69 nya eller uppdaterade sidor till ABC-pärmen - Coaches Corner

Innehåll 

Allmän del - för alla åldrar 

Blad 1 Idr. organisation/Utbildningsstegen/FairPlay&Respekt/Grafiska tecken/Handslaget/SISU 

Blad 2 Kost, teori-praktik 

Blad 3 Föreningspolicy 

Blad 4 Målvakter 

Blad 5 Allmän Träningslära / Optimal mottagningsålder 

Blad 6 Självtest/spelaranalys 

Blad 7 Spelarkontrakt 

Blad 8 Vägen till framgång 

Blad 9 Föräldrarollen 

Blad 10 Social/Mental träning/Vinnande lag 

Blad 11 Träningens detaljplan på is 

Blad 12 Träningens detaljplan på barmark 

Blad 13 Attityd / Domare 

Blad 14 Närkampsspel 

Blad 15 Smart Hockey / teknik - säkerhet 

Blad 16 Hemläxor/Träningsprogram 

Blad 17 Backars Spel 

Blad 18 Målskytte 

Blad 20 Ishockey i grundskolan 

Blad 21 Grovplanering/Referenslitteratur 

Praktisk del - nivåanpassad för fyra åldersgrupper 

7-10 år / Björnligan 11-12 år / Guldåldern 13-14 år / inför pubertet 15-16 år / inför junioråldern 

Blad 1 Ledarskap 

Blad 2 Träningsplanering på is 

Blad 3 Träningsplanering/Fys 

Blad 4 Övningsexempel/Mentalt 

Blad 5 Övningsexempel/Fys 

Blad 6 Det ideala träningspasset på is 

Blad 7 Smålagsspel, varianter (version 2) 

Blad 8 Organisation av träningen 

Blad 9 Säsongsplanering - träna vad och hur 

Blad 10 Det ideala fysträningspasset 

Blad 11 Att spela back/orange flik/gul flik 

Blad 12 Träningsformer/Övningar 

Blad 13 Träningens detaljplan på is 

Blad 14 Träningens detaljplan/Fys 

Blad 15 Matcher 

Blad 16 Björnligan, endast röd flik 

Blad 17 Barns utveckling 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2

Ishockeyns ABC 

Titel: Ishockeyns ABC / andra upplagan 

Ansvarig utgivare: Tommy Boustedt; boustedt@swehockey.se 

Utvecklings- och landslagschef Svenska Ishockeyförbundet 

Svenska Ishockeyförbundet / Utvecklings- och landslagsavdelningen 

Box 5204, 121 16 Johanneshov. Tel: 08-449 04 00 

Projektledare: Charlie Wedin; kjellerik.wedin@telia.com 

Redaktör och faktaansvarig: Christer Höglund; chsport@telia.com 

Redaktionell redigering och grafisk formgivning: Börje Nilsson; carl.nilsson@brevet.nu 

Projektgrupp: Ulf Engman, Tomas Erson, Johan Hemlin, Ulf Jernspets, 

Kjell Åke Gustavsson, Nizze Landén, Lars Lisspers, Anders Lundkvist, 

Göran Pegenius, Roger Rönnberg, Lars Sjödin, 

Pekka Wågström, Anders Ottosson 

HK Utvecklingsgrupp: Lasse Lindgren, Göran Lindblom, Anders Eriksén, 

Anders Lundqvist, Thomas Sjögren, Björn Pettersson, Mikael Rundgren, Mikael Ström, 

Anders Ottosson, Peter Sundström, Jan Ericson, Ulf Lundberg 

Andra upplagan maj 2007 

Arbetsgrupp för revidering: Anders Ericsén, Anders Ottosson, och Mikael Rundgren 

Andra upplagan är Svenska Ishockeyförbundets officiella utbildningsmaterial för 

Utbildningsstegens ”Grundkurs”. 

Foto: Bildbyrån i Hässleholm 

Tryck: GTC Print AB i Luleå 2007 

Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt 

lagen om upphovsmannarätt förbjudet. Förbudet gäller varje form av 

mångfaldigande genom tryckning, duplicering, stencilering etc. 

Copyright © 2007 Svenska Ishockeyförbundet / Utvecklings- och landslagsavdelningen 

ISBN 91- 631-5432-3 

Ishockeyns ABC finns även på www.coachescorner.nu 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2

Övningsexempel 

Övningsexempel mental 

och social utveckling 

Övningarna nedan exemplifierar hur du som ledare kan 

jobba med delar av den social och mentala utvecklingen. 

Nivån på övningarna är anpassad och de flesta 

kan användas från 7-årsåldern och uppåt. Givetvis bör 

du anpassa och använda övningarna utifrån gruppens/ 

individernas utvecklingsnivå. Alla övningar passar inte alla 

grupper oavsett vilken åldersgrupp du leder. Det är alltid upp 

till dig som ledare att bedöma vad som skulle kunna fungera 

eller inte, det viktigaste är dock att du vågar prova att jobba 

med den mentala och sociala utvecklingen. 

• Kompisövning 

Syfte: Att skapa en positiv stämning bland spelarna där alla 

är lika viktiga. 

Metod: Alla spelarnas namn skrivs ned på lappar som läggs 

i en stor skål som ledaren går runt med. Alla spelare får ta 

varsin lapp ur skålen och om man råkar ta lappen med sitt 

eget namn på får man byta. Det namn som står på lappen 

blir ens hemliga kompis under en vecka. Under den veckan 

ska man vara extra snäll mot den personen utan att tala om 

det för honom/henne. Man får en hemlig kompis som man är 

lite extra snäll och hjälpsam mot. Efter veckans slut samlar 

ledaren gruppen och alla får försöka klura ut vem som varit 

ens egen hemliga kompis, alternativt avslöjar var och en 

vem som varit ens hemliga kompis. 

• Motivationsövning 

Syfte: Att använda spelarnas fantasi för att lära och prestera. 

Metod: Använd berättelser och liknelser för att göra 

övningar mer livfulla och lättare att förstå för spelarna. T.ex. 

kan du använda djurattribut för att förstärka en övning eller 

rörelse – ”smidigt som en katt vid sargen”, ”snabb som en 

gepard till pucken”, ”stark som en björn i närkampen”. 

• Fair play 

 

Syfte: Använda leken och spelet för att lära spelarna att ta 

ansvar och vara justa mot varandra. 

Metod: Det finns en mängd olika lekar som går att använda i 

detta syfte. Övningarna får anpassas till vilken kunskapsnivå 

spelarna befinner sig på. Några exempel på övningar kan 

vara att: 

Använda kullekar där samarbetet är i fokus. 

Låta spelarna själva döma sitt tvåmålsspel under din 

uppsikt. 

Använda spelregler som gör att alla deltar i spelet – t.ex. 

alla i femman ska ha rört pucken minst en gång innan man 

får göra mål. 

Diskutera med spelarna vad det innebär att vara en bra 

kompis och uppträda juste mot varandra både på och utanför 

rinken. 

Diskutera vad fair play innebär när man möter motståndare. 

• Regler och normer 

Syfte: Att skapa trygghet och igenkännande för spelarna i 

laget. 

Metod: Skapa rutiner inför varje träningspass. Allt från 

”små” saker som att säga hej till alla som är där och tilltala 

dem vid namn innan träningen börjar, till att skapa mer 

specifika rutiner för ditt lag. Rutiner kan fungera som en ”av 

och på knapp”. Specifika rutiner kan vara allt från musik för 

avslappning till uppvärmingsrutiner som ska följa ett visst 

mönster eller ett träningsupplägg som följer ett visst mönster. 

Det viktiga med rutiner är att de ska vara igenkännande 

och därmed också ge spelarna en trygghet. 

• Modellinlärning 

11-12 år 

Syfte: Att få spelarna att lära sig genom att härma duktiga 

ishockeyspelare. 

Metod: Barn härmar vuxna i allmänhet och sina idoler i 

synnerhet och därför kan du som ledare t.ex. visa videoklipp 

på spelsekvenser där NHL stjärnor eller elitseriespelare gör 

finter eller andra önskvärda prestationer som du vill att dina 

spelare ska ta efter. Sedan låter du dina spelare öva på dessa 

under träningen. Alternativt kan du om möjligt få använda 

spelare från den egna klubbens A-lag, som själva kan 

komma ned på er träning för att visa färdigheter och sedan 

låta dina spelare öva på dessa och få hjälp av A-lagsspelaren 

under träningen 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 4 

4 

FORTS >

Smålagsspel 

Övningsexempel för Smålagsspel 

SPELA 

MYCKET 

SMÅLAGS- 

SPEL! 

1 

2 

Syfte med smålagsspel 

• Att spela på tvären är lustfyllt och ger 

glädje i träningen. 

• Spontan eller styrd inlärning av 

Spelförståelse. 

• Spontan inlärning av tekniska moment. 

• Spelarna lär sig spelet genom att 

de agerar och utifrån de beslut 

de tar i olika situationer. 

SYFTE: Uppvärmning, Split vision, Alla i rörelse. 

11-12 år 

Cross ice 

Game 

• 2 matcher samtidigt 

• En på längden 

• En på tvären 

• Byt spelriktning 

på signal 

SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Puckbehandling, Skydda puck, 

Ta skott. Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, 

1 mot 1 

• Spel på tvären 

• Flera matcher igång 

• Byt på signal 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 7 

7

Smålagsspel 

3 

4 

5 

11-12 år 

SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Triangelspel = spelbar, Skott. 

Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, 

Samarbeta med målvakt. 

1 mot 1 + två 

fasta offensiva 



• Byt de rörliga på signal 

• Byt de fasta efter 

var 3:e runda 

SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Triangelspel = spelbar, Hjälpa. 



3 mot 3 

mot två mål 


• Kan spelas 4 mot 4 

eller 5 mot 5 



SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Passningar, Hjälpa varandra, 

Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, Samarbeta. 

3 mot 3, 

passningspoäng 


• Laget får poäng när 

man passar mellan 

två av pylonerna 




7

Barns utveckling 

Allmän utveckling 

1 All utveckling följer ett givet mönster men utvecklingstakten 

är inte densamma hos alla barn. Jämför 

därför aldrig barnen med varandra. 

2 Perioden är mycket gynnsam vid all inlärning. 

MOTORISK GULDÅLDER! 

Stor och snabb tillväxt i de flesta kvalitéer. 

3 Träna koordination, motorik, teknik och snabbhet. 

Träna med riktig teknik! 

4 Arv och miljö påverkar utvecklingstakten hos 

barnen. 

5 Gynnsam utveckling kräver: 

Långsiktigt tänkande, Tillåtande klimat, Positiv inställning, 

Starkt stöd, Tidsriktig träning (optimal mottaglighet), 

Bra miljö och Ledare med kunnande. 

6 VILJAN ATT TRÄNA OCH UTVECKLAS ÄR 

DEN STÖRSTA TALANGEN! 

Fysisk utveckling 

Med fysisk utveckling menar vi hur muskulatur, nervbanor, 

hjärta, lungor och skelett utvecklas. 

1 Det kan skilja upp till 3-5 år i fysisk utveckling hos 

barn. 

2 Nervsystemet utvecklas snabbt hos unga människor 

och stimuleras genom allsidig träning. 

3 Under denna period sker en långsam längd och 

viktökning. Prioritera därför kordinations- och teknikträningen. 

4 Ingen styrketräning med vikter för barn förrän i 

slutet av puberteten. Använd kroppen som belastning. 

5 Hjärta och lungor anpassar sig snabbt till den belastning 

barn får genom allsidig lek eller träning. På detta 

sätt kan syreupptagningen ökas på ett naturligt sätt. 

6 Koordinationsträning är viktig i denna åldersgrupp. 

7 Snabbheten ökas genom gynnsam stimulering. 

Träna därför mycket snabbhetsträning - främst frekvens. 

Motorisk utveckling 

1 Barnen är mogna att lära sig mer avancerade former 

av motoriska färdigheter som Koordination, Balans, 

Reaktion, Frekvens och Aktionssnabbhet, Rörelseprecision, 

Uthållighet, Grundstyrka och Rörlighet. 

2 Svackor i utvecklingen kan förekomma när barnen 

närmar sig puberteten. Orsaker till detta kan vara; 

• Nervbanorna hinner inte med längdtillväxten 

• Att man tränar på fel nivå 

11-12 år 

• Att man är nervös och stressad 

3 MOTORISK GULDÅLDER! 

Utveckla teknikträningen! Utnyttja alla sinnen! 

4 SPELARNA ÄLSKAR ATT TRÄNA OCH NÖTA. 

Betänk detta när du automatiserar rörelserna. 


DEN STÖRSTA TALANGEN. 

Social - intellektuell utveckling 

1 Trygga, känslomässigt stabila barn och ungdomar 

har de bästa utvecklingsmöjligheterna både som 

personer och ishockeyspelare (Ur idrottens träningslära). 

2 Barnen vill ha normer och förhållningssätt. Träna 

därför att hålla tider, stötta varandra, respektera med- 

och motspelare. 

Kräv framför allt träningsdisciplin i alla lägen. 

3 Rättviceprincipen är mycket stark i denna ålder. 

Behandla därför alla lika. 

4 Barnen vill bli bekräftade. Prata positivt med alla! 

5 Logiska tänkandet utvecklas. Kan föreställa sig hur 

en övning kan utföras. TA FRAM TAKTIKTAVLAN! 

6 Samarbetsförmågan utvecklas snabbt. Diskutera 

därför spelsituationer m.m. med barnen. 

7 Gruppkänslan förstärks. 

PRIORITERA LAGANDAN ! 

17 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 7

Ishockeyns ABC 17 

Noteringar 

HEJ ! DU VET VÄL 

ATT DU KAN LADDA NER 

DOM HÄR SIDORNA PÅ 

COACHES CORNER ? 


