02.09.2013 Views

Ost och Vin - Gamla Amsterdam

Ost och Vin - Gamla Amsterdam

Ost och Vin - Gamla Amsterdam

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Välkommen på en ost <strong>och</strong> ölprovning på<br />

Max Rovers - Isabelle Möller


1. Vad är ost ?<br />

2. Holländsk ost<br />

3. Smakprov : vilken ost, vilken öl<br />

4. <strong>Gamla</strong> <strong>Amsterdam</strong> på riktigt...<br />

5. <strong>Ost</strong>förvaring


Vad är ost ?<br />

Statens Livsmedelsverks så kallade ostkungörelse (SLV FS 1978:9)<br />

definieras ost på följande vis:<br />

”Med ost förstås en färsk eller mognad produkt som erhållits genom att<br />

vassle avskiljts efter koagulering eller annan motsvarande behandling<br />

av mjölk eller av mjölkprodukt, såsom grädde, skummjölk eller<br />

kärnmjölk, eller av en blandning därav.”<br />

Populärt kan man säga:<br />

<strong>Ost</strong> är en mejeriprodukt som tillverkas genom att<br />

• mjölkproteinet (kaseinet) stelnar (koagulerar)<br />

som reaktion till löpe<br />

• en del av den vassle som bildas tas bort<br />

• den erhållna ostmassan pressas samman till önskvärt format <strong>och</strong> form<br />

• osten lagras tills rätt konsistens <strong>och</strong> smak erhålles


Vad är ost ?<br />

Så långt man kan spåra bakåt i tiden har tillverkning av hårdost följt<br />

samma principer, grundade på mjölkens inneboende egenskaper.<br />

Huvudmomenten i ostens utveckling:<br />

• Mottagning av mjölken vid mejeriet<br />

• Separering <strong>och</strong> temperaturbehandling<br />

av mjölken före ystning (pastörisering)<br />

• Tillsättning av syrningskultur — mogning<br />

• Tillsättning av löpe <strong>och</strong> koagulering av mjölken<br />

• ”Brytning” av koaglet — Förrörning<br />

• Värmning — Efterrörning<br />

• Upptagning, formning,pressning av ostmassan<br />

• Saltning • Lagring <strong>och</strong> mogning


Vad är ost ?<br />

Louis Pasteur, född 27 december 1822 död 28 september 1895, fransk kemist <strong>och</strong> biolog.<br />

Pastörisering, efter Louis Pasteur, är uppvärmning av mjölkprodukter till en<br />

viss temperatur för att ta död på skadliga bakterier <strong>och</strong> mikroorganismer.<br />

Pastörisering av mjölk sker på ett mejeri.<br />

Vid pastörisering sker en kortvarig upphettning<br />

till 72-74 grader följt av snabb nerkylning.


Vad är ost ?


Vad är <strong>Ost</strong> ?<br />

Löpe erhålls ur löpmagen hos kalvar, som ännu inte fått något<br />

annat foder än mjölk <strong>och</strong> vars ålder alltså är 2-3 veckor.<br />

Det aktiva ämnet är ett enzym, chymosin,<br />

som får kaseinet i mjölken att gå ihop till ett koagel.<br />

Numera finns det också vegetabilisk löpe.<br />

Vegetabiliska alternativ är växtersättningar,<br />

citronjuice <strong>och</strong> vegetabiliska bakteriekulturer.<br />

Det finns en skillnad mellan löpeost <strong>och</strong> syraost.<br />

OST är löpeost. Färskost, som Keso, tillhör typen syraost.


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Vad är <strong>Ost</strong> ?<br />

Smakutveckling : Mikroorganismer vid tillverkningen.<br />

Mjölksyrabakterier, kittbakterier, grönmögel eller vitmögel<br />

ger osten dess arom <strong>och</strong> andra egenskaper.<br />

Till exempel, en blåmögelost:ostarna perforeras med spett<br />

så att luft ska komma in i osten <strong>och</strong> möjliggöra<br />

mögelutvecklingen. Sen uppträder gröna eller blå ådror<br />

(eller fläckar) inifrån <strong>och</strong> ut.<br />

<strong>Ost</strong> är ett livsmedel med högt näringsinnehåll som innehåller mycket<br />

protein av hög biologisk kvalitet. <strong>Ost</strong> är tillsammans med mjölk vårt<br />

kalciumrikaste livsmedel, mest kalcium finns det i hårdost.<br />

FRÅGA : I vilket land äter man mest ost ?


