You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>SWEA</strong><br />
<strong>Toronto</strong> <strong>Canada</strong> Nr. 2 Årgång 30—November 2012
<strong>SWEA</strong> TORONTOS STYRELSE 2012<br />
Post Namn / epost<br />
Ordförande Marianne Mannerheim<br />
president@sweatoronto.org<br />
Vice ordförande Marie Larsson<br />
vicechair@sweatoronto.org<br />
Skattmästare Linda Karlgren<br />
skattmastare@sweatoronto.org<br />
Sekreterare Maria Dahlman<br />
sekreterare@sweatoronto.org<br />
Webmaster Ida Jansson<br />
webmaster@sweatoronto.org<br />
Program & Anna Tvinnereim<br />
Medlemskap medlemskap@sweatoronto.org<br />
MEDLEMSKAP<br />
Medlemsavgift: $50 / år + HST;
INNEHÅLL<br />
Orföranden har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2<br />
<strong>SWEA</strong> Tipsar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2<br />
Medlemskapet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3<br />
Bästa artikel i <strong>SWEA</strong> Bladet . . . . . . . . . . . . . . . . 3<br />
Östergötland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4<br />
Västergötland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .6<br />
Ångermanland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8<br />
Ishotellet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10<br />
Grattis <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11<br />
Ett annorlunda <strong>Toronto</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13<br />
TorRo30 & Regionmöte . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14<br />
Tulipmania i Ottawa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16<br />
New York Resa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17<br />
<strong>SWEA</strong> Stipendiat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18<br />
<strong>SWEA</strong> Central “Stick & Drick” . . . . . . . . . . . . . 19<br />
Magnesium och recept . . . . . . . . . . . . . . . . . . .20<br />
<strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> Hälsa och fitness . . . . . . . . . . . . . . . . . .21<br />
Halvmaraton . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .23<br />
Jag tror på <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>—Gör Du? . . . . . . . . . . . . . . .25<br />
Julmarknaden 2012 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26<br />
Organisationsschema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .28<br />
4 6<br />
TÄNK PÅ ATT GYNNA VÅRA<br />
ANNONSÖRER<br />
Advokat Barbro E. Stålbecker-Poutney . . . . .27<br />
Air <strong>Canada</strong> . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . baksidan<br />
Beaches Bakeshop and Café . . . . . . . . . . . . . 27<br />
---<br />
BLU Ristorante and Lounge . . . . . . . . . . . . .22<br />
Bed & Breakfast—Collingwood . . . . . . . . . . .27<br />
Collacutt Travel—Milka Cook . . . . . . . . . . . . .27<br />
Fastighetsmäklare—Marie Agay . . . . . . . . . . .22<br />
Financial Planner—Mary D’Aversa . . . . . . . . . . .27<br />
Grennaskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24<br />
Mannermex <strong>International</strong> . . . . . . . . . . . . . . . 18<br />
Massage Therapist—Shirley Cameron . . . . . . .22<br />
Optiker Olsson Optical . . . . . . . . . . . . . . . . .16<br />
SVT World . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .25<br />
Tandläkare Elias `Lou` Tsilkas . . . . . . . . . . . .24<br />
Tandläkare Susanne Niwong . . . . . . . . . . . . .22<br />
The Westin Harbour Castle <strong>Toronto</strong> . . . . . . . .12<br />
TORON Investment Management . . . . . . . . . . .5<br />
Wild Wing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .27<br />
Yorkville Design Centre . . . . . . . . . . . sista sidan<br />
Hej Sweor!<br />
Tänk att vi redan är inne i november!<br />
Julmarknaden närmar sig med stormsteg och<br />
även den “riktiga julen” med massvis av packning<br />
och flygresor över Atlanten. I år firar jag med<br />
hela familjen uppe i Norrland. Längtar redan nu<br />
efter att åka upp till Älvsbyn med renar<br />
springandes framför bilen och farmors köttbullar<br />
gjorda på älgfärs! Två saker som följer<br />
med i väskorna hem: <strong>SWEA</strong>s kokbok samt det<br />
här numret av <strong>SWEA</strong>-Bladet. Det har nämligen<br />
visat sig att min pappa finner vår tidning<br />
väldigt underhållande, så stort tack till alla er som skickat in bidrag!<br />
Så, vad bjuder vi pappa på den här gången? Först av allt, det här är ju<br />
vårt landskapsnummer, så vi får stifta närmare bekantskap med både<br />
Ångermanland, Östergötland och Västergötland. I artikeln om Östergötland<br />
beskrivs det vackra landskapet i detalj, med oändliga rapsfält och glittret<br />
från Bråviken, och i artikeln från grannlandskapet får vi veta mer om hur<br />
livet levdes förr. Vidare får vi besöka ishotellet i Jukkasjärvi som åtminstone<br />
gjorde mig sugen på att åka dit för att dricka en iskall drink i deras isbar!<br />
Något som jag tror kommer att intressera pappa extra mycket är Louise<br />
Lettström-Hannants artikel om magnesium. Pappa är ju läkare och arbetar<br />
intensivt på att förbättra sin egen hälsa, så jag är övertygad om att<br />
Louises receptförslag kommer att bli en verklig fullträff! Jag har faktiskt<br />
lagat hennes grönkåls- och quinoa-sallad i samband med arbetet för kokboken<br />
och den är jättegod! Jag serverade den tillsammans med en bit<br />
ugnsbakad lax och det blev en helt fantastisk middag! Prova i mellandagarna<br />
när byxorna spänner lite extra!<br />
Sen får pappa också höra mig ryta till. Jag står nämligen bakom vår allra<br />
första insändare här i <strong>SWEA</strong>-Bladet. Den berör ett ämne som har diskuterats<br />
många gånger förr - hur svårt det är att hålla igång en sån stor organisation<br />
som <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> med bara en handfull individer som gör allt jobb. Vi<br />
tjatar ju om det här hela tiden, så mitt förslag är att DU går med i<br />
styrelsen för 2013 så att vi kan ägna nästa år att tänka på vårt nya fitnessinitiativ,<br />
inte paniskt försöka komma på vem som ska hålla i kalendern<br />
(tack Marie för att du räddar oss under de kommande månaderna!) eller<br />
någon av de andra vakanta posterna. Vi ses på julmarknaden!<br />
Ida Jansson<br />
Tillfällig redaktör för <strong>SWEA</strong>-Bladet<br />
8 10 13<br />
14<br />
21<br />
23
2 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
Marianne Mannerheim<br />
Avdelningsordförande<br />
<strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong><br />
<strong>International</strong><br />
Kära Sweor,<br />
Höstrusket börjar göra sig gällande hos oss, det är ett<br />
som är säkert. Nu har det regnat, varit grått och molnigt<br />
över en vecka. Våra tankar och hjärtan går ut till<br />
alla Sweor och New York bor som har upplevt en av<br />
det värsta stormarna genom tiderna. ``Megastormen``<br />
Sandys förödelse av denna härliga metropol är helt<br />
enkelt otrolig. En skadegörelse av oerhörda mått. Om<br />
det finns något som vi i <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> kan göra för<br />
våra Swea-systrar, så låt oss veta.<br />
Vi närmar oss firandet av vårt andra 30 års jubileum<br />
efter ToRo30 i år. Vår 30 åriga julmarknad på<br />
Harbourfront går av stapeln den 24-25 november,<br />
2012. Julmarknaden är vår största fundraiser.<br />
Förberedelserna har redan pågått sedan ett par<br />
månader tillbaka. Många nya och festliga idéer har<br />
kommit up. Tack alla ni Sweor och volontärer som<br />
stödjer, engagerar och är så positiva till att göra vår<br />
organisation så livlig och levande! Julmarknaden<br />
kommer att bli en oerhörd succé!<br />
<strong>SWEA</strong> Tipsar<br />
ORDFÖRANDEN HAR ORDET<br />
Marianne Mannerheim president@sweatoronto.org<br />
Höstens <strong>SWEA</strong> Blad har temat ``Landskap``. Vi har fått<br />
in många trevliga artiklar där ni kan läsa om olika<br />
delar av vårt land. Det har varit riktigt roligt och<br />
lärorikt att gå igenom alla artiklarna. Vi har verkligen<br />
många bra skribenter ibland oss!<br />
Vi har nu 189 medlemmar plus 4 portomedlemmar. Vi<br />
är nästan uppe i 200 som var vårt mål! Tack för att ni<br />
gör ett så bra jobb att värva svensktalande kvinnor.<br />
Detta <strong>SWEA</strong> år är på väg mot sitt slut. <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong><br />
behöver nya kandidater till styrelsen till nästa år<br />
2013. Jag hoppas att det finns mycket intresse bland<br />
er alla. För er som är intresserade, kontakta någon i<br />
valberedningen Birgitta Sigfridsson-Harquail, Anna<br />
Tvinnereim eller Ylva Dahl-Dimitrieff. En styrelsepost<br />
är intressant och kul och behöver inte alls vara särskilt<br />
betungande.<br />
Kokboken som iordningställs av Ida Jansson är i det<br />
närmaste färdig. Ni kommer att bli helt förtjusta i den.<br />
Ida har gjort ett fantastiskt jobb. Ett stort tack går<br />
också till alla er Sweor som har lånat ut svenskt<br />
porslin för bilderna. Kokboken som heter ``Kokbok—A<br />
Swedish Food Journey``, kommer att säljas på årets<br />
julmarknad.<br />
Vi ses på julmarknaden!<br />
Marianne Mannerheim<br />
Julen närmar sig och därmed stressen över att hitta alla de där julklapparna som måste<br />
köpas in. Ett tips är att åka ut till Vaughan Mills. Ett gigantiskt shopping center som har allt<br />
från en friluftsaffär som är så stor att det hänger flygplan i taket till outlet affärer där man<br />
kan göra helt otroliga fynd! Vaughan Mills hittar du på 1 Bass Pro Mills Drive, Vaughan, ON.<br />
Ytterligare ett tips, försök shoppa på en vardagskväll då kommersen på helgerna ofta är<br />
väldigt intensiv. Har du ett bra <strong>Toronto</strong>-tips? Maila till redaktorsb@sweatoronto.org!
