

Beskriva problembilden hos de ungdomar som blir föremål för denna 

vård. 

Följa upp behandlingsarbetet med ungdomarna under vistelsen. 

Studera i vilken mån samhället har lyckats fullfölja de behandlingsplaner 

som har formulerats i samband med ungdomars vistelse på 

institutionerna. 

På de undersökta institutionerna har andelen flickor varierat under undersöknings- 

åren 1990-1994. Det lägsta antalet flickor var år 1990, med cirka 20 procent och 

högst år 1991 och 1994 med cirka 35 procent. Antalet intagna flickor var även 

74 

Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta 


75 



76 

Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i 

Stockholmslän åren 1990-1994” sid 111 

77 



24

lägst år 1990, 32 stycken. Men året därpå var antalet flickor högst, 63 stycken 78 . 

De undersökta barnen och ungdomarnas ålder varierar mellan 8-20 år. Ungdomar 

i åldern 15-17 år var den dominerande åldern bland de intagna under 

undersökningsperioden 79 . Andelen invandrarungdomar (där ena eller båda 

föräldrarna är eller har varit utländsk medborgare) är hög bland de intagna. 

Andelen invandrare har ökar med 11 procent under undersökningsperioden. År 

1990 var andelen invandrare bland de intagna 53 procent, medan år 1994 var 

andelen 64 procent. 80 

För att analysera de ungas problembild delade de upp det i fyra olika profiler: 

Profil 1 – Brottsprofilen, är uppbyggd kring de undersöktas ungdomars 

brottslighet. Det vill säga stöld, rån, skadegörelse och misshandel. 

Profil 2 – Missbruksprofilen, är uppbyggd kring missbruk. Det vill säga 

alkoholmissbruk, narkotikamissbruk, läkemedelmissbruk och sniffning. 

Profil 3 – Psykiska problemprofilen, är uppbyggd kring de ungas psykiska 

problem. Det vill säga psykos, hjärnskada och emotionell störning. 

Profil 4 – Sexuella problemprofilen, är uppbyggd kring prostitution/promiskuitet 

och sexuellt utnyttjande. 

Profil 0 – I denna profil ingår de individer som inte tillhör någon av de ovan- 

nämnda profilgrupperna. 

Totalt omfattar undersökningen, i denna del, 749 stycken ungdomar. Av alla dessa 

undersökta ungdomar visar det sig att 40 procent tillhör brottsprofilgruppen, 28 

procent tillhör missbrukarprofilgruppen, 16 procent profilgruppen psykiska 

problem, 10 procent profilgruppen sexuella problem och 33 procent profilgruppen 

0 81 . Brottslighet tycks vara det största problemet bland de intagna ungdomarna. 

Det framgår även när man tittar på orsakerna till att platsen sökts, på den unges 

egna uppgifter och på resultatet på utredningar som gjorts efter intagningen 82 . Det 

vanligaste psykiska problemet bland de undersökta ungdomarna är så kallad 

emotionell störning, 40 procent har indikatorer på sådan störning. Tecken på 

psykos och/eller psykosliknande tillstånd är mer sällsynt, 8 procent 83 . Missbruk 

tycks även utgöra ett allvarligt problem hos många av ungdomarna. 

Som nämnts innan har de undersökta ungdomarna följts upp vid tre olika 

tillfällen. Resultaten tyder på att situationen hos de undersökta ungdomarna tycks 

ha förbättrats något, trots att många fortfarande har allvarliga problem. 

Brottslighet tycks vara det vanligaste problemet hos ungdomarna, både då de 

placerades på institutionerna och vid uppföljningstillfället, cirka två år senare. 

Brottslighet vid det första undersökningstillfället var 65 procent och vid 

uppföljning 39 procent. Såsom vid det första undersökningstillfället är missbruk 

det näst vanligaste problemet vid uppföljning. Det tycks ha minskat, men inte så 

78 


Stockholmslän åren 1990-1994” sid 114-115 

79 



80 



81 



82 



83 



25

mycket. Vid det första undersökningstillfället uppgavs 39 procent av de 

undersökta ungdomarna ha missbruksproblem. Vid uppföljningen var andelen 30 

procent 84 . 

INSATSER FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE. EN SYSTEMATISK 

SAMMANSTÄLLNING AV ÖVERSIKTER OM ÅTERFALL I 

KRIMINALITET 

Vi har valt att använda oss av denna forskning eftersom det är en systematisk 

sammanställning av olika forskningsresultat som handlar om effekten av återfall i 

kriminalitet. Den del av forskningen vi har valt att ta upp visar vilken effekt 

behandlingsmetoderna har på unga lagöverträdare. 

År 2007 fick Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, ett uppdrag 

av socialdepartementet. De skulle sammanställa kunskap om verkningsfulla 

behandlingsmetoder som skulle kunna användas i socialtjänstens arbete med unga 

lagöverträdare. För att i första hand motverka fortsatt brottslighet bland ungdomar 

i åldern 12–18 år som begått brott 85 . Uppdraget avsedde insatser som ryms inom 

ramen för påföljderna ungdomsvård, ungdomstjänst, särskilt kvalificerad 

kontaktperson och även effekterna av medling vid brott. Arbetet har utförts av en 

grupp personer som kombinerar sakkunskap inom området samt metodkunskap 

när det gäller översiktarbete. 

Rapporten som heter ”Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk 

sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet”, bygger på 

en systematisk sammanställning av forskningsöversikter. Metoden går ut på att 

finna, samla in, välja ut och sammanfatta forskningsöversikter 86 . De har även 

använt sig av en metaanalys. Metaanalys innebär att man väger enskilda effekter 

till en genomsnittlig effekt. Detta gjordes för att få en överblick hur 

generaliserbara resultaten är och hur väl fungerar insatsen för olika undergrupper. 

Denna sort av analys kan man även analysera om effekterna varierar beroende på 

insatsens längd/intensitet, programtrohet, uppföljningstid och studiedesign. Vi 

kommer att under avsnittet ”behandlingsmetoder som fungerar” bland annat 

beskriva de resultat som studien kom fram till. 

84 Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i 


85 Socialstyrelsen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter 

om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58 sid 7 


om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58 

26

8 PÅFÖLJDER FÖR UNGA LAGÖVERTRÄDARE 

Inom ramen för påföljden ungdomsvård ryms en rad olika insatser och 

kombinationer av insatser. Det rör sig om insatser i både öppna och slutna former 

och de kan vara riktade både till den unge själv eller till dennes familj. Insatser i 

slutna former innebär placeringar på familjehem eller institution. Placeringar kan 

ske frivilligt enligt SoL eller med tvång enligt LVU. Ett syfte med påföljden är att 

lägga större fokus på den unges behov av vård eller andra åtgärder enligt 

socialtjänstlagen eller LVU. Dessutom ska vården och åtgärderna syfta till att 

motverka en negativ utveckling hos den unge 87 . De vanligaste påföljderna för de 

ungdomar som åtalas och lagförs genom dom är dagsböter och överlämnande till 

vård inom socialtjänsten. Antalet domstolsbeslut angående överlämnande till vård 

inom socialtjänsten har ökat under 1900-talet. Detta kan vara en följd av den 

minskade användningen av institutet åtalsunderlåtelse och därför leder fler 

ungdomsmål till domstol 88 . 

HISTORISK TILLBAKABLICK 

Mycket har förändrats under tidens gång, när det gäller synen på straff och hur 

man behandlat unga lagöverträdare. Vi kommer i detta avsnitt fokusera oss på vad 

som hände med de unga lagöverträdarna förr och vad som händer nu. 

KROPPSLIG BESTRAFFNING OCH AVSKRÄCKNING 

När man begick en brottslig handling på 1500-talet tog man ingen hänsyn till 

åldern, barn bestraffades precis som vuxna. Straffen var oftast offentliga med 

syfte att avskräcka de andra ungdomarna. Men trots detta tycktes 

ungdomsbrottsligheten öka, troligen på grund av fattigdom. 

Under 1800- talet började man i större utsträckning använda sig av fängelse. 

Inspärrningen skulle då inte längre bara vara en form av häktning eller ett hårt och 

avskräckande straff, utan fångarna skulle även förbättras under den tiden som de 

satt inspärrade 89 . Självklart fanns fängelser innan 1800–talet, men man hade en 

annan syn på det. Under t.ex. medeltiden låg fängelsehålorna under jord och 

fångarna satt fastbundna i kraftiga stockar eller kedjor. Synen på brott var 

annorlunda och brottslingar dömdes oftast till dödstraff, kroppsstraff eller 

landsförvisning 90 . 

BARNHUS OCH TUKTHUS 

Sveriges första fängelse byggdes år 1624 på Gråmunkeholm i Stockholm och på 

den tiden kallades anstalter för barnhus och tukthus 91 . Där tog man hand om 

brottslingar och lösdrivare. Även barn förekom på tukthus trots att det inte var så 

från början. Tukthusen var till för arbetsföra tiggare och lösdrivare. Det arbete 

som fångarna utförde var väveri, repslageri, spinneri, klädmakeri och 

87 Proposition 2005/06:165 sid 57 

88 Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 2000:7 sid 35-37 

89 http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=312&module_instance=12 

90 http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/ 

91 http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/ 

27

smidesarbete. På barnhuset fanns där föräldralösa barn och unga brottslingar som 

skulle tas om hand i förebyggande syfte. Man placerade alla barn på samma ställe 

och skiljde de inte åt. Barnen skulle lära sig att arbeta för att inte falla in i 

kriminaliteten. 