<strong>Ost</strong>konsumtionen i EU i kg per capita.<br />

2005 2006 2007 2008 2009<br />

Grekland 28,7 28,7 28,9 30,1 29,2<br />

Frankrike 23,4 23,2 23,2 23,5 24,3<br />

Danmark 23,8 23,7<br />

Tyskland 21,7 21,9 21,5 22,0 22,2<br />

Nederländerna 19,8 20,0 20,4 21,1 21,5<br />

Italien 22,3 22,8 21,4 21,1 20,7<br />

Finland 16,6 18,3 18,7 19,1 19,1<br />

Belgien 17,0 20,2 19,0<br />

Österrike 19,4 19,2 18,6 18,6 18,8<br />

Estland 13,6 14,4 15,6 17,1 18,7<br />

Sverige 17,9 18,2 18,2 18,5 18,4<br />

Tjeckien 14,8 15,7 16,1 16,8 17,0<br />

Storbritannien 10,8 11,3 11,7 12,1 12,2<br />

Litauen 10,8 12,6 11,9 12,6<br />

Polen 10,3 10,4 10,4 10,6 10,7<br />

Ungern 8,8 9,0 10,0 10,6<br />

Portugal 10,2 10,3 10,4 10,5 10,2<br />

Slovenien 11,7 13,1 10,5 10,9 10,1<br />

Slovakien 9,3 8,2 9,2 9,5 9,8<br />

Spanien 9,5 9,7 7,3 7,2 7,3<br />

Irland 6,1 6,0 6,1 5,9 6,1


<strong>Ost</strong>konsumtionen i övriga världen.<br />

2005 2006 2007 2008 2009<br />

USA 14,6 15,0 15,2 14,9 15,1<br />

Kanada 14,1 14,3 14,4 11,2 11,3<br />

Australien 12,4 11,7 11,9 11,3 10,3<br />

Argentina 8,3 8,9 8,7 10,3 10,0<br />

Egypten 8,1 8,2<br />

Ryssland 5,6 5,7 6,2 5,9 6,4<br />

NyaZeeland 7,1 7,1 7,1 6,8 6,7<br />

Chile 4,2 3,7<br />

Ukraina 2,5 3,5 4,4 4,0 3,6<br />

Brasilien 2,6 2,7<br />

Uruguay 2,9 2,4<br />

Mexico 1,9 2,1 2,1 2,2 2,3<br />

Japan 1,9 2,0 2,0 1,9 2,0<br />

Colombia 1,2<br />

Algeriet 0,9 0,9<br />

Sydafrika 0,8 0,6 0,7 0,9 0,9<br />

Paraguay 0,1


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Vad är <strong>Ost</strong> ?<br />

Vi tittar nu på Hårdost.<br />

Typisk : lagringstiden från någon månad till över fem år.<br />

Användbar både som hyvelost, på ostbrickan eller i<br />

matlagningen – i bitar, riven eller smält . Svenska hårdostar:<br />

Svecia, präst, herrgård, grevé, hushålls , Svensk cheddar, Västerbotten<br />

<strong>och</strong> kryddost. Holland : Gouda, Edam, Maasdam. Schweiz:<br />

Appenzeller, Emmentaler <strong>och</strong> Gruyère. Danmark : Samsö.<br />

Spanien : Manchego <strong>och</strong> Roncal. Italien : Parmesan, Pecorino <strong>och</strong> Grana.<br />

TIPS : Ofta äts hårdost vid för låg temperatur. Förvara den i ett<br />

svalt rum eller i grönsakslådan längst ner i kylen <strong>och</strong><br />

ta gärna ut den en stund före serveringen.