Organisation 1a 

ISHOCKEYNS OCH IDROTTENS ORGANISATION 

ISHOCKEYNS ORGANISATION 

Årsmöte 

Svenska Ishockeyförbundet 

Styrelse / Kansli 

23 Distriktsförbund & 4 Regioner 

Det finns 644 aktiva föreningar 

och 2.868 lag 

Det finns ca 66.000 licensierade spelare 

över 10 år och ca 40.000 under 10 år 

Förklaringar av förkortningar 

SDF Specialdistriktsförbund 

SF Specialförbund 

(Svenska Ishockeyförbundet) 

IIHF Internationella Ishockeyförbundet 

RF Riksidrottsförbundet 

SISU Idrottsutbildarna 

SOK Sveriges Olympiska Kommitté 

IOC Internationella Olympiska Kommittén 

SPECIALIDROTTS- 

FÖRBUNDSKANSLIET 

Stockholm 

Ca 25 anställda 

• Administrativa avdelningen 

• Tävlingsavdelningen 

• Marknadsavdelningen 

• Utvecklings- och Landslagsavdelningen 

Ideella föreningar 

• Medlemmarna bestämmer 

• Ideell verksamhet eller ett ideellt syfte 

• Endast ideella föreningar kan få 

medlemskap inom SF/RF 

• Medlemsskapet innebär att man 

förbinder sig att följa överordnade 

organisationers regler och beslut 

• Inget hinder mot att förening äger bolag 

FÖRBUNDEN: SDF-indelning 

• SDF upprättas av SF 

• SF har oftast distrikt som 

följer länsgränser 

• Antalet SF-distrikt bestäms utifrån 

SF:sbehov och storlek 

• Ingen distriktsgräns får dela 

en kommun 

• SDF är egna ideella föreningar 

med stadgar som bygger på av 

SF fastställda normalstadgar 

VÄND! > 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 a

Organisation 1a 

RF 

Idrottsrörelsens organisation 

på riksplanet 

är idrottsrörelsens 

samlande organisation 

med 67 

medlemsförbund (SF) 

SOK 

är högsta organet för de 

olympiska idrotterna med 

35 medlemsförbund (SF) 

SISU 

idrottsutbildarna 

har fått uppdrag att 

vara idrottens utbildningsorganisation 

med 67 medlemsförbund 

(SF) 

Idrottens Organisation 

Internationellt 

Svenska 

Ishockeyförbundet 

Fören 

(IIHF) 

Idrottsrörelsens organisation 

Medlemskapet 

Individ • Förening • SF • RF = Medlemskedjan 

• Alla associationer är 

ideella föreningar 

• Medlemskapet = Avtal 

• Regel: efterlevnad 

& lojalitet 

• Demokratisk organisation 

• Majoritetsprincipen & 

Likhetsprincipen 

• Sanktioner vid 

”avtalsbrott” 

Medlemskapet är 

frivilligt! 

Idrottens Organisation 

i Sverige 

22 000 

föreningar 

i Sverige 

2,5 - 3 miljoner 

medlemmar 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 a

Utbildningsstegen 1b 

BU 2 

4 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

BU 1/Träningslära A 

Region 

Träningslära A 

2 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

Distrikt 

JS 1 

3 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

Distrikt/Region 

GRUNDKURS i ISHOCKEY 2 dagar i distrikt/förening 

U15 - U16 

Krav 

Grundkurs 

BU1 & BU2 


U13 - U14 

Krav 

Grundkurs 

BU1 


U10 - U12 

Krav 

Grundkurs 

BU1 

Björnliga - U9 

Krav 

Grundkurs 

BU 1 

3 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

Distrikt 

ETU 

(Elittränarutbildning) 

4x3 dagar 

Förkunskaper 

GK/JS1/alt BU2 

JS2 alt Steg3 

Träningslära A&B 

SIF 

JS 2 

5 dagar 

Förkunskaper 



SIF/Region 

Träningslära B 

3 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 


Region 

ELITSERIEN - ALLSVENSKAN 

J20 SE&Hockeygymnasium 

Krav 

Grundkurs/JS1 alt BU2 

JS 2 / Träningslära A&B 

ETU 

J18-20 Elit& DIV1 

Krav 

Grundkurs 

JS1 alt BU2/JS2 


J18-20 Elit& DIV2 

Krav 

Grundkurs 

JS1 alt BU2 


DIV 3-4 

Krav 

Grundkurs 

JS1 alt BU2 

TRÄNARLEGITIMATIONER 

Förklaring 

Figuren visar kurser som 

kommer att krävas för att 

träna lag på olika nivåer. 

Efter genomförd JS 2 

eller MV 3 erhåller tränaren 

förbundslegitimation, 

motsvarande Steg 3legitimation. 

Övriga legitimationer utfärdas 

av respektive distrikt. 

Fortbildning måste genomföras 

minst vart 3:e år för att 

legitimationen ska 

vara giltig. 

Legitimerad 

MV-tränare 

Krav 

Grundkurs 

MV1, 2 och 3 


w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 b

Utbildningsstegen 1b 

! 

Fortbildning vart 

tredje år gäller 

samtliga tränare. 

Efter BU 2 får man gå vidare 

till JS 2 om man genomgått 

Träningslära A & B. 

HUT tränare får gå vidare 

till Träningslära B. 

BU 2 

4 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

BU 1 


BU 1 

3 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

ÖVERGÅNGAR FRÅN GAMLA TILL NYA UTBILDNINGAR 


2 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

ETU 

(Elittränarutbildning) 

4x3 dagar 

Förkunskaper 


JS2 


JS 2 

5 dagar 

Förkunskaper 




3 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

Träningslära A/Region 

JS 1 

3 dagar 

Förkunskaper 

Grundkurs 

GRUNDKURS i ISHOCKEY 

UTBILDNINGSSTEGEN FÖR MÅLVAKTSTRÄNARE 

MV3 

3 dagar 


3 dagar 

MV2 

2 dagar 


2 dagar 

MV1 

1 dag 

Steg 3-tränare, behåller legitimation 

och är berättigad att gå ETU. 

Steg 4, HTU, GIH/IH Hockeylinjen, 

behåller legitimationen. 

Steg 2-tränare som genomgått 

Steg 2 Is och Steg 2 Grundkurs i 

träningslära får gå vidare till BU 2 

eller Träningslära B. 

Den som gått Steg 2 Grundkurs i 

träningslära men ej gått Steg 2 Is 

ska gå BU 1 eller JS 1. 

Den som enbart gått Steg 2 Is 

behöver ej gå BU 1 eller JS 1 

men ska gå Träningslära A. 

Steg 1-tränare behöver ej 

gå Grundkursen för att gå 

vidare till BU 1, Träningslära 

A eller JS 1. 

Legitimerad 

MV-tränare 

Krav 

Grundkurs 

MV1, 2 och 3 


Fortbildning måste genomföras 

minst vart 3:e år för att 

legitimationen ska vara giltig. 

GRUNDKURS i ISHOCKEY 2 dagar i distrikt 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 b

FairPlay & Respekt 1c 

TILLSAMMANS! 

Svenska Ishockeyförbundet har ytterst 

ansvaret för våra gemensamma 

värderingar om vad som är rätt eller 

fel inom ishockeyn. Det ska hjälpa oss 

att tydligt ta ställning för rent spel och 

mot fusk, våld, mobbning, rasism, grovt 

språkbruk, dopning, alkohol och droger. 

På så sätt utvecklar vi hela människan och 

inte bara idrottsprestationen. 

Vi vill på alla nivåer bedriva ishockey så 

att ishockeysporten positivt inverkar och 

påverkar både fysiskt och psykiskt, på och 

utanför rinken. 

Ett mål som vi behöver sträva mot 

tillsammans! 

CHRISTER ENGLUND 

Ordförande Svenska Ishockeyförbundet 

Promotion-affischer • Kortlekar • Dekalark • Ishockeyns Lilla Blågula • Spelkortsaffisch 

beställer du enklast på www.coachescorner.nu 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 c

Grafiska tecken 

Anfallsspelare 

Försvarsspelare 

Nyintagna positioner 

Åkning framåt utan puck 

Åkning framåt med puck 

Åkning bakåt 

Vändning under åkning bakåt till åkning framåt 

Vändning under åkning framåt till åkning bakåt 

Åkning framåt med stopp 

Fartväxling från långsam åkning framåt till 

högsta fart framåt 

Passning 

Skott mot mål 

Droppassning, fortsätter utan puck 

Fintar, fortsätter framåt med pucken 

Övningsredskap (pylon) 

Tränare 

Puck 

1c 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 c

Handslaget 1d 

Handslaget en strålande möjlighet! 

HANDSLAGET är ett ekonomiskt 

stöd från regeringen till idrotten 

för att gagna utbildning av 

ungdomsledare och projekt för att 

utveckla ungdomsverksamheten i 

föreningarna. 

Specialidrottsförbunden – alltså i ishockeyn 

Svenska Ishockeyförbundet – har uppdrag från 

RF (Riksidrottsförbundet) att administrera och 

avgöra formerna för hur medlen ska tilldelas 

idrottsföreningarna. Möjligheten till projektpengar 

är förbehållen ungdomsverksamhet upp till 20 år och 

ungdoms-ledarutbildningar. 


har valt att varje år skräddarsy 

ett antal Projekt som genom en 

generell ansökningsmall kan ge 

föreningarna kostnadsersättningar 

för ungdomsledarutbildning 

ar, utbildningsmaterial och 

kontanta medel i form av 

genomförandebidrag. 

Efter att ansökan skickats in 

och godkänts så utanordnas medlen av Svenska 

Ishockeyförbundet och betalas ut direkt från 

Riksidrottsförbundet till föreningen. 

Kraven som ställs på föreningarna är att genomföra 

de Handslagsutbildningar som är knutna till 

projektet samt inom en viss tid efter genomförandet 

återrapportera verksamheten på en speciell blankett. 

Genomför man inte projektet enligt överenskommelse 

i ansökan så blir föreningen återbetalningsskyldig av 

utbetalda medel och kan i fortsättningen inte ansöka 

om Handslagsmedel. 

Aktuella Handslagsinbjudningar med olika 

projekt skickas ut till föreningarna på våren 

och finns hela tiden att hämta hem eller läsa på 

www.coachescorner.nu och varje ansökningsmall 

har sitt speciella slutdatum för ansökningar – dock de 

flesta i september månad. 

Mer information kan Du få av 

Handslagets Projektledare 

JAN LEONARDSSON 

tel: 070/4450444 

e-mail: leonardsson@swehockey.se 

Genomförda Projekt Handslaget 

År 1 till och med År 4: 

År 1 

• Utbildning Björnligaledare 

• Närkampsspel 

• Behålla och rekrytera domare 

• Breddläger flickor 16 år och yngre 

År 2 

• Utbildning Björnligaledare 

• Närkampsspel 

• Behålla och rekrytera domare 

• Breddläger flickor 16 år och yngre 

• Projekt ABC Pärmen 

• Ett Handslag för Dam/Flickishockey 

• Skolambassadörer 

År 3 

• Mer och fler tjejhockey 

• Målvaktsspel 

• Utbildning Föreningsdomare/ 

Föreningsdomarinstruktörer 

• Vägen till Elit del 2 


• Föräldrautbildning 

• Barn och Ungdomsledarskap 

År 4 

• Att Göra Mål 

• Fair Play och Respekt 

• Bra, Bättre, Bredare ishockey 

• Utbildning Klubbtränare 


• Mer och Fler tjejhockey 


• Att Göra Mål Lightverision 

• Fair Play och Respekt Lightverision 

• Bra, Bättre, Bredare ishockey Lightversion 

• Dvd Tre Kronors framgångar 2006 

Under Handslaget År 5 kan man ansöka om 

projektmedel för följande projekt: 

• Ungdomsutvecklingscamper U 15 & U 16 

• Fair Play och Respekt 

• Domarutveckling i föreningen 

• ULF-are (utbildningsledare i föreningen) 

• Klubbtränarutbildning U -16 

• Klubbtränarutbildning U -17 

• Målvaktsutveckling i föreningen 

• Backspel 

• Skinners skridskoskola 

• Vägen till Damelit 


w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 d

SISU - idrottens eget studieförbund 

Genom idrottens eget studieförbund SISU 

har idrotten, och inte minst ishockeyn, 

möjlighet att genomföra en stor del av sin 

verksamhet som studiecirkel. Det är en 

pedagogiskt förnämlig verksamhetsform och ett sätt att 

kunna få en del av kostnaderna täckta... 

Det enda som krävs är 3 x 3 x 3, vilket betyder minst 

tre deltagare i studiecirkeln, vid tre sammankomster 

med 3 x 45 minuters verksamhet. Detta passar ishockeyn 

mycket bra eftersom man är van att jobba gruppvis 

i ”femmor ”. 

Det innebär att ett studiecirkelämne kan betyda 4-5 

studiecirklar för ett ungdomsishockeylag. 

När det gäller tillämpningen av ABC-pärmen är det 

mesta möjligt att bedriva som SISU-verksamhet utom 

direkta matcher. 

Exempel på verksamhet i föreningen som med fördel 

kan bedrivas och redovisas i studiecirkelform, är olika 

arbetsgruppers arbete med förberedelser och genomförande 

av en ishockeycup, föräldrautbildning och 

olika ledarteams planeringsarbete. 

När verksamhet med bidrag från Handslaget genomförs 

betyder det att det automatiskt kan genomföras 

och redovisas som SISU-verksamhet. 

Om klubben har ett engångsarrangemang som inte kan 

ske i studiecirkelform så kan det istället redovisas som 

ett SISU-arrangemang och på så sätt bli bidragsberättigat. 

1d 

1d 

Kontakta gärna Ditt distrikts lokala SISU-kontaktperson 

så får Du all den hjälp Du kan behöva när det 

gäller studiecirklar eller SISU-arrangemang. 

Ta gärna även upp frågan med Hockeykonsulenten 

som kan informera eller förmedla kontakten i SISU- 

sammanhang. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 d

Kost- och näringslära 

ä 15 

2 h 

Hur blir jag en ny Foppa? 

HÄR ÄR 

JAG OCH JAG 

VILL BLI SOM 

HAN ! 

HUR GÖR 

JAG? 

Vad är hemligheten? 

Kolla här inne så kan du få en del svar! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 h


ä 16 

TÄNK PÅ ATT MÄNGDEN 

MAT SOM DU BEHÖVER, BEROR 

BLAND ANNAT PÅ DIN ÅLDER, VIKT 

OCH LÄNGD, HUR MYCKET DU 

TRÄNAR OCH OM DU ÄR 

TJEJ ELLER KILLE ! 

I N N E H Å L L 

Vad händer med kroppen när du tränar 

och spelar match? 

Du kan se till att din träning ger bättre 

resultat! 

De tre huvudmålen - de ger dig den 

huvudsakliga energin 

sid 17 

sid 18 

sid 19 

Mellanmål som du får extra energi av. sid 20 

Bra mellanmål för en hockeyspelare! sid 21 

Frukost - ger kroppen ny energi! sid 22 

I dag är det match! sid 23 

Godis före match och träning? sid 24 

Uppladdningsmatsedel sid 25 

OBS! Träna aldrig på tom mage! 

2 h 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 h


Vad händer med kroppen när 

du tränar och spelar match? 

Visste du att 

all träning är 

nedbrytande? 

Hur bygger 

du upp 

kroppen 

igen? 

äta 

träna 

vila 

ä 17 

Kroppen fungerar precis som en bil. Om du har 10 liter bensin 

i tanken så kommer du 10 mil. För att du skall orka prestera så 

måste din kropp vara fulltankad med rätt bränsle! 