MEDLEMSSKAPET - Anna Tvinnereim & Barbro Westin<br />
Minne av Ingrid Taylor<br />
Född 23 april 1924 och<br />
gick bort 8 maj 2012<br />
Ingrid Taylor växte upp i Östersund,<br />
Jämtland och studerade sen på<br />
Konstfack i Stockholm. Ingrid kom<br />
till <strong>Toronto</strong> 1950 med man och son.<br />
Hon födde ytterligare tre söner och<br />
under deras uppväxttid, startade hon<br />
en hemindustri av textilprodukter som<br />
växte under åren.<br />
Många sammanknippar Ingrid med<br />
de röda dukarna på borden på<br />
Julmarknaden. Ingrid införskaffade<br />
det röda tyget när hon arbetade på<br />
Lizanne och klippte till dem i rätt<br />
längder till borden. Alla var väl<br />
märkta med längd på duken så att<br />
det skulle bli lätt att ta fram varje år.<br />
Ingrid lärde ut hur man hänger en<br />
duk på bordet så att det ser snyggt<br />
ut. Den tekniken används fortfarande.<br />
På senare tid hjälpte Ingrid till att<br />
sälja de trearmade ljusen på julmarknaden.<br />
På bilden syns Ingrid i sin folkdräkt.<br />
BÄSTA ARTIKEL I <strong>SWEA</strong> BLADET<br />
Favoritartikel från förra <strong>SWEA</strong><br />
Bladet Vi skickar ett stort grattis till<br />
Rebecka Högdahl som i förra numret<br />
guidade oss genom dejtingens<br />
snårskog.<br />
En artikel som både fick oss att dra på smilbanden<br />
och nicka eftertänksamt. Nu väntar vi<br />
alla med spänning på uppföljningen som<br />
utlovats. Tills dess får du njuta av en fika för<br />
två hos Anna på Beaches Bakeshop—varför inte<br />
förlägga nästa dejt dit?<br />
Grattis Rebecka!<br />
<strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>s Styrelse genom Maria<br />
Födelseannons—<br />
Chloé Alice Lions<br />
Den 28e maj blev Linnea<br />
Ericson och Vincent Lions<br />
föräldrar till en liten flicka<br />
på 53 cm och 3238 gram.<br />
Chloé föddes hemma med<br />
hjälp av två barnmorskor<br />
och hennes föräldrar är så<br />
glada att det finns möjlighet<br />
till hemförlossning här i<br />
<strong>Toronto</strong>. Chloé är nu 4<br />
månader och växer så det<br />
knakar. Bilden är tagen i<br />
somras när hon var 2<br />
månader gammal och fick<br />
uppleva cottage life i<br />
underbara Muskoka.<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2— 2012 3
Östergötland<br />
Motala Ström—Rådhustornet<br />
Östergötland—Länet med den fula<br />
dialekten. Östergötland—där de<br />
tråkiga industri städerna<br />
Norrköping och den något mindre<br />
tråkiga Linköping är de största.<br />
Östergötland—med de tunga<br />
utdragna Ä-na och Ö-na. Där folk<br />
pratar som de låter lite allmänt<br />
lätt enkla och intelligensbefriade.<br />
Så får man ofta höra andra icke Östgötar<br />
beskriva vårt län. Visst, de har kanske rätt,<br />
visst låter det "bondigt" och kanske t.o.m.<br />
töntigt när vi pratar. Visst, det går inte att<br />
jämföra våra städer med Stockholm,<br />
Göteborg eller Malmö, men OJ så fel de<br />
har när de beskriver det som tråkigt!<br />
Östergötland är ett fantastiskt vackert<br />
landskap med mängder av fält och åkrar<br />
mellan stora djupa granskogar. På somrarna<br />
när man är ute och kör bil på de slingrande<br />
småvägarna, ser man kanariegula<br />
rapsfält så långt ögat når. Lupiner, hundkex,<br />
prästkragar, gullvivor och blåklockor<br />
växer vilt utmed vägrenen. Bråviken<br />
smyger sig långt in i Östergötland och<br />
därmed har vi en helt otrolig lekplats för<br />
alla sommarsugna, badälskande människor.<br />
I skärgården kan man inte bara segla (som<br />
min familj gjorde) utan även med den minsta<br />
lilla eka lätt ro ut till kobbar och skär.<br />
Öarna ligger så tätt och det fullkomligt<br />
4 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
vimlar av dom!<br />
Jag minns alla sköna sommardagar vid<br />
Moon där vi badade, rodde ut med ekan<br />
och flöt omkring på en blå-röd luftmadrass.<br />
En gång när min pappa tog med<br />
mig ut för att fiska abborre fick en av de<br />
gamla gubbarna upp en ål! Jisses, som vi<br />
skrek när den slingrade sig över bergsklipporna<br />
och försökte smita ner i vattnet igen.<br />
I Östergötland finns otroligt många små<br />
sjöar. Vi badade i fem stycken, alla med<br />
närhet till stan. En del cyklade vi till och<br />
andra körde vi till. Det tog högst 10 minuter.<br />
Norrköping är staden som jag växte upp i.<br />
En ganska vanlig stad med svenska mått<br />
sett. Ingen stad som skryter med att vara<br />
varken speciell eller märkvärdig. Ingen<br />
stad dit folk reser för att uppleva någonting.<br />
Det är synd, för om de gjorde det skulle de<br />
upptäcka att det faktiskt är en mycket<br />
vacker stad. Gamla fina putsfasader på de<br />
anrika husen med Motala ström som<br />
ringlar sig igenom staden. Bråviken tar sig<br />
ända in till hamnen och därefter tar Motala<br />
ström vid. Det finns gångvägar på båda<br />
sidorna där man kan vandra runt och njuta<br />
av inte bara den virvlande strömmen och<br />
de vackra husen utan även många vackra<br />
blommor och planteringar. Blommor och<br />
planteringar är något av Norrköpings specialitet.<br />
Där finns bl.a. den fina kaktus<br />
planteringen. Intill Folkparken ligger en<br />
glasskiosk där man kan njuta av den allra<br />
godaste grädd-mjuk-glass som finns. Vill<br />
man ha citykänsla är det bara att man går<br />
upp till Drottninggatan. Det är numera en<br />
gågata där endast spårvagnarna får köra.<br />
Butikerna och de stora affärskedjorna<br />
trängs med varann och tävlar om kunderna<br />
med fint skyltade fönster. Sveriges absolut<br />
godaste tårtor och andra bakverk hittar<br />
man på Lindahls Konditori som funnits så<br />
länge man minns.<br />
Tjugo minuter från Norrköping ligger<br />
Söderköping. Där flyter Göta Kanal fram.<br />
Med det stora Ramunder berget på ena<br />
sidan och kanalen i mitten blir Söderköping<br />
en riktig liten pärla till stad. Små trånga<br />
kullerstensgator med 100-åriga hus. Vid<br />
slussen finns ett glasscafé där folk äter<br />
glass och tittar på när nervösa och svettiga<br />
sommarseglare ifrån hela landet febrilt<br />
försöker slussa och se ut som om de visste<br />
vad det gjorde. Jag har många roliga minnen<br />
därifrån.<br />
I Vadstena ligger Heliga Birgittas kloster.<br />
Det känns verkligen som att kliva tillbaka<br />
flera hundra år när man befinner sig där.<br />
En charmig, mysig och idyllisk liten stad.<br />
Lägger man en hand på den metertjocka<br />
klostermuren och är alldeles tyst kan man<br />
nästan höra viskande röster ifrån nunnorna<br />
som en gång i tiden levde där.<br />
Detta var bara ett ytterst litet smakprov på<br />
ställen som Östergötland har att bjuda på.<br />
Nu när Prinsessan Estelle har blivit<br />
Hertiginna av Östergötland, kommer<br />
kanske fler turister att hitta hit. Alla är<br />
välkomna så länge de inte retar sig på vår<br />
dialekt! —Carin Porporo
Norrköping—ett helt vanligt hus i Jugenstil<br />
Norrköpings äldsta hus<br />
Det gamla industrihusen vid Bergbroni Motala Ström Söderköping—Göta Kanal
Västergötland<br />
Den bördiga Västgötaslätten har varit mycket<br />
betydande i Sveriges historia. Den rika jorden har<br />
bidragit mycket till Sveriges välstånd och kultur.<br />
Jag tänker här reflektera på vad denna landskapsbygd<br />
har betytt för mig och hur den har förändrats<br />
under min tid.<br />
Min far Karl Carlsson föddes 1912, äldsta sonen till gods-ägaren<br />
Oscar Carlsson på godegården Djupedal utanför Stora Leverne.<br />
Mitt på Västgötaslätten alltså. Två år senare fick han en bror och i<br />
samband med det fick han flytta in till sina två ogifta fastrar Mina<br />
och Selma, som bodde i ”lilla huset” på gården. Mamma hade för<br />
mycket att ta hand om som husmor på gården och nybliven<br />
mamma. Det blev två syskon till men min far fortsatte att vara sina<br />
fastrars ögonsten och blev kvar i lilla huset. När han skulle börja<br />
fjärde klass tyckte Mina och Selma att Kalle skulle få högre<br />
utbildning än folkskolan och därför skaffade de sig en lägenhet i<br />
Lidköping och såg till att min far fick fortsätta i bättre skola där.<br />
Under helger tog de tåget hem till gården och laddade upp med<br />
proviant, ägg, mjölk, smör, ost etc. för kommande veckor. Hans<br />
tre syskon fick bara gå ut folkskolan och stannade kvar på gården.<br />
Min far var duktig i skolan och fortsatte sin utbildning i Allmänna<br />
Läroverket i Skara. Pappa var vad man kallade en Skaradjäkne<br />
(flickor fick först börja att gå där 1927). Efter studentexamen<br />
blev han antagen vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i<br />
6 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
Stockholm. Under sina år där mötte han min mamma som<br />
genomgick apotekareutbildning vid Stockholms Universitet.<br />
Jag är mittenbarnet med en 3 år äldre bror och en 4 år yngre syster.<br />
Vi växte upp i Danderyd. Pappa jobbade inne i stan. När vi var<br />
små minns jag att även mamma jobbade och vi hade aupairflickor<br />
från Österrike som bodde ett eller två år i taget och tog hand om<br />
oss. Men somrarna tillbringade vi i Västergötland på gården<br />
Djupedal. Dessa somrar var underbara och även efter det att<br />
mamma slutat sin heltidstjänst fortsatte vi att tillbringa somrarna<br />
på landet då det var lättare för mamma att få vikariat under den<br />
tiden och vår faster tog hand om oss syskon.<br />
Gården sköttes av pappas två bröder och en dräng som hette<br />
Lagfort. Han hade varit på gården så länge som någon mindes.<br />
Min faster Berta var enda kvinnan kvar på gården och hon tog<br />
hand om alla hushållsbestyr. Jag minns henne som väldigt varm<br />
och generös. ”Minst lika mjuk som mamma.”<br />
Under dessa tidiga barndomssomrar var jordbruklivet fullt av<br />
aktiviteter. Det fanns kor och grisar, många höns för ägg och tupp<br />
till söndagsmiddagar. Kvar fanns även två arbetshästar fram till<br />
mitten på 50-talet. Men även traktor.<br />
Hästarna blev kvar av sentimentala skäl och användes sällan som<br />
arbets-djur annat än vid höskörden. Hö var en stor del av odlingen<br />
på markerna. Det skulle räcka under den långa vintern till alla<br />
djur. När höet skördades så samlades det först i hässjor som<br />
sedan alltid en vacker dag forslades in till ladan. Att åka hölass<br />
efter häst och hoppa i hö—finns det något roligare? Det tyckte jag
i alla fall då. Och<br />
kanske har jag haft<br />
mer nytta av dessa<br />
otaliga dagar på<br />
höloftet då det nu<br />
visar sig hjälpa i förebyggandet<br />
av allergier.<br />
Allt på landet var så<br />
naturnära. Grönsaker<br />
och frukter skördades<br />
och inlades. Frysboxen<br />
kom senare in i<br />
bilden. Innan dess<br />
konserverades allt.<br />
Kött saltades och<br />
hängdes, ibland rökte<br />
man det också.<br />
Mjölken från korna<br />
förvarades i kylrum<br />
och hämtades regelbundet.<br />