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Holländsk ost.<br />

Lite historia : Holland är ett riktigt ostland.<br />

Det har funnits tillverkning av ost så långt som under förhistorisk tid. Julius<br />

Ceasar skrev om Holländsk ost i sin bok *Commentarii de Bello Gallico*<br />

(latin för Kommentarer om de Galliska Krigen) 58 f.Kr. till 52 f.Kr....


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Polder i Nederländerna. I bakgrunden en kvarn som använts för att pumpa marken torr.<br />

En polder är ett stycke mark, som har erövrats från havet <strong>och</strong> hålls åtskilt<br />

från detta medelst vallar.<br />

.


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

Holländsk ost.<br />

Gouda : en medelstor stad i Holland.<br />

Gouda har en ostmarknad från medeltiden.<br />

Gouda ostar är formade som ett hjul <strong>och</strong> en fetthalt på minst 28%.<br />

De har en landbunden smak som följd av klimat, gräsets kvalitét,<br />

typen av jord, läge under havsnivå, sorters örter <strong>och</strong> blommor korna äter.<br />

Våra basostar heter Purmer, efter en känd ’’polder’’ i närheten<br />

av <strong>Amsterdam</strong> <strong>och</strong> erbjuds i diverse olika åldrar, där<br />

varje ålder ger sin specifika smak till osten.


<strong>Ost</strong> <strong>och</strong> <strong>Vin</strong><br />

<strong>Ost</strong>ar på <strong>Gamla</strong> <strong>Amsterdam</strong> :<br />

Mest lagrade, extra lagrade eller starka ostar.<br />

Parmesan, Gruyere, Appenzeller, Brie, Taleggio, Cheddar, Stilton, Manchego, Pecorino<br />

"Purmer“ <strong>och</strong> ‘’Tilbury’’ som basostar. Old <strong>Amsterdam</strong>. Old Rotterdam.<br />

Boerenkaas (opastöriserad bondeost). Primadonna fino, Maturo <strong>och</strong> Forte.<br />

Reypenaer12m, Reypenaer VSOP 24m, Wijngaard Affiné.<br />

Maasdamer. Edamer. Magra 17% ostar : Purmer, Milner Vieux.<br />

Får-<strong>och</strong> getostar. Halv mjuka <strong>och</strong> mjuka ostar, Kittostar: ko, get <strong>och</strong> får.<br />

8 olika milda , ibland opastöriserade<br />

kryddostar.


SMAKPROGRAM<br />

<strong>Ost</strong> 1 Ko: Kittost: Chimay à la Bière<br />

Öl 1 Chimay vit (1657) Belgien<br />

<strong>Ost</strong> 2 Get: Chevre Affine, 16v<br />

<strong>Ost</strong> 3 Ko: Stark Bondost 60 v, Boerenkaas<br />

Öl 2 Weihenstephaner Hefe Weissbier (1526) Tyskland<br />

<strong>Ost</strong> 4 Ko: Kummin Stark <strong>Ost</strong> 60v<br />

Öl 3 Old Tom, The Original (1624).UK<br />

<strong>Ost</strong> 5 Ko: Reypenaer VSOP, 2 år.<br />

Öl 4 Slottkällans Svart (11348). Sverige


<strong>Ost</strong> 1 Ko: Kittost: Chimay à la Bière<br />

<strong>Ost</strong>en har precis som ölen producerats av munkarna själva utav komjölk från kossorna<br />

som betar på den mycket bördiga Chimayslätten. I Chimay finns mycket gräs,<br />

skogar <strong>och</strong> åar vilket ger en smakrik komjölk. Sedan 1876 har munkarna gjort ost <strong>och</strong><br />

lagrat dem i den kalla klosterkällaren.<br />

.<br />

Chimay a la Bierre är en halvhård pressad ost som lagras<br />

i sex veckor <strong>och</strong> får då en smak som känns väldigt len <strong>och</strong> mjölkigt frisk med en<br />

antydan om fylligt vitt vin. Den har dock tvättats i Chimay trappistöl <strong>och</strong> har därför tydliga<br />

toner av humle, svamp, citron <strong>och</strong> vassle.