UPPFOSTRINGSANSTALT 

I och med den strafflag som infördes år 1864 ändrades straffmyndighetsåldern till 

15 år och dödstraff försvann som påföljd för 15-17 åringar. Ungdomar som begick 

brott kunde nu dömas till allmän uppfostringsanstalt istället för fängelse 92 . 

Antingen var de unga dömda för brott eller omhändertagna på grund av dåligt 

uppförande. Man skulle då försöka rädda och kontrollera ungdomarna, antingen 

genom att flytta dem till en familj på landet eller genom att staten tog på sig 

uppfostringsrollen med att placera barnet på en anstalt som erbjöd 

jordbruksarbete, disciplin och uppfostran 93 . 

I och med år 1902 lagstiftning skulle barn mellan 15 och 18 år få sina straff 

utbytta mot obestämd tvångsvård på uppfostringsanstalt. Man började dessutom 

separera olika grupper och ungdomar och det gavs olika omhändertagande. Med 

barnhem för de föräldralösa, skyddshem för de som uppfört sig dåligt och 

uppfostringsanstalter för de som begått brott, tänkte man sig kunna få ett 

heltäckande system av åtgärder och anstalter. Man hade i baktanken att olika 

grupper skulle hållas åtskilda på grund av att man ville undvika att de äldre skulle 

ge ett dåligt inflytande över de yngre och mindre belastade. Rätten att ingripa med 

tvång emot föräldrarna motiverades med att barnen hade rätt till en god 

uppfostran. Kunde inte föräldrarna ge den, var det statens skyldighet att gå in i 

föräldrarnas ställe. Tanken bakom detta var att man började tro att brott berodde 

på dålig uppfostran 94 . 

BEHANLINGSINRIKTAD FÅNGVÅRD 

1930–talet framställs som genombrottsperioden för en mer behandlingsinriktad 

fångvård 95 . Under denna period inrättades öppna anstalter, permission och de 

första försöken med lov för studier. Även kriminalpsykiatrin fick sitt stora 

genombrott och antalet brottslingar som dömdes till vård ökade kraftigt. 

År 1934 lade justitieministern Karl Schylter fram ett betydande program som 

innefattade att ungdomar inte skulle dömas till fängelse utan skulle uppfostras och 

utbildas 96 . Han tyckte inte heller att psykopater, sinnessjuka och alkoholister 

hörde hemma i fängelserna, utan han ville inrikta straffen på vård i frihet, såsom 

villkorlig dom och villkorlig frigivning med övervakning. Enligt Karl Schylter 

skulle tyngdpunkten i fängelsestraffet bestå av vård. Fångarna skulle under 

anstaltsvistelsen anpassas till livet utanför murarna. Målsättningen var inte att 

stänga människor ute, utan att genom rehabilitering och utbildning återintegrera 

dem som hamnat utanför i samhället. 

92 

Qvarsell, R (1996) ” Ungdomars brottslighet och samhällets vård” sid 36 

93 

Levin, C (1996) ” Barnen mellan straff och behandling” sid 53 

94 

Levin, C (1996) ” Barnen mellan straff och behandling” sid 58-59 

95 

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=312&module_instance=12 

96 

http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/ 

28

Under 1950-talet hade man en stigande levnadsstandard på grund av 

högkonjunkturen och en ny typ av brottslighet visade sig, nämligen tillgrep av 

bilar, cyklar och mycket annat som kunde attrahera ungdomarna. Tillgången av 

snabbare fortskaffningsmedel gjorde det lättare att genomföra kiosk- och 

butiksstölder 97 . Inom ungdomsvårdsskolorna uppfattades de intagna som allt mer 

svårpåverkade, mer rymningsbenägna och i ständig protest mot personalen. Man 

trodde att de ökande möjligheterna till villkorlig dom för ungdomar medfört att de 

som kom till ungdomsvårdsskolorna var mer allvarligt kriminellt belastade. Den 

nya situationen ledde till nya typer av åtgärder. Slutna avdelningar inrättades på 

flera institutioner och det blev vanligare att man anställde läkare som chefer och 

psykologer, fritidsledare och andra experter som assisterade 98 . 

DE MODERNA PÅFÖLJDERNA 

Påföljdssystemet ser lite annorlunda ut för 15-17 åringar än för 18-20 åringar. 

Påföljderna ungdomstjänst, ungdomsvård och sluten ungdomsvård är i första hand 

tänkt för 15-17 åringar. När det gäller 18-20 åringar ger lagen mer utrymme att 

använda kriminalvårdens påföljder, fängelse, skyddstillsyn eller villkorligdom 99 . 

I det här avsnittet tänkte vi inrikta oss på påföljdssystemet för 15-17 åringar. 

STRAFFNEDSÄTTNING 

Vid straffmätningen finns det bestämmelser för unga lagöverträdare som inte 

hunnit fylla 21 år. Enligt BrB 29:7; 

”Har någon begått brott innan han fyllt tjugoett år, skall hans ungdom beaktas 

särskilt vid straffmätningen. Härvid får dömas till lindrigare straff än som är 

föreskrivet för brottet.” 

Detta visar en tydlig gräns för när ungdomar ska beaktas. Efter det att 

gärningsmannen fyllt 21 år upphör möjligheten till straffnedsättning. Det är ålder 

vid tidpunkten för brottet som har betydelse, inte ålder vid utdömningen av 

påföljden. En nedsättning av straffet ska göras med hänsyn till gärningsmannens 

låga ålder och detta kan innebära ett lindrigare straff än vad som är föreskrivet för 

brottet. Därmed kan ett straff för ett brott som i vanliga fall skulle medföra 

fängelse, nedsätts t.ex. till böter. 

Ålder Straffnedstättning Ungefärlig strafflängd 

15 år 75-85 procent 1/5 

16 år 65-75 procent 1/4 

17 år 55-65 procent 1/3 

18 år 45-55 procent 1/2 

19 år 35-45 procent 2/3 

20 år 25-35 procent 3/4 

21 år fullt straff 

97 Qvarsell, R (1996) ” Ungdomars brottslighet och samhällets vård” sid 43 

98 Qvarsell, R (1996) ” Ungdomars brottslighet och samhällets vård” sid 44 

99 Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 

Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 sid 364 

29

Denna tabell från boken straffrättens påföljdslära (2007) 100 kan sägas spegla 

rättstillämpningen i domstolarna även då Högst Domstolen mer eller mindre 

avvisat fasta procentsatser vid straffnedsättningen enligt 29:7 BrB. 

UNGDOMSTJÄNST 

Är man under 21 år får man dömas till ungdomstjänst om den unge samtycker och 

om påföljden är lämplig. För att en person över 18 år ska få dömas till 

ungdomstjänst krävs det särskilda skäl. Ungdomstjänst ska bedömas om påföljden 

kan anses vara tillräckligt ingripande med hänsyn till straffvärde och tidigare 

brottslighet. Man kollar även om det föreligger skäl för att döma till ungdomsvård 

istället. 

Ungdomstjänst består av 20-150 timmar oavlönat arbete. Det lägst antalet timmar 

är 20–50 och ska motsvara ett större bötesstraff där 60 dagsböter är den lägsta 

gränsen. Medan 50-150 timmar motsvarar ett fängelsestraff 101 . Högsta antalet 

timmar ungdomstjänst bör användas för brott som motsvarar omkring sex 

månaders fängelse 102 . Socialnämnden ansvarar för att gärningsmannen ska 

påbörja sin ungdomstjänst så snabbt som möjligt, samt informera den unge om 

vad ungdomstjänst innebär. De ska även utse en handledare för gärningsmannen 

enligt SOL kap 5 1b. En arbetsplan sammanställs med gärningsmannen, 

handledaren och socialnämnden. Socialnämnden ska även ha regelbunden kontakt 

med den unge för att kolla att arbetsplanen följs. Socialnämnden ansvarar för att 

dokumentera hur den unge sköter sin ungdomstjänst 103 . I de fall där man inte 

följer sin arbetsplan ska socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten. Sådana 

fall kan t.ex. vara att man vid upprepade tillfällen uteblir från arbetspass utan 

giltiga skäl, begår brott på arbetsplatsen eller på grund av skada inte kan fullfölja 

sin arbetsplan. 104 En sådan underrättelse ska vara skriftlig och innehålla de 

uppgifter som är nödvändiga för att åklagaren ska kunna ta ställning till vilka 

åtgärder som kan vidtas med stöd av 30 b § LUL eller 32 kap. 4 § BrB. 

SLUTEN UNGDOMSVÅRD 

Sluten ungdomsvård är ett alternativ istället för fängelse för unga lagöverträdare. 

Denna typ av påföljd har funnits sedan 1 januari 1999 och regleras i lagen om 

verkställigheten av sluten ungdomsvård, LSU. LSU fyller två syften; dels 

frihetsberövande för att skydda andra som en samhällsreaktion på 

normöverträdelse, dels som hjälp för den unge att nå en positiv utveckling 105 . 

För att behandlingen ska kunna bli framgångsrik krävs det av socialtjänsten en 

långsiktig planering för tiden efter verkställigheten för den unge 106 . 