Mjölken för<br />
gårdens eget bruk<br />
sänktes ner i stor hink<br />
i brunnen och fick<br />
sitta där några dagar.<br />
Sen skummades grädden<br />
av som samlat sig<br />
överst. Min faster var<br />
flink som bara den<br />
och gjorde allt. Min<br />
näsa och mina ögon hängde med och<br />
ibland fick jag även hjälpa till med något.<br />
Oh, lycka! Även om det var trivialt njöt jag<br />
över att få delta. Att plocka ägg när<br />
många fortfarande var varma eller fylla på<br />
hönsmat i trålarna.<br />
Varje sommar längtade jag till att smultronen<br />
skulle mogna. Det blev min specialitet att<br />
kunna känna så många smultron-ställen<br />
som möjligt. I början blev det timotej<br />
strån med uppradade smultron. Senare i<br />
säsongen halvliter mått och t.o.m. 1-liter<br />
korgar fulla. Bigarråer och körsbär, ut i<br />
skogen och plocka blåbär tills Lars<br />
kissade på bären. Det vill säga efter hans<br />
namnsdag den 10 augusti börjar bären bli<br />
för gamla. Då kommer lingonen till<br />
krösamos istället. Plommon, päron och<br />
äpplen också förstås men ofta måste vi nu<br />
åka tillbaks till Stockholm.<br />
Ja, jag växte upp med somrar i<br />
Västergötland men blev van vid vad en<br />
storstad kan erbjuda och ser mig som<br />
Stockholmsflicka. Att jag skulle få utbilda<br />
mig var självklart. Jag blev läkare och reste<br />
nyfiken gärna utomlands. Mötte så min<br />
amerikanska man och emigrerade. Att jag<br />
sen bott på fyra olika kontinenter och i<br />
många olika länder är en annan sak. Jag<br />
blev <strong>SWEA</strong> när möjligheten därtill kom<br />
under tidigt 90 tal i Seoul, Korea.<br />
Så vad har ändrat sig sen min barndom<br />
och uppväxttid? Västgötaslätten är ju fortfarande<br />
platt som en pannkaka. Jo, mycket<br />
har förändrat sig och detta blev jag verkligen<br />
Varje sommar längtade jag<br />
till att smultronen skulle<br />
mogna. Det blev min<br />
specialitet att kunna känna<br />
så många smultron-ställen<br />
som möjligt.<br />
medveten om när jag de sista åren varit<br />
tillbaka flera gånger för att tillsammans<br />
med mina syskon och två kusiner dela upp<br />
och rensa gårdens innehåll efter det vår<br />
farbror gått bort, fortfarande ungkarl vid<br />
96 års ålder.<br />
Nu finns inga hässjor längre utan bara vita<br />
korvar efterlämnade av moderna maskiner<br />
eller kanske uppradade vid fältkanten.<br />
Överallt ses höga vindkvarnar som surrar<br />
konstant. Vyn över landskapet visar långt<br />
flera vindkvarnar än kyrkspiror! Åkerfälten<br />
är större och homogenare. Rapsen blommar i<br />
juni lika praktfullt som förr men de nya<br />
bränsle planeringarna<br />
av salix, en sorts<br />
videbuske, är för mig<br />
främmande.<br />
Mycket på gården är<br />
förfallet. På tavlan<br />
av Djupedal målad<br />
1911 (hundra år<br />
sedan!) kan man se<br />
hur imponerande den<br />
en gång varit. Mycket<br />
är nu överväxt,<br />
syrenhäcken nästan<br />
magnifik i sin<br />
dominans, och<br />
härligt doftande.<br />
Flera av uthusen är<br />
rivna. Dammen är<br />
nästan hopväxt men<br />
gamla magasineringshuset<br />
är fortfarande<br />
i gott skick. Inga<br />
djur har funnits här<br />
på gården de sista<br />
40 åren. Den gamla<br />
ko, stall och<br />
höladan av trä är<br />
helt riven p.g.a. eldfaran.<br />
Inget finns<br />
kvar som påminner<br />
om den. Dynghögarna är nu prydda med<br />
många vilda blommor. Äldre redskap är rostiga<br />
och endast minnande om svunna tider.<br />
Inga smultronställen finns kvar och<br />
lärkan slår inte ofta sin drill längre.<br />
Varför? Jo först var det täckdikningen<br />
som infördes under 50 talet och alla<br />
diken som var perfekta för smultronplantorna<br />
i kanten är borta. Sen kom<br />
nya gödsel-medel och dessa inte bara<br />
gödde säden utan även förstörde<br />
”ogräs”. Tyvärr utrotades härigenom<br />
många vilda blommor och även smultronen<br />
som ”ogräs”. Så att floran helt förändrades.<br />
Insekter i sin tur påverkades<br />
av detta och fågellivet. Många fåglar<br />
har nästan helt försvunnit. När jag<br />
reflekterar på skillnaden, hur det var<br />
när min pappa växte upp, hur det var<br />
när jag växte upp och hur det är nu så är<br />
det otroligt vad mycket som är helt<br />
annorlunda.<br />
Som utlandssvenska är det ofta svårt att<br />
känna sig helt hemma när man är tillbaks i<br />
Sverige. Nya byggnader, nya vägar gör att<br />
det ser annorlunda ut. Men vad jag berättat<br />
om här, hur landskapet i Västergötland har<br />
ändrat sig är samma för mina syskon som<br />
bott kvar i Sverige. Det är inte bara jag<br />
som ändrat mig utan Sverige också.<br />
—Ulla Dagert<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 7
Ångermanland<br />
Solnedgång<br />
Ångermanland, Sveriges vackraste<br />
landskap! Det ligger söder om<br />
Lappland och polarcirkeln ute<br />
vid kusten till Bottenviken. Jag<br />
växte upp i en liten by, Banafjäl,<br />
strax norr om Örnsköldsvik med<br />
86 invånare. Min far var folkskollärare<br />
i en B-skola och skolan låg<br />
alldeles bredvid vårt hus. Nära<br />
och bra till skolan!<br />
Jag googlade Höga Kusten för att få med<br />
det senaste och hittade följande: ”Upplev<br />
Ångermanland på ditt egna sätt, perfekt för<br />
företagets årliga konferens, svensexan eller<br />
den stora födelsedagen. Ni skräddarsyr er<br />
upplevelse utöver vad ni vill göra och sen<br />
tar Westin Adventure över resten så att ni<br />
får ut så mycket som möjligt av er vistelse.<br />
Njut till fullo av älven på en bastuflotte<br />
som erbjuder er allt från att bada i det<br />
vedeldade vildmarksbadet, basta och dricka<br />
gott, till att äta en trerätters god middag.<br />
Åk ut på en bäversafari där ni en lugn<br />
8 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
sommarkväll flyter nedför älven spanandes<br />
in mot strandkanten för att sedan försiktigt<br />
paddla närmare så vi kan ta oss i land och<br />
se Ångermanlands landskapsdjur i sitt egna<br />
hem.”<br />
Bäversafari har jag inte hört talas om men<br />
det verkar spännande. Jag skulle gärna<br />
säga att vi äger Westin Adventure, men det<br />
gör vi inte.<br />
En resa genom Höga Kusten är en av<br />
Sveriges största turistattraktioner. Genom<br />
slingrande vägar ser man skogar, berg, dalgångar<br />
och den branta kusten ner mot<br />
havet. Förutom en fantastisk utsikt finns<br />
ett rikt växt och djurliv, spännande geologiska<br />
fenomen, och sevärda kultur- och<br />
fornminnen med hällristningar.<br />
Skuleberget, som ligger längs E4 mellan<br />
Härnösand och Örnsköldsvik, är en del av<br />
Höga Kusten. I berget finns en grotta där<br />
det sägs att rövare hade sitt tillhåll förr i<br />
världen. Kerstin Ekman har skrivit en bok<br />
om dessa rövare. Väl värd läsning!<br />
Ulvön ligger i Örnsköldsviks skärgård och är<br />
kanske mest känd för surströmming, som<br />
tillverkats på ön i över hundra år. Om man<br />
bortser från lukten har sur-strömming en<br />
intressant smak, men är inte riktigt min<br />
favorit. Jag minns när man hade<br />
’Surströmmingsnatta’ mitt i stan, i en stor<br />
park. Det var en tävling om vem som kunde<br />
äta mest sur<br />
strömming och lockade tusentals åskådare.<br />
Kända artister som t.ex. Björn Skifs uppträdde<br />
vi ett tillfälle och han minns att folk<br />
åt och kräktes och att det luktade pyton, och<br />
det gör det ju.<br />
Pappersmasseindustrierna gör numera nästan<br />
uteslutande fina kemikalier, men vem<br />
minns inte lukten från dessa fabriker! Bra<br />
ursäkt när man släppte en, ni vet vad….<br />
Örnsköldsvik är en stor hockeystad som<br />
genererar NHL hockeyspelare som Anders<br />
Hedberg under slutet av 70-talet och början<br />
på 80-talet. Markus Näslund, tvillingarna<br />
Daniel och Henrik Sedin och Peter, Foppa,<br />
Forsberg, på senare tid. Ungdomshockeyprogrammet<br />
är starkt, där ungdomar skriver<br />
kontrakt med organisationen om att vara<br />
lagspelare, inte röka, inte dricka och vara<br />
en positiv influens på laget och bra förebild<br />
för andra kompisar. Min svägerskas<br />
båda barnbarn är med i programmet. De är<br />
båda gulliga pojkar med otrolig ledarskaps-
Titta Finland!<br />
förmåga för sin ålder, mycket tack<br />
vare hockeyn.<br />
Fjällräven och deras välkända<br />
frilufts-kläder och ryggsäckar icke att<br />
förglömma. Ryggsäcken Kånken<br />
finns till och med att köpa i<br />
<strong>Toronto</strong>. Ett besök på Fjällrävens<br />
fabrikslager strax utanför Örnsköldsvik<br />
är ett<br />
måste och sist<br />
köpte jag den<br />
klassiska<br />
Fjällräven jackan.<br />
Den är härligt<br />
vindtät.<br />
En resa genom<br />
Höga Kusten är en av<br />
Sveriges största<br />
turistattraktioner<br />
Mitt eget<br />
smultronställe,<br />
Långroudden,<br />
ligger utanför<br />
Örnsköldsvik<br />
och vid kusten nära Skeppsmalen<br />
och Skagsudde, som är kända för<br />
sin fyr och väderobservationer<br />
längs Bottenviken. Vår stuga ligger<br />
ute vid kusten och om jorden inte<br />
var rund, kunde man se Finland på<br />
andra sidan, fast långt borta.<br />
Dagarna på sommaren är långa och<br />
det börjar inte mörkna förrän vid<br />
midnatt. Solnedgången (se bild) är<br />
alltid vacker, eller hur?<br />
Längs skogsvägen till stugan kunde<br />
man i år se travar av fällda träd.<br />
Skogsröjning är stor i Sverige och<br />
vid röjning lägger man grunden för<br />
hur skogen ska se ut i framtiden.<br />
Sommarblommorna<br />
längs vägrenen gör<br />
en alltid glad. Ett<br />
år hittade vi faktiskt<br />
kantareller<br />
längs vägen.<br />
Ovanligt kantarellställe,<br />
men deras<br />
gula färg lyste oss<br />
rakt i ansiktet och<br />
bara bad att få bli<br />
plockade.<br />
Smörstekta kantareller är väl<br />
underbart.<br />
—Barbro Westin<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 9
Ishotellet<br />
Vem överger Florida i februari<br />
för att ta sig över Atlanten och<br />
hela vägen upp till ishotellet,<br />
200 km norr om polcirkeln? Jo,<br />
en <strong>SWEA</strong> med ett barnbarn i<br />
Holland, som skulle fylla 2 och som<br />
ville kombinera ett besök där med<br />
ett löfte till en väninna att följa<br />
med henne till ishotellet under<br />
den kallaste månaden där uppe.<br />
Sagt och gjort—färden gick från Holland<br />
via tåg upp till Kiruna, en drygt 3.000 km<br />
lång resa. Därifrån buss ytterligare 17 km<br />
till Jukkasjärvi, en tur som bjöd på otroliga<br />
snömassor längs vägarna, ett bländande<br />
solsken och snötäckta vidder, helt orörda<br />
av djur och snöskotrar.<br />
Visserligen hade jag sett foton på nätet,<br />
tittat i kataloger och hört min väninna,<br />
som skulle dit upp för 8 (ja, åttonde) gången,<br />
berätta, men ingenting kunde ha förberett<br />
mig för det som väntade: Var det ljuset,<br />