Öl 1 Chimay vit (nr 1657) Belgien. Alkoholhalt 8,0 %<br />

6 öl i Belgien får kallas "Trappist” : Chimay, Orval, R<strong>och</strong>efort, Westmalle, Westvleteren <strong>och</strong> Achel.<br />

Bières de Chimay är ett belgiskt trappistbryggeri som ligger i klostret ’’Notre Dame<br />

de Scourmont’’ i Chimay. Klostret grundades 1850 <strong>och</strong> den kommersiella bryggningen startade 1862.<br />

De tre ölen som bryggs skiljs åt av färgen på etiketterna. Alla är de tämligen alkoholstarka<br />

i jämförelse med vanligt ljust lageröl.<br />

1. Chimay Rouge (Röd) 7%, rödaktigt brun, fruktig <strong>och</strong> kryddig.<br />

2. Chimay Blanche (Vit) trippeljäst, mörkt gyllene till färgen <strong>och</strong><br />

mer humlad än de andra Chimay-ölen. Alkoholhalt 8,0 % . Serveras vid cirka 8°C som sällskapsdryck,<br />

eller till smakrika rätter av ljust kött, lagrade hårdostar eller öltvättade kittostar.<br />

Smakrik, nyanserad, fruktig öl, inslag av humle, bittra örter <strong>och</strong> pomerans. Jästfällning. Aningen oklar,<br />

mörk, gyllengul färg. Råvaror : Kornmalt, vete, socker, humle, jäst <strong>och</strong> vatten. Nyanserad, något kryddig<br />

doft, inslag av malt, rökelse, jasminris <strong>och</strong> enrisrök<br />

Chimay Vit började bryggas 1968, <strong>och</strong> då bara på 33 cl flaska med vit kronkapsyl.<br />

Flaskorna innehåller levande jäst <strong>och</strong> mognar därför på flaska. Efter ett halvår är den som bäst, <strong>och</strong> blir därefter ännu torrare.<br />

Chimay Vit ska serveras vid en temperatur på 6-8°C enligt bryggeriet.<br />

Man ska fylla glaset långsamt i ett enda svep, <strong>och</strong> lämna den sista centimetern med jästfällningen kvar i flaskan<br />

3. Chimay Bleu (Blå) kallas också för Grande Réserve,<br />

vilket antyder att den är lämplig att lagras.<br />

ALT :1684 Westmalle Tripel(B) eller 1607 La Trappe Tripel (NL)<br />

.


<strong>Ost</strong> 2 Get : Wijngaard Chèvre Affiné 16v<br />

Typisk för getost : en syrlig smak, mindre fet känsla än komjölksostar med<br />

likvärdiga fetthalter. Karakteristisk smak pga kaprylsyra (efter det latinska<br />

ordet Capra, det vill säga get. Kaprylsyra främjar utvecklingen av de goda<br />

tarmbakterierna <strong>och</strong> säljs även som enhälsokostprodukt.<br />

Många laktosintoleranta brukar oftast tåla getost <strong>och</strong> fårost .<br />

SLOWFOOD : Småskaliga ostproducenter placerar ostmassan i ett<br />

dräneringskar så att vasslan långsamt får rinna bort.<br />

Öl 2 Weihenstephaner Hefe Weissbier (1526)<br />

Ursprung Tyskland . Alkoholhalt 5,4 % Serveras vid 6-8°C som sällskapsdryck<br />

eller till rätter av fisk <strong>och</strong> ljust kött, gärna med heta <strong>och</strong> asiatiska<br />

inslag. Jästfällning. Oklar, gul färg. Doften: Stor, fruktig, med inslag av<br />

aprikos, jasminris, apelsin <strong>och</strong> vete. Smaken: Fruktig, med inslag av aprikos,<br />

jasminris, apelsin <strong>och</strong> humle. Ren <strong>och</strong> frisk, lättdrucken. Fyllig, mjuk- utan att<br />

vara spetsig . ’’Förmodligen det närmaste man kan komma att beställa in<br />

en weissbier från fat i Bayern’’<br />

Aftonbladet , Allt om Mat: ’’Weihenstephaners veteöl kammar hem full pott <strong>och</strong><br />

får i båda tidskrifterna, som ensam veteöl, högsta betyget 5 av 5 möjliga.’’<br />