Socialtjänstens samverkan med Statens institutionsstyrelse, SiS är viktig under 

100 

Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid 150 

101 

Prop. 2005/06:165 sid.75 

102 

BrB 29:1 

103 

SOFS 2008:30 sid 4 

104 

Socialstyrelsen Barn och unga – insatser år 2008. Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) 

och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (2009) Artikel nr 2009 – 125 – 20 

sid 143 

105 

Socialstyrelsen Barn och unga – insatser år 2008. Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) 


sid 143 

106 

Prop. 1997/98:96 sid158 

30

hela verkställighetstiden. De ska vara delaktiga med vårdinnehållet, genomtänkt 

utslussning samt planering av eftervård (5 § LSU). SiS kan vid slutet av 

verkställighetstiden besluta att den unge placeras i ett hem för vård eller boende 

eller ett familjehem utanför det särskilda ungdomshemmet, om det är lämpligt för 

att underlätta anpassningen i samhället. Beslut om vistelse utanför det särskilda 

ungdomshemmet bör vid behov kunna förenas med särskilda villkor som t.ex. att 

den unge ska komma till regelbundna drogkontroller, hålla kontakt med viss 

person vid hemmet och hålla kontakt med socialtjänsten. Den som missköter sig 

kan återföras till SiS’s ungdomshem 107 . 

Gärningsmannen avtjänar straffet i Statens institutionsstyrelse, SiS, speciella 

avdelningar. SiS bestämmer med socialtjänsten vart den dömde ska placeras och 

hur verkställigheten ska genomföras. Lägsta tiden för sluten ungdomsvård är 14 

dagar och maximalt 4 år. Alla börjar inledningsvis på låst avdelning. Under tiden 

medges successivt öppnare förhållanden alltefter den unges skötsamhet och 

verkställighetstidens längd. 

SÄRSKILDA UNGDOMSHEM 

De ungdomar som vårdas på några av SIS särskilda ungdomshem är 

omhändertagna enligt LVU (lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga). 

Institutionerna där dessa ungdomar placeras har flera olika namn såsom särskilda 

ungdomshem, SiS institutioner eller hem med särskilt noggrann tillsyn. Det är 

länsrätten som beslutar om ungdomen ska omhändertas enligt LVU efter att 

socialtjänsten har genomfört en utredning 108 . Vård och behandling planeras och 

genomförs av institution och socialtjänst. För ett omhändertagande enligt LVU 

kan ske, ska den unge leva ett destruktivt liv (beteendefall 3§) eller att den unges 

föräldrar inte kan ge det stöd som krävs för en bra uppväxt (miljöfallen 2§). Den 1 

november 2008 hade cirka 15 800 barn och unga vård med placering enligt SoL, 

omedelbart omhändertagande enligt LVU eller vård med placering enligt LVU 109 . 

Av de cirka 15 800 barn och unga var det cirka 4 800 barn och unga som fick vård 

enligt LVU och cirka 200 barn och unga var omedelbart omhändertagna enligt 

LVU. Familjehem var den vanligaste placeringsformen 110 . 

LVU-vården får som längst pågå tills man fyllt 21 år. Socialnämnden ska minst 

var sjätte månad göra en bedömning om vården kan upphöra (13§ LVU). Vid de 

särskilda ungdomshemmen erbjuds vård och behandling. Vistelsen börjar med en 

utredning som brukar ta ungefär två månader. Under den perioden görs en 

kvalificerad utredning av den unges problem och bakgrund. Utifrån utredningen 

utarbetas en individuell behandlingsplan. Målsättningen med vården är att barnet 

ska kunna återvända till sitt eget hem eller eget boende. Alla SiS ungdomshem 

erbjuder grundskoleundervisning och en del har även utbildning på gymnasienivå. 

107 Prop. 1997/98:96 sid168 

108 Vainik, A (2008) Ungdomar och brott: i juridiken och praktiken sid 51 

109 Socialstyrelsen Barn och unga – insatser år 2008. Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) 


Denna rapport gäller för barn från 0-18 år 

110 Socialstyrelsen Barn och unga – insatser år 2008. Vissa insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) 


31

9 PÅFÖLJDER UTAN PLACERING 

Av de påföljder som finns för unga lagöverträdare, är det inte alla påföljder som 

innebär vissa placeringar. I detta avsnitt nämner vi olika påföljder utan insatser för 

unga lagöverträdare. 

BÖTER 

Unga lagöverträdare kan dömas till att betala böter. Det är den vanligaste 

påföljden. Fast regeringen poängterar att man ska minska användningen av 

bötesstraff för unga lagöverträdare. Enligt prop. 2005./06:165 sid 48; 

"Höga bötesbelopp kan medföra en skuldsättning som kan försvåra den unges 

etablering i vuxenlivet. Unga lagöverträdare kan således drabbas särskilt hårt av 

ett högt bötesstraff. Reaktionen kan dessutom få minskad betydelse i förhållande 

till den unge, eftersom bötesbeloppet kan betalas av någon annan, exempelvis en 

förälder” (Prop. 2005./06:165 sid 48) 

Om betalning inte sker inom angiven tid skickas en påminnelse. Kravet ska 

betalas inom två veckor därefter lämnas ärendet över till Kronofogden för 

indrivning. 

SKADESTÅND 

Den som dömts till att betala skadestånd är skyldig att själv reglera sin skuld. 

Inbetalningskort skickas inte ut. Den skadedrabbade har rätt till att få hjälp från 

kronofogdmyndigheten med indrivning av sin fordran. När domen trätt i kraft 

skickas en kopia på domen till kronofogdmyndigheten 111 . 

AVGIFT TILL BROTTSOFFERFONDEN 

Alla som döms för ett brott där fängelse ingår i straffskalan ska betala avgift till 

brottsofferfonden. I januari 2009 var avgiften 500 kr. Årligen fördelas cirka 30 

miljoner kr ur fonden 112 . Fonden administreras av Brottsoffermyndigheten. 

BELASTNINGSREGISTRET 

Belastningsregister är ett register som rikspolisstyrelsen för enligt lag (1998:620). 

Registret innehåller information om den som ålagts påföljd för brott genom 

dom beslut, strafföreläggande, föreläggande av ordningsbot eller åtalsunderlåtelse. 

Även domar från utlandet kan föras in. Rätten att få ut uppgifter ur 

belastningsregistret är strikt reglerat. Uppgifter får endast lämnas ut till vissa 

bestämda myndigheter och arbetsgivare samt till den enskilde själv. 

GALLRING 

Det är straffet och påföljden som avgör hur länge en belastning ligger kvar i 

belastningsregistret. Genom gallring försvinner ens belastning från registret, efter 

111 http://www.kronofogden.se/vanligafragor/fragorochsvar/skadestand/skadestand/hurbetalarjagmi 

ttskadestand.5.2132aba31199fa6713e80008815.html 

112 http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1194&refid=1291&parentId=1290 

32

ett antal år. Den längsta gallringstiden är 20 år med vissa undantag. Enligt 17 § 

lagen om belastningsregister regleras gallringen enligt följande: 

• Ungdomsvård gallras tio år efter domen eller beslutet. 

• Ungdomstjänst gallras tio år efter domen eller beslutet. 

• Böter gallras efter fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av 

strafföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot. 

• Sluten ungdomsvård gallras efter tio år efter det att påföljden helt verkställts. 

• Åklagares beslut att inte åtala för brott gallras tre år efter beslutet. 

MEDLING 

Den 1 juli 2002 trädde en ny lag i kraft, den reglerade medlingsverksamheten. 

Medling vid brott innebär att gärningsman och brottsoffer på frivillig väg träffas 

tillsammans med en opartisk person, en så kallad medlare. Man möts för att 

diskutera om brottshändelsen och konsekvenserna av den 113 . Medling har två 

huvudsyften; att få gärningsmannen att förstå konsekvenserna av sin gärning, och 

ta ansvar för sin gärning och att brottsoffret får möjlighet att bearbeta 

händelsen 114 . Medling bygger på att den som har förorsakat skadan ska reparera 

den genom att gottgöra den person som skadats. Under medlingen får brottsoffret 

möjlighet att berätta för gärningsmannen hur brottet påverkat honom/henne och 

vilka konsekvenser det fått i vardagen. Gärningsmannen berättar sedan varför 

brotten skedde, om tankarna innan händelsen och vad han/hon skulle kunna göra 

för att reparera skadan. Att söka försoning och avslut är viktigare än att straffa 

gärningsmannen. Medling har visat sig ha en positiv inverkan för brottsoffret 115 . 

Det visar även att gärningsmannen genom medling har fått ökad insikt om 

konsekvenserna av sina brott och att de efter medlingen har haft en mindre 

konfliktfylld inställning till brottsoffret. De har inte upplevt medlingsmötet som 

traumatiskt eller påfrestande. Särskilt i dessa fall är syftet att ge offret en 

möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. 