2 i 

Om de här bilarna inte får 

rätt bränsle går 

motorerna 

sönder. 

Du tränar hårt men äter för lite - vad händer? 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 i


Du kan se till att din träning 

ger bättre resultat! 

För att bygga upp dina muskler krävs både 

träning och tillräckligt mycket mat i veckan, 

inte bara tre dagar i veckan utan alla sju 

dagarna i veckan. Hårda träningspass kräver 

dessutom att du äter tillräckligt med 

kolhydrater och protein. 

VAD ÄTER DU 

EN VANLIG DAG 

I VECKAN? 

Normalförbrukare 

ris 

pasta 

potatis 

rotfruktergrönsaker 

äkött 

fågel 

fisk,ägg 

äta 

ä 18 

träna 

Planera in 8 måltider varje dag: frukost, mellanmål, lunch, 

mellanmål, middag, fika, kvällsmål och nattamacka. 

Måltiderna behöver inte alltid komma i den ordningen. Det 

viktiga är att du anpassar måltiderna efter dina egna tider. 

Viktigt är att äta 2-3 timmar före träning samt så snabbt som 

möjligt efter träningen. 

2 i 

Öka din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 i 

vila 

I VILKEN 

MAT FINNS DET 

KOLHYDRATER? 

vätska 

bröd 

frukt


ä 19 

De tre huvudmålen - de ger dig 

den huvudsakliga energin! 

HUVUDMÅLET ÄR 

DEN VIKTIGASTE DELEN 

i EN ISHOCKEYSPELARES 

VARDAG EFTERSOM DET 

BIDRAR MED DEN HUVUD- 

SAKLIGA ENERGIN. 

Frukost 

Ger dig energi fram till 

lunch så att du orkar med 

skolarbetet. 

Lunch 

Skollunchen är en mycket 

viktig och bra energikälla. 

Innehåller allt som du behöver. 

Middag 

Ett viktigt energiintag för en 

ishockeyspelare. Ät gärna tillsammans 

med familjen. 

2 j 

Öka din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 j


Mellanmål - som du 

får extra energi av! 

Mellanmålet är en viktig del 

i ishockeyspelarens vardag 

eftersom det bidrar med en 

del av energin. Träningen 

kanske börjar direkt efter 

skolan eller så kanske du har 

långa restider till och från 

träningen? Då måste du ha 

med dig ett eller flera 

mellanmål för att orka 

prestera det bästa du kan. 

Några tips på mellanmål som du kan 

ta med dig till träning eller match: 

• Frukt 

• Smörgåsar 

• Kalla pannkakor 

• Pastasallad 

Några tips på mellanmål 

som du kan äta hemma: 

• Youghurt 

• Gröt 

• Nyponsoppa 

• Hemmagjord hamburgare 

ä 20 

DU VET VÄL ATT 

DU LÄTT KAN LAGA 

EN TALLRIK GRÖT 

i MICRON ! 

Mellanmålet är en viktig del i ishockeyspelarens vardag! 

2 j 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 j


Bra mellanmål för en 

hockeyspelare! 

• Hurtrulle 

(för 4 portioner eller 2 idrottande ungdomar) 

4 st tunnbröd, mjukt 

4 st blad Romansallad 

4 dl köttfärssås, kall 

4 skivor tomat 

4 skivor gul lök 

4 st feferoni 

2 dl ost, riven 

Lägg brödet på en bit aluminiumfolie/plastfilm. 

Lägg på sallad, köttfärssås, tomat, lök, feferoni 

och ost. Rulla ihop brödet som en tunnbrödsrulle. 

• Lätta energimuffins 

(recept för 6 personer) 

3,5 dl vetemjöl 

5 msk havrekli 

1 tsk salt 

2 tsk bakpulver 

3 msk margarin, flytande 

1 apelsin (skalet) 

150 gr katrinplommon 

1 banan 

2 äggvitor 

1,5 dl lättmjölk 

1 dl honung, flytande 

Sätt ugnen på 225˚. Blanda mjöl, havrekli, salt 

och bakpulver i en skål. Tillsätt margarinet och 

blanda väl. Rör i det rivna apelsinskalet, de 

hackade katrinplommonen och den mosade 

bananen. Vispa ihop äggvitorna med mjölken 

och tillsätt det tillsammans med honungen. 

Blanda väl och fördela i muffinsformar eller 

muffinspanna. Grädda i ca 25 minuter. Ät gärna 

din muffins med en youghurt. 

• En pizzasmörgås 

ä 21 


2 k 

med skinka, salsasås, tomat eller paprika, oregano 

och riven ost. 

Bred kryddig salsasås eller ketchup på vitt 

bröd. Lägg på skinka, tomat och din favoritkrydda. 

Täck med 2-3 skivor ost. Gratinera i 

ugn i 250˚ tills osten har smält (ca 5 minuter). 

• En tallrik filmjölk 

med musli och frukt. 

• En banan och ett glas mjölk 

- det perfekta mellanmålet. 

• Fruktsallad med keso 

+ en skiva fullkornsbröd med skinka. Ett stort 

glas mjölk. 

• Ett glas mjölk och en 

knäckebrödssmörgås 

med kall, kokt potatis, purjolök, Keso och lite 

svartpeppar. 

Fler recept finns på www.vivo.se 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 k


ä 22 

Frukost - ger kroppen ny energi! 

Vad äter du till frukost? 

När du vaknar har det kanske gått 10-12 timmar sedan du senast åt något. 

Om du äter för lite, eller ingenting alls så orkar du bara vara på topp en timme 

eller så. Äter du däremot en bra frukost räcker energin fram till lunch. 

Fil/Youghurt 

250 g Fil 

25 g Müsli 

50 g (1/2) Banan 

1 Fullkornsbröd (25 g) 

15 g leverpastej 

20 g paprika, röd 

1 Fin Crisp (4 eller 8 g) 

15 g smältost 

20 g tomat 

1 glas apelsinjuice 

Frukosten ger 463 kcal 

Kolhydrater 65 % 

Protein 17 % 

Fett 18 % 

Fibrer 7 g 

Äggfrukost 

1 ägg 

1 Fullkornssmörgås (25 g) 

15 g leverpastej 

15 g gurka 

1 knäckesmörgås (12 g) 

20 g keso 

3 g krasse 

1 Fin Crisp (4 eller 8 g) 

Skinka (20 g) 

4 g Margarin 

1 äpple 



Protein 23 % 

Fett 28 % 

Fibrer 8 g 

Grötfrukost 

225 g Havregrynsgröt 

20 g Lingonsylt 

150 g Mjölk 


8 g fett 

20 g ost 

15 gurkskivor 

1 knäckebrödssmörgås 

20 g rökt skinka 

20 g paprika, grön 

1 apelsin 



Protein 21 % 

Fett 22 % 

Fibrer 10 g 

Vällingfrukost 

200 g Fullkornsvälling 

1 skiva Grahamsbröd 

4 g matfett 


40 g makrill 

10 g hamburgerkött 

20 g tomat 

3 g krasse 

1 kiwi 



Protein 21 % 

Fett 26 % 

Fibrer 9 g 

Frukost - dagens viktigaste måltid! 

2 k 

Fler recept finns på www.vivo.se 

HÄR HAR DU 

FYRA TIPS PÅ BRA 

FRUKOSTAR. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 k


I dag är det match! 

Före matchen 

Ät en kolhydratrik måltid 3-4 timmar före matchen 

och ta ett litet mellanmål 1-2 timmar före 

matchen. Drick vatten så ofta du kan. 

Under matchen 

Ta alla tillfällen du kan att dricka. 

I periodpauserna kan du äta 

banan, lite vitt bröd eller liknande. 

Efter matchen 

Nu är musklerna tomma på glykogen 

(kolhydrater som är lagrade i dina muskler) och 

vätskeförråden tömda. Du behöver fylla på med 

kolhydrater och protein. Drick sportdryck, vatten, 

multimjölk eller något annat och försök att direkt 

efter äta en banan, smörgås med köttpålägg 

eller en bulle. Första timmen efter en hård fysisk 

aktivitet är din förmåga att lagra in muskelglykogen 

som allra störst. Försök att planera in ett lagat mål 

mat så snart som möjligt efter matchen. 

ä 23 

2 m 

Givetvis gäller samma sak under en träningsdag! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 m


ä 24 

Godis före match och träning? 

”Case Kalle” 

Kalles lag HC Pucken är på cup och man vann första matchen med 4-2. Nu är det 4 timmar till 

nästa match. Efter lunchen har spelarna lite egen tid före samling till match 2. Kalle passar på 

och handla lite godis, en bilpåse, en kexchoklad, lite surisar och en Coca-cola. Kalle äter upp 

godiset och sedan är det dags för samling. Några spelare i laget vet om att Kalle har ätit godis. 

HUR SKALL 

KALLES TRÄNARE 

AGERA OM HAN FÅR 

VETA ATT KALLE 

HAR ÄTIT ALLT 

GODIS? 

HUR SKALL 

DESSA SPELARE 

AGERA? 

VARFÖR ÄR DET 

INTE BRA ATT ÄTA 

GODIS FÖRE MATCH 

ELLER TRÄNING? 

2 m 


w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 m


Uppladdningsmatsedel 

SÅ HÄR 

LADDAR DU INFÖR 

HELGENS MATCH! 

OCH VARJE 

DAG I VECKAN OM 

DU HAR ETT TUFFT 

PROGRAM! 

Frukost 

Lunch 

Ris, ost/skinksås, 

bröd, mjölk/juice. 

ä 25 

Havregrynsgröt, mjölk, 

juice, banan, smörgåsar. 

Middag 

Kvällsmål 

Mellanmål 

Mellanmål 

Pasta, köttfärssås, 

bröd, mjölk/juice. 

Mellanmål 

Müsli, filmjölk, banan, 

smörgåsar. 

Nattmacka 

2 n 

Ät fler portioner och lägg till frukt och grönsaker 

om du behöver äta mer. Glöm inte att dricka 

mycket vatten de dagar som du laddar! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 n


Noteringar 


ä 26 




2 n 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / V E R S I O N 2 b l a d 2 n

Smart Hockey/Teknik-Säkerhet 

15 a 

SMART HOCKEY 

Utbildningsmateriel 

i Smart Hockey och Teknik-Säkerhet 

Framtaget i samråd med Svenska Ishockeyförbundet och 

används som utbildningsmateriel vid utbildning av tränare. 

ledare, spelare och materialförvaltare 

www.jofa.se 

Samordnare Ulf Jernspets JOFA 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 a


Innehåll 

14a: Skyddsombud/Huvudskydd 

14b: Allmänna skador/Allvarliga skador 

Ledavlastning knä JDP 

14c: Överbrytning Hyper X/Anatomisk form ASD 

Centilong info/Inpassning av skydd 

14d: Rätt storlek skridskor/Rätt styvhet skridskor 

Glidyta eller radie/Skåldjup 

14e: Klubbans längd/Klubbans styvhet/Tjejishockey 

Närkampsspel 

14f: Björnligans skydd/Domartecken/Veteranishockey 

14g: Målvakt/Träna och Töj 

14h: Tvätta utrustning/Ät riktigt/SISU Respekt 

Företagsinformation 

Smart Hockey 

En bekväm, fungerande och samtidigt skyddande 

hockeyutrustning är en förutsättning för att kunna göra sitt 

bästa ute på isen. Med bra skydd kan du koncentrera dig 

100% på spelet istället för att åka runt och vara orolig för 

eventuella smällar. 

Ett tips är att du är mycket noggrann när du köper din 

utrustning. Ställ hellre två frågor för mycket än en för lite 

Huvudsaken 

Hjälm och galler måste vara CE-märkta för att garantera 

skydd mot allvarliga skador. Vid inställning av hjälm och 

ansiktsskydd ska hjälmkanten vara ca en centimeter ovan 

ögonbrynen och hjälmhalvorna ska vara sammanförda så 

att hjälmen inte kan rotera på huvudet och hakbandet ska 

inte kunna glida över hakan. 

15 a 

till säljaren i sportaffären. Försäkra dig om att det du köper 

verkligen passar just dig och din spelstil. Ett annat tips är att 

du köper Jofa direkt. Det är en garanti i sig. 

Genom produktutveckling, säkerhetstester och många 

års erfarenhet, har vi vunnit respekt i hela hockeyvärlden. I 

den här broschyren presenteras detaljerna som skiljer Jofa 

från andra. Detaljerna som kan göra skillnaden mellan en 

skadefri säsong och en spolierad karriär. 

JOFA, tillsammans med Svenska Ishockeyförbundet och 

distriktsförbunden anordnar kurser i ämnet Skyddsombud- 

Ishockey som syftar till att varje lag ska ha minst en kunnig 

person som kan svara på frågor om utrustning, inpassning av 

skydd, skridskor och klubbor. Han ska också vara kunnig i att 

ta hand om enklare skador, jobba mot mobbing och vara lite 

av både farsa och morsa åt spelarna. 

Gallrets hakkopp ska ha 

kontakt med hakan och 

omsluta den. Ett 

slarvigt inställt 

ansiktsskydd kan 

komma ur position 

och skada dina 

tänder. 

Halsskydd skyddar 

mot skärskador. Låt 

det täcka så stor del 

av halsens höjd 

som möjligt. 

CE-märkning 

garanterar 

skyddet. 



Vissa skador är en sekunds verk 

Andra ger verk först efter några år 

”Det är smällar man får ta” brukar man säga 

om skador som händer på ett ögonblick, gör 

riktigt ont, men som sedan läks och glöms 

bort. 

Till den här typen av akuta skador räknas 

bland annat: 

* Blodutgjutningar - lårkakor etc. 

* Skärsår, blåmärken etc. 

* Brott på fingrar. 

* Revbensskador. 

De akuta skadorna klarar de flesta skydd. 

Men ska du skydda lederna på bästa sätt ska 

du välja JDP kroppsledsskydd. 

Lederna är dina stötfångare... 

15 b 

Men det finns en lömskare form av skador. Skador 

som inte läks med tiden, utan snarare förvärras. 

Förslitningsskador (arthroser). 

Bilden visar hur det fungerar när de friska och 

glatta broskytorna i ett knä glider mot varandra - eller 

”ledar” som det också heter. Spräcks, eller skadas 

broskytorna nöts brosket så småningom bort och 

ledbarheten minskar. 

Denna, och andra liknande förslitningsskador, 

uppstår i nio fall av tio på grund av dåliga skydd 

för lederna, armbågarna, axlarna, höfterna och 

knälederna. 

Det innebär med andra ord att du kan undvika dem. 

Med riktigt bra och väl uppbyggda skydd. 