Frisk, syrlig smak av vetebulle samt pomeranssyrliga eftersmak med svag<br />

nötkaraktär <strong>och</strong> lätt rökighet.<br />

ALT : Paulaner 1526 <strong>och</strong> 1507 Schneider Weisse Mein Grünes Tap 4.


<strong>Ost</strong> 3 Ko: Stark Bondost 60 v, Boerenkaas<br />

Den s.k. "Boerenkaas", fritt översatt till ”Bondost", är märkt med kvalitetsstämpeln KB,<br />

vilket kännetecknar ostar med hög kvalitet. Råvaran är färsk, opastöriserad mjölk,<br />

<strong>och</strong> för hela framställningsprocessen ansvarar äkta bonder med livslång<br />

erfarenhet inom hantverket. Syrlig, krämig smak.<br />

SLOWFOOD : Småskaliga ostproducenter placerar ostmassan i ett dräneringskar så att<br />

vasslan långsamt får rinna bort.


<strong>Ost</strong> 4 Kummin Stark <strong>Ost</strong> 60v. ’’ OUDE LEIDSE KAAS’’<br />

Man kan inte tala nog gott om kombinationen kummin <strong>och</strong> ost. I rätt mängd sätter kummin<br />

sannerligen fart på humöret. De torkade fröna används som krydda till exempelvis<br />

bröd, ost <strong>och</strong> soppor.<br />

De används också för smaksättning av kryddat brännvin (akvavit).<br />

Brännvin smaksatt med kummin innehåller ofta också socker,<br />

eftersom även snapsmakarna har upptäckt att kryddan kräver lite sötma för att blomma ut.<br />

Kummin i snapsen gör den osedvanligt matvänlig, inte minst passar<br />

den till kräftor <strong>och</strong> sillar eftersom den är så ”dillig” i sin karaktär …


Öl 3 Old Tom Strong Ale<br />

England Alkoholhalt: 8,5% Typ av produkt: ’’Barley Wine’’.Denna klassiska Engelska Barley Wine<br />

har vunnit otaliga utmärkelser under årens lopp.<br />

’’It is called a barley wine because it can be as strong as wine; but since it is made from<br />

grain rather than fruit, it is, in fact, a beer.’’<br />

Old Tom är djupt rödbrun i färgen <strong>och</strong> har en vinös doft tillsammans med malt <strong>och</strong> mörka<br />

frukter. I munnen är den full av karaktär, maltig <strong>och</strong> har nästan en portvinskänsla.<br />

Old Tom har en lång värmande eftersmak. En öl som skall njutas av <strong>och</strong> tillsammans med<br />

ost eller choklad. Det är inte konstigt att Old Tom anses vara en av Englands bästa “Old Ale’s”.<br />

Historia: Frederic Robinson Ltd – Började brygga 1838 i Stockport.<br />

Är idag ett av Englands största familjebryggerier, 100 % familjeägt.<br />

Idag drivs bryggeriet av den sjatte <strong>och</strong> sjunde generationen av Robinsons.<br />

’’Mahognyfärgad med lågt skum som bildar gardiner på glaset.<br />

Alkoholångande söt doft med mycket malt <strong>och</strong> torkad frukt. Fyllig munkänsla, en riktig malt<strong>och</strong><br />

melassbomb som nog behöver några år i källaren. Den blommiga humlen lyckas ändå<br />

göra sig påmind, plommonkärnor, kvitten <strong>och</strong> någon besk marmelad finns där <strong>och</strong> den<br />

peppriga efterbeskan sitter kvar en stund. Eftersmaken är ganska torr.<br />

Lite obalanserad kanske men ändå riktigt trevlig redan.’’<br />

ALT : Old Tom är en s.k. Old Ale, <strong>och</strong> den enda på bolaget för närvarande. Barley Wine ligger ganska nära:<br />

11548 Nynäshamns Bötet, 11170 North Coast Old Stock Ale.<br />

Också gott med en 11037 Samuel Adams Utopias, 27%, 1300:-/710 ml...<br />

<strong>och</strong> nu…………<strong>Amsterdam</strong> !