10 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
den klara luften eller helt enkelt spänningen<br />
inför allt detta som jag trodde mig veta så<br />
mycket om? Det var nog allt detta och litet till.<br />
Vi möttes redan vi incheckningen av goda<br />
nyheter: Vi hade blivit uppgraderad till en<br />
svit, nämligen 'Kraken's lair'. Kraken är ett<br />
mytiskt sjöodjur, som ser ut som en bläckfisk<br />
med långa armar, som används till att dra<br />
ner farkoster i djupet, där djuret har sitt<br />
bo. Där sov vi alltså i en bädd som hade<br />
formen av en glasskål från Nybro glasbruk,<br />
en sådan där bytta, som folk brukar ha sill<br />
och räkor i och tittade upp mot snötaket<br />
och Krakens armar, som gick i en blå ton.<br />
Minst sagt häftigt.<br />
För att få ut det mesta möjliga av vår natt i<br />
-5C fick vi rådet att delta i ett informationsmöte,<br />
vilket visade sig väl värt den kvart<br />
det tog. Tyvärr var vi 2 de enda som deltog<br />
och många gäster kylde säkert ner sig i<br />
onödan, innan de kom i sovsäcken.<br />
Nyckeln till en god natts sömn i en varm<br />
sovsäck är att vara väl förberedd, när man<br />
kommer in i sin konstsvit eller sitt enklare<br />
isrum: Iklädd nattdräkt vilket i mitt fall var<br />
tunn pyjamas i thermasilke, långa yllebyxor<br />
med tillhörande tröja, stickad mössa, 2 par<br />
lovikkavantar och 2 par sockor sov jag som<br />
en stock i drygt 6 timmar, innan nöden kallade.<br />
Detta efter en innehållsrik dag, som bjudit<br />
på härlig frukost, som man stod sig på till<br />
långt inpå eftermiddagen, vinkande inför<br />
webbkameran kl 11 lokal tid till familjen i<br />
Sverige, Holland och Florida, vandring runt<br />
ishotellet både ute och inne, färd med<br />
hundspann, turen att se ett brudpar gå in i<br />
iskyrkan for sin vigsel, en drink, absolut, i<br />
isbaren, ett svepande norrsken, som under<br />
den dryga timme vi stod ute, fick oss att<br />
glömma minusgraderna. De fantastiska<br />
isskulpturerna fick mig att baxna. De fanns<br />
överallt, ute längs vandringslederna, framför<br />
stugorna, på räcken och verandor. Inne<br />
som reliefer, i baren som glas, utsmyckning<br />
på bardisken och som konstverk i olika<br />
hörn som den stora jordgloben eller grodan<br />
på den stora iskuben och i iskyrkan som<br />
dopfunt och altare.<br />
Visst tycker man att det är synd att de<br />
skall smälta ner till våren och återgå till<br />
Torne älv for att nästa år bli till nya<br />
skapelser av andra konstnärer. Bara den<br />
enorma iskristallkronan vid ingången till<br />
isavdelningen ser likadan ut år efter år.<br />
Som bevis for att jag varit där fick jag vid<br />
utcheckningen ett diplom. <br />
Helena Dolk Tucker–<strong>SWEA</strong> South Florida Medlem
GRATTIS <strong>SWEA</strong> TORONTO -Maria Dahlman<br />
Skriv en krönika om <strong>SWEA</strong><br />
<strong>Toronto</strong>s 30-åriga historia bad<br />
ToRo30 kommittén. Javisst,<br />
självklart vill jag dra mitt strå<br />
till stacken. Men 30 år på en<br />
sida oj, oj—Håll i er, för nu går<br />
det undan!<br />
Låt oss ställa frågan: Vad är <strong>SWEA</strong><br />
<strong>Toronto</strong>? Att <strong>SWEA</strong>s syfte är att främja det<br />
svenska språket samt sprida svensk kultur<br />
och tradition vet vi ju, men detta kan göras<br />
på många olika sätt.<br />
Så vad är <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> egentligen? Som<br />
en frivilligorganisation blir den helt enkelt<br />
vad vi medlemmar gör den till. Vi har alla<br />
lika stort ansvar för att hålla organisationen<br />
levande, vital och intresseväckande. Och<br />
jag blir fantastiskt imponerad, och även<br />
lite stolt, när jag läser om allt som har<br />
hunnits med, anordnats och upplevts av<br />
<strong>Toronto</strong>-Sweor de senaste 30 åren.<br />
1982, samma år som jag föds i<br />
Stockholmstrakten i Sverige, så bildas i<br />
sydöstra Kanada <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>. Under de<br />
följande åren när jag lär mig krypa, går<br />
genom trotsåldern, och börjar uppfatta<br />
världen omkring mig, så går den unga<br />
<strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> organisationen genom<br />
motsvarande stadier av växtvärk och<br />
utmaningar. Jag har kärleksfulla föräldrar<br />
som tar hand om mig, och på likande sätt<br />
gör de omsorgsfulla tidiga <strong>SWEA</strong> ordförandena,<br />
och övriga Sweor, stora personliga<br />
uppoffringar i form av tid, pengar och<br />
praktiskt arbete.<br />
Louise Enhörning har i en skildring liknat<br />
<strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> vid en vävnad. Jag tycker<br />
detta är en förträfflig liknelse. <strong>SWEA</strong> som<br />
en unikt komponerad vävnad där man<br />
fascineras av den kreativitet, och de strukturer<br />
och färgkombinationer väven uppvisar.<br />
Ibland uppstår ett virrvarr av garnändar<br />
som man trasslar in sig i och slutligen<br />
kanske lirkar fram till rätsidan för att låta<br />
utgöra del i mönstret. Väven är, precis som<br />
<strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>, ett pågående arbete.<br />
De första Swea-åren har av de dåvarande<br />
ordförandena beskrivits som spännande,<br />
roliga, jobbiga, intressanta och lärorika.<br />
Fokus ligger då mycket på nätverkande,<br />
trevlig samvaro och att försöka finna de<br />
som delar Sweornas intressen. Redan tidigt<br />
läggs grunden för flera av de evenemang<br />
som än i dag är årets höjdpunkter för<br />
<strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>.<br />
Det främsta av dessa evenemang måste ju<br />
anses vara julmarknaden. Denna dras<br />
igång som ett sätt att sprida svensk kultur<br />
och tradition, och blir en omedelbar succé.<br />
Flera kontinuerligt pågående och ickeårstidsbundna<br />
aktiviteter kommer också<br />
tidigt igång. Syjuntor tråcklas ihop,<br />
bokklubbar skrivs in i kalendrar och<br />
Go’matklubb (senare gourmetklubb och<br />
smaklökar) kokas ihop. Medan dessa fortfarande<br />
lever och frodas har några<br />
aktiviteter från de tidigare åren fallit i<br />
glömska, och andra evenemang tagit deras<br />
plats.<br />
Ett axplock av aktiviteter från de tidiga<br />
åren är <strong>SWEA</strong>-lopp på skidor, modevisning,<br />
kulturskutt och kafferep. När jag nu skriver<br />
om detta är det inte utan att jag blir lite<br />
avundsjuk—kan vi inte återuppliva några<br />
av dessa inför kommande år?<br />
Grunden för <strong>SWEA</strong> Bladet läggs i en tid<br />
mycket olik den informationstekniks-era<br />
som vi numera befinner oss i. Med hjälp av<br />
skrivmaskiner, tejp, sax och en hel del<br />
skratt och trevlig samvaro sätts de tidiga<br />
Bladen samman. Än idag är det en rolig<br />
och tillfredsställande process att sätta<br />
samman ett <strong>SWEA</strong> Blad, men tekniken har<br />
förenklat och förändrat arbetet mycket.<br />
Layouten görs numera digitalt och Bladet<br />
trycks i flerfärg på glansigt papper.<br />
Effektiv kommunikation är en essentiell<br />
beståndsdel för att hålla samman en<br />
organisation som <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>. Flera<br />
tidigare ordförande har prioriterat detta och<br />
satte kommunikation, nätverk och gemenskap<br />
högst upp på sina listor men även om<br />
att ha roligt tillsammans och njuta av våra<br />
så viktiga svenska traditioner självklart<br />
också kom i främsta rummet.<br />
Fokus på medlemskommunikation ses bl.a.<br />
i den månatliga kalender som började ges<br />
ut för ungefär 20 år sedan, och nu på<br />
senare år har också stora tidsinvesteringar<br />
gjorts för att skapa en intressant och<br />
levande hemsida.<br />
Under de gångna åren har <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong><br />
haft besök av bland annat<br />
Cullbergsbaletten, Håkan Hagegård och<br />
Lill Lindfors, så väl som hjälpt till att<br />
anordna en mottagning för det svenska<br />
kungaparet under deras stadsbesök i<br />
<strong>Toronto</strong>. Flera jubileer har hunnits med att<br />
firas, och nog kan man säga att <strong>Toronto</strong>—<br />
Sweor inte säger nej till en trevlig fest!<br />
Men roar oss är ju inte allt vi gör. <strong>SWEA</strong><br />
<strong>Toronto</strong> har även instiftat stipendier som<br />
givit många kanadensiska studenter en<br />
möjlighet att genom studier vid ett svenskt<br />
universitet eller högskola fördjupa sina<br />
kunskaper inom vitt skilda ämnen.<br />
Donationer till stöd för andra svenska<br />
föreningar i <strong>Toronto</strong> görs också löpande för<br />
att stärka den svenska gemenskapen här.<br />
Från de första 30 åren kan vi även dra<br />
betydelsefulla lärdomar. Vi ser framförallt<br />
vikten av att hålla ihop organisationen. Att<br />
konstruktivt samarbeta för att lösa problem<br />
som uppstår. Att välkomna nya medlemmar<br />
och idéer och samarbeta över generationsgränser,<br />
geografiska skiljelinjer och mellan<br />
olika socioekonomiska grupper. Finkultur<br />
och vardagliga aktiviteter kan existera sida<br />
vid sida, det ena behöver inte utesluta det<br />
andra. Fokusera på att ha roligt tillsammans!<br />
Innan det blir dags att runda av gör jag ett<br />
sista försök att sammanfatta ytterligare<br />
några av de uppskattade aktiviter och<br />
begivenheter som kommit och gått under<br />
årens lopp. Vi har börjat året med påskfest<br />
med hattparad, inlett maj-månad med<br />
Valborgsfirande, välkomnat sommaren med<br />
midsommarfirande, börjat förbereda oss för<br />
hösten med kräftskiva och Mårten Gås, och<br />
så under den allra mörkaste tiden på året<br />
haft värmande glöggparty. Vi har även haft<br />
åtskilliga Jenny Lind konserter i St<br />
Lawrence Hall, västkustfester med utsökta<br />
räkor, tennisturneringar, plantbytardagar,<br />
och ett antal utställningar som t.ex.<br />
Orrefors 100 år av nyskapande, för att bara<br />
nämna några.<br />
Så, var är vi om ytterligare 30 år? Jag är<br />
säker på att organisationen då är en spänstig<br />
och vital 60-åring, och jag hoppas att jag<br />
får ta del av många roliga evenemang<br />
innan dess! Slutligen vill jag rikta ett<br />
enormt stort tack till alla er som genom<br />
åren varit verksamma i <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>. Ert<br />
engagemang betyder så otroligt mycket!<br />
Utan er hade jag t.ex. inte haft <strong>SWEA</strong> att<br />
luta mig mot när jag först kom till <strong>Toronto</strong>,<br />
inte heller hade jag fått njuta av Jenny<br />
Lind konserter, svensk mat på julmarknaden<br />
eller trevliga stick-träffar. TACK!! <br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 11
ToRo30 & REGIONMÖTE<br />
14 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
1<br />
4<br />
2<br />
7
3<br />
1 & 2—Barbro Westin &<br />
Marianne Mannerheim<br />
3—ToRo30 Festkomitté<br />
4—1982 <strong>SWEA</strong> medlemmar<br />