10 ANDELEN SOM DÖMS TILL VÅRD HAR 

ÖKAT 

Antalet dömda ungdomar per år som får påföljden vård inom socialtjänsten har 

ökat sedan början av 1980-talet, från cirka 500 till 2657 stycken år 2004 116 . Till 

och med de dömda som överlämnas till vård har ökar en del, från 45 procent år 

1999 till 48 procent år 2004. Ungdomar i åldern 15-17 år avser den främsta 

ökningen, drygt 90 procent. Knappt 10 procent är 18-20 år. Av de 15-17 åringar 

som dömdes för brott år 2004, var det närmare hälften som överlämnades till vård 

inom socialtjänsten 117 . I åldersgruppen 18-20 år var andelen mindre, endast 

113 

Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå 18 miljoner till medling Artikel nr 2/3003 

114 

Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå 18 miljoner till medling Artikel nr 2/3003 

115 

Brottsförebyggande rådet Kort om medling vid brott nov. 2005 sid 1 

116 


2005:13 sid. 12 

117 


2005:13sid. 12 

33

4 procent överlämnades till vård av socialtjänsten 118 . Flickornas andel av dem som 

döms till vård är relativt liten, men ökade från 9 procent år 1999 till 14 procent år 

2004 119 . Enligt Brås rapport; Vård för unga lagöverträdare Socialtjänstens 

insatser, är överlämning till vård inom socialtjänsten den dominerande påföljden 

för unga som döms för brott. ”Trots detta finns det inga lättillgängliga uppgifter 

om vilken vård som de unga planeras att få. Detta framgår nämligen inte av 

lagföringsstatistiken. Även socialtjänstens insatser för unga lagöverträdare finns 

inte heller särredovisade i socialstyrelsens nationella statistik över socialtjänstens 

insatser för barn och ungdomar. ”Detta är en brist då påföljdssystemet för unga 

är en central kriminalpolitisk fråga.” 120 

VÅRDPLANERNA HAR BLIVIT BÄTTRE 

I Brås rapport från 2005 Vård för unga lagöverträdare. Socialtjänstens insatser 

visar det sig att det har blivit mindre vanligt att den unge döms till vård utan att 

det finns en skriftlig vårdplan jämfört med förra kartläggningen som Brå gjorde år 

1999 121 . I vårdplanen ska det finnas uppgifter för vilka/vilken sorts 

behandling/insats den unga ska ha. En större del av vårdplanen innehåller 

uppgifter om insatsernas omfattning och varaktighet, så som lagen kräver. 

Fortfarande saknas en eller båda av dessa uppgifter i cirka 40 procent av 

vårdplanerna. Men det kan till exempel bero på att det inte alltid är meningsfullt 

att i förväg tidsbegränsa drogtester. I de vårdplaner som innefattar familjeinsatser 

och kontaktpersoner är endast omfattning och varaktighet angivna i runt hälften 

av fallen 122 . En av orsakerna till att vårdplanerna fortfarande fattas en del kan bero 

på att socialtjänsten oftast har en kort period på sig att utreda frågorna angående 

den unges vård 123 . 

OM VÅRDPLANEN INTE FÖLJS 

Om den unge döms till vård inom socialtjänsten blir han/hon därmed föremål för 

åtgärd enligt socialtjänstlagen, SoL 124 . Sedan år 1999 ska domstolen meddela en 

föreskrift att den dömde ska följa den upprättade vårdplanen. Om den dömde 

bryter mot föreskriften att följa vårdplanen eller om vården inte kunde 

genomföras av andra skäl, ska socialtjänsten meddela detta till åklagaren. 

Domstolen ska sedan efter begäran från åklagaren, ta bort den gamla påföljden 

och döma till en ny påföljd för brottet. Domstolen kan däremot anse att det räcker 

med att ge den dömde en varning. 

118 Brottsförebyggande rådet Vård för unga lagöverträdare Socialtjänstens insatser Rapport 

2005:13 sid 12 

119 Brottsförebyggande rådet; Vård för unga lagöverträdare. Socialtjänstens insatser Rapport 

005:13 sid 14 


005:13 sid. 12 


005:13 sid. 30 


005:13 sid. 31 

123 http://www.bra.se/extra/news/?id=47&module_instance=3 

124 Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård 


34

11 STATENS INSTITUTION 

I detta avsnitt kommer vi att beskriva vad Statens institutionsstyrelse är, vad de 

gör och vilka behandlingsmetoder de använder sig av. Vi kommer även kortfattat 

förklara vad Adolescent drug abuse diagnos är och vilket syfte intervjun har. 

Statens institutions styrelse, SiS, är en myndighet som ansvarar för vård och 

behandling av vuxna missbrukare och ungdomar. Myndigheten bildades den 

1 juli 1993, efter en debatt om hur samhället tar eller inte tar hand om de unga 

lagöverträdarna. Staten beslutade då att staten via SiS skulle ta över ansvaret för 

de särskilda ungdomshemmen från kommuner och landsting. Men inte förrän den 

1 april 1994 tog SIS över de institutioner som skulle ingå i myndigheten. I SiS 

ingår forskning och metodutveckling inom ungdomsvården. SIS har år 2009, 

13 institutioner för missbrukare med sammanlagt 348 platser och 30 institutioner 

för ungdomar med cirka 679 platser. Det totala antalet ungdomar som togs in på 

behandlingshem under 2008 var 1145 stycken, varav 701 pojkar och 444 

flickor 125 . 

Myndighetens syfte är att hjälpa ungdomarna till en utveckling, mognad och att 

skapa förutsättningar för ett liv utan kriminalitet. 126 SiS uppgift är att vårda 

ungdomar med tung psykosocial problematik. Även frivilligt placerade ungdomar 

kan också vårdas, med stöd av socialtjänstelagen, SoL. Dessutom vårdas även 

ungdomar som av allmän domstol dömts till sluten ungdomsvård. Vården sker då 

enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Vården vid SiS 

institutioner anpassas efter lagen om vård av missbrukare, LVM, och i vissa fall 

lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 127 . Lagarna medför att 

vuxna missbrukare och ungdomar i vissa fall kan omhändertas mot deras vilja för 

vård och behandling. 

På Statens institutionsstyrelses hemsida beskriver de en ”typisk” SiS klient; 

”En "typisk" SiS-klient har ofta haft en svår uppväxt, ofta med kriminalitet och 

missbruk i hemmet. Många har varit fosterhemsplacerade. En stor andel av SiS 

kvinnliga klienter uppger att de blivit sexuellt utnyttjade som barn.” 128 

VÅRD OCH BEHANDLING 

Som nämnts tidigare finns det 30 ungdomshem för vård av ungdomar. På dess 

institutioner finns det tre typer av avdelningar; akut och utredning, behandling och 

utslussning. Dessutom vårdas pojkar och flickor oftast på separata avdelningar 

eller institutioner. Behandlingen på samtliga SiS institutioner är individanpassat 

och dels uppdelad efter kön, ålder, typ av missbruk och våldsbenägenhet 129 . 

Med stöd av lagen om vård av missbrukare, LVM får man vård och behandling 

som varar i maximalt sex månader. De flesta lämnar SiS institutioner efter tre 

månader. Vård med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, 

125 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 





35

LVU, kan variera från ett par veckor till flera år på behandlingsavdelning. Ett 

LVU beslut omprövas var sjätte månad 130 . 

ADOLESCENT DRUG ABUSE DIAGNOSIS – ADAD 

Adolescent drug abuse diagnos är ett strukturerat intervjuformulär som omfattar 

cirka 150 frågor 131 . Det har används inom Statens institutionsstyrelse särskilda 

ungdomshem sedan 1997. Metoden/intervjun är till för att klienten ska kunna vara 

delaktig i sin planering för framtida åtgärder. Intervjuformulären utgår från ett 

helhetsperspektiv på ungdomars situation och utveckling. 

ADAD är en intervju som varje intagen kan göra frivilligt. Intervjuns frågor är 

uppbyggt för att kunna belysa den unges situation. Frågorna täcker nio 

livsområden hos den unge. Några exempel på dessa livsområden är skolgång, 

fritid, vänner, brottslighet och familjeförhållande 132 . Placeringsuppgifter, 

bakgrund och behandlingshistoria täcks också inom intervjun. Intervjuns syfte är 

att den ska fungera som en utrednings- och bedömningsmönster. För varje område 

används tre centrala mått: ”a) Den unges skattning av sina problem; b) Den unges 

skattning av sitt behov av hjälp; c) Intervjuarens skattning av den unges 

behandlingsbehov.” 133 

Intervjun utförs av utbildad institutionspersonal. Det behövs en tvådagars- 

utbildning för att genomföra intervju och bedömningar av ungdomarnas problem. 

Efter avslutad tid på institutionen intervjuas den intagne igen med frågor från 

inskrivningsintervjun för att kunna jämföra problemen vid inskrivningstillfället 

och efter avslutad behandling. Målet är att efter ett år efter utskrivning följa upp 

de ungdomar som genomgått behandling på en SiS institution. 

Klientuppgifterna från intervjuerna lagras i ett centralt forskningsregister, med 

godkännande från ungdomarna och i vissa fall föräldrarna. I forskningsregistret 

från år 1997 fanns det cirka 8000 inskrivningsintervjuer, 7000 

utskrivningsintervjuer och cirka 1300 uppföljningsintervjuer, från 1999 och 

framåt 134 . Det tillkommer cirka 700 ungdomar varje år i forskningsregistret. 

Eftersom intervjun är frivillig finns det ett betydande bortfall. 

BEHANDLINGSMETODER 

På SiS institutioner riktas varje metod eller program mot enskilda klienter, mot 

klienter i grupp eller mot klienters familjer. Nedan beskrivs ett fåtal av de 

behandlingsmetoder och behandlingsmodeller som används inom SiS. 