<strong>Ost</strong> 5 Ko : Reypenaer, 1 år.<br />

Reypenaer väljer bättre mjölk som produceras under sommarmånaderna,<br />

då korna har fått beta färskt gräs. Och osten som innehåller denna mjölk mognar bättre.<br />

Småskaliga ostproducenter läggar ostmassan i ett dräneringskar så att vasslan långsamt<br />

rinnar bort. De naturliga mikro-organismerna <strong>och</strong> enzymerna stannar kvar i ostmassan,<br />

så att de bidrar till smakutvecklingen under ostarnas mogning.<br />

‘’Crispeta de Reypenaer a la nou moscada’’, can be read on the menu<br />

of the best chef in the world, Ferran Adria, from restaurante<br />

El Bulli in Rosas, Spain: ’’Crisps of Reypenaer with nut-meg.’’<br />

Priser <strong>och</strong> utmärkelser för Reypenaer<br />

Internationell Cheese Show i Nantwich i England år 2005, 2007 <strong>och</strong> 2009 :<br />

- Bästa <strong>Ost</strong> i kategorin hårdostar , ”Supreme Overall Winner”<br />

Vid samma evenemang 2007 <strong>och</strong> 2009 :<br />

- Guld för Bästa Holländska <strong>Ost</strong><br />

- Trofé för ”Supreme Champion Continental Cheese”


Öl 4 Svart (11348)<br />

Porter, Stout Tillverkad i Sverige, ekologiskt odlade jordbruksråvaror<br />

Alkoholhalt 5,5 % . Serveras vid cirka 10-12°C som sällskapsdryck, eller<br />

till rätter av vilt eller nötkött, eller till smakrika rätter med svamp.<br />

Smakrik, maltig öl med påtaglig beska <strong>och</strong> rostad karaktär, inslag av kaffe,<br />

soja, pumpernickel, lakrits <strong>och</strong> mörk choklad. Mörk, brunsvart färg.<br />

Mörk <strong>och</strong> ljus karamellmalt, pilsnermalt, samt humlesorterna first<br />

gold <strong>och</strong> sovereign. Stor, maltig doft med rostad fatkaraktär, inslag av kaffe,<br />

soja, pumpernickel, lakrits <strong>och</strong> mörk choklad. Porter tillverkas genom<br />

överjäsning, till skillnad från underjäsning eller den mycket ovanliga<br />

spontanjäsningen. Överjäsning sker normalt vid rumstemperatur.<br />

Processen har fått sitt namn av att jästen flyter upp till ytan vid<br />

jäsningen. Vid underjäsning sjunker jästen istället till botten.<br />

<strong>Gamla</strong> Slottskällans Bryggeri ligger i Uppsala.<br />

Bryggeriet startades i slutet av 1990-talet av Hans Finell<br />

<strong>och</strong> Jonas H Andersson.<br />

ALT : Till Svart finns många alternativ just nu. Svenska i ungefär samma styrka:<br />

1443 Oppigårds Starkporter, 11806 Sigtuna Höstporter, 1497 Carnegie Porter<br />

<strong>och</strong> 88052 S:t Eriks Porter (bara i Märsta, Sigtuna <strong>och</strong> Upplands Väsby).