6—Dansande SWEOR<br />
5—Agnetas present<br />
6—Jubileumsmiddagsgäster<br />
8—Fjäderbordet<br />
5 6<br />
8<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 15
ETT ANNORLUNDA TORONTO -Helena Dolk Tucker<br />
Under regionmötet i <strong>Toronto</strong> i våras bodde jag hos<br />
min väninna Gunilla, som jag känt sedan<br />
Uppsalatiden 1966. I två hela dagar visade hon<br />
mig ett <strong>Toronto</strong> som många turister inte har en<br />
aning om att det existerar.<br />
Trädgårdar insprängda i de mest otroliga små skrymslen, skulpturer<br />
mitt på trottoaren och så stora att de måste ses på avstånd för att<br />
till fullo uppskattas, samt mindre kända museer. Jodå, visst åkte<br />
jag upp i CN tornet och beundrade utsikten, gick vilse i Casa<br />
Loma och önskade att åtskilliga par skor på BATA skomuseum<br />
fanns i min garderob. Men det är om det litet annorlunda, för<br />
många okända, <strong>Toronto</strong> som jag vill berätta.<br />
När det på vår första dag tillsammans var dags att äta lunch<br />
slank vi in på Royal Conservatory of Music, där modern arkitektur<br />
blandats med äldre byggnadsstilar. Kafeterian har korridorform<br />
utan att verka trång och smal. På väggen finns små balkonger,<br />
där musikstuderande underhåller lunchgästerna samtidigt som de<br />
övar på sina instrument. Vad fiffigt!<br />
Man kan kalla <strong>Toronto</strong> trädgårdarnas stad. Parker/trädgårdar finns<br />
anlagda på de mest finurliga och otroliga ställen. Ta t.ex. den lilla<br />
parken vid ultramoderna Kristallen, en del av ROM (Royal Ontario<br />
Museum) eller Yorkville Park i ett område med chica boutiquer,<br />
eleganta gallerior och exklusiva matställen. Där finns en park som<br />
bl.a. består av en granitklippa, ditfraktad bit för bit samt en fruktträdgård,<br />
ett prärielandskap och en dunge med aspar, för att visa<br />
mångfalden i det kanadensiska landskapet. Allt detta tack vare<br />
att invånarna i området protesterade mot anläggningen av en<br />
parkeringsplats ovanpå tunnelbanan. Vad de ville ha var en park<br />
och det tog dem 3 decennier innan myndigheterna gav med sig.<br />
Gallerian, Brookfield Place<br />
Man får heller inte glömma den lilla undangömda, förtjusande<br />
parken mellan de två byggnaderna 'på kullen', Casa Loma och<br />
Spadina House. Där i skuggan av stora träd kan man ströva fritt,<br />
ta en vilopaus eller förtära sin medhavda matsäck. Sedan är det<br />
bara att gå vidare till den överdådiga trädgården, som hör till<br />
Spadina House och njuta av blomsterprakten. Därefter är museet<br />
med privat guidning väl värt ett besök.<br />
Men den i mitt tycke allra mest imponerande trädgården är den<br />
som ligger nere vid hamnen, vid Queen's Quay—<strong>Toronto</strong> Music<br />
Garden, anlagd efter en ide av cellisten Yo-Yo Ma och några landskapsarkitekter.<br />
De ville skapa en trädgård som skulle passa till<br />
J. S. Bachs 'Första svit för solo cello'. Det är i stort omöjligt att<br />
beskriva parkens förhållande till musiken, hur musikens olika<br />
sektioner med danser representeras av olika trädgårdsarrangemang:<br />
slingrande stigar, böljande kullar och sprakande blomster och<br />
träd. Det måste helt enkelt upplevas.<br />
När det var dags för middag tog vi oss till gallerian Brookfield<br />
Place, en enorm skapelse i stål och glas, där äldre byggnader<br />
bevarats och är en del av arkitekturen. I ett hörn finns en 'food<br />
court' där man kan plocka till sig sallad vid en disk, huvudrätt vid<br />
en annan och sedan dessert, om man orkar förstås.<br />
I väntan på jubileumsmiddagen strosade Gunilla och jag omkring<br />
i ett område, där flera byggnader har väggmålningar som inte bara<br />
verkar förlänga byggnaderna utan också gör dem mera inbjudande,<br />
där trottoaren tas upp av enorma skulpturer, som de förväntansfulla<br />
hockeyspelarna eller den litet timida immigrantfamiljen,<br />
strategiskt placerad nära hamnen och centralstationen, platser dit<br />
de flesta immigranter kom, när de skulle in i landet.<br />
St Lawrencehallen bjuder på en uppsjö av kött, fisk, grönsaker<br />
och frukt, som man kan gå runt och smaka på. En trappa upp ligger<br />
ett galleri med stadsarkiv, som berättar stadens historia, både i<br />
text och bilder. Ja, det råder ingen tvekan om att det finns mycket<br />
i <strong>Toronto</strong> som bara en torontobo känner till. <br />
Hockey Hall of Fame<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 13
TULIPMANIA I OTTAWA -Helena Dolk Tucker<br />
<strong>SWEA</strong>-besöket i Ottawa efter regionmötet i<br />
<strong>Toronto</strong> i maj sammanföll med den årligen<br />
återkommande tulpanfestivalen, som alltid äger<br />
rum under drygt 2 veckor i maj och var den 60:e<br />
i ordningen.<br />
Ett evenemang och en tradition som går tillbaka till andra världskriget,<br />
när Kanada hjälpte till att befria Holland och gav den<br />
holländska kungafamiljen en fristad. Som tack skänker Holland<br />
varje år 20.000 tulpanlökar till den kanadensiska huvudstaden<br />
medan staden står för hundratusentals tulpaner planterade runt<br />
om i huvudstaden, de allra flesta i Commissioners Park.<br />
Med familjeanknytning till Holland har jag besökt många blomsterevenemang<br />
i det landet, men jag måste säga att Kanada bjöd<br />
på något alldeles speciellt. Titta bara på de enorma tulpaner i tidigare<br />
aldrig beskådad storlek som jag först stötte på i hotellfoajen och<br />
även utanför byggnaden.<br />
16 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
Ett par kvarter från hotellet ligger mysiga Byward Market där dessa<br />
tulpanjättar stod i minst sagt varje hörn, vid varje parkbänk och<br />
framför de flesta ingångar. Så populära är de att man sett sig<br />
tvungen att låsa in dem på natten! Man kunde också se tulpaner<br />
målade på butiksfönster och i trappentréer. Nere vid parken som<br />
sträcker sig ända fram till Dows Lake bländades man av fält efter<br />
fält med tulpaner i de mest fantastiska färgkombinationer.<br />
Längs Confederation Boulevard vajade under festivalen färgglada<br />
och symboliska baner som hedrade Kanadas provinser och territorier.<br />
I år hade stilen inspirerats av fönster i en regeringsbyggnad<br />
(House of Commons). Varje blomma har sitt ursprung i den<br />
provins/det territorium, som den representerar. Huvudstaden<br />
representerades av—tulpanen!<br />
Tilläggas bör att vädret inte kunde ha varit bättre. Nästa års festival<br />
går av stapeln den 3 maj och de Otttawabor som jag pratade med<br />
var av den åsikten att festivalen bara blir bättre och bättre för<br />
varje år. Har Du några speciella planer för maj 2013? Varför inte<br />
'tiptoe through the tulips...up north! <br />
KLAS OLSSON<br />
1407 Yonge Street, <strong>Toronto</strong>, Ontario, M4T 1Y7 416-924-0900
NEW YORK RESA -Christina Alm<br />
Det är tisdag morgon, klockan är<br />
7.30 och jag befinner mig på<br />
Union Station. Jag har bestämt<br />
mig för att prova på att åka tåg<br />
från <strong>Toronto</strong> till New York. Inte<br />
bara för att slippa flygplatsprocedurer,<br />
trånga flyg och krångel<br />
med handbagage, utan även för<br />
att biljettpriset är oerhört<br />
fördelaktigt.<br />
Ytterligare en bakgrund till min<br />
förkärlek för tågresor är äventyr.<br />
Tidigare har jag gjort flera tågresor<br />
hit och dit i Sverige och i<br />
Europa, och nästan varje resa<br />
har bjudit på intressanta möten.<br />
Nu är alltså frågan vad en tågresa<br />
mellan <strong>Toronto</strong> och New York har<br />
att erbjuda. Utrustad med penna<br />
och papper har jag för avsikt att<br />
noggrant dokumentera varje händelse.<br />
För intresserade Sweor har<br />
jag sammanställt de mest<br />
bestående intryck och händelser.<br />
Tidigt på morgonen står resenärerna<br />
i kö. Biljetterna kontrolleras tre<br />
gånger men flera passagerare blir<br />
ändå anvisade till fel vagn. Efter<br />
en halvtimmes köande och tjugo<br />
minuters väntande tuffar tåget<br />
äntligen iväg. Ingen informerar<br />
om att det finns en restaurangvagn,<br />
men med en tillräckligt kaffekänslig<br />
näsa kan man lukta sig dit. Sätena är<br />
bekväma och det finns gott om utrymme<br />
för skandinaviska armar och ben. Sakta,<br />
sakta rullar vi västerut.<br />
Första anhalt är Oakville. Där blir vi kvar i<br />
tio minuter ungefär. Det är annat än på<br />
X2000, där välmenande familjemedlemmar<br />
blir tvungna att resa från Hässleholm till<br />
Nässjö om de inte hinner ut i tid efter att<br />
ha hjälpt någon att bära ombord tunga<br />
väskor. Efter Oakville börjar förberedelserna<br />
inför gränsövergången till USA. Papper ska<br />
fyllas i och väskor måste märkas med<br />
ägarens namn och medborgarskap. Inget<br />
inkognito resande här inte. Efter 15 minuters<br />
försening i St Catherines och ett stopp i<br />
Niagara Falls rullar vi så över Niagara floden<br />
längs taggtrådskantade broar. Vi passerar<br />
över en gränsstation där poliser vänder ut<br />
och in på en bil. Även tåget ska det vändas<br />
ut och in på.<br />
Vi har ett planerat två timmars stopp på en<br />
gigantisk men ödslig bangård för passkontroll,<br />
visering och tull. Under dessa<br />
procedurer uppmanas vi att inte lämna våra<br />
platser. De av oss som måste ta fingeravtryck<br />
blir dock eskorterade till ett kontor<br />
på perrongen. Jag undrar i mitt stilla sinne<br />
hur de amerikanska medborgarna känner<br />
inför oss utlänningar som är orsaken till<br />
detta långa uppehåll. Ingen beklagar sig<br />
dock, och klockan halv två tuffar vi glatt<br />
vidare med ny tågpersonal och under lokomotivets<br />
uppmuntrande tjut.<br />
Vi stannar vid två stationer i Buffalo och<br />
sedan bär det av mot Rochester. Här kommer<br />
gränspatruller ombord och kontrollerar<br />
passen igen. I Syracuse kommer ytterligare<br />
två gränspoliser ombord. I Syracuse finns<br />
inte ens någon gräns, så jag börjar undra<br />
om jag åkt in i ett parallellt universum, förflyttats<br />
till en annan tidsålder eller om jag<br />
druckit för mycket kaffe och börjat hallucinera.<br />
Jag kan tillägga att kaffet smakar bättre på<br />
den amerikanska sidan.<br />
När restaurangvagnen öppnade igen efter<br />
tullblockaden så var det i amerikansk regi<br />
med ett större utbud av mat och dryck. Vid<br />
det här laget har andelen collegestudenter i<br />
tåget ökat. Killen i sätet bredvid mig berättar<br />
att han spelar football på sin skola. En<br />
kamrat kommer ombord och de hälsar<br />
varandra med ”dude” och ”wtf”. Ungefär<br />
som på TV. Det börjar regna. Jag sysselsätter<br />
mig med läsning. Vi passerar USAs baksida.<br />
Igenbommade hus med flagnade flaggor<br />
kantar vår väg. Vi når Utica. På väg mot<br />
Albany är det dags för ytterligare ett besök<br />
till restaurangvagnen.<br />
Här träffar jag Graciella från Argentina. När<br />