Uttalande av läkare: “Med medicinska fakta 

och praktisk erfarenhet har vi kunnat 

utveckla ett avancerat testsystem med 

verklighetsanknytning. Kraven på skydden är 

mycket höga. De har ju ett namn att leva 

upp till. JOFA JDP.” 

Lars Peterson, Professor i Ortopedisk Kirurgi. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 b


JDP. Tar hand om värsta smällen 

JDP Axelskydd 

Den kraftiga skållan täcker den ömtåliga 

axelleden och fördelar kraften från yttre våld till 

överarm och bröstkorg, som är betydligt tåligare. 

Skållans övre kant skyddar dessutom 

nyckelbensleden från att gå ur led vid smällar 

från sidan. En nog så viktig detalj. 

15 b 

En helt vanlig tripping med direkt fall mot isen, ger tillräckligt 

med kraft för att spräcka broskytan i ett knä. 

Om du inte har skydd med JDP-funktion vill säga. 

JDP-skållans kupade och exakta utformning 

fördelar och flyttar kraften från en smäll,en 

tackling eller ett skott till de tåligaste 

delarna i kroppen. Skydden i JDP-serien 

har utvecklats i samarbete med svenska 

elitspelare ochmedicinsk expertis. 

JDP Knäskydd 

Skållan täcker hela knäskålen och 

ger även ett effektivt skydd för in- 

och utsidan av ditt knä. 

Överbrytningsskyddet motverkar 

översträckning av underbenet. 

Genom att mildra och fördröja 

effekten av smällen får benet och 

musklerna lagom med tid för att 

mobilisera motkraft. 

JDP Armbågsskydd 

Skållan tar emot smällen och fördelar krafterna till 

över- och underarm samt till armbågsledens tåligare 

partier. Skållans vikning ger dessutom extra skydd 

för den mycket känsliga armbågsspetsen. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 b


Hyper X. Varnar kroppen i tid 

Ett dåligt benskydd böjs framåt tillsammans med knäleden. Korsband och ledband skadas. Därefter 

reagerar hjärnan och musklerna. Men då är skadan redan skedd, det är några hundradelars verk. 

Med Hyper X hejdas kraften i smällen mot knäleden. Hjärnan och musklerna får några extra hundradelar 

att reagera. Du har en chans att agera och sätta emot. Och glider ur situationen skadefri. 

Skydd som följer minsta kroppsrörelse 

JOFA JDP skydd är ishockeysportens mest 

använda skydd på alla proffs- och elitnivåer. De är 

utformade efter din kropps ishockeyrörelser – de 

är inkörda redan som nya. 

15 c 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 c


Ett mått som håller i längden 

Dressed for success 

Så länge vi människor växer, så 

gör vi det i olika etapper. Det 

innebär t.ex att det kan skilja flera 

decimeter mellan två jämnåriga 

grabbar eller tjejer. 

Du kanske själv har upplevt 

skillnaderna på isen. 

Du kanske också har sett ute i 

sportaffärerna att många skydd 

har storlekarna Small, Medium 

eller Large. Eller att de delas in 

efter ålder. 

Låt byxan överlappa 

knäskyddet. 

Undvik glapp mellan 

armbågsskydd och 

axelskydd. 

Med skridskons plös 

innanför benskyddet 

undviker du 

skärskador. 

Tejpa inte runt 

skridskons 

hälseneskydd - då 

tappar du rörligheten 

i åkningen. 

OBS! Inget glapp 

mellan handske och 

armbågsskydd. 

Men det enda sättet att få exakt 

passform på dina skydd är att gå 

efter din kroppslängd. 

Därför har vi på Jofa infört 

centilongsystem på de flesta av 

våra skydd. För att du ska få den 

storlek som passar din längd och 

inte din ålder. 

En fotnot: Mät alltid ovanför 

fotknölen när du provar benskydd. 

Annars riskerar du att få för långa 

benskydd, som hakar upp sig i 

byxorna. 

15 c 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 c


Visa motståndarna lite kallt stål 

Använd en lika strumpa 

som när du åker 

skridsko. Knacka hälen 

ordentligt bakåt så att du 

känner hälgreppet. 

Snörlåset Vector Skatelock, 

ger dig möjlighet att variera 

snörningen. Löst nedtill, 

styvt vid ankeln eller 

tvärtom. Du anpassar 

snörningen till ditt sitt och 

din åkstil. 

Framfoten och 

tårna ska ha det 

bekvämt. 

Du ska känna ett 

grepp runt 

mellanfoten för 

sidostabilitet. 

15 d 

Knacka hälen bakåt och snör så här. Dra inte för 

hårt över vristen, då sänks fotvalvet, du kan få 

kramp. Fotens led sitter vid de översta snörhålen, 

dra litet hårdare. Du kan hoppa över det sista 

hålparet för större rörlighet framåt. Hittar du en 

skridsko med ”Vector Skatelock” kan du lätt ha olika 

drag i snörena över vrist och vid ankel. 

För att få rätt ”sitt” i åkningen måste du ha en 

skridsko som du med din kraft och kroppsvikt kan 

rå på. Skridskon får inte vara för hård eller styv. 

Du ska kunna böja foten framåt för rätt åkställning 

och kängan får inte vara hårdare än att du lätt 

kan vrida ut ankeln och göra ett frånskjut med 

kraft och spänst. 

XX-stiff 

stiff 

X-stiff 

De ”dyraste” skridskorna har ofta de 

hårdaste kängorna. De är gjorda för de som 

åker många gånger i veckan, är vuxna och 

sliter skridskorna hårt. CCM har många 

olika modeller som är anpassade för olika 

kroppsvikter och åkstilar. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 d


Åkyta eller Automatlåda 

Moderna skridskor har en radie inslipad från fabrik. 

En radie innebär att du har grepp i isen mitt på skenan, 

vid skenans främre och bakre del. Som du vet varierar 

spelet mycket, du har tyngdpunkten på skenan på olika 

ställen om du åker rakt fram, accelererar eller står och 

En radie kan slipas in mer eller mindre långt på en 

skena. Vanligast är cirka 50-60 % av stålets totala 

längd, det är den delen du åker skridskor på. Den 

allra främsta och allra bakersta delen har mycket 

sällan kontakt med isen. Undvik att dessa ändar 

Som exempel har en 3,35 m radie ungefär 4-5 cm iskontakt när 

skenan belastas under åkning. En vanlig glidyta är mellan 4 och 6 

cm, ungefär lika som en 3,35 eller 3,96 radieslipning. 

Stå stabilt med vässat bett 

En lätt spelare har 

hjälp av en djupare 

skål för att få ett bra 

isgrepp. Man måste ha 

förtroende för isgreppet 

för att kunna utveckla 

skridskoåkning och 

klubbföring. 

15 d 

”bryter” med någon motspelare i hörnet eller framför 

mål. Radie ger en lika stor iskontakt oavsett var din 

tyngdpunkt befinner sig. Proformance Profile har 

dessutom speciella radier ända ut i skridskospetsarna 

och en 3,35 meters radie som iskontakt. 

rundas för mycket vid slipning, då blir skenan instabil i 

längdriktningen. Vanliga radier är 

2,70 m, 3,35 m och 

3,96 m alltså 9, 11 

och 13 fot. 

?? 14 16 18 

?? 

Val av skåldjup är individuellt och styrs av din åkstil och spelsätt. En 

aggressiv åkare med mycket närkamp och fight kanske väljer en 

djupare skål än den som åker mer tekniskt och oftast levererar 

passningar. En hård is kräver alltid en djupare skål än en mjuk is. 

För att finna ut vilken skål som passar just dig kan du ta fart och göra 

en glidbromsning. Du ska kunna glida i sidled och få bett först när du 

trycker till. Om skenan biter direkt och du tippar över kan skålen vara 

för djup eller också har du för litet knäböj, sitt i åkningen. 

En tung spelare pressar 

lättare ner skenan i isen 

än en lätt spelare. Men 

samtidigt ska han kunna 

stoppa tvärt, utan 

hasande, ha bett. 

Rörligheten regleras med 

skenans radieprofil. Stor 

radie ger stabilitet, mindre 

radie ger kvickare svängar. 

Finjustera med skåldjupet. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 d


Så blir du klubbmästare 

För att slutligt bestämma ditt 

skafts längd så lindar du 

bladet och kör några träningar 

med det. Nöter du bladet inne 

vid hälen ska du kapa skaftet 

någon centimeter. Slitaget 

ska vara ungefär mitt under 

bladet. 

Enligt reglerna får en klubbas skaft vara max 163 cm 

mätt från ”hälen”. Den längden är för spelare som är 

nära 2 meter långa. I samma takt som du är kortare 

ska skaftet vara kortare för att ge dig en snabb och 

dribblingssäker klubba. 

Med skridskorna på bör klubban lodrätt vara 

någonstans mellan hakan och 10 cm nedanför. 

Utan skridskor upp till överläppen. 

Mätningar av stjärnspelares klubbor har 

visat att en skaftlängd på 80 till 82% av 

kroppens längd utan skridskor oftast används av 

dem. 

Du mäter från klubbans ”häl” och upp till skaftänden. 

Dela de centimetrarna med din kroppslängd 

och du får procenten på din klubba. 

RBK och CCM klubbor är anpassade för olika 

kroppslängder, kroppsstyrka och handstorlek. SENIOR 

PRO betyder att skaftet är ca 25x30 mm och passar en 

vuxen hand. Grundstyvheten i ett skaft anges i kp/kilopond 

eller pound enligt en allmän standard. Vanligt är 60, 55, 

50, 45 kp för Elit- och Seniorspelare. Skaftets slutliga 

styvhet avgörs först när du kapat det anpassat till din 

kroppslängd, då avgör bara din känsla vad som är rätt. 

För att du ska få snärt i 

skotten och kunna känna 

pucken får inte skaftet 

vara för hårt. När du håller 

överhanden vid din längd, 

ca 82% av din kroppslängd, 

ska du kunna svikta skaftet 

utan att ta i för mycket. Välj 

en mjukare klubba eller ett 

tunnare skaft om det 

inte sviktar! 

15 e 

SENIOR har lika mått men med mindre eller ingen 

extra förstyvning, 40kp. Passar ofta spelare från 

165 cm plus. INT (intermediate) är tunnare än 

seniorskaft. Kallas även MID 35kp eller LIGHT 

30kp ger bra känsla och snärt i skotten för 150-165 

cm kroppslängd. 

JUNIOR, 20kp, ger bra svikt och skott till 140-155 

cm spelare. 

YT/PW, 15kp, är perfekt för att lära sig hantera 

klubban för de yngsta händerna. 

På en Trä- eller Hybridklubba kan du runda skaftet 

så det sviktar som du vill och passar just din hand! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 e


Tjejishockey 

För att bli bra ishockeyspelare ska du kunna 

fokusera dig på spelet hela matchen. För att 

klara den koncentrationen ska du vara noga 

med att äta näringsriktig mat – särskilt före 

och efter matcher och träningar. 

Som tjej ska du absolut ha 

mjukare skridsko än killarna 

i samma ålder, CCM 92an är 

perfekt från storlek 27 till 47. 

Som Damkronespelare eller 

J18 Flick och Elit ska du 

kolla Jr Promodellerna för 

stabilitet. Lämna gärna övre 

hålparet för ”rätt sitt”. 

Det finns idag ca 2500 tjejer över 11 år som spelar ishockey i Sverige. Förutom de 

framgångsrika Damkronorna finns nu även ett U18 Damlandslag. 

Det gäller när det smäller... 

Närkamp! 

Ishockey är en tuff sport där 

mycket närkamp förekommer. Du 

ska våga att satsa för fullt för att 

nå framgång. Slipade skridskor i 

rätt storlek, skydd som är rätt 

inprovade och hjälm med galler 

som sitter på plats även efter en 

kollision är absoluta villkor för att 

du ska vara skadefri, och det ska 

du se till att vara! 

5K byxan klarar både nybörjare 

och veteraner. 

Finns från storlek 90 cm till 

190. 

Det viktigaste finns där – JDP 

höftledsskydd. 

Alternativ byxtyp är RBK 6K 

där du kan reglera höjden och 

vidden på lårskydden. Bra om 

du är kraftig vid lår och höfter. 

Håll överhanden 

ungefär vid 

munnen och 

kolla att du 

kan svikta klubban. 

Sviktar den inte 

ska du ha ett 

mjukare/tunnare 

skaft. En klubba 

som inte sviktar 

kan inte dribbla 

eller skjuta. 

15 e 

RBK har ett skulderskydd för 

tjejer. Annars är det bara 

suspen som skiljer från 

killarnas utrustning. 

Närkampsspel vid sarg 

påfrestar skuldror, höftled och 

höftknölen. Risk för skador på 

höftledens broskytor finns från 

och med att tacklingar tillåts. 

Blixtlåset ska vara igendraget för 

att förhindra skärskador mot 

insidan av låret. Det är enbart till 

för att underlätta när du kliver i 

byxorna! 

I Nordamerika tas byxorna ofta 

på efter skridskorna. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 e


Björnligan • Ishockeyskola 

De viktiga ledskydden 

Ishockey anses vara världens snabbaste lagsport. 

Kraftiga kollisioner och tacklingar. Bra skydd krävs. 

Kanske inte de första åren i karriären, men du kommer att ramla. 

Med bra skydd i rätt storlek slår du dig inte. 

Följ JOFAs centilongangivelser på skydden, det är lätt att hitta rätt. 

Begär att klubben anordnar bytesträffar. 

Sök begagnat, förutom hjälmar och galler. 

Dessa har höga skyddskrav på sig och bör kontrolleras av utbildade ”Skyddsombud-Ishockey”. 

Kolla kursen med Ungdomsansvarig ledare i klubben. 

I Björnligan turas man om att vara målvakt. Oftast lånar klubben dig det du behöver. 

Skulderskydd 

Ska skydda axelleden med en 

djup axelskålla, samt hjärta och 

bröstben. 

Armbågsskydd 

Djup plastskålla vid 

armbågsspetsen och 

reglerbara resårer. 

Handskar 

Förformad, halvsluten hand 

med kraftigt skydd för tummen. 

Suspensoir 

Plastskålla med kantstoppning 

och bred resår. 

Byxor 

Ledavlastande skydd för 

höftleder. Kupat lår- och 

sidoskydd. 

Benskydd 

Höger och vänster för att 

passa bra. Djup knäskålla. 

RBK/JOFA tillverkar ledskyddande utrustning. 

Den heter 3K och 5K ASD/JDP, kolla bilden – välj den så är du säker! 

Säkraste utrustningen 

De absolut flesta av landslagets spelare använder JDP skydd – de vet att lederna är viktiga att skydda. 