KOGNITIV BETEENDETERAPI - KBT 

Kognitiv beteendeterapi är den vanligaste förekommande behandlingsinriktningen 

inom SiS 135 . Man arbetar med metoder baserade på hur individen tänker och på 

beteendemetoder. Man vill förändra människors beteenden genom att hjälpa dem 


131 http://www.stat-inst.se/document/Artikel%20om%20ADAD.pdf sid 113 





36

att se konsekvenserna av ett beteende och att utveckla nya sätt att kontrollera 

beteendet. Behandlingen inleds med en beteendeanalys som inriktar sig på att 

förstå vilken funktion klientens handlingar spelat för hur problemet uppstod och 

bevarats. Behandlingsmetoder anpassas sen efter klientens problem. Under 

behandlingen lägger man dessutom stor tyngdpunkt på att lära klienterna hantera 

och stå emot svårigheter i livet och påverkan från antisociala vänner 136 . Kognitiv 

beteendeterapi ligger till grund för flertalet av metoderna nedan. 

AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART 

Syftet med metoden är att få bort klientens negativa beteenden genom träning av 

ilskekontroll och sociala färdigheter och genom moralutveckling 137 . Social 

färdighetsträning innebär att ge klienten bättre social träning inför möte med 

andra människor. Ilskekontrollträning innebär att lära klienten känna igen tidiga 

tecken som brukar leda till utbrott och att hitta alternativa metoder att ersätta med. 

Moralutbildning innebär att man genom strukturerade diskussioner utmanar 

kognitiva förvrängningar och utvecklar moraltänkande på en mer mogen nivå 138 . 

MOTIVERANDE SAMTAL - MI 

Vid behandling av alkohol- och drogberoende/missbrukande vuxna och 

ungdomar, används motiverande samtal. De motiverande samtalen används vid 

strukturerade behandlingssamtal och som ett allmänt förhållningssätt vid den 

dagliga samvaron med klienterna på institutionen 139 . Syftet med behandlingen är 

att hjälpa klienterna att komma vidare i en förändringsprocess. 

MULTIFUNKTIONELL BEHANDLING PÅ INSTITUTION OCH I 

NÄRMILJÖ – MULTIFUNC 

Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö är en ny 

behandlingsmetod för pojkar och flickor i åldrarna 14-18 år med allvarliga 

beteendeproblem som kriminalitet, missbruk och aggressivitet 140 . I denna 

behandling ingår; Aggression Replacement Training (ART), Motiverande samtal 

(MI), Komet och Kognitivbeteendeterapi (KBT). Behandlingen inriktar sig på att 

förändra problembeteenden och utveckla färdigheter. MultifunC inleds med att ett 

speciellt utredningsteam gör omfattande kartläggningar av problem och behov. 

Tillsammans med klienterna, deras anhöriga och socialtjänsten kommer utredarna 

fram till speciella mål, som sedan helt kommer att styra arbetet på institutionen. 

När klienterna sedan lämnar institutionen fortsätter arbetet med klienterna och 

deras föräldrar på hemmaplan. Behandling med MultifunC tar cirka ett år. Av den 

tiden består 6-7 månader av vistelse på institution 141 . 


137 Statens institutionsstyrelse; ART nyttig metod för både ungdomar och personal SiStone Artikel 

nr 1/2004 





37

FUNTIONELL FAMILJETERAPI - FFT 

Funktionell familjeterapi är en familjeterapimetod som vars syfte är att förändra 

de presenterade problemen för klienten och dennes familj samt utveckla 

skyddsfaktorer. Behandlingsmetoden bygger på att hitta styrka och resurser. 

Funktionell familjeterapi delas in i tre skeden; motivationsfas, 

beteendeförändringsfas och generaliseringsfas. I motivationsfasen skapas en 

samhörighet mellan familjemedlemmarna. I beteendeförändringsfasen fokuserar 

man på att familjen ska få nya färdigheter för att hantera situationer. I 

generaliseringsfasen stärks förändringen och styrs till tänkbara framtida 

situationer. Behandlingen med Funktionell familjeterapi tar omkring två-fyra 

månader. 

KOMMUNIKATIONSMETOD - KOMET 

Kommunikationsmetod är en föräldrautbildning som inriktar sig på föräldrar som 

har barn och ungdomar i åldrarna 12 – 18 år med utagerande 

beteendeproblematik 142 . Föräldrautbildningen bygger på samvaro, 

kommunikation, problemläsning och kontakt. Syftet med utbildningen är att 

förbättra relationerna inom familjen. Gruppledare och föräldrar träffas och 

tillsammans diskuterar de hur problemen ska lösas och man prövar olika sätt för 

att förbättra relationerna inom familjen. 

12 FUNGERAR BEHANDLINGSMETODERNA? 

I detta avsnitt kommer vi att ta upp några av de behandlingsmetoder som enligt 

forskning fungerar för de unga lagöverträdarna. Vi avslutar avsnittet med att gå in 

på insatser som inte har haft någon påvisad effekt. 

År 2007 fick Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, vid 

socialstyrelsen ett uppdrag av socialdepartementet. De skulle sammanställa 

kunskap om verkningsfulla behandlingsmetoder, som skulle kunna användas i 

socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare. Uppdraget avsedde insatser som 

ryms inom ramen för påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst. Baserat på de 

genomgångna analyserna som gjorts kan man dra slutsatsen att det finns ett visst 

stöd för att KBT baserade program kan vara effektiva för unga lagöverträdare. De 

som har deltagit i en KBT-baserad behandling uppvisar lägre grad av återfall i 

kriminalitet, än de som inte gjort det 143 . Samtliga analyser konstaterar små till 

medelstora genomsnittliga effekter i positiv riktning, men flera effekter är inte 

statistisksignifikanta. Om resultaten är detsamma för flickor och pojkar har de 

svårt att säga eftersom undersökningsgrupperna som har studerats mest bestått av 

pojkar och unga män 144 . På samma sätt är det svårt att säga om ungdomarnas 

etnicitet har betydelse. Slutsatserna i studien begränsas av att de primärstudier 

som ligger till grund är mest genomförda i USA. De anser att de teoretiska 


143 Socialstyrelsen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av 

översikter om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58 sid 41 



38

antagandena om hur KBT-insatser kan bidra till framgångar i livet och till att 

minska återfall i kriminalitet gäller sannolikt också i Sverige 145 . 

Baserat på studien kan man även dra slutsatsen att det finns ett visst stöd för att 

familjebaserade behandlingar kan vara effektivt för unga lagöverträdare 146 . De 

fokuserar på att förbättra familjstriktionen och föräldraskap. Om effekterna av 

familjefokuserade program är detsamma för flickor och pojkar är svårt att säga 

eftersom de undersökningsgrupper som studerats har till största del bestått av 

pojkar och unga män. På samma sätt är det svårt att avgöra ungdomars etnicitet 

har betydelse. Längden på den familjefokuserade programmet, om det genomförts 

på institution eller inte och om en forskare är involverad eller inte verkar inte 

spela någon större roll för effektiviteten. Även familjens sammansättning, typ av 

kriminallitet eller om den unge är återfallsförbrytare eller inte verkar inte heller 

vara avgörande. Men i studien har man funnit att programmet fungerar bättre för 

yngre än för äldre, för frivilliga och när uppföljningstiden är kortare än ett år 147 . 

De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig 

på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Därmed minska 

återfallen i brott hos den unge. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge 

någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. 

FORSKNINGSRESULTAT OM FUNKTIONELL FAMILJETERAPI, FFT 

Professor Jim Alexander har bevisat i ett flertal studier att funktionell 

familjeterapi har en effekt på unga lagöverträdare. Även vid uppföljningar som 

gjorts efter ett par års tid. Det har även visat sig att funktionell familjeterapi inte 

enbart påverkar den ungdom som behandlas, utan till och med syskonen blir 

bättre. Funktionell familjeterapi har bevisat sig vara mycket effektiv i jämförelse 

med andra behandlingar och effektivare än andra program när det gäller återfall i 

kriminalitet 148 . 

INSATSER UTAN NÅGON PÅVISAD EFFEKT 

Baserat på de genomgångna analyserna som gjorts i Socialstyrelsens ”Insatser för 

unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter om effekter 

på återfall i kriminalitet”. Finns det behandlingsmetoder som minskar risken för 

att falla tillbaka in i kriminaliteten. Men det finns dessutom behandlingsmetoder 

som inte påvisat någon effekt. Effekterna av de behandlingsmetoder som påvisat 

sig fungera bäst för unga lagöverträdare är generellt små 149 . Vilket innebär att 

även om några ungdomar bli hjälpta av insatserna är det många av de unga som 

deltar som återfaller i kriminalitet. Dessutom finns det inget stöd för att 

behandlingsmetodernas effekter påverkas om det ges på institution eller inte. Men 

däremot har gruppsammansättningen av ungdomarna en betydelse för återfall. 

145 Socialstyrelsen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av 

översikter om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58 sid 43 




om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58 sid 47-48 

148 Hannson, K (1996) ”Familjebehandling vid ungdomsasocialitet” sid 343 



39

Risken för negativa behandlingseffekter ökar om gruppen består av många 

ungdomar med kriminellt förflutet 150 . 

13 STRAFF OCH BEHANDLING 

I detta avsnitt kommer vi att ta upp hur institutionerna förenar straff och 

behandling. Samt hur behandlingstanken slog igenom inom kriminalvården och 

hur den utvecklades. Därefter följder personalens och ungdomarnas berättelser 

angående deras syn på institutionerna. För att ge läsaren en klarare bild om livet 

på institutionerna. 

STRAFFTID 

Strafftiderna för de unga som vårdas enligt LSU är mellan 14 dagar och 4 år. I SiS 

rapport Sluten ungdomsvård år 2000. Intagna och frigivna ungdomar, visar det 

sig att strafftiden år 2000 var i genomsnitt 10,2 månader, vilket är en ökning från 

8,5 månader år 1999 151 . Den vanligaste strafftiden för unga lagöverträdare var 6 

månader. 