jag berättar att jag har biljetter till Evita på<br />
Broadway får jag en ordentlig genomgång<br />
av Eva Perons insatser för Argentina.<br />
Mycket givande. Vid denna tidpunkt får jag<br />
ett sms från min väninna som redan<br />
befinner sig i NY. ”Se upp för<br />
tornadon”. Regnet öser ner<br />
och jag är än en gång tacksam<br />
att jag varken är<br />
beroende av flyg-väder eller<br />
sikt på motorvägen.<br />
En ny student har nu slagit<br />
sig ner bredvid mig. En pratglad<br />
ung kvinna som berättar<br />
att hon studerar molekylärbiologi<br />
och som ber om studietips<br />
när jag talar om att jag är<br />
luttrad molekylärbiolog. Tyvärr<br />
stiger mitt nyfunna sällskap<br />
av i Albany. Trots att vi redan<br />
är en timme sena så står vi<br />
still i tjugo minuter.<br />
I avsaknad av molekylärbiologen<br />
börjar jag prata med en<br />
annan ung kvinna i min vagn.<br />
Carol visar sig vara en sångerska<br />
från Brasilien. Hon visar<br />
gladeligen videoklipp från sina shower som<br />
inkluderar Hair, Cats och Sound of Music.<br />
Vi får reda på att tåget inte kan köra i mer<br />
än 40 mph på grund av regn.<br />
Det är becksvart ute. Vi stannar vid några<br />
stationer som jag inte ser namnet på. Det<br />
går långsamt och vi gör flera oförklarliga<br />
uppehåll. Enligt tidtabellen ska vi anlända<br />
till Penn Station på Manhattan klockan<br />
21.35, men klockan är nu redan elva och<br />
jag ser fortfarande inte röken av någon<br />
civilisation. Till slut börjar jag se upplysta<br />
broar över Hudsonfloden, men det är allt.<br />
Skam den som ger sig. Exakt när klockan<br />
slår tolv rullar vi in på stationen i NY. Jag<br />
är lycklig, jag är lugn. Jag är framme! <br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 17
<strong>SWEA</strong> STIPENDIAT<br />
Hi, my name is Keith Brown. I am currently a<br />
student at the University of Windsor Ontario. I<br />
am completing a double major in Dramatic Art &<br />
Communications.<br />
Last August I embarked on the most fun, terrifying, exhilarating,<br />
scary, gratifying and greatest journey of my life. I went to<br />
Jönköping, Sweden on exchange for ten months with the help of<br />
a scholarship from <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>. Sweden is the furthest away<br />
from home I have ever been and the longest amount of time away<br />
from school, friends and family. It is the first time in my life that I<br />
really felt on my own.<br />
My trip to Sweden made me a more well rounded person and<br />
strengthened my independence. I was responsible for my<br />
exchange experience and myself. I was exposed to other cultures,<br />
religions, ethnicities, languages, food and so much more that<br />
enriched my global perspective.<br />
Spending 10 months abroad is the most challenging and rewarding<br />
thing I have ever done in my 20 years. I was the only person I<br />
knew going to Sweden. I met people from all around the world;<br />
from Mexico to Singapore, from Switzerland to Japan. The diversity<br />
was unbelievable. But we all had something in common: we were<br />
exchange students.<br />
I made friends from cultures vastly different from mine. We went<br />
to school together, we hung out together and we travelled together.<br />
The world became our playground. I made friends that I will<br />
have for the rest of my life, whom I shared a unique experience<br />
with. Going on exchange is a wonderful networking opportunity,<br />
not just professionally or school-wise, to meet great people who I<br />
18 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
am proud to call friends.<br />
While on exchange I met two people from my own university. We<br />
didn’t know each other before going but now we hang out back<br />
in <strong>Canada</strong>. Going on exchange has opened so many doors in my<br />
life that I never thought were possible. I now have places to stay<br />
all around the world and people to welcome me with open arms<br />
wherever I decide to go and vice versa. In fact, this Christmas my<br />
friend Vince from Australia will be staying with my family and<br />
me for the holidays. I can return to Sweden and work whenever I<br />
want because of the connections I made during my exchange. I<br />
was able to study things that interested me that counted towards<br />
my degree.<br />
Exchange is a chance to try new things: new culture, lifestyle,<br />
language, school, and friends. The opportunities available to you<br />
on exchange are endless. You just have to be willing to take<br />
them and not look back. The first step is taking the risk and<br />
applying for exchange. I am very fortunate to have received a<br />
scholarship from <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>. Without it I would have had to<br />
get a second job during the summer to afford my trip. Your decision<br />
to go on exchange shouldn’t be affected by money. The money is<br />
out there in bursaries, scholarships, grants and you working a job<br />
for it. If you want to take the opportunity of a lifetime, go for it.<br />
Do everything you can to make it happen. It will pay off ten fold,<br />
I promise. All you have to do is take that leap of faith.<br />
However, no matter how much I tell you about my experience I<br />
cannot fully describe it. There’s a piece missing that is beyond<br />
explaining because participating in an exchange program is an<br />
experience, an experience of a lifetime. The only way is to experience<br />
for yourself. So what are you waiting for? I dare you to travel<br />
abroad.
<strong>SWEA</strong> CENTRAL STICK & DRICK -Carin Porporo<br />
Det hela började blygsamt för<br />
något år sedan. En stickintresserad<br />
Swea medlem<br />
pratade med en annan likasinnad<br />
Swea. Vi borde starta en syjunta!<br />
Den första träffen var hemma hos Ylva. Det<br />
stickades, pratades, skrattades och dracks<br />
en del rödvin. Kvällen var ett faktum och<br />
resten är historia som man brukar säga.<br />
Snart tyckte vi att vi skulle ha ett namn.<br />
My Poncho pattern<br />
The poncho is knitted back and forth on circular 5mm<br />
needles. The bind off is crochet with a 5mm hook.<br />
1 ball (it's an oversized ball, 930m) or 8 regular Bernat<br />
Handicraft Cotton, Medium 4 yarn. Make two pieces.<br />
Sow shoulder seams together.<br />
Abbreviations<br />
RS= Right Side<br />
WS= Wrong Side<br />
K= Knit<br />
P= Purl<br />
YO= Yarn Over<br />
St= Stitch<br />
SlM= Slip Marker<br />
M= Marker<br />
Stitch & Bitch var redan taget och vi tycker<br />
inte att vi "bitchade" så där väldigt mycket.<br />
Vi hade ju mera kul och drack gärna lite<br />
vin också. Någon nämnde Stick & Drick<br />
som fastnade direkt. Vi hade startat något<br />
som kom att bli riktigt populärt!<br />
En gång i månaden träffas vi hemma hos<br />
någon. Vi äter gott, dricker lite, och så<br />
stickar vi så att nålarna ryker! En del virkar<br />
eller broderar lite också. Vi har nu ökat i<br />
antal rejält! Det har ryktats om hur kul vi<br />
har och fler och fler vill vara med.<br />
Tänk att det har blivit riktigt trendigt att<br />
Front piece—Loosely cast on 53 stitches.<br />
sticka igen! Några har mycket erfarenhet<br />
och är enormt duktiga (Cia är mer eller<br />
mindre en Stick Guru!). Andra har hållit på<br />
med samma halsduk i en evighet! (Ja lilla<br />
vän, du vet vem du är, haha). Det spelar<br />
ingen roll, vi har enbart roligt. Vi stöttar,<br />
uppmuntrar, blir inspirerade, hjälper<br />
varann när det krånglar och känner medlidande<br />
då någon ibland utropar—Åh NEJ!!!<br />
Det blev fel!!!—Då får man "frog". Vet du<br />
inte vad frogga betyder? Man repar upp...<br />
rip it, rip it, rippit rippit.... Sen gapskrattar<br />
man. Framför allt har vi roligt. Jag längtar<br />
redan tills nästa gång! <br />
Row 1—(RS) - K26 in back of loop, place marker, K1in<br />
back of loop, place marker, K26 in back of loop (Only<br />
the first row is knitted in back of loop)<br />
Row 2—(WS) - K1, Purl to last St, K1<br />
Row 3—Knit to marker, YO, SlM, K1, SlM, YO, Knit to<br />
end of row.<br />
Row 4—K1, Purl to last St, K1<br />
Row 5—Knit to 1 St before M, YO, K1, SlM, K1, SlM,<br />
K1, YO, Knit to end of row.<br />
Row 6—Like Row 4<br />
Row 7—Like Row 3<br />
Row 8—Like Row 4<br />
Row 9—Like Row 5<br />
Row 10—Like Row 4<br />
Row 11—Like Row 3<br />
Row 12—Knit Repeat Rows 3-12, 9 more times. Do<br />
NOT cut yarn.<br />
To bind off use a 5mm Crochet hook. (Insert the hook<br />
in the first 3 Stitches. Pull off needle, yarn over and<br />
pull through all stitches. Chain 5) Repeat to the last 3<br />
stitches. Insert hook in the remaining stitches. Pull off<br />
needle, yarn over and pull through all stitches. Cut yarn<br />
and pull through loop to fasten.<br />
Make back piece the same as front.<br />
Sew the front piece and the back piece together (shoulder<br />
seams). Crochet a 52 inch long chain and weave<br />
through the neckline. Tie in a bow at front. (optional<br />
but this helps to prevent stretching of neckline)<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 19
MAGNESIUM -Louise Lettström-Hannant<br />
Supermineralet Magnesium (Mg) är förmodligen<br />
ett av kroppens viktigaste mineraler. Vartenda<br />
organ i kroppen—speciellt hjärta, njurar och<br />
muskler—behöver magnesium. Det är ett<br />
väsentligt mineral för benstommen, tänder, och<br />
nerver.<br />
Magnesium aktiverar flertalet av våra enzymer samt över 300 olika<br />
biokemiska reaktioner, såsom matsmältning, energiproduktion och<br />
metabolismen av protein, fett och kolhydrater. Med tanke på hur<br />
viktigt magnesium är så är det ganska skrämmande att största<br />
delen av befolkningen har magnesiumbrist, inklusive många av de<br />
som redan tar ett magnesiumtillägg.<br />
Brist på magnesium leder till sömnsvårigheter, stress, utmattning,<br />
muskelkramp, hjärtbesvär, depression, nervositet m.m. Utan<br />
magnesium upphör så gott som alla våra enzymreaktioner.<br />
Magnesium är viktigt för hjärtat. Hjärtat är nämligen en muskel;<br />
dess pumpverksamhet är beroende av att<br />
kalcium drar ihop hjärtat och att magnesium<br />
får det att slappna av; för lite magnesium kan<br />
leda till kärlkramp.<br />
Magnesium behövs även för att kroppen skall<br />
kunna absorbera kalcium. Utan magnesium<br />
avlagras kalcium i vävnaderna (ej skelettet)<br />
oanvänt. Det förbättrar även motståndskraften<br />
och skyddar cellerna mot många sjukdomar.<br />
Ett “multitasking” mineral<br />
Magnesium har kallats naturens lugnande<br />
medel. En av dess viktigare funktioner är nämligen<br />
att få musklerna att slappna av. Det är<br />
väsentligt för att nerver och muskler skall<br />
fungera effektivt. Ryggskott kan orsakas av<br />
att spända muskler förskjuter diskarna i ryggraden. Magnesiumbrist<br />