15 f 

Halsskydd CE-märkt 

Ska täcka så stor del av 

halsen som möjligt. Icke 

genomskärbart. 

Hjälm CE-märkt 

Inställd rätt med hakbandet 

nära halsen. 

Galler CE-märkt 

Hakkoppen ska ha kontakt 

med hakan. Banden på 

sidorna reglerar. 

Klubba 

Med grovleksanpassat skaft 

så den går att svikta sedan 

den kapats. 

Skridskor 

Så nära fotens storlek som 

möjligt, högst ett till två 

nummer för stora. Det är en 

säkerhetsfaktor att ha rätt 

storlek. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 f


Avvaktande spel Icing Holding 

(fasthållning) 

Slashing 

(slag med klubban) 

Hooking 

(hakning) 

Domartecken 

Roughing 

(onödigt hårt spel) 

Misconduct 

(olämpligt 

uppförande) 

Tripping 

(slag på 

skridskon) 

Puck over the line 

(puck över 

mållinjen) 

Charging 

(otillåten tackling) 

Cross-checking 

(tackling med 

klubban) 

Stötta alla ledare, spelare och domare 

Stötta alla ledare, spelare och domare. 

De är alla där frivilligt och för att ha roligt. 

Du är inte bara Åskådare, du är också en förebild 

för barnen som vuxen, så stay cool och beröm! 

Barn lär av vuxna… 

15 f 

High stick 

(hög klubba) 

Wash-out 

(ingen åtgärd) 

JOFA stöder svensk ishockey sedan urminnes tider. 

Vi verkar för en teknisk och skadefri ishockey i en 

lagmiljö där alla tycker det är roligt med ishockey. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 f


Benskydd finns i olika 

längder och olika 

bredder. Du ska ha en 

bredd som tillåter alla 

rörelser utan att du 

känner dig klumpig. 

Prova med skridskorna 

på, de höjer benskydden. 

Spänn den bakre 

remmen så fotdelen 

viker sig över skridskon, 

bedöm om längden är 

ok. Välj inte för långa, de 

ska passa NU och inte 

om två år. 

Youth, Junior och 

Intermediate har 

bredden anpassad till 

längden. Det gör dig 

smidigare vid V-split, 

skridskoåkning och 

flera situationer. Senior 

och Pro tillverkas i 

maximalt tillåten 12’’ 

(30,5 cm) bredd. 

Grabben i buren - rena rama muren 

Skydd med maximal rörlighet 

All RBK målvaktsutrustning 

tillverkas efter tillåtna mått. 

15 g 

Plana ytor som ger dig kontroll över var returer ska ta vägen 

är den moderna typen av målvaktsutrustning. 

Benskyddens design underlättar tätning mot isen i V-split 

och mellan knäna genom att ha vinkelräta hörn upptill, böjd 

lårdel och tätning mot isen. 

Klubbhanden är böjd i överkant för att säkert 

styra skott bort från skottsektorn. 

Plockhandens plasttumdel är antingen brant eller 

flack - välj. Baksidans krage är kort och mjuk så 

du kan spela med handsken i 90° mot pucken eller 

lätt blockera mot isen. 

Klubbhandskens platta ska vara stabil, för 

effektiva undanstyrningar. En böjd platta ger 

bättre svängrum för armskyddet och 

underlättar för blockeringar med 

plockhandsken. 

Plockhandsken ska du känna att 

du har kontroll över. Den får inte 

vara för stor, och den ska vara 

reglerbar för exakt inställning. En 

låg krage vid bakhanden tillåter att 

spela med 90° mot pucken såväl 

som att lätt blockera mot isen. 

Kroppslängd Benskydd Plockklubb Cirkaålder 

130 23-24” YT YT 6-8 

140 25-26” JR YT / JR 8-10 

150 27-28” JR JR 10-12 

160 29-31” INT INT 11-13 

165 32” INT INT 12-14 

170 33” SR SR 14 - 

175 34-35” SR SR 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 g


Det här skyddet kompletterar du med ett 

CEgodkänt skärskadeskydd av polotyp 

för att vara bäst skyddad. Du har flera par 

nyslipade skridskor nära halsen… utanför 

målgården, men väldigt nära… 

Armhävningar med rak rygg ger 

bland annat starka bröstmuskler. 

Bra att ha till tuffa tacklingar, 

överraskande dragningar och 

skott. Morgon och kväll… 

Töj och håll 

kvar med rak 

arm. Notera 

fotställningen, 

den är viktig 

för att det 

ska töja bäst. 

Skydd med maximal rörlighet 

15 g 

Helmask eller hjälm och galler. Om trådarna har 

böjt sig är de försvagade. Bocka inte ut gallret. Byt 

det! En gallertråd böjer sig vid 80 km/timme, den har 

skyddat dig och dämpat kraften, gjort sitt jobb. 

Axlar, nyckelben, hjärta och bröstben är de viktigaste 

delarna att skydda. Självklart täcker du in resten av 

kroppen, men se till att du kan röra dig! 

Sommar som vinter... 

Sit-Ups ger 

starka och 

smidiga 

magmuskler. Det 

är nyckeln till en 

allroundstark, 

snabb och 

hårdskjutande 

ishockeyspelare. 

Vi kallar 

muskelgruppen 

Jofa Grobianus… 

Modern målvakt ska vara mycket smidig i 

musklerna. Om du töjer benets inåtförande 

muskler blir de långa och smidiga. Då kan du 

lättare sträcka ut benen för att göra parader. 

För att få 

ett bra 

”skridskositt” 

och stabilitet 

måste du ha 

en lång och 

smidig hälsena 

så att du kan 

böja vristen 

djupt framåt. 

Upp på tå och 

pumpa! 

Sträck sedan vadmuskeln 

med rakt ben, avsluta med att 

böja knäet litet. Ta det lugnt, 

känn töjningen. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 g 

...träna så här... ...och töj så här


Lika viktigt som att hålla rent framför egen kasse 

Vem har inte haft en hockeytrunk 

stående innanför ytterdörren med 

svettiga tränings-kläder? 

Nyduschad, trött och hungrig...då är 

man inte sugen på att packa upp. 

Det händer även den bäste. 

Men det är inte för inte som alla 

Jofas kroppsskydd går att tvätta i 

40graders fintvätt. Dels för att det 

skavara enkelt för dig, dels för att 

skydden håller längre om du 

vårdar och tvättar dem med 

jämna mellanrum. 

Många matcher avgörs vid matbordet 

Bakom varje målvaktsmask och visir döljer sig en helt 

vanlig människa. Det spelar ingen roll hur duktig och 

vältränad du är; om kroppen inte får tillräckligt med bränsle 

så fungerar den inte som den ska. Och med 

bränsle menas både mat och vätska. 

En del lag har kostexperter. Landslagen 

tar ofta med sig en egen kock på 

utlands-resorna. 

15 h 

Samma sak gäller naturligtvis även 

för understället och handduken. 

Håller du rent i träningskassen 

slipper du åka på onödiga 

infektioner, och kan istället åka ut 

på isen och hålla rent framför den 

egna kassen. 

Men så långt 

behöver du inte 

gå. Äter du bara en 

varierad kost - med 

lagom mängder 

kött, fisk, grönsaker, 

frukt, potatis, pasta 

och fett - så kommer 

du att klara dig 

alldeles utmärkt. 

Tänk också på att det är minst lika viktigt att 

fylla på depåerna efter en hårdkörning, som 

att ladda upp med energi och näring innan du 

skrinnar in på isen. Drick mycket. Helst vatten. 

Många spelare tappar 2-3 kilo eller mer under en match, och det 

mesta är vätska! Det gäller med andra ord att dricka ordentligt med 

vätska innan, under och efter matcherna och träningarna. Varva 

gärna vattnet med sportdryck, så får du även i dig salt och socker. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 h


BRA • BÄTTRE • BREDARE 

JOFA, eller Jonssons Fabriker, som var namnet när företaget startade 

1926 har varit föregångare i hela ishockeyvärlden när det gäller 

hjälmar och kroppsskydd för ishockey. Idag används JOFAs 

ledavlastande JDP-skydd klart mest av nordisk och europeisk elit och i 

nordamerikas professionella ligor, NHL, AHL, CHL och ECHL. 

ANATOMISKT 

FORMADE 

Efter samgåendet med Reebok bär hjälmar RBK varumärke och 

kroppsskydden RBK och Powered by JOFA, 

du känner igen dem med sin JDP ledskyddslogo. 

AVLASTAR 

LEDERNA 

STÖDJER 

KNÄLEDER 

15 h 

Affischen visar lämplig utrustning 

för olika kroppslängder samt ett ungefärligt butikspris. En 

detaljerad 70 min DVD som visar inprovning av utespelares 

och målvakts utrustning finns att köpa. Kontakta Svenska 

Ishockeyförbundet på www.coachescorner.nu. 

BRA - BÄTTRE - BREDARE är ett samarbete mellan 

SVENSKA ISHOCKEYFÖRBUNDET och Sporthandeln. 

Målet är att ishockeyungdomar ska kunna köpa utrustning till 

ett överkomligt pris utan att ge avkall på säkerheten. 

De produkter som väljs är anpassade till en medelkroppslängd 

enligt skolhälsans statistik. Samma statistik redovisar åldern 

som kroppslängden motsvarar. Den åldern talar sedan om i 

vilken åldersgrupp spelaren antas spela i. 

Rekommendation av skyddet, skridskon eller klubban 

har sedan skett med hänsyn till åldersgruppen och den 

skicklighetsnivå spelaren antas ha vid åldern/kroppslängden 

under sin utbildning till Ishockeyspelare. 

Produkterna ger Rätt Pris, erforderligt skydd och möjlighet att 

utveckla skridskoåkning och klubbföring tekniskt. Inte för stort, 

inte överdimensionerat, inte för styva skridskor eller för hårda 

klubbor som lätt kan spoliera en tränares ambitioner att lära ut 

och prestera resultat – BÄTTRE UNGDOMSSPELARE! 

AFFISCHEN UPPDATERAS VARJE SÄSONG 

NHL / ELIT 

PRO / SENIOR 

SENIOR / JUNIOR 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C b l a d 1 5 h

Backars Spel 17 

KENNY 

JÖNSSON 

Alla föreningar måste nu högprioritera 

utbildningen av backspel, 

anordna speciell backträning 

även under den sena ungdomsperioden 

(från 13-14 år). 

Backarnas betydelse har aldrig varit större! 

Vi har inom svensk ishockey propagerat för att unga 

spelare skall pröva att spela på olika platser inom 

laget. Detta för att spelarna skall få uppleva hur det är 

att ha olika roller i ett lag. 

Men trots detta är det under den sena ungdomsperioden 

dags att intensifiera den speciella backutbildningen. 

I utbildningen är det speciellt viktigt att tillåta 

backarna att våga utmana, ta initiativ, vara kreativa, 

våga göra misstag, spela framåt och fullfölja. 

Backar är fortfarande en bristvara! 

Vad är det som kännetecknar en bra back? 

Bra passningsspelare med snabba spelvändningar. 

En bra back sätter snabbt igång spelet och följer även 

med upp i anfallet. 

Vår back är skottvillig och uppvisar en sådan rörlighet, 

att han effektivt kan komma till snabba skott. 

En bra back har bra rörlighet och puckbehandling. 

Vid puckinnehav är det även viktigt att vår back är 

skicklig på att ”täcka puck” och vända bort motståndare. 

NICKLAS 

KRONWALL 

Vilka egenskaper har en bra back i 

spelet utan puck? 

Bra skridskoåkare med skridskoövergångar i 

sidled och i övergångar. 

Bra närkampsspelare, speciellt då i man/manspelet 

vid sarg och framför eget mål. 

Att läsa spelet för att ta bort passningsalternativ 

samt bra markeringsförmåga. 

! 

För att utveckla den kompletta 

backen skall träningen framför 

allt inriktas på: 

Skridskoåkningen 

Passningar och skott 

Spelförståelsen 

Närkampsspelet 

NICKLAS 

LIDSTRÖM 


Backars Spel 17 

Fortsätter vi att bryta ner olika områden på 

banan, hittar vi några viktiga moment som 

backar måste lära sig om de vill utvecklas: 

Anfallszon 

Parspela innebär att pucksida står kvar 

- bortre tar djup 

Läs spelet - var spelbar! 

Skjut snabbt och rappt i skäret under förflyttning, 

vilket gör det svårt för motståndarna att täcka. 

Skjut i mål eller skjut för styrning eller returtagning! 

Mittzon 

Våga stå upp - var nära! 

Bryt om möjligt före egna blå (detta handlar om att 

våga, timing och skridskoskicklighet)! 

Jobba inifrån och ut mot sarg - alltid snabbt tillbaka 

till utgångsläget. 

Jobba parvis med djup (ej i linje). 

Efter brytning - upp med blicken och spelvänd 

snabbt eller spela andra back (sök fria ytor). 

En mot en (försvarslinjen) = klubban i en hand 

/ ”kroppsspråk”, titta ej på puck, titta i stället i 

brösthöjd på motståndaren. 

Egen zon 

Försvarssida - placera dig mellan motståndare och 

eget mål! 

Samarbeta med målvakt, tvinga motståndaren att 

skjuta i svåra vinklar. 

Fullfölj alltid - pressa motståndaren dit du vill. 

Spela aggressivt i ”slottet”. 

Vrid på huvudet och prata med varandra. 

Vid erövring av puck, ta snabbt skär eller vänd bort 

motståndaren. Snabbt till uppspel! 

Håll pucken borta från sargen. 

Smek iväg hårda passningar - följ upp! 

Koncentration! Gör jobbet rejält! 

” Lär backarna att: Våga utmana, ta 

initiativ, vara kreativa, våga göra 

misstag, spela framåt och fullfölja!” 

3 ÖVNINGAR 

1) Baklänges - vändning - framåt - ta puck - vänd 

till baklänges - ta in puck i banan - snabbt skott 

- ställ snabbt om till baklängesåkning. 

2) Framåt till bakåt runt pyloner. Variera avståndet 

mellan pyloner. Kort avstånd = snabbare 

fötter. ANSIKTET ALLTID FRAMÅT I BANAN! 

3) Baklänges kull. En spelare i baklängesåkning 

och en spelare i framlängesåkning. Spelare som 

åker framåt skall jaga och försöka kulla den spelare 

som åker bakåt. Intensitet: mycket hög. 

MATTIAS 

ÖHLUND 


Målskytte 

Grunderna i målskytte 

För att bli en bra målskytt är det mycket viktigt att 

man vet och kan se var målvaktens luckor finns. 

Ofta säger man att det finns sju luckor där man 

ska skjuta (se bild 1). 