FRÅN STRAFF TILL ETT MER BEHANDLINGSINRIKTAT SAMHÄLLE 

Behandlingstanken slog igenom inom kriminalvården i och med 

strafflagsberedningens slutbetänkande (SOU 1956:55) och man hade en tanke om 

individualprevention. Man ändrade namn från fängelse till kriminalvårdsanstalt 

och vakter heter numera vårdare. Påföljderna skulle anpassas till brottslingen och 

hans/hennes individuella förutsättningar och behov 152 . Tankegångarna kring 

individualprevention innehåller två motsatta förställningar. Den ena innebär att 

straffet ska vara så obehagligt och otäckt att den dömda efteråt ska avstå från 

fortsatt brottslighet. Den andra föreställningen innebär att olika 

behandlingsmetoder skulle hjälpa brottslingen att återanpassa sig till samhället 153 . 

Behandlingstankens grundläggande delar var att alla individer är olika och därför 

var det nödvändigt att påföljderna och behandlingarna skulle anpassa efter 

individen och inte utifrån brottet. Behandlingstanken har fått en del kritik under 

1960 – talet, dels för att man ansåg att behandlingstanken medförde bristande 

rättssäkerhet. Eftersom den dels utgick från teorier om att brottslighet var effekten 

av en sjukdom 154 . Men även om behandlingstanken fick mycket kritik lever den 

fortfarande kvar, till exempel genom särskilda ungdomshem. 

Den behandlingstanke som ligger till grund för frihetsberövanden och tidsbestämd 

tvångsvård av ungdomar består av ett antal sammanhängande aspekter. 

”Utgångspunkten är att den kriminella handlingen inte ligger till grund för 

ingripandet utan att ungdomarna på grund av handlingen antas vara i behöv av 

vård och behandling och detta tillskrivna motiv utgör grunden för 

frihetsberövande. Den tidsbestämda tvångsvården i (uppfostrings-) anstalt 

150 

Socialstyrelsen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter 

om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58 sid 86-87 

151 

Allmän SiS rapport Sluten ungdomsvård år 2000. Intagna och frigivna ungdomar mm SiS 

rapport 2001:5 Sid 3 

152 

Levin, C (1996) ”Barnen mellan straff och behandling” sid 64 

153 

Levin, C (1996) ”Barnen mellan straff och behandling” sid 64-65 

154 

Levin, C (1996) ”Barnen mellan straff och behandling” sid 65 

40

motiveras av, och blir betraktad som behandling av, detta vårdbehov och som 

något annat än ett straffen uppfostran i allmännas regi.” 155 Inom 

behandlingstanken föreligger även brottsprevention genom uppfostran. Barn ska 

inte straffas och sättas i fängelse utan ska istället uppfostras och vårdas på en 

allmän anstalt 156 . Genom ett tidsbestämt frihetsberövande ska man förhindra att de 

unga blir brottslingar. Uppfostran på detta sätt ses som mer effektivt än straff. Den 

grundläggande kritiken mot behandlingstanken idag, är inte att de unga får 

behandling eller hjälp med sina problem. Utan att ingripandet mot ungdomen inte 

motiveras utifrån de brottsliga handlingar som gjorts, utan utifrån ett tillskrivet 

psykologiskt behandlingsbehov 157 . De gamla ingripandena som samhället gjorde 

mot bland annat arbetslösa, lösdrivande och fattiga existerar inte längre. Man har 

istället ersatt det med psykologiska kriterier och vetenskapliga diagnoser, men 

ännu idag är det de fattiga som är mest utsatta för tvångsåtgärderna 158 . 

UNGDOMARNAS SYN PÅ INSTITUTIONEN 

I boken Uppfostringsanstalten. Om tvång i föräldrarnas ställe redovisar Claes 

Levin bland annat om hur ungdomarna uppfattade den behandling de fick på Råby 

ungdomshem utanför Lund och syftet med att de satt där. Den verklighet som 

rapporten förmedlar är den som de unga uppfattade att de levde i under en period 

av sitt liv 159 . 

”Jag har svårt att förstå det, vad det egentligen var för syfte. Syftet var väl att få 

mig bort från kriminalitet och droger. Deras syfte vet jag egentligen inte för det 

har jag aldrig fått klart för mig vad meningen var med att placera mig. Det var ju 

att få bort mig från ”det”. ”Mogna och utvecklas”, de orden har jag aldrig hört 

under den tiden av placeringen, att det skulle ingå på något vis. Det stod i mina 

papper, kommer jag ihåg. Att jag skulle vara där under närmare två år pga. att 

min hälsa, eller hur det nu var, behövde det. Jag har väldigt oklart för mig vad 

syftet var från deras sida, väldigt oklart (P 88).” 160 

”Det var ju egentligen inget dåligt syfte, att skydda mig från samhället och 

samhället från mig (P 84).” 161 

Syftet med att det inrättades ungdomshem var dels att de unga skulle komma ifrån 

straffsystemet. De skulle istället uppfostras för att bli hederliga medborgare och 

komma bort från den kriminella livsstilen 162 . Syftet var dessutom främst 

behandling och att rehabilitera de unga. Enligt Claes Levin verkar inget av detta 

kommit fram till de unga. 

På de institutionerna med tvångsplaceringar blir tillsyn, regler och rutiner 

förknippade med de intagnas vardagsliv. Utöver detta kommer de vårdande eller 

behandlande åtgärdarna in i bilden. Personalen försöker uppfostra och rehabilitera 

de intagna, som med tvång tagits ifrån sina föräldrar. Ungdomarna på Råby 

155 Levin, C (1996) ”Barnen mellan straff och behandling” sid 66 




159 Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten. Om tvång i föräldrarnas ställe sid 121 




41

upplever det på olika sätt. Vissa av ungdomarna ansåg att ungdomshemmet var en 

”förvaring” 163 . 

”Råby är ingen ungdomsvårdskola för att få folk att klara sig när de kommer ut 

därifrån. Det är förvaring…Min syn på deras uppgift var att bara hålla oss kvar. 

Förvaring ( P 59).” 164 

Men alla ungdomarna såg det inte på det viset utan upplevde tiden på institutionen 

som positiv 165 . Dels uppskattade de gemenskapen, både från personalen och 

ungdomarna. Vissa ungdomar var lättnade från att kommit hemifrån en svår 

familjesituation. 

PERSONALENS SYN PÅ INSTITUTIONEN 

Claes Levin har dessutom intervjuat och följt personalen i deras vardagliga arbete 

på Råby ungdomshem. Personalgruppen bestod av 15 stycken, varav sex kvinnor 

och nio män. Personalen uppfattar de unga lagöverträdarna på ungdomshemmet 

som både lika och olika 166 . Dels som individer som är i behov av ett individuellt 

bemötande och dels som en grupp som måste behandlas lika pga. reglera som 

finns. 

”Man kan inte säga att de är, ja de har en problematik som liknar varann: taskiga 

uppväxtförhållanden och allt det där man har bakom sig, det är ju lika. Men sen 

är de ju olika som individer […] man måste hela tiden vara observant på vad det 

egentligen är för någon slags individ. För det är utifrån allt det som […] vård och 

behandlingsarbetet skall ske (Allan).” 167 

Samhället har stora förväntningar på personalen som jobbar på institutionerna. 

Men personalen på Råby vill inte se sig själv som vakter 168 . Utan de arbetar för 

ungdomarnas bästa och engagerar sig mycket i de ungas liv, både yrkesmässigt 

och som enskilda personer 169 . En av de svåra frågorna för personalen är hur de på 

bästa sätt ska kunna arbeta för att rehabilitera den unge, samtidigt som samhället 

enbart vill få bort den unga och att det saknas reaktion från kommunen. 

”Men sen efter en tid kan det ju komma att vi ser ting som socialsekreteraren 

aldrig har sett. Och då kan det uppstå konflikter mellan oss och 

socialsekreteraren: vad vi tycker är viktigt och vad den unge behöver. Men då har 

han ju sin hemkommuns ögon på sig. Den här idioten har snott […] han ska inte 

komma hem på ett år. Alltså förlänger han det ett halvår till och tar ett år av den 

unges liv och blir inlåst. Och vilka följder det får senare i livet, det…det är det 

inte forskat på. Och att vara inlåst från 16 till 18 år… (Håkan).” 

Den unge stannar då kvar på ungdomshemmet och lever en del av sin ungdom i 

anstaltsmiljö, med de rutiner, regler och kamratumgänge som erbjuds. Den unges 

nya identitet ändras till ”en intagen” 170 . 









42

För att få ännu en bild utifrån personalens synvinkel valde vi att ta med ännu ett 

ungdomshem. I Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå ”Sluten ungdomsvård 

– istället för fängelse” diskuterar Håkan Nyman, som varit med och startat upp 

ungdomshemmet Åsbogården, om hur de hanterar straff och behandlingsdelen på 

institutionen.”Vi pratar med ungdomarna om behandling, inte om straff. Själva 

straffet består i att de är inlåsta, de har brutit upp från familj och hembygd. Det 

är tydliga markeringar. Det vi i stället gör – och det tror jag är viktigare – är att 

visa på förändringsmöjligheter och inge hopp.” 171 Men på institutionen finns det 

även regler som måste följas och om de unga inte deltar i obligatoriska möten blir 

de straffade med att får sitta instängda i ett rum hela dagen. Vid större händelser 

kan de även bli isolerade, i ett låst rum med en madrass, i ett dygn 172 . 