framkallar muskeltrötthet. Låga magnesium-nivåer är kopplade till<br />
astma, typ-2 diabetes, högt blodtryck, benskörhet, fibromyalgi,<br />
epilepsi, hjärt-kärlsjukdom, kolesterol, migrän och njursten. Vissa<br />
medicinska tillstånd kan störa kroppens magnesium balans. Till<br />
exempel kan ett virus som orsakar kräkningar eller diarré orsaka<br />
tillfälliga magnesium brister. Vissa sjukdomar såsom ulcerös kolit,<br />
diabetes, pankreatit, hypertyreoidism samt njursjukdomar kan leda<br />
till brister. För mycket kaffe, läsk, salt eller alkohol, kraftiga menstruationer,<br />
överdriven svettning och långvarig stress kan också<br />
sänka magnesiumnivåerna. Post Menopausal Syndrom (PMS) är ett<br />
problem som kanske kan avhjälpas med magnesium. Många<br />
kvinnor känner en omedelbar lättnad när de tar magnesiumtillägg.<br />
Ökat behov av magnesium nu?<br />
Samtidigt som stressen ökar i vårt dagliga liv så ökar behovet av<br />
magnesium. Detta viktiga mineral försvinner från vår moderna kost.<br />
Kemiska gödningsmedel hindrar växterna från att ta upp magnesium<br />
ur jorden. Industriellt jordbruk och den ökade livsmedelsförädlingen<br />
utarmar magnesium och andra värdefulla mineraler. Det innebär<br />
20 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
att även med en hälsosam diet är det svårt att få tillräckligt av<br />
mineralet. Nuförtiden finns det nästan inga mineraler kvar i dricksvattnet<br />
i våra städer. Destillation och omvänd osmos eliminerar alla<br />
mineraler från vattnet. Vi är ett starkt medicinerat samhälle.<br />
Många receptbelagda mediciner bryter ner magnesium. Några av<br />
de värsta syndarna är blodtrycksläkemedel, diuretika, statiner,<br />
steroider, antibiotika, astma och ångestdämpande läkemedel. Är<br />
det inte ironiskt att både högt blodtryck och högt kolesterol är kopplat<br />
till magnesiumbrist? All stress, fysisk, psykisk eller social berövar<br />
oss på magnesium. Dessutom leder stress lätt till depression.<br />
Glutamat och aspartat är livsmedelstillsatser (MSG och aspartame)<br />
som finns i allt större utbud, och de kan förvärra depressioner.<br />
Kanske magnesiumbrist och överskott av dessa tillsatser ligger bakom<br />
den stora majoriteten av behandlingsresistenta depressioner (TRD) vi<br />
ser i vårt samhälle idag. Bristsymtom som dessutom lätt kan<br />
avhjälpas.<br />
Hur mycket magnesium behöver man<br />
Ett blodprov ger inte en korrekt bedömning av magnesium nivåer.<br />
Bara 1 % av vårt magnesium finns i vårt blod. Resten, 99% av<br />
mineralen, finns i våra celler. Magnesium supplementering är<br />
knepigt eftersom magnesiumnivåer så lätt<br />
utarmas av stress. Health <strong>Canada</strong> rekommenderar<br />
350 mg per dag för en vuxen.<br />
Det finns ingen övre gräns, men en<br />
terapeutisk dos kan vara upp till ca 600<br />
mg. En för hög dos magnesium ger lös<br />
mage och diarré. Magnesium kan tas i<br />
många former t.ex. piller, kapslar, drycker<br />
och nu även i gel form. Preparaten kan<br />
tas i en form som är bunden med en<br />
aminosyra (kelaterad) t.ex. magnesium<br />
aspartat. En annan mycket bra form är<br />
magnesium-citrat som tas upp snabbt<br />
och effektivt med lite vatten.<br />
För en person som lever med ångest eller<br />
depression kan ett magnesium supplement<br />
på morgonen vara förbrukat vid middagstiden. Det kan vara<br />
nödvändigt att ta ännu en dos på kvällen eller ta till magnesium i<br />
form av gel på armar eller ben för god sömn. Magnesium tillägget<br />
kan vara allt som behövs för att lösa ett sömnproblem.<br />
Quinoa, tofu, fullkorn, vetegroddar, bönor, baljväxter, råris, avocado,<br />
spenat, frön och nötter är utmärkta källor till magnesium.<br />
Havregryn, bananer, choklad och kakaopulver är också magnesiumrika<br />
produkter. Många örter, kryddor och havstång, innehåller<br />
magnesium såsom, kelp, dill, selleri, salvia, basilika, fänkålsfrön,<br />
kyndel, spiskummin frö, dragon, mejram, vallmofrö. <br />
Louise Lettstrom-Hannant<br />
Certified personal trainer and fitness specialist<br />
Director Environmental Health Association –Ontario EHA-O<br />
813 Eastbourne Avenue<br />
Ottawa, ON K1K 0H8<br />
613-747-1514<br />
golouise@rogers.com<br />
Linus Pauling Institute<br />
http://lpi.oregonstate.edu/infocenter/minerals/magnesium/<br />
Quinoa, tofu, fullkorn,<br />
vetegroddar, bönor,<br />
baljväxter, råris, avocado,<br />
spenat, frön och nötter<br />
är utmärkta källor till<br />
magnesium.
Grönkålssallad med quinoa<br />
Christmas dinner in southern Sweden will most likely include kale. This leafy green is quite hardy, and<br />
can be harvested even after the first frost. It’s full of iron and vitamins; here it’s paired with quinoa,<br />
which is an excellent source of magnesium.<br />
<strong>SWEA</strong> TORONTO HÄLSA & FITNESS -Maria Dahlman<br />
2013 drar <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> igång en<br />
satsning på Hälsa & Fitness. Med vår<br />
satsning hoppas vi bidra med tips, råd<br />
och inspiration till ett<br />
hälsosammare 2013!<br />
Under året kommer vi även anordna en rad <strong>SWEA</strong><br />
aktiviteter med detta tema.<br />
Vi tjuvstartar redan i detta nummer av <strong>SWEA</strong><br />
Bladet och bjuder på en inspirerande ’kom-igångoch-spring’<br />
artikel av Camilla, och en tankeväckande<br />
artikel om mineralet magnesiums inverkan på<br />
kroppen av Louise.<br />
Serves 4-6<br />
3 kale leaves<br />
250 ml quinoa<br />
1 red onion<br />
0.5 diced cucumber<br />
1 diced red pepper<br />
100 ml chopped dill<br />
Dressing<br />
25 ml olive oil,<br />
3 tbsp flaxseed oil<br />
1 garlic clove,<br />
minced Juice from one lemon<br />
1 pinch of pepper 1 tsp sea salt<br />
Boil the quinoa for 15 minutes or according to<br />
the instructions on the package. Cut the kale<br />
leaves into thin strips and combine with the<br />
other vegetables.<br />
Mix the dressing and pour it over the salad. Let<br />
it rest before serving. Tip! Mixed with sliced<br />
ham or chicken for some extra protein; this<br />
salad is great to bring along in your lunchbox!<br />
Har du också en inspirerande historia eller goda<br />
råd som du vill dela med dig av? Hör av dig till<br />
redaktorsb@sweatoronto.org<br />
Namntävling—<strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong> Hälsa & Fitness<br />
2013.<br />
Vi utlyser härmed en namntävling för <strong>SWEA</strong><br />
<strong>Toronto</strong>s satsning på Hälsa & Fitness 2013.<br />
Första pris är ett presentkort på $50 på<br />
Running Room! Nya träningsskor? Stegräknare?<br />
Eller kanske en färgglad sporttop för att göra<br />
träningen roligare? Skicka era namnförslag<br />
senast den 15:e januari 2013 till Maria—<br />
sekreterare@sweatoronto.org. 2013–<strong>SWEA</strong><br />
<strong>Toronto</strong> Hälsa & Fitness!<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 21
VILL NI TALA SVENSKA MED ER<br />
TANDREGLERINGSSPECIALIST?<br />
JAG ÄR SVENSKA OCH UTBILDAD I<br />
BÅDE SVERIGE OCH KANADA.<br />
MIN PRAKTIK ÄR LITEN OCH VÄLKOMNANDE MED<br />
INRIKTNING PÅ PERSONLIG BEHANDLING<br />
DR. SUSANNE NIWONG<br />
ORTHODONTIST<br />
235 ST. CLAIR AVE. WEST<br />
SUITE 109<br />
TORONTO ON M4V 1R4<br />
TEL. 416-968-3649<br />
Funderar du på att köpa eller<br />
sälja ditt hem i <strong>Toronto</strong>?<br />
Min erfarenhet och kunnighet gör<br />
transaktionen enkel och smidig.<br />
Med över 14 års erfarenhet i<br />
branschen och med en<br />
20-årig bakgrund av köp,<br />
försäljning och bygge för<br />
egen räkning, vet jag hur<br />
köpare och säljare fungerar.<br />
Därför kan jag erbjuda dig<br />
bästa tänkbara stöd, med<br />
fokus på “the best deal possible”.<br />
Ring mig eller besök min hemsida!<br />
Marie Agay<br />
Sales Person<br />
416-590-0033<br />
www.marieagay.com<br />
HomeLife/Victory Realty Inc., Brokerage<br />
250 Sheppard Ave. E. Ste. 300 <strong>Toronto</strong> ON M2N 6M9
HALVMARATON -Camilla Forsberg-Samelko<br />
Tårarna bränner bakom<br />
ögonlocken, nu rinner dom över<br />
lite granna. Jag är så trött, jag<br />
orkar inte ett steg till, inte ett<br />
enda… men jag knatar på. Jag<br />
vill inte, jag bryr mig inte om<br />
hur liten bit jag har kvar och<br />
hur många kilometer jag har<br />
avverkat. Jag vill sätta mig ner,<br />
jag vill bli hämtad, det är bra<br />
nu! NU VILL JAG INTE MER!!!<br />
Men jag fortsätter. Jag slutar inte. Och på<br />
något sätt lyckas jag hitta ork och styrka<br />
inom mig själv. Jag tar mig igenom de<br />
sista två, jo det var allt som var kvar, kilometrarna<br />
av mitt första halva marathon.<br />
Jag gick över mållinjen med armarna högt<br />
och ett leende från öra till öra, jag trodde<br />
knappt det var sant. Det som började som<br />
lite löst snack en kväll hade blivit verklighet!<br />
Det var september 2009, och sedan dess<br />
har jag gjort om det, utan tårar och<br />
drama. Jag fortsatte att gå, tränade ett<br />
par gånger i veckan och deltog i 5K och<br />
10K lopp. Och när jag deltog i mitt andra<br />
halva marathon, som för er som inte vet<br />
är 21 km långt, lyckades jag dessutom<br />
förbättra min tid med 20 minuter, och då<br />
hände det, jag blev fast.<br />
Hösten 2011 kände jag att jag behövde<br />
utmana mig själv lite mer och bestämde<br />
mig för att inte gå utan springa nästa<br />
’halva’. Och detta från tjejen som skolkade<br />
från nästan alla gympalektioner på<br />
högstadiet! Sagt och gjort, men var börjar<br />
man? Jag hade varit på The Running Room<br />
förut men aldrig tagit en av deras kurser,<br />
nu gjorde jag slag i saken och anmälde<br />
mig. Learn to Run hette den, spännande.<br />
Vadå lära sig att springa, tänkte jag, det<br />
kan väl alla redan? Extra kul var att Chad,<br />
min 22-årige son kom med och skrev in<br />
sig. Som college student kände han att<br />
han satt för mycket på baken och behövde<br />
röra lite på sig han med.<br />
Tillsammans började vi från början med att<br />
tre gånger i veckan springa en minut och<br />
gå två minuter, allt repeterat fem gånger.<br />
Och sedan drog det iväg, tekniken var att<br />
bara öka 20% i veckan tills man kan<br />
springa tio minuter oavbrutet. I våras<br />
sprang jag så ett 10 km lopp, och detta<br />
efter bara sex månaders träning! Men<br />
innan jag gjorde det hann jag med både 5k<br />
och 10k kursen på The Running Room också.<br />
Att jag skulle gilla att springa så mycket<br />
som jag gör var totalt oväntat. Jo vissa<br />
dagar gillar jag det lite mindre, framförallt<br />
om det är riktigt klibbigt väder ute. Och att<br />
jag skulle gilla att springa i grupp var<br />
också oväntat. Men man sporrar varandra,<br />
stöder och uppmuntrar. Jag är fast!<br />
När jag haft en lång dag på jobbet, eller<br />
har en del att tänka på, så blir allt bättre<br />
efter en runda runt kvarteret. Man tänker<br />
så mycket klarare när man springer. Och<br />