Det är dock inte riktigt så enkelt, men ofta har en 

högerskytt största luckan högt på plockhandssidan 

(vänsterplockande målvakt). En vänsterskytt 

har ofta största luckan lågt på klubbhandssidan 

(vänsterplockande målvakt). 

”Puckens Öga” 

Bild 1: Sju luckor 

Det är viktigt att lära sig att se luckorna utifrån 

”puckens öga”. Det är nämligen så att spelarens 

öga och ”puckens öga”, ser nätet ur olika vinklar. 

Detta gör att de luckor som du tror dig se med 

dina egna ögon inte alltid är några luckor. 

Ett enkelt sätt att visa och testa detta, är att knyta 

fast fyra gummiband (se bild 2) i målburen. 

Låt en målvakt ställa sig i målet och dra ut 

gummibanden. Ligg ner på isen precis där 

gummibanden går ihop för att verkligen se 

samma luckor som ”puckens öga” ser. Dra ut 

gummibanden till olika skottvinklar och avstånd. 

Variera även målvaktens position för att se var 

luckorna finns i olika situationer. 

Centrallinjen 

18a 

Centrallinjen är en tänkt linje som går mellan 

mitten på båda målen. Ett effektivt sätt att göra 

mål är att i anfallszonen passa pucken diagonalt 

eller i sidled över denna linje och sedan snabbt 

avsluta. När pucken spelas över centrallinjen 

tvingas målvakten till en sidledsförflyttning vilket 

innebär att han inte täcker lika mycket nät som 

vanligt. 

Det är även effektivt att åka eller dra pucken i 

sidled för att få målvakten i rörelse. 

Vid friläge med målvakten ska pucken föras så att 

den är i centrallinjen, och inte skridskorna vilket 

många spelare har. 

Snabba skott 

När du får ett skottläge gäller det att kunna skjuta 

med olika stödben. Man har oftast för lite tid på 

sig för att kunna lägga pucken till rätta. 

Träna på att skjuta snabbt och maskerat både vid 

framlängesåkning och vid överstegsåkning 

• Träna först stillastående skott på olika stödben. 

• Rakt framifrån och vinkelskott tränas därefter. 

• Skott vid överstegsåkning är svårast och tränas 

sist. 

• Träna både forehand- och backhandskott. 

• Olika stödben ger olika möjligheter att följa 

upp skottet med en returtagning. 

Accelerera farten innan skottet. 

Vanliga fel 

• Spelarna klarar inte av rörelsen i fart därför att 

de inte kan den stillastående. 

• Skjuter bara på innerbenet (benet närmast 

pucken). 

• Lägger alltid över till forehand, kan inte skjuta 

backhandsskott. 

• Farten minskar innan skottet, ingen 

accelererande rörelse. 

FORTS > 


Grovplanering 

Säsongen _________- ______ 

Föreningsnivå 

Aktivitet Vecka/dat Förklaring 

Ledarinventering _______ Finns det ledare? Planera in utbildningar. 

Ledarträff _______ Säsongsuppstart med föreningens alla ledare, kickoff. 

MV-träning _______ En dag med föreningens målvakter och ledare (ispass+teori). 

HK-besök _______ Boka in Hockeykonsulentens första föreningsbesök. 

Lagnivå/Praktik 

Fysträning _______ När startar vi? Hur många ggr i veckan? Stegrande antal? 

Off-ice träning _______ När vi börjat med ispassen, hur många ggr och vilka dagar? 

Tester _______ Vad ska vi testa? Kondition, styrka, snabbhet, spänst. 

Träningsläger _______ Boka ett träningsläger med isträning, fyspass, match. 

Cuper _______ Vilka cuper ska laget delta i? 

Teknikmärket _______ Både utespelare och målvakter försöker klara teknikmärket. 

Eget: ____________ _______ Eget förslag. 

Lagnivå/Teori från ABC-pärmen 

Ledarträff _______ Ledarna träffas och planerar säsongen. 

Teambygge _______ Gruppövningar som gör att spelarna lär känna varandra. 

Vinnande lag _______ Vilka regler, normer ska vi jobba med? 

Ind. spelarsamtal _______ Sätta individuella mål och skapa en bra relation mellan spelare och ledare. 

Kostinformation _______ Informera spelarna/föräldrarna, vikten av att äta rätt när man idrottar. 

Regel- och domarinfo _______ Informera om regler, etik och moral. Bjud gärna in en domare. 

Föräldrainfo _______ Informera om föreningens policy, vad som kommer att hända. 

Hockeyteori 

1 ____________________ _______ Tränarens egna ämnen. 

2 ____________________ _______ Tränarens egna ämnen. 

21 


Referenslitteratur 

Ishockeyns ABC / litteraturförteckning 

Böcker 

Idrotten vill Sveriges Riksidrottsförbund; Arvidsson&Yrlid 

Ishockeyn vill Svenska Ishockeyförbundet; Staffan Landberg / SISU / ISBN: 91-88940-36-5 

Ishockey för barn Svenska Ishockeyförbundet; Magnus Hävelid / SISU / ISBN: 91-88941-03-5 

Ishockey för ungdom 1 Svenska Ishockeyförbundet; Magnus Hävelid / SISU / ISBN: 91889941-06-x 

Ishockey för ungdom 2 Svenska Ishockeyförbundet; Magnus Hävelid / SISU / ISBN: 91-88941-07-8 

Friidrott för barn Svenska Fri-Idrottsförbundet; Helen Svahn m.fl / SISU / ISBN: 91-88940-96-9 

21 

Friidrott för ungdom Svenska Fri-Idrottsförbundet; Håkan Widlund m.fl / SISU / ISBN: 91-88941-09-4 

Spelförståelse i ishockey Svenska Ishockeyförbundet; Höglund/Melinder / SISU / ISBN: 91-88941-52-3 

Björnligan - ishockey för de minsta Svenska Ishockeyförbundet; Gregor/Landberg m.fl / SISU / ISBN: 91-88940-73-x 

Ishockeyspelarens fysiska träning Svenska Ishockeyförbundet; Kjell Åke Gustavsson m.fl / CEWE 

Hockeyföräldrar Svenska Ishockeyförbundet; Rolf Karlsson / CEWE 

Träningsplan för pojklagsspelare Svenska Ishockeyförbundet; Lars Karlsson m.fl / CEWE 

Spelarutbildningspärm 13-18 år Svenska Ishockeyförbundet; Mats Emanuelsson m.fl 

Vägen till framgång Svenska Ishockeyförbundet; Sture Nääslund 

Att spela back Svenska Ishockeyförbundet; Tomth/Höglund 

Verksamhetsbeskrivningar från 

Sundsvall hockey / Staffan Abramsson 

Södertälje SK / Christer Höglund 

Västra Frölunda hockeyklubb / Hans Andersson 

Modo hockey / Åke Eklöf / CEWE 

MIF Redhawks / Börje Nilson 

CD-rom 

Teknik-CD Svenska Ishockeyförbundet Landberg/Hävelid / SISU 

Video 

Spelförståelse basic Svenska Ishockeyförbundet; Höglund/Melinder / SISU 

Spelförståelse självklarheter Svenska Ishockeyförbundet; Höglund/Melinder / SISU 

Starten på Ditt ishockeyliv Christer Höglund / Tälje video 

Ishockeyspelarens fysiska träning Svenska Ishockeyförbundet; Kjell Åke Gustavsson / Tälje video 

Att spela back Svenska Ishockeyförbundet; Tomth/Höglund / Tälje video 

& 


Träningsplan off-ice 

10 

budord för tränaren 

utanför isen: 

1 Övningar som förbättrar ungdomarnas kroppsuppfattning 

och koordination bör prioriteras (spel, 

lekar, balansövningar, kroppskontroll, kombinationsmotorik, 

och allsidig komplex träning). Satsa 

på styrketräning med egen kropp, medicinbollar 

och lättare redskap. Glöm inte att bedriva all form 

av snabbhetsträning. 

2 Spelförståelseträningen (basic och roller) kan 

med fördel bedrivas off-ice. 

3 I denna ålder fortsätter vi med all form 

av konditionsträning. Grundläggande konditionsträning 

som distanslöpning, intervaller och fartlek 

är ett måste. 

4 Styrketräningen inleds på allvar. Den egna 

kroppen, parövningar, medicinbollar och hantlar 

är Dina redskap. Nu är det även dags att påbörja 

inlärningen av träning med skivstång. 

5 Arbeta gärna enligt stationsträningsmodellen 

eller bygg upp olika komplexa hinderbanor. Detta 

gör att aktiviteten blir hög och intensiv. 

6 4 grundläggande faktorer som påverkar Din 

träningsplanering: TEKNIK, TAKTIK, FYSIK, 

SOCIALT/MENTALT. 

Hela människan är med i Din träningsplanering. 

7 Lägg in träningsmoment som kräver uppmärksamhet, 

koncentration, träningsdisciplin, noggrannhet 

och många upprepningar. 

8 Utgå från de förutsättningar som finns betr. 

ledarteam, redskap, lokaler eller anläggningar. 

9 Förbered Dina spelare för träningen on-ice 

genom att i möjligaste mån praktisera övningarna 

off-ice. 

10 Var noga när Du planerar Din träning. Träning 

av fel saker i fel tid innebär troligen inlärning av 

felaktig teknik. VAR SAK HAR SIN TID! 

Optimala mottaglighetsåldern är A och O. 

Bra ungdomsträning för denna åldersgrupp 

skall vara: planerad, individanpassad, allsidig, 

varierad och kontinuerlig. 

Allsidighet. 

Ungdomsträning skall vara allsidigt utvecklande 

och spelarna skall tillåtas att syssla med flera 

idrottsgrenar. 

Kontinuitet i ungdomsåren. 

Blanda olika aktiviteter. Spontanidrotten utgör en 

viktig del i den totala träningsmängden 

Före puberteten 

är det viktigt att träna koordinativa egenskaper, 

snabbhet, frekvens samt olika ishockeytekniska 

färdigheter. 

Kräv mest av dom bästa i Ditt lag! 

Många upprepningar 

men varierad 

träning! 

15-16 år 

Repetition 

är den motoriska 

inlärningens och 

de praktiska 

färdigheternas 

moder. 


3

Det ideala träningspasset 

5 

Spelövning: 

3 mot 3 böljande 

Tre Fw mot tre försvarare, 

brytning. Puck upp till Fw 

vid blå som går 3 mot 3 mot 

backar + backcheckare. 

(ca 10 min) 

Pass 5 / 15-16 år / tid 80 min 

ä 

7 Målvaktspecial: halvcirkel, skott. Ej på bild 

(ca 5 min). 

15-16 år 

4 

Spelförståelse: 

Böljande 1 mot 1, 

2 mot 2, 3 mot 3. 

Försvar bryter och passar 

eget led. Anfallare blir 

försvarare. (ca 10 min) 

6 e 

Fler övningstips i boken Spelförståelse och www.coacherscorner.nu 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 6 e 

ä 

ä 

6 

Spelövning: 

3 mot 3 spelvändning 

Tränare spelar in puck. 

B,B,C spelar bort 2 stressare. 

Pass till bortre blå. Stressare 

+ tredje Fw anfaller mot 

B,B,C. 

(ca 10 min) 

8 Spel: Spel på helplan. Med eller utan tema. 

Ej på bild (ca 15 min).

Smålagsspel 


SPELA 

MYCKET 

SMÅLAGS- 

SPEL! 

1 

2 










15-16 år 


Ta skott. Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida. 

1 mot 1 






Samarbeta med målvakt 

1 mot 1 + 

2 fasta offensiva 





var 3:e runda 


7

Smålagsspel 

3 

4 

5 

15-16 år 




2 mot 2 




SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Söka yta = spelbar, Hjälpa. 



3 mot 3 

mot två mål 






SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Trianglar = spelbar, Hjälpa 

varandra, Många flervalssituationer Försvarare: Skridskoteknik, Att 

vara på rätt sida, Samarbeta, Många flervalssituationer. 

3 mot 3, 

mot tre mål 






7

Barns utveckling 15-16 år 17 




därför aldrig barnen med varandra. I slutet av puberteten 

finns stor skillnad mellan ungdomarnas utveckling. 

2 FORTSATT UTVECKLING KRÄVER GRADVIS 

SPECIALISERING. 


barnen. 


• Långsiktigt tänkande. 

• Tillåtande klimat. 

• Positiv inställning. 

• Starkt stöd. 

• Bra tidsriktig träning (optimal mottaglighet). 

• Bra miljö och Ledare med kunnande. 

5 Träna koordination, motorik, teknik, snabbhet, 

styrka och rörlighet. 

6 Tidigt utvecklade tål träning bättre. ORKAR och 

VILL MERA! 

7 Kroppen genomgår stora förändringar och hastig 

utveckling. Stor längd och styrketillväxt. Rörelserna 

blir klumpigare. 

8 I slutet av puberteten stabiliseras motoriken och 

fysiken gradvis. Tänk på att utvecklingen sker trappstegsvis. 

9 Undvik ensidig träning och belastning. 






1 Mottagligheten är mycket stor för all form av fysisk 

träning.. 

2 Under den här perioden är längdtillväxten som 

störst. Detta innebär försämrad rörlighet och koordination. 

3 Styrketräning med vikter kan påbörjas under denna 

period. Glöm inte inlärning av träning med vikter. 

Fortsätt att träna mycket styrka med den egna kroppen, 

medicinbollar och rörliga redskap eftersom styrkeförmågan 

förbättras markant. 


som kroppen utsätts för. Träna därför mycket 

konditionsträning. 

5 Koordinationsträning är ett måste i denna åldersgrupp. 


Träna därför mycket snabbhetsträning - främst 

frekvens. 

7 Ungdomar födda tidigt på året kan ha fysiska 

fördelar. 


1 Under puberteten är det mycket viktigt att träna 

svåra motoriska färdigheter som: Koordination, 

Balans, Reaktion, Frekvens och Aktionssnabbhet, 

Rörelseprecision, Uthållighet, Grundstyrka och Rörlighet. 

DET ÄR VIKTIGT ATT FORTSÄTTA MED TRÄ- 

NING AV TEKNISKA FÄRDIGHETER UNDER och 

EFTER PUBERTETEN. 

2 Stagnation i utvecklingen kan förekomma när ungdomarna 

är i puberteten. Orsaker till detta kan vara: 

• Nervbanorna hinner inte med längdtillväxten. 

• Att man tränar på fel nivå. 

• Att man är nervös och stressad. 

3 Koordinationen förbättras i slutet av tillväxtperioden. 

Fortsätt att träna allsidigt! 




1 Ungdomarna klarar både teoretiskt och praktiskt 

tänkande. Man är intellektuellt färdigutvecklad! 

2 Ungdomarna förstår att mentala faktorer kan 

påverka prestationen. 