171 

Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå Sluten ungdomsvård – istället för fängelse Artikel 

nr 3/2004 

172 

Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå Sluten ungdomsvård – istället för fängelse Artikel 

nr 3/2004 

43

14 DISKUSSION OCH SLUTSATS 

SAMHÄLLETS ÅTGÄRDER FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE 

Förr i tiden var synen på brott annorlunda och brottslingar dömdes ofta till 

dödstraff, kroppsstraff eller landsförvisning. Barn dömdes precis som vuxna och 

man tog ingen hänsyn till barnets ålder. Det spelade ingen roll om man var 10 år 

eller 40 år, man fick ändå samma straff. Vilket vi tog upp under en historisk 

tillbaka blick och även i Foucaults teori i avsnittet kroppen som mellanled, 

nämner vi detta. Straffteorin som gällde då var vedergällning, straffet skulle 

komma som en hämnd för den brottsliga handlingen. Med tidens gång införde 

man så kallade tukthus och barnhus. Syftet med samhällets åtgärder var att man 

ville kontrollera tiggarna, brottslingarna och lösdrivarna. Samhället ville få bort 

dem från gatan eftersom de representerade ett avvikande beteende. I och med den 

strafflag som infördes år 1902 för ungdomar under 18 år, kunde de ungdomar som 

begått en brottsling handling dömas till allmän uppfostringsanstalt istället. 

Ungdomsfängelset infördes för ungdomar som var mellan 18-20 år. Här börjar 

man se att samhället börjar använda sig av inkapacitering, som vi nämnde i teori 

avsnittet under individualpreventionen. Efter detta började man förstå att 

livsvillkoren satte ramarna för hur människor utvecklas. Man ville lösa de olika 

samhällsproblemen med hjälp av behandling istället för 

inkapacitering/oskadligörande. Tankar som till exempel ”människan kan alltid 

påverkas till något bättre”, började dyka upp. 

Denna nya situation ledde till nya typer av åtgärder. Ordet straff försvann mer och 

mer och ersätts istället med påföljd, som vi förklarade under behandlingsinriktad 

fångvård. Foucault nämner även detta i Övervakning och straff. Domstolbeslut 

utformades som en läkarbehandling istället för som en betalning. När sjukvården 

blev mer framgångsrik överfördes erfarenheterna till psykiatrin. Från och med 

sekelskiftet började detta medicinska perspektiv föras över till brottslighet. I och 

med framgången inom sjukvården förändrades åtgärderna för unga lagöverträdare. 

Samhället och lagstiftningen ansåg numera att brottslingen var sjuk och var i 

behov av anstaltsvård. Slutna avdelningar inrättades på flera institutioner. Det 

blev vanligare att man anställde läkare som chefer, psykologer, fritidsledare och 

andra experter som assisterade. Samhället började nu lägga fokus på att bota och 

inte straffa den unge. Detta kan vi se genom att straffsystemet använt sig av 

kroppsbestraffning, avrättning och stympning till att unga lagöverträdare döms till 

allmän uppfostringsanstalt och fängelse. 

Genom behandlingstanken kom en social politisk behandlingstanke fram. Vilket 

innebar att socialreformer användes för att bygga bort brott och andra sociala 

problem. Behandling blir en politisk ideologi vilket visar att samhället och 

lagstiftningen har en mer positiv människosyn. Nu är inte straffet baserat på 

individuell skuld, utan efter hur stort hot brottsligheten är mot samhället. 

Samhällets åtgärder börjar följa en allmänprevention. Allmänprevention handlar 

om allmänavskräckning och moralbildning för att förebygga sociala problem. Idag 

tycker vi att samhällets åtgärder för unga lagöverträdare behandlas som ett socialt 

problem. Det vanligaste brottet år 2008 bland ungdomar var tillgrepsbrott, som vi 

nämnde under statistik över ungdomsbrottslighet. Detta visar sig även i Jerzy 

Sarneckis undersökning. Av de undersökta ungdomarna visar det sig att hela 40 

procent tillhör brottsprofilgruppen, det vill säga stöld, rån, skadegörelse och 

44

misshandel. Under de moderna påföljderna i vårt arbete visar vi hur omfattande 

påföljdssystemet ser ut. Nya lagar och åtgärder för unga lagöverträdare utvecklas 

hela tiden. Rättsväsendet och samhället följer en allmän prevention som straffteori 

idag. Om tillgreppsbrott var det vanligaste brottet år 2008 bland unga, behövs det 

då så många olika lagar och insatser? Eller tillkommer de olika lagarna för att 

avskräcka andra, eftersom samhället anser att unga lagöverträdare är ett stort 

samhällshot? 

DAGENS PÅFÖLJDSYSTEM 

Inom påföljdssystemet för unga lagöverträdare idag har vi påföljder med placering 

och påföljder utan placering. Vi har även en rad olika lagar som tillämpas för 

unga lagöverträdare, som vi tog upp under lagstiftningen och de moderna 

påföljderna i vårt arbete. 

Idag finns en straffnedsättning för unga lagöverträdare på grund av att de har en 

outvecklad ansvarsförmåga, svårare för att motstå grupptryck och kontrollera 

aggressiva impulser än vuxna. Därför särbehandlas personer som inte hunnit fylla 

21 år, som vi nämner i lagstiftningens framväxt. Detta tankesätt finns i grunden i 

påföljderna för unga lagöverträdare, förutom i gallringen för unga lagöverträdare 

eftersom de registreras i belastningsregistret. Påföljderna ungdomstjänst och 

ungdomsvård gallras 10 år efter domen. Vi är kritiska mot detta eftersom idag 

frågar många arbetsgivare om utdrag från belastningsregistret. Rätten att få ut 

uppgifter från belastningsregistret är strikt reglerat men det hindrar inte 

arbetsgivaren att låta den arbetssökande friviligt gå med på ett utdrag. För vissa 

ungdomar kan detta orsaka problem då det finns risk för att de stämplas en lång 

tid efter en oansvarig handling. Regeringen poängterade att man ska minska 

användningen av böter för unga lagöverträdare eftersom det finns risk för att de 

hamnar hos kronofogdmyndigheten. En prick hos kronofogdmyndigheten varar i 

tre år men domen ungdomstjänst varar i 10 år. Vi tycker att denna tanke kan ge fel 

effekt för den unge lagöverträdaren. Det kan bli svårt för den unge att på senare 

tid bli självförsörjande på grund av belastningsregistret. 

Lagen om medling är en lag vi anser gynnar både offer och den unge 

lagöverträdaren. Offret får ett avslut samt den unge lagöverträdaren får en ökad 

insikt över vilka konsekvenser brottet medfört. Vi är positivt inställda mot denna 

lag eftersom vi känner att den inte präglas av en allmän prevention utan den är 

riktad direkt till de inblandade parterna. 

Påföljden ungdomstjänst som består av 20-150 timmars oavlönat arbete, tycker vi 

följer samma idé som när man placerade unga på barnhus eller tukthus för att de 

skulle hellre arbeta än att falla in i kriminalitet. Skillnaden idag är att den unge är 

på fri fot men har en strikt reglerad arbetsplan att följa. Den unge har en 

skyldighet att rapportera till socialnämnden. Detta för att kolla så att arbetsplanen 

följs. 

Idag är sluten ungdomsvård ett alternativ istället för fängelse för unga 

lagöverträdare. Förr i tiden var ungdomsfängelse det enda alternativet för de unga 

med avvikande beteende. I vår tids påföljdssystem finns det många fler alternativ, 

som vi tog upp under påföljder för unga lagöverträdare. Frågan är om denna 

utveckling är positivt eller negativ? Det positiva med utvecklingen av 

45

lagstiftningen är att du som ung lagöverträdare inte döms till fängelse för minsta 

lilla förseelse. Fast att ungdomsfängelset avskaffades på grund av dess 

tidsobestämda form kan vi ändå se likheter i dagens slutna ungdomsvård. Den 

längsta tiden för en ung lagöverträdare som dömts till sluten ungdomsvård är fyra 

år. I dagens slutna ungdomsvård är socialtjänsten delaktig under hela 

verkställighetstiden samt efter. Långa vårdplaner och kontrakt ställs upp för den 

unge att följa. 

De barn och ungdomar som begår brott idag, bli i stort sett föremål för insatser av 

de sociala myndigheterna. För ungdomar mellan 15-21 års ålder delas detta ansvar 

mellan socialtjänsten och rättsväsendet. Under arbetets gång har vi fått intrycket 

av att Sveriges påföljdssystem för unga lagöverträdare är ett väldigt komplicerat 

område. Det pendlar mellan individual prevention och allmän prevention. Lupita 

Svenssons undersökning poängterar även detta. Hennes undersökning visade att 

hanteringen av unga lagöverträdare i det inledande skedet är ganska repressivt. 

Detta kan vi se i rättssystemets olika påföljder, tilläggspåföljder och påföljder utan 

placering, emedan hanteringen av de unga i ett långsiktigt perspektiv är mer 

behandlingsinriktat. Detta tycker vi speglar socialtjänstens roll då de är mer inne 

på att vårda och behandla de unga för att motverka återfall i kriminalitet. 

STRAFF OCH BEHANLDING 

Antalet ungdomar per år som får påföljden ”vård inom socialtjänsten” har ökat 

sedan början av 1980-talet. Kan detta bero på att ungdomsfängelset avskaffades 

runt den period eller beror det på att samhället har blivit mer behandlingsinriktat? 