nu när jag kör förbi någon som springer<br />
känner jag suget, jag vill hem, byta om och<br />
John Stanton och jag<br />
springa jag med! Det känns så skönt när<br />
man är klar och stretchar. Man har gjort<br />
något bra för kroppen och hjärtat. Men<br />
också mentalt är man mera avstressad, och<br />
mår bra av att veta att man är på rätt spår.<br />
Och sen har jag fått höra att jag har blivit<br />
så mycket “nicer” att bo och leva med sen<br />
jag började springa! Man tackar!<br />
Jag tävlar inte med någon. Jag springer för<br />
min egen skull. Jag blir snabbare och mera<br />
uthållig hela tiden och jag njuter av processen.<br />
Att springa på vintern är inte så annorlunda<br />
mot att springa på sommaren. Ett par<br />
lager kläder till, en mössa, ett par vantar<br />
och sedan går det också.<br />
Idag, mitt under högsommaren, springer<br />
jag fyra eller fem gånger i veckan med Half<br />
Marathon kursen, och de flesta dagarna<br />
svär jag över luftfuktigheten. Men jag ger<br />
mig inte. Ambitiöst, jo men målet är satt,<br />
den 14:e oktober går starten till nästa<br />
lopp, 21km…<br />
P.S. (dagen efter)<br />
Dagen “D” närmade sig fast det hela tiden<br />
kändes som om jag hade hur gott om tid<br />
som helst. Sommaren gick och man kunde<br />
njuta av en del svalare träningslopp. Sedan<br />
en måndags-morgon för ett par veckor sen<br />
gick allt fel… När jag skulle kliva ur<br />
duschen hände det som inte skulle och<br />
som bara inte får hända, jag halkade, trillade,<br />
slog i skallen. Det blev akuten, stygn och<br />
hjärnskakning. Och jag som tränat i nästan<br />
ett år för att kunna springa ”halvan”. Men<br />
skam den som ger sig, och med min doktors<br />
råd gav jag mig iväg. “Spring om det känns<br />
ok, annars gå. Och skulle det inte heller<br />
kännas bra—bryt och gå hem!” Det regnade<br />
igår morse, som bara den, men det<br />
kanske ger sig till starten tänkte jag.<br />
Sedan såg jag eliten komma, etiopier och<br />
keyaner… små, smala fartmonster. Och jag<br />
visste varför jag inte kan springa fort, vindmotstånd,<br />
för jag tar ju lite mer plats<br />
sidledes!<br />
Precis som jag hoppats avtog regnet och<br />
slutade precis efter starten. Så jag och<br />
24,000 till gav oss av. Och jag sprang,<br />
och jag gick, och sprang lite till innan jag<br />
gick igen och sprang lite mer. Räknade<br />
steg, lyktstolpar, streck i gatan, stackare i<br />
kön till ”port-a-pottan”. Njöt av flytet och<br />
svor en del också, för när man börjar bli<br />
trött ser man inte slutet. Uppför Bay St<br />
kämpade jag. Gatan var full med folk som<br />
hejjade och skyltar som talade om att det<br />
var 500 m, 400 m, 300 m kvar… Då<br />
spelar det ingen roll hur döda dina ben är<br />
—du kan inte gå, du måste springa för de<br />
skriker ditt namn, de hejjar på dig och du<br />
måste framåt! Så jag sprang. Kämpade och<br />
sprang, och helt plötsligt var den där<br />
—den oranga mattan som var mållinjen<br />
och det var över. Det blev medalj, värmefilt<br />
och mat. Jo, man får mat efter loppet och<br />
tur är väl det för denna gången var jag hur<br />
hungrig som helst. Bagel, banan, äpple,<br />
Liberté yoghurt… mums! Sen stretchade<br />
jag mina ömma och trötta ben. Väl hemma<br />
blev det epsom salt bad, dusch och en<br />
tupplur, efter jag stretchat lite till.<br />
Såhär dagen efter känns det i hela kroppen,<br />
och sitter jag stilla en stund är det jobbigt<br />
att ta sig upp och jobbigt att gå. Jag har<br />
ont i tårna??! Var det värt det är frågan nu?<br />
Mitt svar är att jag redan funderar på nästa<br />
lopp, dock tidigast om ett par veckor när<br />
det inte gör ont att gå längre! Men fler<br />
lopp ska det bli.<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 23
24 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012
JAG TROR PÅ <strong>SWEA</strong> TORONTO—GÖR DU? -Ida Jansson<br />
Två gånger, 2009 & i år, har jag<br />
deltagit i Princess Margarets<br />
satsning för att samla in pengar<br />
till bröstcancerforskningen.<br />
Sammanlagt har jag bidragit<br />
med närmare $2800, vilket jag<br />
samlat in genom att tillverka<br />
och sälja virkade babyskor och<br />
cupcakes. Belöningen för mina<br />
mödor…två 30 kilometers<br />
promenader på <strong>Toronto</strong>-betong.<br />
I det senare fallet under helt bedrövliga<br />
förhållanden med spöregn av bibliska mått.<br />
Medan jag vadade fram där under The<br />
Gardiner så var det ju inte utan att jag<br />
ifrågasatte mig själv—för hur sunt är det<br />
egentligen att slita som en tok i närmare<br />
ett år för att samla ihop till en väldigt blöt<br />
och lång promenad? Svaret blev “väldigt<br />
sunt”—för anledningen till allt det här jobbet<br />
är ju att jag tror på vad jag gör. För mig är<br />
det enormt viktigt att bröstcancerforskningen<br />
tillförs pengar och om jag kan bidra på<br />
något sätt så tycker jag att det i det närmaste<br />
är min skyldighet. Att sitta och<br />
prata om att något är angeläget är vitt<br />
skiljt från att faktiskt också göra något för<br />
det man nu tycker är så viktigt!<br />
Mina känslor för <strong>SWEA</strong> är lite liknande det<br />
jag känner för bröstcancerforskningen. Vi<br />
gör ett fantastiskt jobb som organisation—<br />
sträcker oss över hela planeten och gång<br />
på gång häpnar jag över allt vi faktiskt<br />
klarar av! Projekt som vi slutför eftersom vi<br />
vill sprida svensk kultur utanför vårt lands<br />
gränser. Idéer som vi förverkligar för att vi<br />
vill kunna hjälpa andra organisationer och<br />
Jag vill helt enkelt<br />
bara belysa det<br />
faktum att <strong>SWEA</strong><br />
<strong>Toronto</strong>s<br />
fortlevnad är<br />
beroende av att vi<br />
alla faktiskt tar oss<br />
tid, även om vi kanske<br />
inte alltid vill<br />
individer. Vi är faktiskt helt otroliga när<br />
man tänker efter och jag är väldigt stolt<br />
över att vara del av <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>. Det är<br />
därför jag skriver den här artikeln—för i<br />
dagsläget befinner vi oss i en situation då<br />
vår styrelse består av sex medlemmar.<br />
Under den tid jag suttit i styrelsen har vi<br />
aldrig varit så här få och det är ett all-<br />
varligt problem. Dels så blir vi väldigt sårbara,<br />
för om två ledamöter får förhinder<br />
kan vi inte ha ett giltigt möte. Ett inställt<br />
möte är ju inte hela världen, men eftersom<br />
vi enligt stadgarna måste ses nio gånger<br />
per år så får vi genast problem om det blir<br />
fler än så.<br />
Förutom det så blir arbetsbördan per person<br />
väldigt tung. I mitt fall är jag webbmaster,<br />
tillfällig redaktör (på obestämd<br />
tid/tid och evighet verkar det som) för<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet och så arbetar jag på att<br />
sätta ihop en hel <strong>SWEA</strong> kokbok. Det är i<br />
ärlighetens namn lite väl mycket jobb och<br />
det är inte utan att jag blir lite desperat<br />
när jag hör att vi är närmare 200 medlemmar<br />
i <strong>SWEA</strong>-<strong>Toronto</strong>… men bara sex som<br />
faktiskt sitter på styrelseposter. Lite krasst<br />
så gör alltså cirka 3 % av medlemskapet<br />
allt jobb…<br />
Nu kan jag ju se hur folk sättet kaffet i<br />
vrångstrupen där hemma och bara “Nej<br />
nu… Oförskämda slyna, jag har tre barn<br />
och driver ett eget företag, jag har inte<br />
tid!”. All respekt till er, livet är ju tack och<br />
lov inte en tävling i vem som har mest att<br />
göra och jag skriver inte de här raderna för<br />
att göra någon arg. Jag vill helt enkelt bara<br />
belysa det faktum att <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>s<br />
fortlevnad är beroende av att vi alla faktiskt<br />
tar oss tid, även om vi kanske inte<br />
alltid vill.<br />
Jag tror på <strong>SWEA</strong> <strong>Toronto</strong>, jag tror på vad<br />
vi gör och jag hoppas att fler av er känner<br />
samma sak och kan tänka er att mer aktivt<br />
ta del av det arbete som ligger bakom vår<br />
organisation. <br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 25
BARBRO E. STÅLBECKER-POUNTNEY b.a.,ll.b.,<br />
Barrister & Solicitor<br />
GENERAL PRACTICE OF LAW<br />
Wills, Estates, Business Law and<br />
Charity Law, Real Estate, &<br />
uncontested Family Matters.<br />
Please see my website: www.bsplaw.ca<br />
for information including “Marriage Rights and<br />
Responsibilities in Ontario” and an<br />
“Estate Checklist”.<br />
MY PLEDGE<br />
Communication —<br />
keeping my clients informed of all aspects of their matters.<br />
Teamwork—working with other professionals in the best<br />
interest of my clients.<br />
VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA MIG!<br />
700 - Two Bloor St. W., <strong>Toronto</strong> ON M4W 3R1<br />
416-323-6890 lawyer@bsplaw.ca<br />
<strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012 27
ORGANISATIONSSCHEMA 2012<br />
<strong>SWEA</strong> ToRo 30 Kommittén<br />
(30th Anniversary +<br />
Regional Meeting 2012)<br />
Barbro Westin & Marianne Mannerheim<br />
<strong>SWEA</strong> Julmarknadskommittén<br />
Barbro Westin<br />
Ulrica Jobe<br />
Jenny Lind Kommittén<br />
Marie Larsson<br />
Stipendiekommittén<br />
Mia Ekström<br />
Programkommittén<br />
Anna Tvinnereim<br />
<strong>SWEA</strong> Bladsredaktör<br />
Ida Jansson–tillförordnad<br />
Medlemskommittén<br />
Anna Tvinnereim<br />
Barbro Westin<br />
Medlemskommunikation<br />
Web-ansvarig<br />
Ida Jansson<br />
Kalenderredaktör<br />
Marie Larsson<br />
“Social Media”<br />
—Facebook<br />
Anna Tvinnereim<br />
KOMMITTÉR STYRELSEMEDLEMMAR<br />
INTRESSEGRUPPER<br />
PR Kommittén<br />
Board liason—Marie Larssson<br />
28 <strong>SWEA</strong> Bladet <strong>Toronto</strong> Nr 2 — 2012<br />
Marianne Mannerheim<br />
Ordförande<br />
Marie Larsson<br />
Vice ordförande<br />
Maria Dahlman<br />
Sekreterare<br />
Linda Karlgren<br />
Kassör<br />
Ida Jansson<br />
Ledamot<br />
Anna Tvinnereim<br />
Ledamot<br />
NOMINERINGSKOMMITTÉN<br />
Ylva Dahl<br />
Anna Tvinnereim<br />
Birgitta Sigfridsson-Harquail<br />
RÄKENSKAPSKOMMITTÉN<br />
Mona Horvath<br />
Anette Larsson<br />
Linda Karlgren<br />
INVESTERINGSKOMMITTÉN<br />
Marianne Mannerheim<br />
Gunilla Sjölin<br />
Linda Karlgren<br />
<strong>SWEA</strong> Central<br />
Cia Leander<br />
<strong>SWEA</strong> Norr<br />
Margaretha Ferguson<br />
<strong>SWEA</strong> Syd<br />
Lise-Lotte Abramowitz<br />
<strong>SWEA</strong> Väst<br />
Erika Johansson<br />
<strong>SWEA</strong> Öst<br />
Ulla Robinson<br />
<strong>SWEA</strong> Buffalo<br />
Anna-Lena Green<br />
Smaklökarna<br />
Cia Leander<br />
BOKKLUBBAR<br />
<strong>SWEA</strong> Central Bokklubb<br />
Barbro Biringer<br />
<strong>SWEA</strong> Öst Bokklubb<br />
Ulla Robinson<br />
<strong>SWEA</strong> Väst Bokklubb<br />
Erika Johansson/Margareta Jakobsson<br />
Birgitta Westin<br />
SATELLIT OTTAWA