<strong>Gamla</strong>, Old, Oud <strong>Amsterdam</strong><br />

Hollands huvudstad.<br />

Folkmängd storstadsområde 2 158 372<br />

Folktäthet: 1189 inv/km².<br />

(Stockholms storstadsområde 2 046 103<br />

Folktäthet : 314 inv/km²)<br />

Om Holland skulle ha samma folktäthet som Sverige skulle det finnas 700 000 holländare<br />

Om Sverige skulle ha samma folktäthet som Holland skulle det finnas 200 miljoner svenskar<br />

Topografi: 0-10 meter under havsnivå.<br />

Styrande parti: PvdA (Socialdemokraterna).<br />

.


<strong>Amsterdam</strong> är Nederländernas största stad, den officiella huvudstaden<br />

(den nederländska regeringen befinner sig dock i Haag).<br />

Ungefär 50 procent av befolkningen har utländsk bakgrund,<br />

främst från Surinam , Marocko <strong>och</strong> Turkiet,<br />

men även många invandrare med västerländsk bakgrund.<br />

Det finns minst 177 nationaliteter i staden, vilket gör <strong>Amsterdam</strong><br />

till den stad i världen som har flest nationaliteter. (Antwerp-164, New York-150)<br />

I <strong>Amsterdam</strong> består 50% av trafiken av cyklister, 700 000 st.


.<br />

Staden har över 50 museer <strong>och</strong> de mest kända är Rijksmuseum, van Gogh-museet, Rembrandtmuseet,<br />

Anne Franks hus. <strong>Amsterdam</strong> har den största gamla stan av alla Europas huvudstäder, där det finns<br />

många kanaler <strong>och</strong> små gator.<br />

<strong>Amsterdam</strong> grundades på 1200-talet som en fiskarby där floden Amstel, som gett staden dess namn,<br />

flyter ut i den långräckta sjön IJ, som tidigare var en havsarm. Eftersom staden låg i ett ganska<br />

kärrigt <strong>och</strong> blött område grävdes flera kanaler för att leda bort vattnet, <strong>och</strong> husen byggdes på<br />

träpålar. Under 1600-talet var <strong>Amsterdam</strong> den rikaste staden i Europa <strong>och</strong> handelsmän från<br />

<strong>Amsterdam</strong> seglade till Nordamerika, Afrika <strong>och</strong> det som idag är Brasilien <strong>och</strong> Indonesien.<br />

<strong>Amsterdam</strong>s handelsmän ägde största delarna av Holländska Västindiska Kompaniet <strong>och</strong> Holländska<br />

<strong>Ost</strong>indiska Kompaniet. <strong>Amsterdam</strong> blev ett av de viktigaste financiella centrumen i världen. Detta<br />

gjorde det nödvändigt att utvidga staden på ett planmässigt sätt, vilket resulterade i ett antal "ringkanaler"<br />

(nederländska: "grachtengordel") runt den gamla staden, längs vilka praktfulla<br />

köpmannahus står.


<strong>Ost</strong>förvaring…<br />

<strong>Ost</strong>förvaring…<br />

Milda ostar 1-30v Starka ostar 31- ?v<br />

Många färska unga ostar äter Starka ostar kan man förvara i princip hur<br />

man helst inom 1 till 3 veckor länge man vill. De blir bara torrare, hårdare.<br />

(t.ex. alla franska ostar utom hårdostar). Oftast hårdostar.<br />

En del milda ostar kan man förvara <strong>Ost</strong>förvaring på längre tid kallas affinering,<br />

längre, tills de blir starka ostar. Ett yrke eller en hobby :<br />

Oftast gäller det hårdostar. man ska veta hur man gör.<br />

Hjälpmedel <strong>och</strong> förvaringsplatser :______________<br />

Kylskåpet, helst i grönsakslådan. Kylskåpet eller skafferi, (jord)källare.<br />

Frysa aldrig ! Max 15 gr. Frysa aldrig !<br />

BÄST : <strong>Ost</strong>papper: (kolla varannan vecka)<br />

BRA : <strong>Ost</strong>kupa, helst glas<br />

BÄTTRE : Folie, plast eller aluminium (kolla var tredje dag)<br />

ALDRIG : PLASTPÅSE

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!