3 Ungdomarna söker efter identitet. Medvetna, självständiga 

och frigjorda. 

4 Krav på tydlighet, normer, gränser och regler är 

speciellt betydelsefullt under denna period. 

5 Man vill ha en positiv utvecklingsmiljö med delaktighet 

och inflytande. 

Under denna period 

är Du som ledare mycket 

betydelsefull! 



Noteringar 






Övningsexempel 

Övningsexempel mental 

och social utveckling 

 

Övningarna nedan exemplifierar hur du som ledare kan 

jobba med delar av den social och mentala utvecklingen. 

Nivån på övningarna är anpassad och kan användas 

på spelare från tidiga tonår till vuxen ålder. 

Regler och normer 

Syfte: Att förenkla tillvaron, minska stress och skapa trygghet 

hos spelarna. 

Metod: Låt spelarna vara delaktiga i att skapa regler och 

rutiner inför träning och match. Diskutera tillsammans t.ex. 

hur lång tid innan match ni ska samlas, vilka regler och 

rutiner som gäller på bussresor, bortamatcher. Jobba fram 

rutiner och regler för olika områden tillsammans, jobba 

också fram konsekvenser om man bryter mot dessa regler 

och rutiner. För att visa att reglerna och rutinerna är viktiga 

och värdefulla, sammanställ dem under olika flikar i en pärm 

som du sedan delar ut i laget. 

Kommunikations- och självförtroendeövning 

Syfte: Att jobba med kommunikationen spelare emellan och 

att stärka spelarnas självförtroende. 

Metod: Uppmana spelarna att endast ge varandra positiv 

feedback under träningen. Spelarna ska ge minst en positiv 

kommentar till varje spelare. Den positiva kommentaren ska 

vara konstruktiv i den meningen att den ska ha en koppling 

till en prestation, dvs. vad spelaren gjort. Ett exempel kan 

vara ”bra närkampsspel i hörnet, du låste fast honom bra så 

jag kunde ta pucken”. Positiv feedback (”bra närkampsspel”) 

med exemplifiering på vad exakt (”du låste fast honom”) 

som var bra. Efter träningen får spelarna ta några minuter 

och skriva ned alla positiva kommentarer de kan komma 

ihåg att de fått under träningen. Övningen kan köras vid flera 

tillfällen under säsongen och efter varje tillfälle sammanställer 

varje spelare de positiva kommentarer de fått och sparar 

dem i exempelvis sin egen pärm. 

Attitydövning 

Syfte: Att få spelarna att diskutera attityder och att ha rätt 

inställning till varandra och till motståndare. 

Metod: Vad är en vinnarattityd? Låt spelarna diskutera hur 

ett vinnande lag uppträder mot varandra inom laget. Låt dem 

sedan diskutera hur ett vinnande lag uppträder mot sina motståndare. 

Diskutera sedan tillsammans exempelvis följande 

viktiga beståndsdelar för laganda: 

Trygghet – hur får vi alla att känna trygghet i laget? 

Glädje – när har vi som roligast och hur kan vi skapa 

13-14 år 


4 

glädje? 

Respekt – vad betyder respekt för varandra och för motståndare? 

Vinnarvilja – vad innebär det att ha vinnarvilja och hur 

vet vi att vi har det? 

Inställningsövning 

Syfte: Att använda positiva affirmationer (budskap) för att 

jobba med spelarnas inställning. 

Metod: Sätt upp tänkvärda citat i omklädningsrummet. Citatens 

ska beröra spelarna och deras inställning. Några exempel 

på positiva affirmationer kan vara: ”Bete dig som om 

du inte kan misslyckas”, ”Ju mer du lär dig desto lättare blir 

det”, ”Skillnaden mellan att ge 99% och 100% är 100%”, 

”Tur är ofta mer beroende på hårt arbete än på slump”, ”Vi 

lär oss av våra misstag”. 

Koncentrationsövning 

Syfte: Att få spelarna att fokusera och skapa en positiv 

målbild. 

Metod: Låt spelarna tänka sig in i vad som kommer att 

hända om allt går exakt som de vill. Spelarna får reflektera 

vad de gör när de genomför kommande match eller träning 

på ett perfekt sätt. Uppmana spelarna att tänka på vad de 

ser, hör och känner. På detaljnivå, t.ex. vad de ser, hör och 

känner i en målsituation när allt går perfekt – och på en 

övergripande nivå, t.ex. en match som helhet. 

FORTS >

Smålagsspel 


SPELA 

MYCKET 

SMÅLAGS- 

SPEL! 

1 

2 










SYFTE: Uppvärmning, split vision, alla i rörelse. 

13-14 år 

Cross Ice Game 





på signal. 


Ta skott. Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida. 

1 mot 1 





7

Smålagsspel 

3 

4 

5 

13-14 år 




1 mot 1 + 

2 fasta offensiva 





var 3:e runda 




2 mot 2 




SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Trianglar = spelbar, Hjälpa. 



3 mot 3, 

mot två mål 







7





därför aldrig barnen med varandra. 


barnen. 


• Långsiktigt tänkande. 

• Tillåtande klimat. 

• Positiv inställning. 

• Starkt stöd. 

• Bra tidsriktig träning (optimal mottaglighet). 

• Bra miljö och Ledare med kunnande. 

4 Träna koordination, motorik, teknik, snabbhet, 

styrka och rörlighet. 

5 Tidigt utvecklade tål träning bättre. ORKAR 

MERA! 

6 Puberteten kan innebära stagnation eller tillbakagång 

i utvecklingen. Tänk på att utvecklingen sker 

trappstegsvis (Se ishockey för ungdom). 

7 Kroppen genomgår stora förändringar och hastig 

utveckling. Stor längdtillväxt. Rörelserna blir klumpigare. 

8 Undvik ensidig träning och belastning. 






1 Det kan skilja upp till 3-5 år i fysisk utveckling hos 

barn. 

2 Nervsystemet utvecklas snabbt hos unga människor 

och stimuleras genom allsidig träning. 

3 Under denna period är längdtillväxten som störst. 

Detta innebär försämrad rörlighet. 

4 Ingen styrketräning med vikter för barn förrän i 

slutet av puberteten. Däremot är det viktigt att i denna 

ålder träna mycket styrka med den egna kroppen eller 

lätta rörliga redskap som belastning. 


som kroppen utsätts för. Träna därför mycket 

konditionsträning. 

6 Koordinationsträning är viktig i denna åldersgrupp. 


Träna därför mycket snabbhetsträning - främst frekvens. 


1 Under puberteten är det mycket viktigt att träna 

svåra motoriska färdigheter som: Koordination, 

13-14 år 

Balans, Reaktion, Frekvens och aktionssnabbhet, 

Rörelseprecision, Uthållighet, Grundstyrka och 

Rörlighet. 

2 Stagnation i utvecklingen kan förekomma när ungdomarna 

är i puberteten. Orsaker till detta kan vara: 

• Nervbanorna hinner inte med längdtillväxten. 

• Att man tränar på fel nivå. 

• Att man är nervös och stressad. 

3 Motoriken förändras (försämras) under denna 

period. Träna allsidigt ! 

4 Ungdomarna upplever också förändringarna 

(försämringarna). Betänk detta om Du automatiserar 

rörelserna. 




1 Ungdomarna förstår regler, rättigheter och skyldigheter. 

Klarar av att lära in genom språkliga instruktioner, 

dock är det logiska tänkandet fortfarande under 

utveckling. 

2 Inträdet i puberteten är mycket känsligt. Detta 

märks bl.a. genom: 

• Besvikelser orsakar stora känsloyttringar. 

• Kritik mot vuxenvärlden. Överreagerar! 

• Ungdomarna ödslar stor möda och energi i samband 

med frigörelsen från barn- och ungdomsstadiet. 

• Testar gränser! Ifrågasätter! 

• Oro! Osäkerhet! Nyfikenhet! Vilda idéer! Kreativ 

aktivitet! 

• Viljan stor att följa strömmen (En i gänget). 

Duger jag? 

• Stora psykiska förändringar. 

3 Ungdomarna vill ha uppmärksamhet. 

4 UNDER DENNA PERIOD ÄR DU SOM 

LEDARE MYCKET BETYDELSEFULL! 

17 



Noteringar 






Smålagsspel 


SPELA 

MYCKET 

SMÅLAGS- 

SPEL! 

1 

2 







• Spelarna lär sig spelet genom att de 

agerar och utifrån de beslut de tar i 

olika situationer. 

SYFTE: Uppvärmning, split vision, alla i rörelse. 

7-10 år 

Cross Ice Game 





på signal. 




2 mot 2 





7

Smålagsspel 

3 

4 

5 

7-10 år 

SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Trianglar = spelbar, Hjälpa. 



3 mot 3 

mot två mål 






SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Passningar, Hjälpa varandra. 

Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, Samarbeta. 

3 mot 3, 

passningspoäng 


• Laget får poäng när 

man passar mellan två 

av pylonerna 



SYFTE: Anfallare: Skridskoteknik, Trianglar = spelbar, Hjälpa 

varandra. Försvarare: Skridskoteknik, Att vara på rätt sida, 


3 mot 3, 

kägelspel 







7

Björnligan 

Björnligan... 

... är namnet på Svenska Ishockeyförbundets 

verksamhet för de minsta. 

Den går ut på att under lekfulla former få fram känslan 

för spelet. Tanken med Björnligan är att skapa känslan 

av den gamla kvartersishockeyn som kännetecknas av 

glädje, lek, spontanitet och blandade åldrar. 

Målet är ... 

Att skapa ett livslångt intresse där alla som vill får 

vara med. 

Att få fler killar och tjejer att spela ishockey där 

verksamheten bedrivs och organiseras efter barns 

behov, mognad och villkor. 

Ishockey på tvären 

Är för barn upp till 9 år där 2 matcher spelas samtidigt 

i ändzonerna av rinken och med teknikträning i 

mittzonen. Syftet är att på ett organiserat och lekfullt 

sätt rekrytera barn till ishockeyn. 

Verksamhet skall bedrivas med matcher inom 

föreningen och inga tabeller eller poängligor upprättas. 

Verksamheten skall stimulera till att även flickor skall 

komma i kontakt med och prova på ishockeyn. 

Så här kan ni göra 

Utse en arbetsgrupp som arbetar med verksamheten. 

Presentera gärna verksamheten för kommunen. 

Kartlägg isbanor, undersök tillgänglighet, bestäm 

spelplatser och tider. 

Ordna sarg (låg sarg eller vattenslang). 

Rekrytera barn genom att dela ut inbjudan till barn i 

årskurs 1-3 i skolan. 

Affischera och sätt in annons i lokalpressen. 

Anmälan till förening 

Ta in anmälan per telefon, mail eller skriftligt i 

ishallen. 

Uppmana att anmäla ålders/områdesvis och lagen 

sätter egna namn på lagen. 

Dela in lagen områdesvis eller slumpvis om de inte 

redan är anmälda områdesvis. 

Föräldrarna 

7-9 år 

16a 

Bjud in föräldrarna innan Björnligan startar och 

informera om föreningens mål och verksamhet. 

Genomför gärna en föräldrautbildning (använd SISU 

och kör gärna i sudiecirkelform) 

Matcherna 

Gör upp matchprogram och distribuera matchkallelser 

till spelare och ledare. 

Ordna om möjligt speaker och matchklocka. Inga 

sammanställningar utförs så inga tabeller, serier eller 

skytteligor sammanställs. 

Avslutningsaktiviteter 

Ordna en speciell avslutningsdag med ”pompa och 

ståt” för spelarna. 

Bjud in några kända seniorspelare från 

representationslaget. 

Det speciella Björnliga-diplomet delas ut till alla som 

deltagit. 

Diplomen beställs kostnadsfritt från SIF. 

Material från SIF 

Anmälan om Björnligaspel görs på speciell blankett 

under innevarande säsong till 

Svenska Ishockeyförbundet. 

Endast en anmälan per förening och 

säsong och anmälan måste göras för 

varje ny säsong. 


Utvecklingsavdelningen 

Box 5204 

121 16 Johanneshov 

ANMÄL 

ER NU! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 6 a

Björnligan 

Materialpaket 

Materialpaketet innehåller diplom för alla deltagande 

spelare och information för matchledaren. 

Matchregler för Björnliga 

• Speltid 2 x 15 minuter, rullande tid. 

• Byte var 90:e sekund efter avblåsning 

(Klar målchans = spela klart). 

• Grundregel är att alla skall spela lika mycket. 

• Inga domare, matchledare leder matcherna. 

• Spela i ytterzonerna med blå linjerna som 

avgränsning. 

• I mittzonen tränas teknik. 

• Utrustningsnivå: skridskor, hjälm med galler, 

halsskydd, klubba, vantar. Det kan vara bra att ha 

armbågsskydd, benskydd och handskar men det 

är inget krav. 

Se även BBB-materialet. 

Så går matchen till 

• Ledarna samlar sitt lag. 

• Föräldrarna hjälper till att organisera banan. 

• Uppvärmning i mittzon eller utanför planen. 

• Använd om möjligt matchklocka. 

• Matchledare blåser i pipa för byten. 

• Matchledare och tidtagare startar matchen. 

• Vid regelbrott skall matchledaren blåsa av och 

informera spelaren om vilket fel som denne 

gjorde. 

• Puck utanför spelplan = avblåsning och tekning 

där puck gick ut. 

• Ingen periodpaus bör förekomma. 

• Efter matchen tackar spelarna varandra och 

matchledaren. 

DET HÄR VA 

JÄTTEKUL! 

Spelregler 

7-9 år 

• Lag med 6 -11 spelare. 5 utespelare och en 

målvakt under spel. 

• En viktig grundregel är att utespelarna skall 

prova på målvaktsspel. 

16a 

• Utvisning förekommer inte. Mindre straffet = 

avblåsning och tillrättavisning av matchledaren. 

Nedsläpp sker 5 meter framför det felande lagets 

mål. 

• Mindre straffet utdöms för följande förseelser: 

FASTHÅLLNING (att hålla fast en 

motståndare). 

HAKNING (att med klubban från sidan 

hindra en motståndare). 

TRIPPING (slag med klubban eller tackling 

mot motståndaren ben). 

HÖG KLUBBA (att spela med klubban över 

axelhöjd). 

Straffslag: 

utdöms när spelare är fri med målvakten och 

dras ned bakifrån. 

Staffslaget utföres av valfri spelare i laget. 

Pucken läggs mitt på banan. Övriga spelare 

skall placeras utanför blå linjen. 

Större straffet utdöms för 

följande förseelser: 

ROUGHING: att spela för hårt mot en 

motståndare. 

SLASHING: att avsiktligt slå med klubban 

mot motståndarens kropp. 