Som vi tog upp i avsnittet straff och behandling skulle olika behandlingsmetoder 

hjälpa brottslingen att återanpassa sig till samhället. Den nya behandlingstankens 

syfte var att påföljderna skulle anpassas till brottslingen och hans/hennes 

individuella förutsättningar och behov. Alla individer är olika och därför var det 

viktigt att påföljderna och behandlingarna skulle anpassas efter individen och inte 

utifrån brottet. 

Redan från början var fängelsestraffet ett frihetsberövande. Fängelset var ett straff 

men också ett redskap för att göra individerna till lagliga medborgare, enligt 

Foucault. Denna omvandling sker först genom att den dömde först isoleras från 

yttervärden och också från varandra. Inom institutionerna är straffet för den 

intagna att vara frihetsberövad, vara ifrån familj och leva under ständig uppsikt. 

Under vistelsens gång försöker personal att inge hopp till de unga. Straffet kan 

även vara den strikta kontrollen och reglerna som finns på institutionerna. De 

unga som kommer dit är kanske inte vana vid sådana hårda regler från sitt eget 

hem och ser detta som en stor omställning. Ungdomarna befinner sig på något av 

SiS institutioner eftersom de har begått en brottslig handling, som de dömts för. 

Straffet för den brottsliga handlingen är både att bli placerad på en institution och 

att följa den vårdplan som skrivs. 

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling av ungdomar. 

Myndighetens syfte är att hjälpa ungdomarna till en mognad och att skapa 

förutsättningar till ett liv utan kriminalitet. Deras uppgift är även att vårda 

ungdomar med tung psykosocial problematik. Behandlingen på samtliga SiS 

institutioner är individanpassad och dels uppdelad efter kön, ålder, typ av 

missbruk och våldsbenägenhet. Inom institutionen finns det tre olika avdelningar: 

46

akut- och utredning, behandling och utslussning. Som nämnts innan i arbetet 

erbjuder institutionerna olika behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som 

visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är KBT baserade program 

och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra 

utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna 

och bete sig. Därmed minska återfallen i brott hos den unge. Det innebär att det är 

mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en 

juridisk påföljd. Den stora frågan är om det verkligen går att rehabilitera unga 

lagöverträdare? Vi har i arbetet redovisat om de behandlingsmetoder som visat sig 

minska risken för fortsatt kriminalitet hos unga lagöverträdare. Men det finns även 

de insatser som inte har någon bevisad effekt. Även om många ungdomar blir 

hjälpta av behandlingsmetoderna som SiS använder sig av, är det ändå många av 

unga som deltar i behandlingarna som återfaller i kriminaliteten. Dessutom finns 

det inget stöd för att behandlingsmetodernas effekter påverkas om det ges på 

institution eller inte. Men däremot har gruppsammansättningen av ungdomarna en 

betydelse för återfall. Risken för negativa behandlingseffekter ökar om gruppen 

består av många ungdomar med kriminellt förflutet. Har inte de flesta unga, som 

är intagna på något av SiS intuitioner, ett kriminellt förflutet? 

I avsnittet straff och behandling tar vi upp att samhället vill ha bort de unga från 

sin kommun och får istället stanna kvar på ungdomshemmet. Eftersom 

socialsekreteraren anser att det är bättre. Den unge får då leva sitt liv i anstalts- 

miljö, med de rutiner, regler och kamratumgänge som erbjuds på anstalten. Den 

unges nya identitet ändras till ”en intagen”. Det här dilemmat tog vi upp i 

stämplingsteorin i vår teoridel. Då det är det etablerade samhället och dess krav på 

individen som är de bakomliggande orsakerna för att en individ ska begå en 

brottslig handling. Avvikande beteende i sig är inte en egenskap hos vissa 

individer, utan att det istället är beroende av omgivningens reaktioner på en 

individs beteende. När individen väl accepterar den stämpeln som satts, börjar 

han/hon uppfatta sig själv som kriminell. Med andra ord så genomgår individen 

en identitetsförändring och börjar handla så som andra förväntar. 

Dessutom har strafftiderna för de unga som vårdas enligt LSU ökat. Strafftiden är 

i genomsnitt 10,2 månader, vilket var en ökning från 8,5 månader år 1999. 

Betyder detta att straffen för unga lagöverträdare har blivit hårdare eller är de i 

behov av längre vårdtider? 

Eftersom vi inte haft möjligheten att besöka någon institution har denna 

frågeställning varit svår för oss att fördjupa oss i. Därför kan vi bara uttrycka oss 

om vad SiS, lagstiftningen och socialtjänstens mål med den slutna 

ungdomsvården är. Vi hade gärna velat besöka Råbys ungdomshem samt några 

andra SiS institutioner för att se hur arbetet med unga lagöverträdare går till i 

praktiken. 

47

REFERENSER 

Allmän SiS rapport; Sluten ungdomsvård år 2003 Redovisning av domarna, 

överklagade beslut under verkställigheten SiS rapport 2004:5 

Allmän SiS rapport Sluten ungdomsvård år 2000. Intagna och frigivna ungdomar 

mm SiS rapport 2001:5 

Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik Liber AB 

Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007 

Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 Edita Norstedts Västerås 2008 

Brottsförebyggande rådet Kort om medling vid brott (2005) 

Brottsförebyggande rådet Kort om ungdomsbrottslighet (2005) Robert 

Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 Edita Västerås 

2009 

Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 

2000:7 Tierps tryckeri, Tierp 2000 

Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå Sluten ungdomsvård – istället för 

fängelse Artikel nr 3/2004 

Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om 

överlämnande till vård inom socialtjänsten Rapprot 2002:19 Edita Norstedts 

Tryckeri 2002 

Brottsförebyggande rådet; Vård för unga lagöverträdare. Socialtjänstens insatser 

Rapport 005:13 Edita Norstedt 2005 

Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå 18 miljoner till medling Artikel nr 

2/3003 

Ekbom, T & Engström, G & Göransson, B (1999) Brott straff och kriminalvård 

Centraltryckeriet AB, Borås 

Estrada, F & Flyghed, J (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten 

Studentlitteratur AB 

Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets födelse Arkiv förlag 

Hansson, K (1996) ”Familjebehandling vid ungdomsasocialitet” I Armelius, B-Å., 

Bengtzon, S., Rydelius, P-A., Sarnecki, J & Söderholm Carpelan, K (1996) Vård 

av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt Första upplagan 

Gummessons tryckeri AB, Falköping 

Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära, 2 uppl. Norstedts Juridik, 

Stockholm 

48

Levin, C (1996) ”Barnen mellan straff och behandling” I Armelius, B-Å., 

Bengtzon, S., Rydelius, P-A., Sarnecki, J & Söderholm Carpelan, K(1996) Vård 

av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt Första upplagan 


Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, om tvång i föräldrars ställe Arkiv förlag 

Lund 

Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2007) Criminological Theory, Context 

and consequences Sage publications Inc 4th edition, California 

Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda 

ungdomshem i Stockholmslän åren 1990-1994” I Armelius, B-Å., Bengtzon, S., 

Rydelius, P-A., Sarnecki, J & Söderholm Carpelan, K (1996) Vård av ungdomar 

med sociala problem – en forskningsöversikt Första upplagan Gummessons 

tryckeri AB, Falköping 

Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi Studentlitteratur Lund 

Socialstyrelsen Barn och unga – insatser år 2008. Vissa insatser enligt 

socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga 

(LVU) (2009) Artikel nr 2009 – 125 – 20 

Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott. Handbok för socialstyrelsen 

(2009) Artikel nr 2009-101-3 Edita västra aros AB, Västerås 

Socialstyrelsen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning 

av översikter om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58 

Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 




frihetsberövanden av unga lagöverträdare Institutionen för socialt arbete – 

Socialhögskolan Stockholm 

Qvarsell, R (1996) ” Ungdomars brottslighet och samhällets vård” I Armelius, B- 

Å., Bengtzon, S., Rydelius, P-A., Sarnecki, J & Söderholm Carpelan, K (1996) 

Vård av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt Första upplagan 


Vainik, A (2008) Ungdomar och brott: i juridiken och praktiken. Fri förlag. 

Stockholm 

49

ELEKTRONISKA KÄLLOR 

Brottsoffermyndigheten 

http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1194&refid=1291&parentI 

d=1290 

Brottsförebyggande rådet 

http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=312&module_instance=12 

http://www.bra.se/extra/news/?id=47&module_instance=3 

http://www.bra.se/extra/link/?module_instance=7&action_link_show.17.0.=1 

Kriminalvården 

http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/Enfangslande-historia/ 

Kronofogden 

http://www.kronofogden.se/vanligafragor/fragorochsvar/skadestand/skadestand/h 

urbetalarjagmittskadestand.5.2132aba31199fa6713e80008815.html 

Nationalencyklopedin 

http://www.ne.se/ungdomsbrottslighet 

Statens institutionsstyrelse 

http://www.stat-inst.se/document/2005_1.pdf 

http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 







http://www.stat-inst.se/document/Artikel%20om%20ADAD.pdf 


PROPOSITIONER 

Proposition 1997/98:96 sid158 

Proposition 1997/98:96 sid168 

Proposition 2001/02:126 sid 35 



Proposition 2005/06:165 sid.75 


50

View/Open - MUEP - Malmö högskola

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?