CROSSCHECKING: att tackla motståndaren 

med klubban. 


Björnligan 

Matchledaren 

• Se till att spelarna följer reglerna i sportslig anda 

och lära spelarna ishockeyns grunder. 

• Ingripa, korrigera och rätta när han/hon ser ett 

regelbrott. 

• Matchledaren är både ”domare” och ”instruktör” 

vilket ställer stora krav på ledarrollen. 

• Att vara så korrekt som möjligt i bedömningen är 

naturligt, men alla kan göra misstag. 

Kom ihåg för matchledaren 

• Kolla din personliga utrustning innan du åker 

hemifrån (visselpipa, regelbok, hjälm). 

• Kom i god tid till matchen. 

• Hälsa på dina medarbetare och på båda lagens 

lagledare. 

• Var bestämd, klara signaler och tydliga 

instruktioner. 

• Var positiv i dina omdömen, det tjänar du på i 

längden. 

• Var inte rädd för att erkänna dina felaktiga beslut. 

• Fria hellre än att fälla är ett nyckelbegrepp för 

matchledaren. 

• Kom ihåg att du är en förebild. 

• Analysera matcherna tillsammans vid lämpligt 

tillfälle. 

• Var ödmjuk – ALLA MATCHER ÄR VIKTIGA! 

Inlärning sker bäst om 

barnen är aktiva 

Det är en fördel att ha många små grupper och varsin 

puck än långa köer i väntan på sin tur. 

Målsättningen skall vara att så många som möjligt ska 

åka skridskor under hela ispasset. 

Dela in planen i 3 zoner enligt nedanstående bild. 

1 2 3 

Träningsmetodik 

• Syftet med träningen. 

• Dela in planen i 3 zoner. 

• Spel i zon 1. 

Att tänka på 

7-9 år 

• Skridskoteknik och puckföring i zon 2. 

• Koordination och balans i zon 3. 

16b 

• Det kan vara rörigt på isen tills man kommit i 

gång på alla utgångslägen. 

• Så många spelare som möjligt ska vara aktiva. 

• Teknikslingor görs efter gruppens kunnande 

och behov. Använd det material som finns runt 

isbanan. 

• Se till att teknikslingan inte åkes för tätt mellan 

spelarna. 

• Instruera och rätta till tekniska fel som spelarna 

gör (ex. passningar, skott, skridskoteknik). 

• Instruera och visa hur övningarna går till. 

• Det kan vara svårt att hålla igång alla om man är 

ensam. Det är bra om man kan ha flera ledare på 

isen samtidigt. 

• Dela in grupperna och starta upp smålagsspelet 

först. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 6 b 

zon 

1 

SÅ MÅNGA 

SOM MÖJLIGT 

SKA ÅKA 

SKRIDSKO 

UNDER HELA 

ISPASSET! 

zon 

2 

zon 

3

Björnligan 

Träningsupplägg 

Vad är syftet med träningen? 

Stationer 

• Hjälpmedel på isen 

Övningar 

• Skridskoåkning 

• Balans 

• Motorik 

• Puckföring 

• Tävlingar/Stafetter 

• Spel i smålagsform 

Planeringshjälp 

• ABC-Pärmen 

• Ishockey för barn upp till 13 

• Björnligan - Ishockey för de minsta 

Hur kan vi förverkliga detta? 

Nedan följer några frågeställningar 

om hur vi kan förverkliga detta. 

• Hur skall man rekrytera, aktivt eller passivt? 

• Vad ska man träna på? 

• Vilka övningar skall man använda? 

• Hur ska man nyttja ishockeybanan? 

• Ska man spela matcher? 


Barn utvecklas lika – men olika fort! 

All utveckling följer ett givet 

mönster, men utvecklingstakten 

är inte densamma hos alla barn. 

Jämför aldrig barn med varandra. 

Sent utvecklade kan mycket 

väl bli duktiga, ja till och 

med bäst senare i livet. 

7-9 år 

Övningsförslag 

Upprepning är 

kunskapens moder 

16b 

Övningsförslag finner du här i ABC-pärmen under den 

röda fliken. 

Det är en fördel att vara flera ledare på isen samtidigt. 

Det underlättar instruktioner och handledning till de 

aktiva. 

Upprepning är kunskapens moder. 

För att lyckas måste man våga misslyckas. 

Ge varje barn möjlighet att utvecklas i sin 

egen takt. 

SMÅ GRUPPER 

OCH VARSiN PUCK 

i STÄLLET FÖR 

LÅNGA KÖER! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 6 b

Björnligan 

Björnligan... 

... är namnet på Svenska Ishockeyförbundets 

verksamhet för de minsta. 

Den går ut på att under lekfulla former få fram känslan 

för spelet. Tanken med Björnligan är att skapa känslan 

av den gamla kvartersishockeyn som kännetecknas av 

glädje, lek, spontanitet och blandade åldrar. 

Målet är ... 

Att skapa ett livslångt intresse där alla som vill får 

vara med. 

Att få fler killar och tjejer att spela ishockey där 

verksamheten bedrivs och organiseras efter barns 

behov, mognad och villkor. 

Ishockey på tvären 

Är för barn upp till 9 år där 2 matcher spelas samtidigt 

i ändzonerna av rinken och med teknikträning i 

mittzonen. Syftet är att på ett organiserat och lekfullt 

sätt rekrytera barn till ishockeyn. 

Verksamhet skall bedrivas med matcher inom 

föreningen och inga tabeller eller poängligor upprättas. 

Verksamheten skall stimulera till att även flickor skall 

komma i kontakt med och prova på ishockeyn. 

Så här kan ni göra 

Utse en arbetsgrupp som arbetar med verksamheten. 

Presentera gärna verksamheten för kommunen. 

Kartlägg isbanor, undersök tillgänglighet, bestäm 

spelplatser och tider. 

Ordna sarg (låg sarg eller vattenslang). 

Rekrytera barn genom att dela ut inbjudan till barn i 

årskurs 1-3 i skolan. 

Affischera och sätt in annons i lokalpressen. 

Anmälan till förening 

Ta in anmälan per telefon, mail eller skriftligt i 

ishallen. 

Uppmana att anmäla ålders/områdesvis och lagen 

sätter egna namn på lagen. 

Dela in lagen områdesvis eller slumpvis om de inte 

redan är anmälda områdesvis. 

Föräldrarna 

7-9 år 

16a 

Bjud in föräldrarna innan Björnligan startar och 

informera om föreningens mål och verksamhet. 

Genomför gärna en föräldrautbildning (använd SISU 

och kör gärna i sudiecirkelform) 

Matcherna 

Gör upp matchprogram och distribuera matchkallelser 

till spelare och ledare. 

Ordna om möjligt speaker och matchklocka. Inga 

sammanställningar utförs så inga tabeller, serier eller 

skytteligor sammanställs. 

Avslutningsaktiviteter 

Ordna en speciell avslutningsdag med ”pompa och 

ståt” för spelarna. 

Bjud in några kända seniorspelare från 

representationslaget. 

Det speciella Björnliga-diplomet delas ut till alla som 

deltagit. 

Diplomen beställs kostnadsfritt från SIF. 

Material från SIF 

Anmälan om Björnligaspel görs på speciell blankett 

under innevarande säsong till 

Svenska Ishockeyförbundet. 

Endast en anmälan per förening och 

säsong och anmälan måste göras för 

varje ny säsong. 


Utvecklingsavdelningen 

Box 5204 

121 16 Johanneshov 

ANMÄL 

ER NU! 


Björnligan 

Materialpaket 

Materialpaketet innehåller diplom för alla deltagande 

spelare och information för matchledaren. 

Matchregler för Björnliga 

• Speltid 2 x 15 minuter, rullande tid. 

• Byte var 90:e sekund efter avblåsning 

(Klar målchans = spela klart). 

• Grundregel är att alla skall spela lika mycket. 

• Inga domare, matchledare leder matcherna. 

• Spela i ytterzonerna med blå linjerna som 

avgränsning. 

• I mittzonen tränas teknik. 

• Utrustningsnivå: skridskor, hjälm med galler, 

halsskydd, klubba, vantar. Det kan vara bra att ha 

armbågsskydd, benskydd och handskar men det 

är inget krav. 

Se även BBB-materialet. 

Så går matchen till 

• Ledarna samlar sitt lag. 

• Föräldrarna hjälper till att organisera banan. 

• Uppvärmning i mittzon eller utanför planen. 

• Använd om möjligt matchklocka. 

• Matchledare blåser i pipa för byten. 

• Matchledare och tidtagare startar matchen. 

• Vid regelbrott skall matchledaren blåsa av och 

informera spelaren om vilket fel som denne 

gjorde. 

• Puck utanför spelplan = avblåsning och tekning 

där puck gick ut. 

• Ingen periodpaus bör förekomma. 

• Efter matchen tackar spelarna varandra och 

matchledaren. 

DET HÄR VA 

JÄTTEKUL! 

Spelregler 

7-9 år 

• Lag med 6 -11 spelare. 5 utespelare och en 

målvakt under spel. 

• En viktig grundregel är att utespelarna skall 

prova på målvaktsspel. 

16a 

• Utvisning förekommer inte. Mindre straffet = 

avblåsning och tillrättavisning av matchledaren. 

Nedsläpp sker 5 meter framför det felande lagets 

mål. 

• Mindre straffet utdöms för följande förseelser: 

FASTHÅLLNING (att hålla fast en 

motståndare). 

HAKNING (att med klubban från sidan 

hindra en motståndare). 

TRIPPING (slag med klubban eller tackling 

mot motståndaren ben). 

HÖG KLUBBA (att spela med klubban över 

axelhöjd). 

Straffslag: 

utdöms när spelare är fri med målvakten och 

dras ned bakifrån. 

Staffslaget utföres av valfri spelare i laget. 

Pucken läggs mitt på banan. Övriga spelare 

skall placeras utanför blå linjen. 

Större straffet utdöms för 

följande förseelser: 

ROUGHING: att spela för hårt mot en 

motståndare. 

SLASHING: att avsiktligt slå med klubban 

mot motståndarens kropp. 

CROSSCHECKING: att tackla motståndaren 

med klubban. 


Björnligan 

Matchledaren 

• Se till att spelarna följer reglerna i sportslig anda 

och lära spelarna ishockeyns grunder. 

• Ingripa, korrigera och rätta när han/hon ser ett 

regelbrott. 

• Matchledaren är både ”domare” och ”instruktör” 

vilket ställer stora krav på ledarrollen. 

• Att vara så korrekt som möjligt i bedömningen är 

naturligt, men alla kan göra misstag. 

Kom ihåg för matchledaren 

• Kolla din personliga utrustning innan du åker 

hemifrån (visselpipa, regelbok, hjälm). 

• Kom i god tid till matchen. 

• Hälsa på dina medarbetare och på båda lagens 

lagledare. 

• Var bestämd, klara signaler och tydliga 

instruktioner. 

• Var positiv i dina omdömen, det tjänar du på i 

längden. 

• Var inte rädd för att erkänna dina felaktiga beslut. 

• Fria hellre än att fälla är ett nyckelbegrepp för 

matchledaren. 

• Kom ihåg att du är en förebild. 

• Analysera matcherna tillsammans vid lämpligt 

tillfälle. 

• Var ödmjuk – ALLA MATCHER ÄR VIKTIGA! 

Inlärning sker bäst om 

barnen är aktiva 

Det är en fördel att ha många små grupper och varsin 

puck än långa köer i väntan på sin tur. 

Målsättningen skall vara att så många som möjligt ska 

åka skridskor under hela ispasset. 

Dela in planen i 3 zoner enligt nedanstående bild. 

1 2 3 

Träningsmetodik 

• Syftet med träningen. 

• Dela in planen i 3 zoner. 

• Spel i zon 1. 

Att tänka på 

7-9 år 

• Skridskoteknik och puckföring i zon 2. 

• Koordination och balans i zon 3. 

16b 

• Det kan vara rörigt på isen tills man kommit i 

gång på alla utgångslägen. 

• Så många spelare som möjligt ska vara aktiva. 

• Teknikslingor görs efter gruppens kunnande 

och behov. Använd det material som finns runt 

isbanan. 

• Se till att teknikslingan inte åkes för tätt mellan 

spelarna. 

• Instruera och rätta till tekniska fel som spelarna 

gör (ex. passningar, skott, skridskoteknik). 

• Instruera och visa hur övningarna går till. 

• Det kan vara svårt att hålla igång alla om man är 

ensam. Det är bra om man kan ha flera ledare på 

isen samtidigt. 

• Dela in grupperna och starta upp smålagsspelet 

först. 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 6 b 

zon 

1 

SÅ MÅNGA 

SOM MÖJLIGT 

SKA ÅKA 

SKRIDSKO 

UNDER HELA 

ISPASSET! 

zon 

2 

zon 

3

Björnligan 

Träningsupplägg 

Vad är syftet med träningen? 

Stationer 

• Hjälpmedel på isen 

Övningar 

• Skridskoåkning 

• Balans 

• Motorik 

• Puckföring 

• Tävlingar/Stafetter 

• Spel i smålagsform 

Planeringshjälp 

• ABC-Pärmen 

• Ishockey för barn upp till 13 

• Björnligan - Ishockey för de minsta 

Hur kan vi förverkliga detta? 

Nedan följer några frågeställningar 

om hur vi kan förverkliga detta. 

• Hur skall man rekrytera, aktivt eller passivt? 

• Vad ska man träna på? 

• Vilka övningar skall man använda? 

• Hur ska man nyttja ishockeybanan? 

• Ska man spela matcher? 


Barn utvecklas lika – men olika fort! 

All utveckling följer ett givet 

mönster, men utvecklingstakten 

är inte densamma hos alla barn. 

Jämför aldrig barn med varandra. 

Sent utvecklade kan mycket 

väl bli duktiga, ja till och 

med bäst senare i livet. 

7-9 år 

Övningsförslag 

Upprepning är 

kunskapens moder 

16b 

Övningsförslag finner du här i ABC-pärmen under den 

röda fliken. 

Det är en fördel att vara flera ledare på isen samtidigt. 

Det underlättar instruktioner och handledning till de 

aktiva. 

Upprepning är kunskapens moder. 

För att lyckas måste man våga misslyckas. 

Ge varje barn möjlighet att utvecklas i sin 

egen takt. 

SMÅ GRUPPER 

OCH VARSiN PUCK 

i STÄLLET FÖR 

LÅNGA KÖER! 

w w w . c o a c h e s c o r n e r . n u I S H O C K E Y N S A B C / v e r s i o n 2 b l a d 1 6 b

69 nya eller uppdaterade sidor till ABC-pärmen - Coaches Corner

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?